SlideShare a Scribd company logo

Teigland Research in Swedish Media 2013

‱
‱
Robin Teigland
Robin Teigland

An overview of my research in Swedish media during 2013 (in Swedish).

1 of 125
Download to read offline
Sociala medier - allt viktigare för Ă„kerier  ÅKERI & ENTREPRENAD 2013-12-06 Sida 52 - Sektion: General Författare: Peter Fredriksson Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika. Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forsknings- projekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. DELAKTIGHET VIKTIG IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. TRIVS PÅ JOBBET Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för de sociala medierna kommer att utvecklas.
Fakta De vanligaste sociala medierna i Sverige: Facebook Antal anvĂ€ndare (2012): 5 miljoner aktiva anvĂ€ndare per mĂ„nad, enligt Handelshögskolan. Twitter Antal anvĂ€ndare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 Ă„r anvĂ€nder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. Linkedin Antal anvĂ€ndare (2012): 1 010 698 svenska anvĂ€ndare, enligt Socialbakers. Youtube Antal anvĂ€ndare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje mĂ„nad, enligt Youtube. Google+ Antal anvĂ€ndare (2012): 502 113 svenskar Ă€r registrerade, enligt plusdemographics.com. Bildtext: - Robin Teigland Ă€r docent pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. © Åkeri & Entreprenad
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... FolkïŹnansiering pĂ„ frammarsch  SVENSKA DAGBLADET 2013-12-03 17:05 Författare: JoseïŹn Jakobsson KlĂ€der, 3d-skrivare och mobila applikationer. Det mesta kan numera ïŹnansieras via nĂ€tet genom sĂ„ kallad crowdfunding. LagĂ€ndringar i bĂ„de USA och Sverige vĂ€ntas göra det lĂ€ttare för nyblivna entreprenörer att vĂ€nda sig till allmĂ€nheten för ïŹnansiering. För Stockholmsbolaget WTS blev sponsring frĂ„n allmĂ€nheten, crowdfunding, en succĂ©, konstaterar operative chefen Tobias Stenberg. Yvonne Åsell Att söka ïŹnansiell styrka frĂ„n riskkapitalister och affĂ€rsĂ€nglar Ă€r inte lĂ€ngre det enda alternativet för nystartade företag. SĂ„ kallad crowdfunding, dĂ€r mĂ„nga smĂ„ investerare tillsammans bidrar med en större summa pengar till ett uppstartsprojekt, blir allt vanligare. Kickstarter, Indiegogo, Crowdcube och svenska Fundedbyme Ă€r exempel pĂ„ sajter dĂ€r entrepre- nörer kan lĂ€gga upp sina projekt i hopp om att locka nya investerare. Enligt Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskat om crowd- funding, ïŹnns det en rad orsaker till att ïŹnansieringsmetoden har fĂ„tt ett sĂ„dant uppsving under de senaste Ă„ren. -En Ă€r ïŹnanskrisen, som har gjort det svĂ„rare för smĂ„företag att ta in kapital via de traditionella vĂ€garna. Den andra Ă€r utveck- lingen av internet och sociala medier, som gör det möjligt för entreprenörer att nĂ„ ut till hela vĂ€rlden med sina idĂ©er, sĂ€ger hon. Men det handlar om mer Ă€n pengar. Robin Teigland menar att crowdfunding ofta Ă€r ett bra sĂ€tt för en entreprenör att avgöra kvaliteten pĂ„ affĂ€rsidĂ©n. -Att crowdfunda sin idĂ© eller produkt Ă€r ett bra sĂ€tt att testa den pĂ„ en större mĂ„lgrupp och se om det faktiskt ïŹnns en efterfrĂ„gan pĂ„ marknaden. En crowdfunding-kampanj kan ocksĂ„ vara ett sĂ€tt att göra sĂ„ att ïŹ‚er fĂ„r upp ögonen för ens idĂ©. Att ha en grupp tidiga investerare som ambassadörer för en produkt redan innan den lanserats Ă€r guld vĂ€rt, sĂ€ger hon. Bland de svenska bolagen ïŹnns en rad som kan skryta med att ha genomfört ett lyckat crowdfunding-projekt. Jon Widegren, pr-snillet bakom hamburgarsuccĂ©n Flippin Burgers. Ă€r ett exempel. Ett annat Ă€r Linköpingsbaserade Narrative (tidigare Memoto), som med hjĂ€lp av en kampanj pĂ„ den USA-baserade sajten Kickstarter samlade in 3,5 miljoner kronor och ïŹck 4 000 förbestĂ€llningar pĂ„ sin bĂ€rbara minikamera. Ett tredje exempel Ă€r Stockholmsbolaget WTS, som utvecklat gps-spĂ„raren Trax för att hĂ„lla koll pĂ„ husdjur och barn. Efter att ha haft svĂ„righeter att ïŹnansiera produktutvecklingen lade bolaget i vĂ„ras ut en beskrivning av sitt projekt pĂ„ Kickstarter. MĂ„let var att sĂ€lja 500 exemplar av den Ă€nnu inte existerande produkten för 13000 kronor styck. DĂ„ projektet avslutades, 30 dagar senare, hade WTS fĂ„tt in över 700000 kronor frĂ„n 650 personer frĂ„n hela vĂ€rlden, som ville se Trax bli verklighet.
-För oss har det gett en riktig skjuts. Det intresse vi har fĂ„tt via kampanjen har visat att det verkligen ïŹnns en marknad för vĂ„r produkt. Vi har ocksĂ„ fĂ„tt vĂ€rdefull feedback och, inte minst, 650 personer runt om i vĂ€rlden som engagerat sig och spridit kunskap om vĂ„r produkt redan innan lanseringen, sĂ€ger Tobias Stenberg, operativ chef pĂ„ WTS. Efter att kampanjen legat ute ett tag började telefonen att ringa pĂ„ kontoret i Stockholm. BĂ„de investerare, Ă„terförsĂ€ljare och till och med ett telekombolag hade fĂ„tt upp ögonen för produkten. Mycket tack vare Kickstarter ïŹck bolaget in ytterligare extern ïŹnansiering frĂ„n Stockholms AffĂ€rsĂ€nglar och brittiska Etagra Group. Tobias Stenberg vill dock göra andra medvetna om att det Ă€r mycket jobb inblandat. -Att sköta kontakten med de som backat projektet Ă€r tids- krĂ€vande. Med 650 uppbackare har vi fĂ„tt svara pĂ„ ungefĂ€r lika mĂ„nga mejl varje mĂ„nad. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att det krĂ€vs en heltidstjĂ€nst bara för den kommunikationen. Nu Ă€r vi redo att skicka ut den första leveransen av Trax, tillsammans med ett personligt brev och lite gĂ„vor, det Ă€r kul, men ocksĂ„ dyrt och tidskrĂ€vande. Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, dĂ€r investerarna skĂ€nker ett bidrag eller förköper en Ă€nnu icke-existerande produkter, Ă€r fortfarande den vanligaste formen. En betydligt nyare trend Ă€r sĂ„ kallad equity crowdfunding, eller aktiebaserad crowdfunding, som ger privat- personer möjlighet att köpa aktier i onoterade företag. NĂ„gra europeiska aktörer som sysslar med equity crowdfunding, eller crowd investing som det ocksĂ„ kallas, Ă€r brittiska Crowd Cube, som startat ett svenskt bolag, och FundedByMe. Det senare grundades i Stockholm 2011 och har sedan starten varit vĂ€rd Ă„t runt 600 gĂ„vobaserade kampanjer och 16 stycken aktiebaserade. Genomsnittsinvesteringen i en gĂ„vobaserad kampanj ligger pĂ„ runt 500 kronor. För en aktiebaserad kampanj ligger snittet pĂ„ 12500 kronor, enligt vd, Daniel Daboczy. -VĂ„rt mĂ„l Ă€r att bli Europas svar pĂ„ Kickstarter och det största equity crowdfunding-bolaget utanför USA, sĂ€ger Daniel Daboczy. Fundedbyme tar ut en avgift pĂ„ 6 procent av de investeringar som förmedlas via sajten. Man tar Ă€ven ut en avgift pĂ„ 4500 kronor frĂ„n den som vill registrera en aktie- baserad kampanj. Daniel Daboczy hoppas pĂ„ draghjĂ€lp av regeringens sĂ„ kallade investeraravdrag som börjar gĂ€lla i december, med mĂ„let att underlĂ€tta kapitalanskaffningen för nystartade bolag. Avdraget innebĂ€r att privatpersoner kan göra avdrag för hĂ€lften av betalningen dĂ„ de köper aktier i smĂ„bolag. Även i USA har regelförĂ€ndringar skett som gynnar crowdfunding, och 2012 avskaffade kongressen det tidigare förbudet för onoterade bolag att söka riskkapital frĂ„n allmĂ€nheten. USA:s ïŹnansinspektion, Securities and Exchange Commission, arbetar pĂ„ en uppsĂ€ttning regler för aktiehandel genom crowdfunding för att undvika bedrĂ€gerier och andra risker i samband med den nya ïŹnansieringsformen. I Sverige ïŹnns det dock Ă€nnu inget regelverk pĂ„ omrĂ„det. -Det Ă€r ett nytt omrĂ„de som vi hĂ„ller pĂ„ att se över. En av de frĂ„gor som vi utreder Ă€r om företag som sysslar med crowdfunding ska stĂ„ under vĂ„r tillsyn. En annan viktig frĂ„ga Ă€r att ta reda pĂ„ vilka olika typer av verksamheter som ryms under crowdfunding, sĂ€ger Karin Boman Röding, pressekreterare pĂ„ Finansinspektionen. © Svenska Dagbladet
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... FolkïŹnansiering pĂ„ frammarsch  SVENSKA DAGBLADET 2013-12-03 Sida 10-11 - Sektion: DIGITALT - Del: 2 Författare: JOSEFIN JAKOBSSON E-post: joseïŹn.jakobsson@svd.se NYA LAGAR KlĂ€der, 3d-skrivare och mobila applikationer. Det mesta kan numera ïŹnansieras via nĂ€tet genom sĂ„ kallad crowdfunding. LagĂ€ndringar i bĂ„de USA och Sverige vĂ€ntas göra det lĂ€ttare för nyblivna entreprenörer att vĂ€nda sig till allmĂ€nheten för ...ïŹnansiering. Att söka ïŹnansiell styrka frĂ„n risk-kapitalister och affĂ€rsĂ€nglar Ă€r inte lĂ€ngre det enda alternativet för nystartade företag. SĂ„ kallad crowdfunding, dĂ€r mĂ„nga smĂ„ investerare tillsammans bidrar med en större summa pengar till ett uppstartsprojekt, blir allt vanligare. Kickstarter, Indiegogo, Crowdcube och svenska Fundedbyme Ă€r exempel pĂ„ sajter dĂ€r entreprenörer kan lĂ€gga upp sina projekt i hopp om att locka nya investe- rare. Enligt Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskat om crowdfunding, ïŹnns det en rad orsaker till att ïŹnansieringsmetoden har fĂ„tt ett sĂ„dant uppsving under de senaste Ă„ren. - En Ă€r ïŹnanskrisen, som har gjort det svĂ„rare för smĂ„företag att ta in kapital via de traditionella vĂ€garna. Den andra Ă€r utvecklingen av internet och sociala medier, som gör det möjligt för entreprenörer att nĂ„ ut till hela vĂ€rlden med sina idĂ©er, sĂ€ger hon. Men det handlar om mer Ă€n pengar. Robin Teigland menar att crowdfunding ofta Ă€r ett bra sĂ€tt för en entreprenör att avgöra kvaliteten pĂ„ affĂ€rsidĂ©n. - Att crowdfunda sin idĂ© eller produkt Ă€r ett bra sĂ€tt att testa den pĂ„ en större mĂ„lgrupp och se om det faktiskt ïŹnns en efterfrĂ„gan pĂ„ marknaden. En crowdfundingkampanj kan ocksĂ„ vara ett sĂ€tt att göra sĂ„ att ïŹ‚er fĂ„r upp ögonen för ens idĂ©. Att ha en grupp tidiga investerare som ambassadörer för en produkt redan innan den lanserats Ă€r guld vĂ€rt, sĂ€ger hon. Bland de svenska bolagen ïŹnns en rad som kan skryta med att ha genomfört ett lyckat crowdfundingprojekt. Jon Widegren, pr-snillet bakom hamburgarsuccĂ©n Flippin Burgers. Ă€r ett exempel. Ett annat Ă€r Linköpingsbaserade Narrative (tidigare Memoto), som med hjĂ€lp av en kampanj pĂ„ den USA-baserade sajten Kickstarter samlade in 3,5 miljoner kronor och ïŹck 4 000 förbestĂ€llningar pĂ„ sin bĂ€rbara minikamera. Ett tredje exempel Ă€r Stockholmsbolaget WTS, som utvecklat gps-spĂ„raren Trax för att hĂ„lla koll pĂ„ husdjur och barn. Efter att ha haft svĂ„righeter att ïŹnansiera produktutvecklingen lade bolaget i vĂ„ras ut en beskrivning av sitt projekt pĂ„ Kickstarter. MĂ„let var att sĂ€lja 500 exemplar av den Ă€nnu inte existerande produkten för 13 000 kronor styck. DĂ„ projektet avslutades, 30 dagar senare, hade WTS fĂ„tt in över 700 000 kronor frĂ„n 650 personer frĂ„n hela vĂ€rlden, som ville se Trax bli verklighet. - För oss har det gett en riktig skjuts. Det intresse vi har fĂ„tt via kampanjen har visat att det verkligen ïŹnns en marknad för vĂ„r produkt. Vi har ocksĂ„ fĂ„tt vĂ€rdefull feedback och, inte minst, 650 personer runt om i vĂ€rlden som engagerat sig och spridit kunskap om vĂ„r produkt redan innan lanseringen, sĂ€ger Tobias Stenberg, operativ chef pĂ„ WTS.
