1.  2008 drabbades alltså USA av en kris som
började med att amerikaner kunde låna till
bostäder alldeles för lätt och billigt.
 2011 kom en ny kris att drabba Europa.
 Den europeiska krisen har utlösts av att en del
stater lånat alldeles för mkt till låga räntor under
ett antal år.
 Det hela började när EU:s ekonomiska union
EMU skapades för lite mer än 10 år sedan.
 Alla de länder som gick med i EMU fick nu låna
till samma räntor.
 För vissa länder innebar detta att man nu kunde
låna till mkt lägre räntor än tidigare.

2.  Grekland var ett av dessa
länder.
 Innan EMU bildades
bedömdes den grekiska
ekonomin som relativt
svag.
 Och när den grekiska
staten lånande pengar
av banker och andra
länder fick de därför
betala höga räntor.
 Och man lånade därför
relativt sparsamt… De tolv EMU-länderna.
EMU grundades 2000.

3.  När EMU bildades sågs hela EMU lite som en ekonomi.
 Grekland kunde nu låna till samma ränta som starka
ekonomier iTyskland eller Frankrike.
 Nu började också den grekiska staten låna mkt mer.
 2004 hölls OS i Athen och här satsade staten stora
summor t ex.
 Samtidigt var korruptionen och skattefusket mkt högt.
 För att fylla hålen i budgeten fortsatte man att låna, hela
tiden mer, och framåt 2010 hade Grekland byggt upp en
enorm statsskuld.
 Samtidigt fortsatte en rad banker att låna ut till Grekland
för att man tjänade räntepengar på detta.
 2011 står det klart att den grekiska staten är nära en
konkurs och nu är det få som vill eller vågar låna ut till
landet – panik utbryter.

4.  Grekland var inte ensamt om att samla på sig
enorma skulder tack vare de låga räntorna.
 Även Italien, Irland, Spanien och Portugal har nu
mkt lika problem.
 Samtidigt var det framför allt franska, tyska,
belgiska och brittiska banker som lånat ut
pengarna till dessa länder.
 Och tjänat pengar på deras ekonomiska
problem.
 Nu riskerade ju dessa stora banker att gå omkull
om man inte fick in de pengar man lånat ut…
 Hela EMU-området är drabbat.

5.  När bankerna börjar ana
en kris så höjer de mkt
snabbt sina räntor.
 Eller slutar helt att låna
ut.
 Detta utlöser snabbt en
kedjereaktion som
drabbar samhället hårt.
 När detta händer blir det
ju snabbt mkt svårare för
företag eller stater att få
tag på de pengar som
behövs för att driva sin
verksamhet. Kravaller i centrala Athen 2012.

6.  När företag och stater har mindre pengar tvingas de i sin
tur att spara.
 Detta gör man enklast genom att säga upp människor och
snabbt ökar nu alltså arbetslösheten.
 Nu drabbas vanligt folk som utan jobb får svårt att betala
hyran, köpa mat osv…
 Den grekiska arbetslösheten är idag 2013 över 40% och
den spanska över 35%
 Detta gör så klart att trycket på företag och stat ökar
ytterligare.
 Färre människor har råd att handla och fler människor
behöver hjälp att klara sig.
 När trycket ökar igen så måste stater och företag spara
ännu mer…
 Ganska snabbt blir det här en ond cirkel som liksom
fortsätter av sig själv.

7.  För att bryta en sån här
kris på kort sikt gäller det
att:
▪ Pumpa in pengar i systemet
igen så att företag och stater
vågar och kan anställa folk
igen.
▪ Få banker att våga och
kunna låna ut pengar igen.
 Därför har man nu från
EMU:s sida:
▪ Lånat ut enorma summor
pengar till t ex Grekiska
staten.
▪ Försökt ge vanliga banker
garantier för att de får
tillbaks sina pengar om de
lånar ut till krisländerna.

8.  Dessa åtgärder kan ju få igång krisländernas
ekonomier igen, men samtidigt:
▪ Ökar skuldsättningen i Europa ännu mer.
▪ Det skapar splittringar mellan länder när vissa känner att man
får betala för andras skulder.
▪ Och bankerna, som ju ligger bakom kriserna, tvingas inte
”lära av sina misstag” och inte låna ut så lätt och billigt.
 På längre sikt försöker man nu införa regler och
lagar som:
▪ Begränsar bankers möjlighet att tjäna så stora pengar på att
låna ut pengar snabbt och lätt.
▪ Som ger stater och politiker mer kontroll över banker och
ekonomi så man kan ta tag i kriser innan de hinner bli så
stora.

9.  På många ställen i Europa och
USA har kritiken och hatet emot
banker och politiker varit mkt
hårt.
 I USA har den sk ”occupy wall
street-rörelsen” fått stöd av
hundratusentals människor.
 Och i både Grekland och
Spanien har både mkt
våldsamma och fredliga
demonstrationer lockat miljoner
människor.
 Tyvärr har också
främlingsfientligheten och
extremismen också återkommit
till Europa.
 Många extrempartier använder
krisen för att skylla på de
styrande och vinna makt själva…

10.  Men samtidigt som protesterna varit många och hårda…
 Och samtidigt som tyvärr extremismen återvänt till
Europa…
 Så har också mer kreativa sätt att möta krisen snabbt
utvecklats.
 På många håll har fler och fler valt att vara mindre
beroende av den finansiella ekonomi:
 Den sk transitionrörelsen har blommat upp i en rad länder
i krisens spår.
 Denna rörelse grundar sig mer på historiskt ekonomiskt
tänkande där byteshandel och riktiga resurser spelar
större roll.
 Människor tillverkar och byter saker direkt med varandra i
stället för att använda pengar och lån.

11.  Vad skiljer den europeiska finanskrisen från
den amerikanska.
 Vad är grunden till de grekiska problemen?
 Hur och varför är detta inte endast ett
grekiskt problem?
 Hur sprider sig en sån här kris till ”vanliga
människor” och samhället i stort.
 Vad går det att göra för att skydda sig mot
dessa kriser?