Efter att kampanjen legat ute ett tag började telefonen att ringa pĂ„ kontoret i Stockholm. BĂ„de investerare, Ă„terförsĂ€ljare och till och med ett telekombolag hade fĂ„tt upp ögonen för produkten. Mycket tack vare Kickstarter ïŹck bolaget in ytterligare extern ïŹnansie- ring frĂ„n Stockholms AffĂ€rsĂ€nglar och brittiska Etagra Group. Tobias Stenberg vill dock göra andra medvetna om att det Ă€r mycket jobb inblandat. - Att sköta kontakten med de som backat projektet Ă€r tidskrĂ€vande. Med 650 uppbackare har vi fĂ„tt svara pĂ„ ungefĂ€r lika mĂ„nga mejl varje mĂ„nad. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att det krĂ€vs en heltidstjĂ€nst bara för den kommunikationen. Nu Ă€r vi redo att skicka ut den första leveransen av Trax, tillsammans med ett personligt brev och lite gĂ„vor, det Ă€r kul, men ocksĂ„ dyrt och tidskrĂ€vande. Donations- eller belöningsba- serad crowdfunding, dĂ€r investerarna skĂ€nker ett bidrag eller förköper en Ă€nnu icke-existerande produkter, Ă€r fortfarande den vanligaste formen. En betydligt nyare trend Ă€r sĂ„ kallad equity crowdfunding, eller aktiebaserad crowdfunding, som ger privat-personer möjlighet att köpa aktier i onoterade företag. NĂ„gra europeiska aktörer som sysslar med equity crowdfunding, eller crowd investing som det ocksĂ„ kallas, Ă€r brittiska Crowd Cube, som startat ett svenskt bolag, och FundedByMe. Det senare grundades i Stockholm 2011 och har sedan starten varit vĂ€rd Ă„t runt 600 gĂ„vobaserade kampanjer och 16 stycken aktiebaserade. Genomsnittsinvesteringen i en gĂ„vobaserad kampanj ligger pĂ„ runt 500 kronor. För en aktiebaserad kampanj ligger snittet pĂ„ 12 500 kronor, enligt vd, Daniel Daboczy. - VĂ„rt mĂ„l Ă€r att bli Europas svar pĂ„ Kickstarter och det största equity crowdfunding-bolaget utanför USA, sĂ€ger Daniel Daboczy. Fundedbyme tar ut en avgift pĂ„ 6 procent av de investeringar som förmedlas via sajten. Man tar Ă€ven ut en avgift pĂ„ 4 500 kronor frĂ„n den som vill registrera en aktie-baserad kampanj. Daniel Daboczy hoppas pĂ„ draghjĂ€lp av regeringens sĂ„ kall-lade investeraravdrag som börjar gĂ€lla i december, med mĂ„let att underlĂ€tta kapitalanskaffningen för nystartade bolag. Avdraget innebĂ€r att privatpersoner kan göra avdrag för hĂ€lften av betalningen dĂ„ de köper aktier i smĂ„-bolag. Även i USA har regelförĂ€ndringar skett som gynnar crowdfunding, och 2012 avskaffade kongressen det tidigare förbudet för onoterade bolag att söka riskkapital frĂ„n allmĂ€nheten. USA:s ïŹnansinspektion, Securities and Exchange Commission, arbetar pĂ„ en uppsĂ€ttning regler för aktiehandel genom crowdfunding för att undvika bedrĂ€gerier och andra risker i samband med den nya ïŹnansieringsformen. I Sverige ïŹnns det dock Ă€nnu inget regelverk pĂ„ omrĂ„det. - Det Ă€r ett nytt omrĂ„de som vi hĂ„ller pĂ„ att se över. En av de frĂ„gor som vi utreder Ă€r om företag som sysslar med crowdfunding ska stĂ„ under vĂ„r tillsyn. En annan viktig frĂ„ga Ă€r att ta reda pĂ„ vilka olika typer av verksamheter som ryms under crowdfunding, sĂ€ger Karin Boman Röding, pressekreterare pĂ„ Finansinspektionen. 4tusen minikameror förbokades nĂ€r Narrative crowdfundade via Kickstarter. Bildtext: - För Stockholmsbolaget WTS blev sponsring frĂ„n allmĂ€nheten en succĂ©, konstaterar grundaren och operative chefen Tobias Stenberg. Trax, företagets nya gps-system som ska hjĂ€lpa bland annat familjer och hundĂ€gare, bestĂ€lldes av blivande kunder frĂ„n hela vĂ€rlden. - Crowdfunding kan vara ett bra sĂ€tt att testa sin idĂ© pĂ„ en större mĂ„l- grupp, menar Robin Teigland, forskare pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. HHS.SE © Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Digitala valutan bitcoin hotar storbankerna  VECKANS AFFÄRER 2013-11-21 Sida 13 - Sektion: General Den digitala valutan bitcoin fort-sĂ€tter att fascinera - och oroa. Storbankerna anvĂ€nder sig av fula trick mot de svenska bitcoinentreprenörerna, menar Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. "Jag har pratat med svenska bitcoin-entreprenörer som har startat 'exchanger' (en sorts vĂ€xlingscentraler) och de sĂ€ger att de mötts av en vĂ€ldig ovilja frĂ„n de större bankerna. De har fĂ„tt sina konton frysta och pengar som deras kunder har skickat har kommit pĂ„ villovĂ€gar. NĂ€r de ringer och undrar vart pengarna har tagit vĂ€gen svarar bankerna att de kan spĂ„ra pengarna - mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankerna det hĂ€r medvetet för att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet pĂ„ dem. De mindre bankerna Ă€r betydligt mer positiva till bitcoin." Ser storbankerna bitcoin som ett hot? "Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en vĂ€ldigt lĂ„g kostnad, medan bĂ„de jag och mottagaren mĂ„ste betala hundratals kronor om jag gĂ„r via en storbank, dĂ„ skulle jag hellre vĂ€lja bitcoin ..." Varför öppnar inte bankerna egna exchanger? "Jag vet inte. Bankerna mĂ„ste börja tĂ€nka annorlunda runt sina affĂ€rsmodeller. Internet effektiviserar allt, sĂ„ Ă€r det. Internet tar bort makten frĂ„n stora centrala aktörer i mĂ„nga branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna." Bildtext: - Första bitcoinbankomaten har öppnats i Vancouver. © Veckans AffĂ€rer
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran gĂ„r sin egen vĂ€g  SUNDSVALLS TIDNING 2013-11-21 Sida 50 - Sektion: Kultur&Nöje - Del: 2 Författare: Johanna Linder, TT Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och ger snart ut sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. STOCKHOLM - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmöoperan. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö sym foniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att ges ut. Men Erika SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller.
Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". â–ș Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering gĂ„r till sĂ„ att man presenterar projektet pĂ„ vissa nĂ€tsidor och lĂ„ter de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Ibland fĂ„r de nĂ„got i utbyte, som en signerad produkt eller en konsert. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs. FĂ„r man inte in nog lĂ€ggs projektet ner. Bildtext: - Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Sundsvalls Tidning
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran gĂ„r sin egen vĂ€g  SYDÖSTRAN 2013-11-20 Sida 2 - Sektion: General - Del: 2 Författare: JOHANNA LINDER, TT E-post: johanna.linder@tt.se STOCKHOLM Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Sverigedebut Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelse-land Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis.
Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. FAKTA Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. FAKTA Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". © Sydöstran
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Bitcoin ger bankerna skrĂ€mselhicka  VECKANS AFFÄRER 2013-11-19 13:53 (Uppdaterad: 2013-11-20 16:34) Nyheter Bitcoin rusar vidare till nya höjder efter stödet frĂ„n Fed-chefen Bernanke. Och i USA Ă€r bankerna livrĂ€dda. `Att sĂ€ga ordet Bitcoin pĂ„ en bank Ă€r som att skrika 'det brinner!' pĂ„ en teater.` Bitcoin fortsĂ€tter att rusa mot nya höjder. PĂ„ kort tid har vĂ€xelkursen mot dollarn mer Ă€n fördubblats och i skrivande stund Ă€r det totala marknadsvĂ€rdet pĂ„ Bitcoin över 7 miljard dollar. I VA.se:s helgintervju med forskaren Robin Teigland berĂ€ttade hon att svenska Bitcoin-entreprenörer upplever att storbankerna anvĂ€nder sig av fula knep för att motarbeta Bitcoin. Samma dag som intervjun publicerades skrev Forbes.com en lĂ€ngre artikel om att Ă€ven amerikanska Bitcoin-entreprenörer stöter pĂ„ problem i sina kontakter med bankerna. Bitcoin-entreprenörer motarbetas i USA `Att sĂ€ga ordet Bitcoin pĂ„ en bank Ă€r som att skrika 'det brinner!' pĂ„ en teater`, sĂ€ger Kinnard Hockenhull, grundare av Bitbox, till Forbes. Ett kĂ€nt namn som förordar digitala valutor Ă€r Peter Thiel, som har varit vd för PayPal och var en tidig investerare i Facebook. Han menar att digitala valutor har förmĂ„gan att `förĂ€ndra vĂ€rlden` dĂ€rför att transaktioner plötsligt kan ske avgiftsfritt, anonymt och globalt. Bankerna Ă€r inte lika begeistrade i Bitcoin. Forbes menar att den digitala valutan allvarligt kan komma att skada bankvĂ€sendet i framtiden. Om nu inte bankerna kvĂ€ser Bitcoin i dess linda. MISSA INTE: `Är Bitcoin guld 2,0?` Tidningen skriver att amerikanska entreprenörers konton i mĂ„nga fall har stĂ€ngts ner, eller sĂ„ fĂ„r de helt enkelt inte öppna konton. Dessutom uppges att exempelvis U.S. Bank and Chase har interna riktlinjer som stĂ€nger ute Bitcoin-kunder. `Jag har sparkats ut frĂ„n alla stora banker i New York. Chase, Wells Fargo, Citibank, U.S. Bank. Och nĂ€r de vĂ€l stĂ€ngt ner ditt företagskonto kan de svartlista ditt personnummer sĂ„ att du inte ens kan ha ett personligt konto`, sĂ€ger Charlie Schrem, vd pĂ„ Bitinstant, till Forbes. Bitcoin Foundation, en sammanslutning av Bitcoin-entusiaster, uppger att problemen accelererade i somras nĂ€r nĂ€stan varenda Bitcoin-start up i USA ïŹck sina konton nedstĂ€ngda. `SpĂ€nningen mellan bankerna och Bitcoin-företagen Ă€r uppenbar. Men det Ă€r ingen överraskning, för poĂ€ngen med Bitcoin Ă€r att eliminera behovet av banker`, sĂ€ger Ryan Straus, rĂ€ttsexpert pĂ„ digitala valutor vid Ridell
Williams till Forbes. I Sverige har bland annat nĂ€tmĂ€klaren Nordnets sparekonom GĂŒnther MĂ„rder gĂ„tt ut hĂ„rt mot Bitcoin. `Vi kommer se en försĂ€ljningsvĂ„g inom en vecka. Valutan förstör sig sjĂ€lv med den instabilitet man visar`, skriver MĂ„rder enligt Dagens Industri. PĂ„ Twitter skriver MĂ„rder att Bitcoin Ă€r som en proteströrelse mot banker som lever kvar i 70-talet. IstĂ€llet, menar han, borde bankerna sjĂ€lva kunna lösa problemen som uppstĂ„r nĂ€r de `suger ut varje möjlig krona` ur transaktioner och vĂ€xlingar. Justitiedepartementet och Ben Bernanke inte lika rĂ€dda Under gĂ„rdagen gav sig Ă€ven det amerikanska justitiedepartementet in i Bitcoin-frĂ„gan genom att en talesman i en utfrĂ„gning i senaten pĂ„pekade att digitala valutor i sig inte Ă€r olagliga och att Bitcoin kan vara ett `lagligt medel för utbyte` (legal means of exchange). Ben Bernanke, ordförande för mĂ€ktiga Federal Reserve, kommenterade utfrĂ„gningen i senaten med att den amerikanska centralbanken inte har nĂ„gra planer pĂ„ att reglera valutan. Bloomberg menar att justitiedepartementet och Bernankes inlĂ€gg i debatten kan öka acceptansen för Bitcoin och göra valutan mer legitim som betalningsmedel. © Veckans AffĂ€rer
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... "Alla har inte rĂ„d att köpa musik pĂ„ skiva" - Crowdfunding stort inom kulturomrĂ„det  HALLANDS NYHETER 2013-11-19 Sida 29 - Sektion: General - Del: 1 Författare: JOHANNA LINDER, TT Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. MUSIK. - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller.
Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Musik Erika SunnegĂ„rdh slĂ€pper snart ett album. VĂ€rldssopranen Erika SunnegĂ„rdh vĂ€ljer ny vĂ€g Bildtext: - SOLOALBUM. Erika SunnegĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Hallands Nyheter eller artikelförfattaren.
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Bilar inte tillrĂ€ckligt sĂ€kra för kvinnor  VECKANS AFFÄRER 2013-11-18 09:18 (Uppdaterad: 2013-11-18 14:19) Snabbkollen Tyskland bestĂ€ller jĂ€tteorder frĂ„n Scania, en av storbankerna höjer bolĂ„nerĂ€ntan och en ny studie visar att bilar inte skyddar kvinnor tillrĂ€ckligt. FĂ„ koll pĂ„ dagens viktigaste nyheter - pĂ„ 3 minuter. BILAR SKYDDAR INTE KVINNOR 900 000 av bilarna pĂ„ de svenska vĂ€garna skyddar kvinnors nackar sĂ€mre Ă€n mĂ€ns och en del av bilarna ger inte kvinnor nĂ„got skydd alls frĂ„n whiplashskador, enligt en ny studie frĂ„n Folksam. Det beror pĂ„ att bilar har utvecklats utifrĂ„n mĂ€ns körstĂ€llning och kroppsposition. (DN) SWEDBANK HÖJER BOLÅNERÄNTOR EFTER FI-BESKED Swedbank höjer alla sina bolĂ„nerĂ€ntor med 0,25 procent efter att Finansinspektionens aviserat att de tĂ€nker höja riskvikterna för bolĂ„n. Övriga storbanker avvaktar. (DN, SvD, DI lör) MINDRE BOLAG LOCKAS TILL HIGH YIELD Fler bolag söker möjligheten att ïŹnansiera sig pĂ„ marknaden för företagsobligationer. Det handlar i ïŹ‚era fall om bolag som inte har nĂ„got kreditbetyg. (DI mĂ„n) TYSK ORDER TILL SCANIA Berlins lokaltraïŹk bestĂ€ller 156 bussar frĂ„n Scania. Ordern Ă€r vĂ€rd cirka en halv miljard. (DI mĂ„n) SVENSKT EXPORTSTÖD RIKTAS OM Det svenska exportstödet fokuseras till 20 lĂ€nder dĂ€r svenska företag har störst möjligheter att vĂ€xa, skriver handelsminister Ewa Björling pĂ„ DN Debatt. Det handlar bland annat om lĂ€nder i Asien och Afrika, men Ă€ven Tyskland och USA. (DN sön) EGEN MAJORITET FÖR RÖDGRÖNA De rödgröna partierna fĂ„r egen majoritet i riksdagen i Sifos senaste opinionsmĂ€tning. (SvD sön) SD KAN TONA NED INVANDRINGEN Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson Ă€r beredd att tillfĂ€lligt tona ned invandringsfrĂ„gan och istĂ€llet börja prata om andra frĂ„gor, om det skulle kunna bryta lĂ„sta positioner efter valet. (SvD sön) VA SPECIAL: `Ett Ă„r till valet: SĂ„ mycket kostar utanförskapet` FP VILL SLOPA ANDRA SJUKLÖNEVECKA Folkpartiet vill nu avskaffa den andra sjuklöneveckan, enligt ett beslut pĂ„ partiets landsmöte. Partiet vill ocksĂ„ höja taken i socialförsĂ€kringarna och att turordningsreglerna i LAS ska utgĂ„ frĂ„n kompetens. (DI lör) HYRESNIVÅERNA MOT NYA TOPPAR De bĂ€sta affĂ€rslĂ€gena i storstĂ€derna nĂ€rmar sig rekordnivĂ„er. Stockholm Ă€r i en klass för sig, men Ă€ven i Göteborg och Malmö Ă€r hyrorna pĂ„ historiskt höga nivĂ„er. (DI mĂ„n)
NY METOD FÖR BNP-BERÄKNING KAN LYFTA KINAS BNP Kina kommer att inkludera utgifter för forskning och utveckling i BNP-berĂ€kningarna och Ă€ven genomföra andra förĂ€ndringar, vilket kan lyfta BNP. Det skriver Xinhua med hĂ€nvisning till vicechefen för landets statistikmyndighet, rapporterar Bloomberg News. Under 2014 vĂ€ntas statistikmyndigheten publicera BNP med den nya berĂ€kningsmetoden och Ă€ven slĂ€ppa reviderad historisk statistik. NĂ„got exakt datum för detta gavs dock inte. (Direkt) ZTE PLANERAR FÖR SMARTA KLOCKOR NÄSTA ÅR Det kinesiska telekombolaget ZTE planerar att sĂ€lja smart klockor med start nĂ€sta kvartal. Bolaget medgav dock att smarta glasögon tar lĂ€ngre tid att utveckla. ZTE kan Ă€ven tĂ€nka sig förvĂ€rv i strĂ€van att fĂ„ en större marknadsandel vad gĂ€ller smarta telefoner (FT.com) ..SÅ GÖR ÄVEN MICROSOFT Datorteknologibolaget Microsoft kan komma att introducera nya mobiltelefoner, spelkonsoler, stora tryckskĂ€rmsapplikationer och smarta klockor nĂ€sta Ă„r. (Economic Daily News och Bloomberg News) SONY SÅLDE ÖVER 1 MLN ENHETER PS4 FÖRSTA DAGEN Sony sĂ„lde mer Ă€n 1 miljoner enheter av spelkonsolen Playstation 4 nĂ€r den marknadsdebuterade pĂ„ den nordamerikanska marknaden i fredags. (FT.com) ISRAEL HÖJER TONLÄGET INFÖR IRAN-SAMTAL Israel bröstar upp sig inför kommande samtal kring Irans nukleĂ€ra program pĂ„ onsdag. Israel sades vara berett att genomföra, ett ensidigt, militĂ€rt angrepp pĂ„ sin huvudmotstĂ„ndare i regionen, enligt en avgĂ„ende sĂ€kerhetschef. Vidare hotar Iran-samtalen att allvarligt försĂ€mra relationerna mellan Israel och USA. Dock verkar Frankrike nĂ€rma sig Israel med sin Iran-kritiska hĂ„llning. (FT.com, WSJ) DAGENS AKTIE SĂ€lj Opus, bilprovningsbolaget som haft en makalös resa (354 procent bara sedan Ă„rsskiftet) men nĂ„tt sin topp. DI menar att det Ă€r dags att kliva av, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att se hur Opus ska kunna infria den vĂ€rdering som överoptimistiska placerare har satt pĂ„ aktien. (DI) DAGENS HÄNDELSE 10:00 EMU Bytesbalans DAGENS SIFFRA 16 procent av alla anstĂ€llda i Sverige Ă€r engagerade pĂ„ jobbet, enligt en Gallupundersökning. Majoriteten Ă€r de 73 procent som Ă€r likgiltiga till jobbet. (SEB) LISTA: `17 sĂ€tt ditt jobb förstör din kropp` DAGENS HISTORIA Den 18 november 1928 visas Musse Pigg för första gĂ„ngen i ïŹlmen Musse Pigg som Ă„ngbĂ„tskalle. DAGENS CITAT Jag ser det som en investering och jag hatar banker - Robin Teigland citerar i va.se:s senaste helgintervju en svensk kvinna som köpte Bitcoins efter att hennes son sagt till henne att göra det. DAGENS LÄSTIPS OvĂ€ntat jobbyte för en av Sveriges mĂ€ktigaste © Veckans AffĂ€rer
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Veckans AffĂ€rer: DĂ€rför hotar Bitcoin bankerna  NEWSVOICE 2013-11-18 08:55 (Uppdaterad: 2013-11-18 13:56) Varför anvĂ€nder sig storbankerna av fula tricks mot de svenska Bitcoin-entreprenörerna och hur mĂ„nga svenskar Ă€ger egentligen Bitcoin? VA.se trĂ€ffade forskaren Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, för att fĂ„ svar. Rewrite: Torbjörn Sasserssson | Foto: Robinteigland.com `Jag har pratat med svenska Bitcoin-entreprenörer som har startat exchanger (en sorts vĂ€xlingscentraler) och de sĂ€ger de mötts av en vĂ€ldig ovilja frĂ„n de större bankerna`, sĂ€ger Robin Teigland till VA.se. Entreprenörer meddelar att de har fĂ„tt sina bankkonton frysta och att insatta pengar kommit bort. Bankerna erbjuder sig dĂ„ att spĂ„ra pengarna mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankerna sĂ„ medvetet för att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet för de som anvĂ€nder Bitcoins, skriver VA.se. Entreprenörerna sĂ€ger dock att de mindre bankerna Ă€r betydligt mer positiva till Bitcoin, enligt Robin Teigland. Teigland spekulerar i att bankerna ser Bitcoin som ett hot. `Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en vĂ€ldigt lĂ„g kostnad, medan bĂ„de jag och mottagaren mĂ„ste betala hundratals kronor om jag gĂ„r via en storbank, dĂ„ skulle jag hellre vĂ€lja Bitcoin`, sĂ€ger Robin Teigland till VA.se LĂ€s mer © Newsvoice
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  SKÅNSKA DAGBLADET 2013-11-18 Sida 7 - Sektion: KULTUR - Del: 2 Författare: Johanna Linder, TT Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika Sunne Ă„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger ...SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras.
- Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. " DET ÄR FRAMFÖR ALLT MOSSIGA KARLAR I MEDELÅLDERN SOM HAR TVIVLAT PÅ PROJEKTET. Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga Operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". Bildtext: - Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © SkĂ„nska Dagbladet
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g - MUSIK SKIVSLÄPP  NORRAN 2013-11-18 Sida 16 - Sektion: General - Del: 2 Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. JOHANNA LINDER/TT Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding.
CROWDFUNDING ■ Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. ■ Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. ■ Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. ■ Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". Bildtext: - GRATIS LYSSNING. Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Norran
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... DĂ€rför hotar Bitcoin svenska banker  VECKANS AFFÄRER 2013-11-15 15:11 Författare: Björn Wallenberg, Helgintervju Varför anvĂ€nder sig storbankerna av fula tricks mot de svenska Bitcoin-entreprenörerna och hur mĂ„nga svenskar Ă€ger egentligen Bitcoin? VA.se har trĂ€ffat forskaren Robin Teigland för att fĂ„ svar. Relaterat innehĂ„ll DĂ„ligt minne gjorde norrmannen till miljonĂ€r SĂ„ föll geniet bakom drog- och mordportalen Vad Ă€r Bitcoin? Bitcoin kan sĂ€gas vara en digital peer-to-peer-valuta. Det innebĂ€r att det Ă€r en valuta som inte existerar i fysisk form och som inte har nĂ„gon central, styrande aktör. Transaktionerna kontrolleras och registreras istĂ€llet av ett nĂ€tverk av datorer över hela vĂ€rlden. Registreringen sker i ett offentligt register vilket möjliggör transparens. Bitcoin har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet pĂ„ sistone för sin pĂ„stĂ„dda roll i illegal handel, penningtvĂ€tt och spel och vadslagning pĂ„ nĂ€tet. De senaste mĂ„naderna har ocksĂ„ allt mer uppmĂ€rksamhet riktats mot den slagiga vĂ€xelkursen mot dollarn. Sedan början av november har vĂ€rdet pĂ„ den digitala valutan nĂ€stan fördubblats och i skrivande stund Ă€r en Bitcoin vĂ€rd över 400 dollar. FöresprĂ„karna menar att Bitcoin Ă€r mer inïŹ‚ationsskyddad Ă€n traditionella valutor, att den skĂ€r av onödiga mellanhĂ€nder och att den dessutom Ă€r mer global. Men hur ser framtiden ut för Bitcoin och hur reagerar de etablerade bankerna pĂ„ att en ny, svĂ„rkontrollerad, valuta hĂ„ller pĂ„ att fĂ„ fotfĂ€ste? VA.se satte sig ned och pratade med Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, för att fĂ„ svaren pĂ„ dessa frĂ„gor. Hon var initiativtagaren bakom och en av arrangörerna till ett Bitcoin-seminarium som hölls pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm i oktober. Intresset var stort och bland deltagarna fanns sĂ„vĂ€l privatpersoner och akademiker som banktjĂ€nstemĂ€n och anstĂ€llda vid Finansinspektionen, Riksbanken och Skatteverket. Vad Ă€r det som gör dig intresserad av Bitcoin? `Jag blev intresserad av Bitcoin för ïŹ‚era Ă„r sedan. Det Ă€r fascinerande hur snabbt rörelsen har utvecklats och att folk frĂ„n hela vĂ€rlden har kunnat sjĂ€lvorganisera sig sĂ„ effektivt via internet runt ett och samma projekt.
Dessutom Ă€r det ett intressant sĂ€tt att effektivisera pengaïŹ‚Ă¶den. Varför ska det ta tid och kosta stora summor att skicka pengar tvĂ€rs över jorden nĂ€r det kan ske lika enkelt som nĂ€r man sĂ€nder ivĂ€g en Tweet? Annars Ă€r det mest kryptologer och nĂ„gra nationalekonomer som har brytt sig frĂ„n forskningsvĂ€rlden. FrĂ„n ett organisationsperspektiv har intresset varit litet. Men utvecklingen Ă€r intressant. Först kom utmaningarna inifrĂ„n den egna gruppen - nu nĂ€r Bitcoin vĂ€xer och uppmĂ€rksammas allt mer sĂ„ kommer de utifrĂ„n.` Hur har bankerna reagerat pĂ„ Bitcoins utveckling? `Jag har pratat med svenska Bitcoin-entreprenörer som har startat 'exchanger' (en sorts vĂ€xlingscentraler) och de sĂ€ger de mötts av en vĂ€ldig ovilja frĂ„n de större bankerna. Entreprenörerna berĂ€ttar att de har fĂ„tt sina konton frysta och att pengar som deras kunder har skickat har kommit pĂ„ villovĂ€gar. NĂ€r de ringer till banken och undrar vart pengarna har tagit vĂ€gen sĂ„ svarar bankerna att de kan spĂ„ra pengarna - mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankerna det hĂ€r medvetet för att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet pĂ„ dem. Det hĂ€r sĂ€gs pĂ„gĂ„ i England ocksĂ„. Men entreprenörerna sĂ€ger ocksĂ„ att de mindre bankerna Ă€r betydligt mer positiva till Bitcoin.` Ser storbankerna Bitcoin som ett hot? `Jag har inte pratat med bankerna Ă€nnu sĂ„ jag vet inte. Men kanske har de inte satt sig in i frĂ„gan tillrĂ€ckligt och bara lĂ€st om de negativa aspekterna med penningtvĂ€tt, hacking och liknande och vill dĂ€rför inte ha med Bitcoin att göra. Eller sĂ„ kanske de ser Bitcoin som ett hot. Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en vĂ€ldigt lĂ„g kostnad, medan bĂ„de jag och mottagaren mĂ„ste betala hundratals kronor om jag gĂ„r via en storbank, dĂ„ skulle jag hellre vĂ€lja Bitcoin... Jag satt hos en Bitcoinentreprenör förra veckan nĂ€r en 50-Ă„rig kvinna knackade pĂ„ dörren och ville köpa bitcoins. Hon berĂ€ttade att hennes 18-Ă„rige son hade sagt till henne att köpa Bitcoins. 'Jag ser det som en investering och jag hatar banker', sade hon. Kanske kan en del av Bitcoins framgĂ„ngar förklaras med ïŹnanskrisen. Det ïŹnns en syn bland mĂ„nga att den har orsakats bland annat av bankernas girighet.` Varför öppnar inte bankerna egna exchanger? `Jag vet inte. Bankerna mĂ„ste börja tĂ€nka annorlunda runt sina affĂ€rsmodeller. Internet effektiviserar allt, sĂ„ Ă€r det. Internet tar bort makten frĂ„n stora centrala aktörer i mĂ„nga branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna. Men bankerna har ju hela sĂ€kerhetsapparaten redan uppbyggd sĂ„ varför skulle de inte kunna öppna exchanger?` Hur mĂ„nga svenskar Ă€ger Bitcoin? `En svensk entreprenör och jag har tillsammans gjort en konservativ bedömning att runt 20 000 svenskar idag Ă€ger Bitcoin. DĂ„ har vi rĂ€knat samman deras kunder och tagit hĂ€nsyn till dubbelrĂ€kning. Men man ska komma ihĂ„g att inte alla svenskar har sina Bitcoin i Sverige. Jag har sjĂ€lv Bitcoins pĂ„ en exchange utanför Sverige `, sĂ€ger Robin och visar upp ett fysiskt, guldglimrande, Bitcoin som hon har köpt av en svensk entreprenör. Det Ă€r en kanske ironisk utveckling att valutan som började som ett digitalt alternativ till de nationella valutorna har gĂ„tt varvet runt och fĂ„tt fysiska manifestationer. Men efter att 'Wallets', eller plĂ„nböcker med Bitcoins, har blivit hackade har fysiska Bitcoin ökat i popularitet. Myntet som Robin visar upp har ett hologram dĂ€r sjĂ€lva datastrĂ€ngen - Bitcoinens unika identitet - ïŹnns lagrad. I den stund jag hĂ„ller myntet i min hand Ă€r det vĂ€rt 413 dollar. Mindre Ă€n tjugofyra timmar senare Ă€r samma mynt vĂ€rt 453 dollar. Vad Ă€r det som orsakar volatiliteten? `Det Ă€r spekulation mestadels. Men ïŹ‚er och ïŹ‚er handlare accepterar Bitcoin som betalningsmedel och dĂ„ lĂ€nkas ju valutan ihop med den fysiska ekonomin. Baidu.com (ett sorts kinesiskt Google) har börjat tillĂ„ta Bitcoin som betalning för vissa tjĂ€nster och i Kanada öppnades nyligen vĂ€rldens första Bitcoin-bankomat. MISSA INTE: `Nu kommer Sveriges första Bitcoin-bankomat` Men samtidigt ïŹnns det mĂ„nga Ă€ldre som har anvĂ€nt mynt och sedlar hela sitt liv som sĂ€kert aldrig kommer
acceptera en digital valuta. Det handlar om vanor`, sÀger Robin och tittar pÄ sin datorskÀrm. DÀr lÀser hon en Tweet som sÀger att 'Bitcoin may soon rise to 660 dollar.' `Jag köpte sjÀlv pÄ 130 dollar`, sÀger hon. Oj, vilket klipp! `Ja, men jag köpte bara 3 st, haha...` Björn Ulvaeus frÄn Abba gick ju nyligen ut och föresprÄkade ett kontantlöst samhÀlle. Tror du att Bitcoin- tillskyndarna har en ÄsiktsfrÀnde i honom? `Vi rör oss mot ett kontantlöst samhÀlle. Vi har ju allting hÀr`, sÀger Robin och pekar pÄ sin mobiltelefon. `Vad ska man med kontanter till? Men sen ska man inte glömma att stora delar av vÀrlden kommer att ha kvar kontanter lÀnge till och att framtidens digitala valuta kanske inte kommer att vara just Bitcoin.` MISSA INTE: `Abba-Björn: Pengarna ska vÀck` Till sist. Vad har du i kikaren hÀrnÀst nÀr det gÀller Bitcoin? `Jag kommer att nÀrvara pÄ en Bitcoin-konferens i Amsterdam nÀsta vÄr och innan dess hoppas jag bli klar med en forskningsrapport om svenska Bitcoin- entreprenörer.` © Veckans AffÀrer
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  NORRBOTTENS-KURIREN 2013-11-15 15:06 Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. -Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. -Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: -Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. -Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. -Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon.
© Norrbottens-Kuriren
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Första bitcoin-automaten i Sverige  SVERIGES RADIO EKOT 2013-11-15 06:39 (Uppdaterad: 2013-11-15 11:40) Sverige ska fĂ„ sin första bitcoin-bankomat och den ska stĂ„ i Stockholm. Bankomaten vĂ€xlar kronor till den nya, trendiga internetvalutan bitcoin. Ägare Ă€r 19-Ă„rige Ludvig Öberg. Publicerat kl 06:33 Dela 11 kommentarer Kul grej, men jag tĂ€nker ocksĂ„ att just nu Ă€r det ganska svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ bitcoins, och dĂ„ kan just en bitcoin-automat vara nĂ„got som hjĂ€lper till med det om man lĂ€tt kan köpa bitcoins med hjĂ€lp av cash, sĂ€ger Ludvig Öberg. Bitcoin Ă€r pengar som bara ïŹnns pĂ„ nĂ€tet, inte i nĂ„gon bank. Den alternativa valutan börjar fĂ„ allt mer uppmĂ€rksamhet jorden runt. Med bitcoin kan man ïŹ‚ytta pengar över nĂ€tet nĂ€stan kostnadsfritt. Ludvig Öberg har intresserat sig för internetvalutan bitcoin sedan han var 17 Ă„r. För en tid sedan bestĂ€mde han sig för att köpa in den första bitcoin-bankomaten till Sverige. Man stoppar in kontanter och fĂ„r i gengĂ€ld elektroniska bitcoin noterade pĂ„ sin mobiltelefon. Den allra första automaten kom upp i Vancouver hĂ€romdagen och nyheten ïŹck stora rubriker. Bankomaten den första i Sverige och kanske i Europa det beror lite pĂ„ hur snabbt tillverkaren Lamassu i USA hinner leverera till andra lĂ€nder, sĂ€ger vd:n Zach Harvey. We just shipped out our ïŹrst fourteen units. Lamassu har just exporterat sina 14 första maskiner, och jobbar pĂ„ att skeppa ut 30 till. I slutet pĂ„ Ă„ret ska det ïŹnnas cirka 40 maskiner jorden runt. Och forskaren Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm sĂ€ger att Bitcoin kanske inte överlever, men att tekniken Ă€r intressant för framtiden Ă€ndĂ„. Den motiverar en effektivitet i banksystemet. Till exempel betalning till utlandet Ă€r smidigt och effektivt och mycket billigare, sĂ€ger Robin Teigland. © Sveriges Radio Ekot
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran gĂ„r sin egen vĂ€g - Erika SunnegĂ„rdh slĂ€pper snart sitt första soloalbum  VIMMERBY TIDNING 2013-11-15 Sida 4-5 - Sektion: General Författare: Johanna Linder, TT Stockholm (TT) - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller.
Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Fakta Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". Fakta Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Bildtext: - Erika SunnegĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Vimmerby Tidning
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  NERIKES ALLEHANDA 2013-11-14 10:26 Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding.Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Fakta/Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som `Iron sky` och den svenska dokumentĂ€ren `Pirate Bay AFK`. Fakta/Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i `Turandot` pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i `Fidelio`. Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av `Turandot` som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man
kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Johanna Linder/TT johanna.linder@tt.se © Nerikes Allehanda
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  TT NYHETSBYRÅN - SPEKTRA 2013-11-14 10:03 Författare: Johanna Linder/TT (johanna.linder@tt.se) Stockholm: Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. ... Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. *-- TillgĂ€nglig skiva --* Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. *-- Stort inom kultur --* Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Bildtext: - Bildtext 1-3: Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis.
Anders Wiklund/TT © TT NyhetsbyrÄn - Spektra eller artikelförfattaren.
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... SOCIALA MEDIER ALLT VIKTIGARE  ALLT OM GÅRDEN 2013-11-14 Sida 26 - Sektion: General Författare: PETER FREDRIKSSON Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook ochTwitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika. Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. ISTÄLLET FÖR ATT som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. STUDIEN VISADE ATT de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas. █ © Allt om GĂ„rden
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... "H&M OCH IKEA BYGGER INTE PÅ TEKNISKT SKARPSINNE UTAN PÅ EN NÄSA FÖR - ...AFFÄRER.".  VECKANS AFFÄRER 2013-11-07 Sida 24-29 - Sektion: General höga och skalfördelarna för de etablerade aktörerna för stora. Sverige Ă€r dessutom ett litet land och den inhemska marknaden Ă€r begrĂ€nsad. För att vĂ€xa pĂ„ riktigt gĂ€ller det att komma ut pĂ„ vĂ€rldsmarknaden snabbt - och dĂ„ krĂ€vs kapital. I de avseendena har ett litet bolag inga fördelar jĂ€mfört med dagens bjĂ€ssar med etablerade internationella nĂ€t-verk och ïŹnansiella muskler. Möjligen Ă€r det inom tjĂ€nstesektorn eller handeln som framtidens svenska storföretag ïŹnns. Klart Ă€r i alla fall att arbetskraften liksom i mĂ„nga andra mogna ekonomier skiftar om frĂ„n industriell verksamhet till tjĂ€nster. Men samma sak gĂ€ller dessa före-tag som för industriföretagen: man blir inte storbolag i sin egen hemby. För att bli riktigt stor mĂ„ste man pröva sin lycka ute i den vida vĂ€rlden. Det ïŹnns tvĂ„ givna exempel som har gjort just det, H&M och Ikea. BĂ„da Ă€r grundade efter andra vĂ€rldskriget och bĂ„da har vuxit till riktiga vĂ€rldsföretag med butiker vĂ€rlden över. Kanske förtjĂ€nar ocksĂ„ de att kallas geniföretag. Men de bygger inte pĂ„ tekniskt skarpsinne som mĂ„nga Ă€ldre svenska storbolag, utan snarare pĂ„ Ingvar Kamprads och familjen Perssons nĂ€sa för affĂ€rer och geniala affĂ€rsmodeller. Patrick RegnĂ©r pĂ„ Handelshögskolan menar att det Ă€r dags att Ă€ven börja hylla kapitalisterna. För riktigt lyckade entreprenörer blir ofta just kapitalister, i bemĂ€rkelsen förmögna bolagsĂ€gare. Han menar att för mycket uppmĂ€rksamhet Ă€gnas entreprenörskap och innovation medan vĂ€ldigt lite fokus riktas pĂ„ den aspekt som gör att entreprenörernas smĂ„ bolag vĂ€xer till att bli bland Sveriges största bolag. MĂ„hĂ€nda ïŹnns det hinder pĂ„ institutionell nivĂ„ som gör att entreprenörerna i dag stannar i vĂ€xten i stĂ€llet för att bli nĂ€sta Ingvar Kamprad. Tittar vi historiskt och internationellt Ă€r det just i tekniksprĂ„ngen som nya storföretag lĂ€ttast vĂ€xer fram. I helt nya branscher har jĂ€ttarna inte samma fördelar av skalfördelar och intrĂ€desbarriĂ€rer. VĂ€rldens i dag största företag mĂ€tt i börsvĂ€rde, Apple, har bara 37 Ă„r pĂ„ nacken. NĂ€r röken har lagt sig efter nĂ€sta stora ovĂ€ntade teknikskifte kan dĂ€r ïŹnnas nya svenska storbolag. Men det Ă€r vanskligt att sia om huruvida det blir 3D-skrivarna, "internet of things" eller nĂ„gonting helt annat som vĂ€lter omkull spelplanen och ger utrymme för nya svenska geniföretag att vĂ€xa fram. En försiktigare notering Ă€r att bĂ„de svenska storbolag och svensken i gemen traditionellt har varit duktiga pĂ„ att ta till sig ny teknologi. Men Ă€ven om nya svenska idĂ©er kommer att födas i nĂ€sta teknikskifte sĂ„ krĂ€vs det för att de ska vĂ€xa till stora bolag att de inte blir uppköpta av inhemska eller utlĂ€ndska jĂ€ttar. PĂ„ senare Ă„r har det svenska dataspelsundret och IT- och teknikentreprenörerna fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet. Exemplen Ă€r mĂ„nga pĂ„ svenska IT-företag som skördar framgĂ„ngar i vĂ€rlden. Det spekuleras kring att det svenska spelföretaget King Ă€r pĂ„ vĂ€g mot börsen och att vĂ€rderingen kan landa pĂ„ över 30 miljarder kronor. Även
den svenska musiktjĂ€nsten Spotify kan vara vĂ€rd över 30 miljarder kronor. Men en faktor som inte ska förbises Ă€r att företag som vill ta sig till den absoluta omsĂ€ttningstoppen mĂ„ste tillfredsstĂ€lla tĂ€mligen grundlĂ€ggande behov. En stor del av en liten marknad ger naturligt en lĂ€gre omsĂ€ttning Ă€n en liten del av en global jĂ€ttemarknad. JĂ€mförelsen vĂ€cker frĂ„gan om vad som Ă€r framtidens företagsform. Patrick RegnĂ©r menar att företagen i dag i allt större utstrĂ€ckning testar ny teknik, breddar verksamheten och integrerar framĂ„t. Dilemmat Ă€r dock att satsningar inom forskning och utveckling ofta Ă€r knutna till omrĂ„den eller produkter som man redan haft konkurrensfördelar i, nĂ€r man i stĂ€llet snarare borde ta ett bredare perspektiv och satsa pĂ„ helt nya omrĂ„den och konkurrensfördelar. Är det bĂ€ttre med mĂ„nga smĂ„ företag var för sig, mĂ„nga tillsammans oavsett storlek, eller nĂ„gra fĂ„ stora? Svaret pĂ„ denna inom företagsekonomin lĂ€nge omdebatterade frĂ„ga beror pĂ„ vem man stĂ€ller den till. Men det ïŹnns fakta som talar för att ïŹ‚er och mindre företagsenheter i vissa avseenden Ă€r att föredra. Företag kan vĂ€xa sig stora relativt ekonomin och fĂ„ en systemviktig roll, ungefĂ€r som stora banker. Volvo och Ericsson har eller har delvis haft den rollen i Sverige och Nokia har den i Finland. "Nokias försĂ€ljning av mobildelen i slutĂ€ndan kan vara bra för Finland. Ingenjörerna försvinner ju inte. Men de fĂ„r möjlighet att verka inom nya, mindre strukturer", menar Robin Teigland, docent vid institutionen för marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm. "I grund och botten Ă€r det fĂ„ lĂ€nder som stĂ„r och faller med ett enda företag, men effekterna av att ett stort företag försvinner kan Ă€ndĂ„ bli kĂ€nnbara och svida ett tag", pĂ„pekar Örjan Sjöberg. Även nĂ€r det gĂ€ller lönsamhet och innovation ïŹnns det saker som talar för de smĂ„ och medelstora bolagen. I dag Ă€r exempelvis bara 30 procent av de största företagen ocksĂ„ de mest lönsamma, jĂ€mfört med cirka 50 procent pĂ„ 1990-talet. Inte heller Ă€r det garanterat att större satsningar pĂ„ forskning och utveckling ger bĂ€ttre avkastning. Mycket fĂ„ av de företag som satsar mest pĂ„ forskning och utveckling rĂ€knas bland de mest innovativa företagen. Det kan ocksĂ„ tillĂ€ggas att ungefĂ€r 20 bolag tillsammans stĂ„r för cirka 50 procent av Sveriges export. En annan stor exportnation, Tyskland, har en större andel medelstora bolag bland sina exportörer, de sĂ„ kallade "mittelstand". Det ger en stabilare bas i en slagig vĂ€rldskonjunktur. Möjligen Ă€r Sveriges företagshistoria hittills en anomali. Vi har ïŹ‚er storbolag Ă€n vi borde ha i ett sĂ„ litet land och vi Ă€r mer innovativa Ă€n vi borde vara. Kanske Ă€r det inte rimligt att vĂ€nta oss nya innovationer och vĂ€rldsföretag i likhet med de vi har stĂ„tt för historiskt. Men, klart Ă€r att det ïŹnns gott om skickliga entreprenörer och lovande bolag kvar i landet, det visar inte minst nya innovativa och teknikinriktade bolag som Spotify, King, Mojang, Axis ... Och det Ă€r en bra grogrund för svenska "mittelstand" - sĂ„vida de mest lovande bolagsbyggena ocksĂ„ till största delen förblir i svensk Ă€go pĂ„ svensk mark. "RIKTIGT LYCKADE ENTREPRENÖRER BLIR OFTA KAPITALISTER." Bildtext: - Allt ïŹ‚er tittar i paddan eller datorn - om de ens tittar pĂ„ tv. - Patrick RegnĂ©r. - Finland utan ett jĂ€ttelikt Nokia kan vara bra för kreativiteten, tror Robin Teigland. © Veckans AffĂ€rer
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Munktell Science Park talar om innovationstĂ€vlingar vid Dialogforum pĂ„ Rosenbad  MYNEWSDESK 2013-11-05 10:34 Nyhet CET PĂ„ onsdag arrangeras Dialogforum - inom ramen för regeringens miljöteknikstrategi. Munktell Science Parks innovationsexpert Olle Dierks Ă€r en av talarna pĂ„ temat innovationstĂ€vlingar. Se programmet i sin helhet nedan. Program Tema: Hur kan öppen innovation, innovationstĂ€vlingar och crowdfunding bidra till att utveckla nya svenska miljölösningar? 12.30 Registrering och kaffe 13.00 Inledning Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet, öppnar mötet. Korta inledningar frĂ„n honom och statssekreterare Daniel Johansson, NĂ€ringsdepartementet och statssekreterare Gunnar Oom, Utrikesdepartementet 13.30 Nyskapande verktyg och metoder - hur anvĂ€nder vi dem? Crowdfunding: Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm InnovationstĂ€vlingar: Olle Dierks, Munktell Science Park Öppen innovation: Bengt JĂ€rrehult, SCA TĂ€vlingar med höga insatser: Fredrik Sand, Stockholms Handelskammare 14.30 Diskussion och sammanfattning 15.30 Eftermingel med kaffe och kaka Om regeringens Miljöteknikstrategi Regeringen presenterade den 1 september 2011 en miljöteknikstrategi för 2011-2014. Strategin har som mĂ„l att förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna för framvĂ€xt och spridning av svensk miljöteknik. Sammanlagt fördelas 400 miljoner kronor i olika uppdrag till statliga aktörer att initiera satsningar som ska gynna vĂ€xande svenska företag att övervinna utmaningar inom innovation, affĂ€rsutveckling och internationalisering. En bĂ€rande tanke i regeringens Miljöteknikstrategi Ă€r att det Ă€r viktigt att arbetet med miljöteknik inom statliga myndigheter och organisationer med statlig ïŹnansiering samordnas för att nĂ„ bĂ€sta möjliga resultat. Strategin omfattar fyra politikomrĂ„den; handel-, miljö-, nĂ€rings- och bistĂ„ndspolitiken. LĂ€s mer om strategin pĂ„ regeringens webbplats: www.regeringen.se/miljoteknik Syftet med mötet Ă€r att förmedla information om erfarenheter av innovativa metoder - öppen innovation, innovationstĂ€vlingar och crowdfunding - för att driva pĂ„ utveckling och efterfrĂ„gan av nya miljövĂ€nliga lösningar. Vid mötet diskuteras nĂ€r verktyg som dessa kan vara relevanta, hur incitament för innovativa metoder kan frĂ€mjas och vilka roller olika aktörer kan ha. Innovativa metoder som dessa har inom andra omrĂ„den bidragit till att skapa ett engagemang och en drivkraft för att fĂ„ fram ny teknik och nya lösningar - alltifrĂ„n uppstart av
hamburgerrestauranger till kommersiella rymdfĂ€rder. Men det vi frĂ„gar oss Ă€r: vad Ă€r potentialen inom miljöteknikomrĂ„det, vilka Ă€r aktörerna och ïŹnns det framgĂ„ngsexempel det gĂ„r att inspireras av. Under seminariet kommer nĂ„gra goda exempel att lyftas fram för att visa hur det skulle kunna fungera. Ur programmet: InnovationstĂ€vlingar InnovationstĂ€vlingar - ibland kallade funktions- eller prestandabaserade pristĂ€vlingar - Ă€r exempel pĂ„ öppen innovation. Det innebĂ€r att man utlovar en vinst till den eller dem som Ă„stadkommer en teknisk eller organisatorisk lösning som löser det deïŹnierade problemet. Prissumman stĂ„r ofta i relation till kostnaden för att hantera problemet. LĂ€mpar sig nĂ€r det ïŹnns mĂ„nga potentiella problemlösare, och 'nya ögon' kan tillföra/korsbefrukta. Ett sĂ€tt Ă€r att organisera tĂ€vlingar sĂ„ att de tĂ€vlande samarbetar för att lösa utmaningen. Andra tĂ€vlingar Ă€r mer slutna. PristĂ€vlingar kompletteras idag av innovationsupphandlingar. PristĂ€vlingar har anvĂ€nds framgĂ„ngsrikt under mycket lĂ„ng tid inom en rad olika branscher och omrĂ„den bĂ„de av myndigheter och företag. Talare: Olle Dierks Ă€r Open Innovation Manager pĂ„ Munktell Science park i Eskilstuna. Han har bred erfarenhet av innovationstĂ€vlingar och driver just nu den internationella tĂ€vlingen Smart Living Challenge. Munktell Science Park Ă€r en av Sveriges nĂ€rmare 40-talet science parks som bygger bryggor mellan akademi, nĂ€ringsliv och offentlig sektor. Fredrik Sand Ă€r nĂ€ringspolitisk expert pĂ„ Stockholms Handelskammare, en nĂ€ringslivsorganisation för Stockholms lĂ€n och Uppsala lĂ€n. Moderator: Peter NĂ”u, Vinnova Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet, leder mötet, tillsammans med sina statssekreterarkolleger Daniel Johansson, NĂ€ringsdepartementet och Gunnar Oom, Utrikesdepartementet. Mötet anordnas med stöd av NaturvĂ„rdsverket och Vinnova. Bifogade ïŹler PDF-dokument © MyNewsdesk
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Publiken har betalat nya kvartersscenen  EXPRESSEN 2013-11-04 09:58 PĂ„ onsdag kvĂ€ll öppnar den nya kvartersscenen 2LĂ„ng för allmĂ€nheten. Publiken har sjĂ€lv betalat för scenen genom sĂ„ kallad crowdfounding. I gengĂ€ld fĂ„r de möjlighet att döpa en rĂ€tt pĂ„ menyn eller ha sin bild pĂ„ vĂ€ggen. 2LĂ„ng ligger i nĂ€rbutiken Tommys livs gamla lokaler pĂ„ Andra LĂ„nggatan. Initiativtagare Ă€r produktionsbolaget Pekkaris kök och improvisationsteatern Improverket. - Vi vill skapa en scen Göteborg saknar. Ofta Ă€r teater antingen ïŹnkultur eller fulkultur. Vi vill göra nĂ„got mittemellan, sĂ€ger John Pekkari. Att fĂ„ kommunala bidrag visade sig vara svĂ„rt. DĂ€rför kom gruppen pĂ„ ett annat sĂ€tt att skaffa fram pengar: att lĂ„ta publiken sjĂ€lva betala. De leasade ut sin inredning. Frivilliga har köpt sitt namn pĂ„ en stol, nĂ„gon har köpt en toalettstol och mĂ„nga har köpt sin bild pĂ„ vĂ€ggen. Sammanlagt har 130 000 kronor skĂ€nkts av nĂ€rmare 300 personer. Det rĂ€cker inte för att tĂ€cka alla utgifter, men Ă€r en god bit pĂ„ vĂ€gen. `Mun till mun-metoden` PĂ„ 2LĂ„ngs hemsida ïŹnns en meny med olika sĂ€tt att bidra. Den nya scenen har marknadsfört sig sjĂ€lv via sociala medier och handskrivna lappar i fönstret till teatern. - Ryktet spreds via mun till mun-metoden. Pengarna har bara rullat in av sig sjĂ€lvt och allt har nog blivit lite av en snackis, sĂ€ger John Pekkari. Insamlingen handlar inte bara om att fĂ„ in pengar. - Alla som har sin bild pĂ„ vĂ€ggen ska kĂ€nna att `det hĂ€r Ă€r min teater`. PĂ„ onsdag kvĂ€ll öppnar scenen för allmĂ€nheten. DĂ„ Ă€r det nypremiĂ€r av pratshowen `Pekkaris kök`. PĂ„ fredag kvĂ€ll fylls scenen av Improverkets förestĂ€llning `Club Bingo`. - Det hĂ€r Ă€r den teater och underhĂ„llning vi vill göra. Annars ligger vi alltid i hĂ€nderna pĂ„ nĂ„gon annan. Vi Ă€r glada över att kunna styra det sjĂ€lva nu, sĂ€ger John Pekkari. Att valet föll pĂ„ Andra LĂ„nggatan med sina billiga ölhak Ă€r ingen slump. - Det berĂ€ttar att man inte gĂ„r hit en gĂ„ng per Ă„r för att kĂ€nna sig ïŹnkulturell. Det gĂ„r fortfarande att köpa in sig i lokalen.
- Stolarna Ă€r slutsĂ„lda, men det gĂ„r att köpa sig stjĂ€rnstatus för 32 000 kronor. DĂ„ fĂ„r du ett livslĂ„ngt medlemskap i 2LĂ„ng och gratis intrĂ€de till allt vi gör. Isabell Nordström Mejla Foto: Joel ZandĂ©n Crowdfunding innebĂ€r att privatpersoner ger pengar till olika projekt, vanligtvis till vĂ€lgörenhet. Crowdfunding Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att undersöka om marknaden vill ha en ny produkt. Vanligaste motiven till att ge pengar till ett crowdfunding-projekt Ă€r för att kĂ€nna sig som en bra person eller för att fĂ„ nĂ„got i gengĂ€ld, som aktier, en produkt eller status. Under 2012 samlades 17 miljarder in till 470 000 projekt vĂ€rlden över. I Sverige har 37 miljoner samlats in till cirka 800 företag eller projekt mellan maj 2011 och oktober 2013. Prognosen för 2013 Ă€r att 30 miljarder samlas in vĂ€rlden över. PĂ„ sajter som kickstarter.com och fundedbyme.com ïŹnns olika projekt att bidra till. KĂ€lla: Robin Teigland, crowdfundingforskare vid Handelshögskolan i Stockholm. © Expressen
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Sociala medier - - allt viktigare för ïŹ‚era verksamheten Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika.  SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION 2013-11-01 Sida 48 - Sektion: General Författare: Peter Fredriksson Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. Delaktighet viktig IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. Mer framgĂ„ngsrika NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker.
Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för de sociala medierna kommer att utvecklas. █ De vanligaste sociala medierna i Sverige ■ Facebook. Antal anvĂ€ndare (2012): 5 miljoner aktiva anvĂ€ndare per mĂ„nad, enligt Handelshögskolan. ■ Twitter. Antal anvĂ€ndare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 Ă„r anvĂ€nder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. ■ Linkedin. Antal anvĂ€ndare (2012): 1 010 698 svenska anvĂ€ndare, enligt Socialbakers. ■ Youtube. Antal anvĂ€ndare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje mĂ„nad, enligt Youtube. ■ Google+. Antal anvĂ€ndare (2012): 502 113 svenskar Ă€r registrerade, enligt plusdemographics.com. Bildtext: - Robin Teigland Ă€r docent pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. (Privat) © Skandinavisk SjukvĂ„rdsinformation
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... En omstridd valuta  GÖTEBORGS-POSTEN 2013-10-31 15:58 Författare: Peter Sundberg Ingen vet vem som skapade valutan eller varför. Den första decentraliserade valutan har stigit kraftigt i vĂ€rde och allt ïŹ‚er intresserar sig för den. Enligt Robin Teigland, docent pĂ„ institutionen för marknadsföring och strategi pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm, gĂ„r spekulationerna kring vem skaparen Ă€r, eller var, fortfarande varma och varför valutan skapades 2009. - Bitcoins snabba tillvĂ€xt kan ha varit en reaktion till ïŹnanskrisen och vilka problem som den orsakade. DĂ€r mĂ„nga sĂ„g centralbanker, lĂ€nder och ïŹnansiella aktörer som de ansvariga bakom, sĂ€ger hon. Signaturen Satoshi Nakamoto publicerade 2008 ett dokument om Bitcoin och Ă„ret dĂ€rpĂ„ skapades kĂ€llkoden som ligger bakom dem. Bitcoins handlar om att effektivisera ïŹnansiella transaktioner men ocksĂ„ om att ta makten kring pengar frĂ„n stater och centralbanker och decentralisera det, ge makten till individen. En Bitcoin vĂ€rderades 2009 till brĂ„kdelen av ett öre, i dag Ă€r kursen drygt 1 300 kronor. Stora förĂ€ndringar i kursen Ă€r ett problem med valutan. Den Ă€r inte bunden till nĂ„gon stat eller bank och har dĂ€rmed ingen som kan garantera vĂ€rdet pĂ„ den. Utan vĂ€rdet pĂ„ en Bitcoin ligger endast i den efterfrĂ„gan som ïŹnns efter den. - Jag brukar dra parallellen till guld. NĂ„got som bara ïŹnns i en begrĂ€nsad mĂ€ngd. SĂ„ lĂ€nge det ïŹnns en efterfrĂ„gan sĂ„ kommer det ett vĂ€rde, sĂ€ger Teigland. Ett pyramidspel? Men allt Ă€r inte positivt med valutan. Den Europeiska centralbanken har liknat Bitcoin vid ett pyramidspel. DĂ€r vĂ€rdet pĂ„ valutan endast kan upprĂ€tthĂ„llas genom att ïŹ‚er ansluter sig till den, köper valutan för `riktiga` pengar. Även Robin Teigland ser de möjliga negativa sidorna med valutan. - VĂ€xlingssidorna kan bli hackade och dĂ€rmed kan man förlora pengar. Den anvĂ€nds som betalning vid illegal handel. Men det kan Ă€ven vara en risk med den spekulationshandel som Ă€r med valutan. För att efterfrĂ„gan ska ïŹnnas krĂ€vs det att folk accepterar Bitcoin som betalning. Allt ïŹ‚er butiker, framför allt pĂ„ nĂ€tet, tar i dag emot valutan som betalning och i dag kan man köpa allt frĂ„n spel till vanilj och Ă€ven en lĂ€genhet. Enligt Robin Teigland sker det i dag omkring 60 000 Bitcoin-transaktioner per dag och det ïŹnns minst 20 000 Bitcoin-anvĂ€ndare i Sverige.
- Det som fascinerar mig Ă€r det kollektiva entreprenörskapet, att en grupp frĂ€mlingar pĂ„ nĂ€tet gĂ„r emot de traditionella institutionerna. Organiserar sig för att skapa ett alternativ och att det klarats av pĂ„ en sĂ„ kort tid, sĂ€ger hon. Framtiden Robin Teigland tror att sĂ„ kallade kryptovalutor, elektroniska pengar som ges ut med hjĂ€lp av kryptering, likt Bitcoin Ă€r hĂ€r för att stanna. - Det ïŹnns fördelar i att kunna effektivisera banksystemet, att kunna skicka pengar tillvarandra, var som helst i vĂ€rlden, och betala saker utan att gĂ„ via en bank, sĂ€ger hon. Peter Sundberg peter.sundberg@gp.se © Göteborgs-Posten
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... SOCIALA MEDIER ALLT VIKTIGARE  INDUSTRIVÄRLDEN 2013-10-28 Sida 40 - Sektion: General - Del: 1 Författare: PETER FREDRIKSSON Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook ochTwitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika. Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. Delaktighet viktig IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. Trivs pĂ„ jobbet Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas. █
De vanligaste sociala medierna i Sverige: Facebook. Antal anvÀndare (2012): 5 miljoner aktiva anvÀndare per mÄnad, enligt Handelshögskolan. Twitter. Antal anvÀndare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 Är anvÀnderTwitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. Linkedin. Antal anvÀndare (2012): 1 010 698 svenska anvÀndare, enligt Socialbakers. Youtube. Antal anvÀndare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje mÄnad, enligt Youtube. Google+. Antal anvÀndare (2012): 502 113 svenskar Àr registrerade, enligt plusdemographics.com. Bildtext: - Robin Teigland Àr docent pÄ Handelshögskolan i Stockholm. ( © IndustrivÀrlden
LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Sociala medier allt viktigare  BYGGVÄRLDEN 2013-10-23 13:07 Författare: Peter Fredriksson Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag bara Ă€r början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för de sociala medierna kommer att utvecklas. Peter Fredriksson Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika.
© ByggvÀrlden
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013
Teigland Research in Swedish Media 2013

Recommended

Teigland Research in Swedish Media 2014
Teigland Research in Swedish Media 2014Teigland Research in Swedish Media 2014
Teigland Research in Swedish Media 2014Robin Teigland
 
IKT Ekosystem i Stockholm
IKT Ekosystem i StockholmIKT Ekosystem i Stockholm
IKT Ekosystem i StockholmRobin Teigland
 
Cuestionario cop
Cuestionario copCuestionario cop
Cuestionario copyulianaortiz__
 
Leidy johanna patiño osorio power point1
Leidy johanna patiño osorio power point1Leidy johanna patiño osorio power point1
Leidy johanna patiño osorio power point1lejopaos
 
Nias
NiasNias
Niasalbertocmp
 
Glosario Aparato Digestivo
Glosario Aparato DigestivoGlosario Aparato Digestivo
Glosario Aparato DigestivoCynthy Aguilar
 
Comunicacion interactiva uft maria felix
Comunicacion interactiva uft maria felixComunicacion interactiva uft maria felix
Comunicacion interactiva uft maria felixMaria Castellano
 
FormulaciĂłn de un problema
FormulaciĂłn de un problemaFormulaciĂłn de un problema
FormulaciĂłn de un problemajpinedaus
 

Recommended

Teigland Research in Swedish Media 2014
Teigland Research in Swedish Media 2014Teigland Research in Swedish Media 2014
Teigland Research in Swedish Media 2014Robin Teigland
 
IKT Ekosystem i Stockholm
IKT Ekosystem i StockholmIKT Ekosystem i Stockholm
IKT Ekosystem i StockholmRobin Teigland
 
Cuestionario cop
Cuestionario copCuestionario cop
Cuestionario copyulianaortiz__
 
Leidy johanna patiño osorio power point1
Leidy johanna patiño osorio power point1Leidy johanna patiño osorio power point1
Leidy johanna patiño osorio power point1lejopaos
 
Nias
NiasNias
Niasalbertocmp
 
Glosario Aparato Digestivo
Glosario Aparato DigestivoGlosario Aparato Digestivo
Glosario Aparato DigestivoCynthy Aguilar
 
Comunicacion interactiva uft maria felix
Comunicacion interactiva uft maria felixComunicacion interactiva uft maria felix
Comunicacion interactiva uft maria felixMaria Castellano
 
FormulaciĂłn de un problema
FormulaciĂłn de un problemaFormulaciĂłn de un problema
FormulaciĂłn de un problemajpinedaus
 
TALLER HARDWARE
TALLER HARDWARETALLER HARDWARE
TALLER HARDWAREGERAL-A10
 
Power blog
Power blogPower blog
Power blografamainf
 
organizaciĂłn del pensamiento
organizaciĂłn del pensamientoorganizaciĂłn del pensamiento
organizaciĂłn del pensamientoJhonnatan GalĂĄn
 
Documento sin tĂ­tulo
Documento sin tĂ­tuloDocumento sin tĂ­tulo
Documento sin tĂ­tuloDiana Arano
 
Posicionamiento en buscadores: SEO
Posicionamiento en buscadores: SEOPosicionamiento en buscadores: SEO
Posicionamiento en buscadores: SEOAXEL
 
IntroducciĂłn
IntroducciĂłnIntroducciĂłn
IntroducciĂłnIzaquita07
 
Alimentacion
AlimentacionAlimentacion
AlimentacionEliani_F
 
CapĂ­tulo+5
CapĂ­tulo+5CapĂ­tulo+5
CapĂ­tulo+5Uriel VĂĄzquez GarcĂ­a
 
Sky fex
Sky fexSky fex
Sky fexJIMEBECERRA
 
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.natalia7u7
 
Video de nticx
Video de nticxVideo de nticx
Video de nticxCandela Sosa
 
Educacion vial
Educacion vialEducacion vial
Educacion vialpaulajess
 
Dia del logro
Dia del logroDia del logro
Dia del logroSilvia Santivañez Lima
 
La guitarra
La guitarraLa guitarra
La guitarraJuan Esteban Bermudez
 
Web 1 yampier
Web 1 yampierWeb 1 yampier
Web 1 yampieryampier2015
 
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda UniqueC8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda UniqueTienda Unique
 
Divinidad, destino y fatalidad
Divinidad, destino y fatalidadDivinidad, destino y fatalidad
Divinidad, destino y fatalidadMariana O
 
Mainor avances-redes
Mainor avances-redesMainor avances-redes
Mainor avances-redesmanorgar
 
Analisis
AnalisisAnalisis
Analisismamena94
 
Sismos
SismosSismos
SismosKaren-Sevillano-Carrera
 
Crowdcube presentation 2013 04-24
Crowdcube presentation 2013 04-24Crowdcube presentation 2013 04-24
Crowdcube presentation 2013 04-24Crowdcube
 
Examensarbete_Aleksandra_K
Examensarbete_Aleksandra_KExamensarbete_Aleksandra_K
Examensarbete_Aleksandra_KAleksandra Kruzycka-Roykiewicz
 

More Related Content

Viewers also liked

TALLER HARDWARE
TALLER HARDWARETALLER HARDWARE
TALLER HARDWAREGERAL-A10
 
Power blog
Power blogPower blog
Power blografamainf
 
organizaciĂłn del pensamiento
organizaciĂłn del pensamientoorganizaciĂłn del pensamiento
organizaciĂłn del pensamientoJhonnatan GalĂĄn
 
Documento sin tĂ­tulo
Documento sin tĂ­tuloDocumento sin tĂ­tulo
Documento sin tĂ­tuloDiana Arano
 
Posicionamiento en buscadores: SEO
Posicionamiento en buscadores: SEOPosicionamiento en buscadores: SEO
Posicionamiento en buscadores: SEOAXEL
 
IntroducciĂłn
IntroducciĂłnIntroducciĂłn
IntroducciĂłnIzaquita07
 
Alimentacion
AlimentacionAlimentacion
AlimentacionEliani_F
 
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.natalia7u7
 
Video de nticx
Video de nticxVideo de nticx
Video de nticxCandela Sosa
 
Educacion vial
Educacion vialEducacion vial
Educacion vialpaulajess
 
Web 1 yampier
Web 1 yampierWeb 1 yampier
Web 1 yampieryampier2015
 
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda UniqueC8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda UniqueTienda Unique
 
Divinidad, destino y fatalidad
Divinidad, destino y fatalidadDivinidad, destino y fatalidad
Divinidad, destino y fatalidadMariana O
 
Mainor avances-redes
Mainor avances-redesMainor avances-redes
Mainor avances-redesmanorgar
 
Analisis
AnalisisAnalisis
Analisismamena94
 

Viewers also liked (20)

TALLER HARDWARE
TALLER HARDWARETALLER HARDWARE
TALLER HARDWARE
 
Power blog
Power blogPower blog
Power blog
 
organizaciĂłn del pensamiento
organizaciĂłn del pensamientoorganizaciĂłn del pensamiento
organizaciĂłn del pensamiento
 
Documento sin tĂ­tulo
Documento sin tĂ­tuloDocumento sin tĂ­tulo
Documento sin tĂ­tulo
 
Posicionamiento en buscadores: SEO
Posicionamiento en buscadores: SEOPosicionamiento en buscadores: SEO
Posicionamiento en buscadores: SEO
 
IntroducciĂłn
IntroducciĂłnIntroducciĂłn
IntroducciĂłn
 
Alimentacion
AlimentacionAlimentacion
Alimentacion
 
CapĂ­tulo+5
CapĂ­tulo+5CapĂ­tulo+5
CapĂ­tulo+5
 
Sky fex
Sky fexSky fex
Sky fex
 
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
Actas de comisiones de valuacion y promocion actalizadas 2013.
 
Video de nticx
Video de nticxVideo de nticx
Video de nticx
 
Educacion vial
Educacion vialEducacion vial
Educacion vial
 
Dia del logro
Dia del logroDia del logro
Dia del logro
 
La guitarra
La guitarraLa guitarra
La guitarra
 
Web 1 yampier
Web 1 yampierWeb 1 yampier
Web 1 yampier
 
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda UniqueC8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
C8/2015 DESTINO ORIENTE (20 de Julio hasta 10 Agosto) Tienda Unique
 
Divinidad, destino y fatalidad
Divinidad, destino y fatalidadDivinidad, destino y fatalidad
Divinidad, destino y fatalidad
 
Mainor avances-redes
Mainor avances-redesMainor avances-redes
Mainor avances-redes
 
Analisis
AnalisisAnalisis
Analisis
 
Sismos
SismosSismos
Sismos
 

Similar to Teigland Research in Swedish Media 2013

Crowdcube presentation 2013 04-24
Crowdcube presentation 2013 04-24Crowdcube presentation 2013 04-24
Crowdcube presentation 2013 04-24Crowdcube
 
Crowdfunding inom miljöteknik_Teigland
Crowdfunding inom miljöteknik_TeiglandCrowdfunding inom miljöteknik_Teigland
Crowdfunding inom miljöteknik_TeiglandRobin Teigland
 
Swedish Consumer Market Update 2015
Swedish Consumer Market Update 2015Swedish Consumer Market Update 2015
Swedish Consumer Market Update 2015Nigel Wright Group
 
Ge ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chansGe ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chansCenterpartiet
 
NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014
NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014
NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014Network Manager
 
"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10
"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10
"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10Carl-Magnus Löfström
 
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationNya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationCamilla Backström
 
Intervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medier
Intervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medierIntervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medier
Intervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medierSavetime Sweden AB (XIKO)
 
Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324
Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324
Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324Jacob Lapidus
 
Session 18 Erik BorÀlv
Session 18 Erik BorÀlvSession 18 Erik BorÀlv
Session 18 Erik BorÀlvErik BorÀlv
 
Hr dseu final extern 20 dec 2012
Hr dseu final extern 20 dec 2012Hr dseu final extern 20 dec 2012
Hr dseu final extern 20 dec 2012Mette Rehnstrom
 
Ge drömmen om det egna företaget en chans!
Ge drömmen om det egna företaget en chans!Ge drömmen om det egna företaget en chans!
Ge drömmen om det egna företaget en chans!Centerpartiet
 
Dagens Industri - Innovation & Forskning
Dagens Industri - Innovation & ForskningDagens Industri - Innovation & Forskning
Dagens Industri - Innovation & ForskningInnovation Pioneers
 
Fryshuset_Final_LR
Fryshuset_Final_LRFryshuset_Final_LR
Fryshuset_Final_LRLotta Lundberg
 
Förtroendekapital maj 2016
Förtroendekapital maj 2016Förtroendekapital maj 2016
Förtroendekapital maj 2016Buzzter
 
Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16
Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16
Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16Christian Frick
 
Mcm module 5b
Mcm module 5bMcm module 5b
Mcm module 5bwebsule
 
Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)
Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)
Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)caniceconsulting
 

Similar to Teigland Research in Swedish Media 2013 (20)

Crowdcube presentation 2013 04-24
Crowdcube presentation 2013 04-24Crowdcube presentation 2013 04-24
Crowdcube presentation 2013 04-24
 
Examensarbete_Aleksandra_K
Examensarbete_Aleksandra_KExamensarbete_Aleksandra_K
Examensarbete_Aleksandra_K
 
Crowdfunding inom miljöteknik_Teigland
Crowdfunding inom miljöteknik_TeiglandCrowdfunding inom miljöteknik_Teigland
Crowdfunding inom miljöteknik_Teigland
 
Swedish Consumer Market Update 2015
Swedish Consumer Market Update 2015Swedish Consumer Market Update 2015
Swedish Consumer Market Update 2015
 
Ge ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chansGe ungas dröm en chans
Ge ungas dröm en chans
 
Sociala medier 2013
Sociala medier 2013Sociala medier 2013
Sociala medier 2013
 
NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014
NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014
NĂ€tverket 1891: Trond Bugge - Kairos Future, presentation 23 september 2014
 
"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10
"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10
"Att skapa nytta i sociala media" för Svenska försÀkringsföreningen 2015 02-10
 
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social InnovationNya Finansieringsformer för Social Innovation
Nya Finansieringsformer för Social Innovation
 
Intervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medier
Intervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medierIntervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medier
Intervju med Christian BergenstrÄhle om Sociala medier
 
Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324
Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324
Sociala Medier Utmaning Offentlig Sektor SSMW 20100324
 
Session 18 Erik BorÀlv
Session 18 Erik BorÀlvSession 18 Erik BorÀlv
Session 18 Erik BorÀlv
 
Hr dseu final extern 20 dec 2012
Hr dseu final extern 20 dec 2012Hr dseu final extern 20 dec 2012
Hr dseu final extern 20 dec 2012
 
Ge drömmen om det egna företaget en chans!
Ge drömmen om det egna företaget en chans!Ge drömmen om det egna företaget en chans!
Ge drömmen om det egna företaget en chans!
 
Dagens Industri - Innovation & Forskning
Dagens Industri - Innovation & ForskningDagens Industri - Innovation & Forskning
Dagens Industri - Innovation & Forskning
 
Fryshuset_Final_LR
Fryshuset_Final_LRFryshuset_Final_LR
Fryshuset_Final_LR
 
Förtroendekapital maj 2016
Förtroendekapital maj 2016Förtroendekapital maj 2016
Förtroendekapital maj 2016
 
Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16
Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16
Leader halland presentation | Christian Frick | 2014-09-16
 
Mcm module 5b
Mcm module 5bMcm module 5b
Mcm module 5b
 
Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)
Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)
Module 5,part 1 eu funding for creatives (sweden)
 

More from Robin Teigland

AI, Productivity, Innovation, and Sustainability
AI, Productivity, Innovation, and SustainabilityAI, Productivity, Innovation, and Sustainability
AI, Productivity, Innovation, and SustainabilityRobin Teigland
 
Leading in a Digital World_MCS_Overview.pptx
Leading in a Digital World_MCS_Overview.pptxLeading in a Digital World_MCS_Overview.pptx
Leading in a Digital World_MCS_Overview.pptxRobin Teigland
 
Future of Digital Currencies and Payments
Future of Digital Currencies and PaymentsFuture of Digital Currencies and Payments
Future of Digital Currencies and PaymentsRobin Teigland
 
Network Leadership for a Sustainable Future
Network Leadership for a Sustainable FutureNetwork Leadership for a Sustainable Future
Network Leadership for a Sustainable FutureRobin Teigland
 
Network leadership in an uncertain world
Network leadership in an uncertain worldNetwork leadership in an uncertain world
Network leadership in an uncertain worldRobin Teigland
 
Teigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable World
Teigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable WorldTeigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable World
Teigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable WorldRobin Teigland
 
New Industrial Revolution for Bestseller 2020
New Industrial Revolution for Bestseller 2020New Industrial Revolution for Bestseller 2020
New Industrial Revolution for Bestseller 2020Robin Teigland
 
Live Teaching Case: The Gothenburg Smart City Challenge
Live Teaching Case: The Gothenburg Smart City ChallengeLive Teaching Case: The Gothenburg Smart City Challenge
Live Teaching Case: The Gothenburg Smart City ChallengeRobin Teigland
 
O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019
O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019
O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019Robin Teigland
 
New Industrial Revotution and Digital Transformation of Society
New Industrial Revotution and Digital Transformation of SocietyNew Industrial Revotution and Digital Transformation of Society
New Industrial Revotution and Digital Transformation of SocietyRobin Teigland
 
Leading in a digital world for MIT Research School Comfer
Leading in a digital world for MIT Research School ComferLeading in a digital world for MIT Research School Comfer
Leading in a digital world for MIT Research School ComferRobin Teigland
 
Strategic Insights for Corporate Boards
Strategic Insights for Corporate BoardsStrategic Insights for Corporate Boards
Strategic Insights for Corporate BoardsRobin Teigland
 
Styrelseakademi Strategic insights for boards
Styrelseakademi Strategic insights for boardsStyrelseakademi Strategic insights for boards
Styrelseakademi Strategic insights for boardsRobin Teigland
 
Keynote Chalmers Transportation in Age of Digitalization
Keynote Chalmers Transportation in Age of DigitalizationKeynote Chalmers Transportation in Age of Digitalization
Keynote Chalmers Transportation in Age of DigitalizationRobin Teigland
 
Future of Higher Education June 2019
Future of Higher Education June 2019Future of Higher Education June 2019
Future of Higher Education June 2019Robin Teigland
 
New Industrial Revolution for NXT Oslo
New Industrial Revolution for NXT OsloNew Industrial Revolution for NXT Oslo
New Industrial Revolution for NXT OsloRobin Teigland
 
Ocean Data Factory Sweden
Ocean Data Factory SwedenOcean Data Factory Sweden
Ocean Data Factory SwedenRobin Teigland
 
Ocean Data Factory - Application for Funding
Ocean Data Factory - Application for FundingOcean Data Factory - Application for Funding
Ocean Data Factory - Application for FundingRobin Teigland
 
New Industrial Revolution - LRF
New Industrial Revolution - LRFNew Industrial Revolution - LRF
New Industrial Revolution - LRFRobin Teigland
 
Ocean of Opportunity through Digitalization
Ocean of Opportunity through DigitalizationOcean of Opportunity through Digitalization
Ocean of Opportunity through DigitalizationRobin Teigland
 

More from Robin Teigland (20)

AI, Productivity, Innovation, and Sustainability
AI, Productivity, Innovation, and SustainabilityAI, Productivity, Innovation, and Sustainability
AI, Productivity, Innovation, and Sustainability
 
Leading in a Digital World_MCS_Overview.pptx
Leading in a Digital World_MCS_Overview.pptxLeading in a Digital World_MCS_Overview.pptx
Leading in a Digital World_MCS_Overview.pptx
 
Future of Digital Currencies and Payments
Future of Digital Currencies and PaymentsFuture of Digital Currencies and Payments
Future of Digital Currencies and Payments
 
Network Leadership for a Sustainable Future
Network Leadership for a Sustainable FutureNetwork Leadership for a Sustainable Future
Network Leadership for a Sustainable Future
 
Network leadership in an uncertain world
Network leadership in an uncertain worldNetwork leadership in an uncertain world
Network leadership in an uncertain world
 
Teigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable World
Teigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable WorldTeigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable World
Teigland Exploring Future Value Creation for a Sustainable World
 
New Industrial Revolution for Bestseller 2020
New Industrial Revolution for Bestseller 2020New Industrial Revolution for Bestseller 2020
New Industrial Revolution for Bestseller 2020
 
Live Teaching Case: The Gothenburg Smart City Challenge
Live Teaching Case: The Gothenburg Smart City ChallengeLive Teaching Case: The Gothenburg Smart City Challenge
Live Teaching Case: The Gothenburg Smart City Challenge
 
O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019
O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019
O Mar das Oportunidades Peniche Patrimonium nov2019
 
New Industrial Revotution and Digital Transformation of Society
New Industrial Revotution and Digital Transformation of SocietyNew Industrial Revotution and Digital Transformation of Society
New Industrial Revotution and Digital Transformation of Society
 
Leading in a digital world for MIT Research School Comfer
Leading in a digital world for MIT Research School ComferLeading in a digital world for MIT Research School Comfer
Leading in a digital world for MIT Research School Comfer
 
Strategic Insights for Corporate Boards
Strategic Insights for Corporate BoardsStrategic Insights for Corporate Boards
Strategic Insights for Corporate Boards
 
Styrelseakademi Strategic insights for boards
Styrelseakademi Strategic insights for boardsStyrelseakademi Strategic insights for boards
Styrelseakademi Strategic insights for boards
 
Keynote Chalmers Transportation in Age of Digitalization
Keynote Chalmers Transportation in Age of DigitalizationKeynote Chalmers Transportation in Age of Digitalization
Keynote Chalmers Transportation in Age of Digitalization
 
Future of Higher Education June 2019
Future of Higher Education June 2019Future of Higher Education June 2019
Future of Higher Education June 2019
 
New Industrial Revolution for NXT Oslo
New Industrial Revolution for NXT OsloNew Industrial Revolution for NXT Oslo
New Industrial Revolution for NXT Oslo
 
Ocean Data Factory Sweden
Ocean Data Factory SwedenOcean Data Factory Sweden
Ocean Data Factory Sweden
 
Ocean Data Factory - Application for Funding
Ocean Data Factory - Application for FundingOcean Data Factory - Application for Funding
Ocean Data Factory - Application for Funding
 
New Industrial Revolution - LRF
New Industrial Revolution - LRFNew Industrial Revolution - LRF
New Industrial Revolution - LRF
 
Ocean of Opportunity through Digitalization
Ocean of Opportunity through DigitalizationOcean of Opportunity through Digitalization
Ocean of Opportunity through Digitalization
 

Teigland Research in Swedish Media 2013

  • 1. Sociala medier - allt viktigare för Ă„kerier  ÅKERI & ENTREPRENAD 2013-12-06 Sida 52 - Sektion: General Författare: Peter Fredriksson Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika. Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forsknings- projekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. DELAKTIGHET VIKTIG IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. TRIVS PÅ JOBBET Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för de sociala medierna kommer att utvecklas.
  • 2. Fakta De vanligaste sociala medierna i Sverige: Facebook Antal anvĂ€ndare (2012): 5 miljoner aktiva anvĂ€ndare per mĂ„nad, enligt Handelshögskolan. Twitter Antal anvĂ€ndare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 Ă„r anvĂ€nder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. Linkedin Antal anvĂ€ndare (2012): 1 010 698 svenska anvĂ€ndare, enligt Socialbakers. Youtube Antal anvĂ€ndare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje mĂ„nad, enligt Youtube. Google+ Antal anvĂ€ndare (2012): 502 113 svenskar Ă€r registrerade, enligt plusdemographics.com. Bildtext: - Robin Teigland Ă€r docent pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. © Åkeri & Entreprenad
  • 3. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... FolkïŹnansiering pĂ„ frammarsch  SVENSKA DAGBLADET 2013-12-03 17:05 Författare: JoseïŹn Jakobsson KlĂ€der, 3d-skrivare och mobila applikationer. Det mesta kan numera ïŹnansieras via nĂ€tet genom sĂ„ kallad crowdfunding. LagĂ€ndringar i bĂ„de USA och Sverige vĂ€ntas göra det lĂ€ttare för nyblivna entreprenörer att vĂ€nda sig till allmĂ€nheten för ïŹnansiering. För Stockholmsbolaget WTS blev sponsring frĂ„n allmĂ€nheten, crowdfunding, en succĂ©, konstaterar operative chefen Tobias Stenberg. Yvonne Åsell Att söka ïŹnansiell styrka frĂ„n riskkapitalister och affĂ€rsĂ€nglar Ă€r inte lĂ€ngre det enda alternativet för nystartade företag. SĂ„ kallad crowdfunding, dĂ€r mĂ„nga smĂ„ investerare tillsammans bidrar med en större summa pengar till ett uppstartsprojekt, blir allt vanligare. Kickstarter, Indiegogo, Crowdcube och svenska Fundedbyme Ă€r exempel pĂ„ sajter dĂ€r entrepre- nörer kan lĂ€gga upp sina projekt i hopp om att locka nya investerare. Enligt Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskat om crowd- funding, ïŹnns det en rad orsaker till att ïŹnansieringsmetoden har fĂ„tt ett sĂ„dant uppsving under de senaste Ă„ren. -En Ă€r ïŹnanskrisen, som har gjort det svĂ„rare för smĂ„företag att ta in kapital via de traditionella vĂ€garna. Den andra Ă€r utveck- lingen av internet och sociala medier, som gör det möjligt för entreprenörer att nĂ„ ut till hela vĂ€rlden med sina idĂ©er, sĂ€ger hon. Men det handlar om mer Ă€n pengar. Robin Teigland menar att crowdfunding ofta Ă€r ett bra sĂ€tt för en entreprenör att avgöra kvaliteten pĂ„ affĂ€rsidĂ©n. -Att crowdfunda sin idĂ© eller produkt Ă€r ett bra sĂ€tt att testa den pĂ„ en större mĂ„lgrupp och se om det faktiskt ïŹnns en efterfrĂ„gan pĂ„ marknaden. En crowdfunding-kampanj kan ocksĂ„ vara ett sĂ€tt att göra sĂ„ att ïŹ‚er fĂ„r upp ögonen för ens idĂ©. Att ha en grupp tidiga investerare som ambassadörer för en produkt redan innan den lanserats Ă€r guld vĂ€rt, sĂ€ger hon. Bland de svenska bolagen ïŹnns en rad som kan skryta med att ha genomfört ett lyckat crowdfunding-projekt. Jon Widegren, pr-snillet bakom hamburgarsuccĂ©n Flippin Burgers. Ă€r ett exempel. Ett annat Ă€r Linköpingsbaserade Narrative (tidigare Memoto), som med hjĂ€lp av en kampanj pĂ„ den USA-baserade sajten Kickstarter samlade in 3,5 miljoner kronor och ïŹck 4 000 förbestĂ€llningar pĂ„ sin bĂ€rbara minikamera. Ett tredje exempel Ă€r Stockholmsbolaget WTS, som utvecklat gps-spĂ„raren Trax för att hĂ„lla koll pĂ„ husdjur och barn. Efter att ha haft svĂ„righeter att ïŹnansiera produktutvecklingen lade bolaget i vĂ„ras ut en beskrivning av sitt projekt pĂ„ Kickstarter. MĂ„let var att sĂ€lja 500 exemplar av den Ă€nnu inte existerande produkten för 13000 kronor styck. DĂ„ projektet avslutades, 30 dagar senare, hade WTS fĂ„tt in över 700000 kronor frĂ„n 650 personer frĂ„n hela vĂ€rlden, som ville se Trax bli verklighet.
  • 4. -För oss har det gett en riktig skjuts. Det intresse vi har fĂ„tt via kampanjen har visat att det verkligen ïŹnns en marknad för vĂ„r produkt. Vi har ocksĂ„ fĂ„tt vĂ€rdefull feedback och, inte minst, 650 personer runt om i vĂ€rlden som engagerat sig och spridit kunskap om vĂ„r produkt redan innan lanseringen, sĂ€ger Tobias Stenberg, operativ chef pĂ„ WTS. Efter att kampanjen legat ute ett tag började telefonen att ringa pĂ„ kontoret i Stockholm. BĂ„de investerare, Ă„terförsĂ€ljare och till och med ett telekombolag hade fĂ„tt upp ögonen för produkten. Mycket tack vare Kickstarter ïŹck bolaget in ytterligare extern ïŹnansiering frĂ„n Stockholms AffĂ€rsĂ€nglar och brittiska Etagra Group. Tobias Stenberg vill dock göra andra medvetna om att det Ă€r mycket jobb inblandat. -Att sköta kontakten med de som backat projektet Ă€r tids- krĂ€vande. Med 650 uppbackare har vi fĂ„tt svara pĂ„ ungefĂ€r lika mĂ„nga mejl varje mĂ„nad. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att det krĂ€vs en heltidstjĂ€nst bara för den kommunikationen. Nu Ă€r vi redo att skicka ut den första leveransen av Trax, tillsammans med ett personligt brev och lite gĂ„vor, det Ă€r kul, men ocksĂ„ dyrt och tidskrĂ€vande. Donations- eller belöningsbaserad crowdfunding, dĂ€r investerarna skĂ€nker ett bidrag eller förköper en Ă€nnu icke-existerande produkter, Ă€r fortfarande den vanligaste formen. En betydligt nyare trend Ă€r sĂ„ kallad equity crowdfunding, eller aktiebaserad crowdfunding, som ger privat- personer möjlighet att köpa aktier i onoterade företag. NĂ„gra europeiska aktörer som sysslar med equity crowdfunding, eller crowd investing som det ocksĂ„ kallas, Ă€r brittiska Crowd Cube, som startat ett svenskt bolag, och FundedByMe. Det senare grundades i Stockholm 2011 och har sedan starten varit vĂ€rd Ă„t runt 600 gĂ„vobaserade kampanjer och 16 stycken aktiebaserade. Genomsnittsinvesteringen i en gĂ„vobaserad kampanj ligger pĂ„ runt 500 kronor. För en aktiebaserad kampanj ligger snittet pĂ„ 12500 kronor, enligt vd, Daniel Daboczy. -VĂ„rt mĂ„l Ă€r att bli Europas svar pĂ„ Kickstarter och det största equity crowdfunding-bolaget utanför USA, sĂ€ger Daniel Daboczy. Fundedbyme tar ut en avgift pĂ„ 6 procent av de investeringar som förmedlas via sajten. Man tar Ă€ven ut en avgift pĂ„ 4500 kronor frĂ„n den som vill registrera en aktie- baserad kampanj. Daniel Daboczy hoppas pĂ„ draghjĂ€lp av regeringens sĂ„ kallade investeraravdrag som börjar gĂ€lla i december, med mĂ„let att underlĂ€tta kapitalanskaffningen för nystartade bolag. Avdraget innebĂ€r att privatpersoner kan göra avdrag för hĂ€lften av betalningen dĂ„ de köper aktier i smĂ„bolag. Även i USA har regelförĂ€ndringar skett som gynnar crowdfunding, och 2012 avskaffade kongressen det tidigare förbudet för onoterade bolag att söka riskkapital frĂ„n allmĂ€nheten. USA:s ïŹnansinspektion, Securities and Exchange Commission, arbetar pĂ„ en uppsĂ€ttning regler för aktiehandel genom crowdfunding för att undvika bedrĂ€gerier och andra risker i samband med den nya ïŹnansieringsformen. I Sverige ïŹnns det dock Ă€nnu inget regelverk pĂ„ omrĂ„det. -Det Ă€r ett nytt omrĂ„de som vi hĂ„ller pĂ„ att se över. En av de frĂ„gor som vi utreder Ă€r om företag som sysslar med crowdfunding ska stĂ„ under vĂ„r tillsyn. En annan viktig frĂ„ga Ă€r att ta reda pĂ„ vilka olika typer av verksamheter som ryms under crowdfunding, sĂ€ger Karin Boman Röding, pressekreterare pĂ„ Finansinspektionen. © Svenska Dagbladet
  • 5. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... FolkïŹnansiering pĂ„ frammarsch  SVENSKA DAGBLADET 2013-12-03 Sida 10-11 - Sektion: DIGITALT - Del: 2 Författare: JOSEFIN JAKOBSSON E-post: joseïŹn.jakobsson@svd.se NYA LAGAR KlĂ€der, 3d-skrivare och mobila applikationer. Det mesta kan numera ïŹnansieras via nĂ€tet genom sĂ„ kallad crowdfunding. LagĂ€ndringar i bĂ„de USA och Sverige vĂ€ntas göra det lĂ€ttare för nyblivna entreprenörer att vĂ€nda sig till allmĂ€nheten för ...ïŹnansiering. Att söka ïŹnansiell styrka frĂ„n risk-kapitalister och affĂ€rsĂ€nglar Ă€r inte lĂ€ngre det enda alternativet för nystartade företag. SĂ„ kallad crowdfunding, dĂ€r mĂ„nga smĂ„ investerare tillsammans bidrar med en större summa pengar till ett uppstartsprojekt, blir allt vanligare. Kickstarter, Indiegogo, Crowdcube och svenska Fundedbyme Ă€r exempel pĂ„ sajter dĂ€r entreprenörer kan lĂ€gga upp sina projekt i hopp om att locka nya investe- rare. Enligt Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, som forskat om crowdfunding, ïŹnns det en rad orsaker till att ïŹnansieringsmetoden har fĂ„tt ett sĂ„dant uppsving under de senaste Ă„ren. - En Ă€r ïŹnanskrisen, som har gjort det svĂ„rare för smĂ„företag att ta in kapital via de traditionella vĂ€garna. Den andra Ă€r utvecklingen av internet och sociala medier, som gör det möjligt för entreprenörer att nĂ„ ut till hela vĂ€rlden med sina idĂ©er, sĂ€ger hon. Men det handlar om mer Ă€n pengar. Robin Teigland menar att crowdfunding ofta Ă€r ett bra sĂ€tt för en entreprenör att avgöra kvaliteten pĂ„ affĂ€rsidĂ©n. - Att crowdfunda sin idĂ© eller produkt Ă€r ett bra sĂ€tt att testa den pĂ„ en större mĂ„lgrupp och se om det faktiskt ïŹnns en efterfrĂ„gan pĂ„ marknaden. En crowdfundingkampanj kan ocksĂ„ vara ett sĂ€tt att göra sĂ„ att ïŹ‚er fĂ„r upp ögonen för ens idĂ©. Att ha en grupp tidiga investerare som ambassadörer för en produkt redan innan den lanserats Ă€r guld vĂ€rt, sĂ€ger hon. Bland de svenska bolagen ïŹnns en rad som kan skryta med att ha genomfört ett lyckat crowdfundingprojekt. Jon Widegren, pr-snillet bakom hamburgarsuccĂ©n Flippin Burgers. Ă€r ett exempel. Ett annat Ă€r Linköpingsbaserade Narrative (tidigare Memoto), som med hjĂ€lp av en kampanj pĂ„ den USA-baserade sajten Kickstarter samlade in 3,5 miljoner kronor och ïŹck 4 000 förbestĂ€llningar pĂ„ sin bĂ€rbara minikamera. Ett tredje exempel Ă€r Stockholmsbolaget WTS, som utvecklat gps-spĂ„raren Trax för att hĂ„lla koll pĂ„ husdjur och barn. Efter att ha haft svĂ„righeter att ïŹnansiera produktutvecklingen lade bolaget i vĂ„ras ut en beskrivning av sitt projekt pĂ„ Kickstarter. MĂ„let var att sĂ€lja 500 exemplar av den Ă€nnu inte existerande produkten för 13 000 kronor styck. DĂ„ projektet avslutades, 30 dagar senare, hade WTS fĂ„tt in över 700 000 kronor frĂ„n 650 personer frĂ„n hela vĂ€rlden, som ville se Trax bli verklighet. - För oss har det gett en riktig skjuts. Det intresse vi har fĂ„tt via kampanjen har visat att det verkligen ïŹnns en marknad för vĂ„r produkt. Vi har ocksĂ„ fĂ„tt vĂ€rdefull feedback och, inte minst, 650 personer runt om i vĂ€rlden som engagerat sig och spridit kunskap om vĂ„r produkt redan innan lanseringen, sĂ€ger Tobias Stenberg, operativ chef pĂ„ WTS.
  • 6. Efter att kampanjen legat ute ett tag började telefonen att ringa pĂ„ kontoret i Stockholm. BĂ„de investerare, Ă„terförsĂ€ljare och till och med ett telekombolag hade fĂ„tt upp ögonen för produkten. Mycket tack vare Kickstarter ïŹck bolaget in ytterligare extern ïŹnansie- ring frĂ„n Stockholms AffĂ€rsĂ€nglar och brittiska Etagra Group. Tobias Stenberg vill dock göra andra medvetna om att det Ă€r mycket jobb inblandat. - Att sköta kontakten med de som backat projektet Ă€r tidskrĂ€vande. Med 650 uppbackare har vi fĂ„tt svara pĂ„ ungefĂ€r lika mĂ„nga mejl varje mĂ„nad. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att det krĂ€vs en heltidstjĂ€nst bara för den kommunikationen. Nu Ă€r vi redo att skicka ut den första leveransen av Trax, tillsammans med ett personligt brev och lite gĂ„vor, det Ă€r kul, men ocksĂ„ dyrt och tidskrĂ€vande. Donations- eller belöningsba- serad crowdfunding, dĂ€r investerarna skĂ€nker ett bidrag eller förköper en Ă€nnu icke-existerande produkter, Ă€r fortfarande den vanligaste formen. En betydligt nyare trend Ă€r sĂ„ kallad equity crowdfunding, eller aktiebaserad crowdfunding, som ger privat-personer möjlighet att köpa aktier i onoterade företag. NĂ„gra europeiska aktörer som sysslar med equity crowdfunding, eller crowd investing som det ocksĂ„ kallas, Ă€r brittiska Crowd Cube, som startat ett svenskt bolag, och FundedByMe. Det senare grundades i Stockholm 2011 och har sedan starten varit vĂ€rd Ă„t runt 600 gĂ„vobaserade kampanjer och 16 stycken aktiebaserade. Genomsnittsinvesteringen i en gĂ„vobaserad kampanj ligger pĂ„ runt 500 kronor. För en aktiebaserad kampanj ligger snittet pĂ„ 12 500 kronor, enligt vd, Daniel Daboczy. - VĂ„rt mĂ„l Ă€r att bli Europas svar pĂ„ Kickstarter och det största equity crowdfunding-bolaget utanför USA, sĂ€ger Daniel Daboczy. Fundedbyme tar ut en avgift pĂ„ 6 procent av de investeringar som förmedlas via sajten. Man tar Ă€ven ut en avgift pĂ„ 4 500 kronor frĂ„n den som vill registrera en aktie-baserad kampanj. Daniel Daboczy hoppas pĂ„ draghjĂ€lp av regeringens sĂ„ kall-lade investeraravdrag som börjar gĂ€lla i december, med mĂ„let att underlĂ€tta kapitalanskaffningen för nystartade bolag. Avdraget innebĂ€r att privatpersoner kan göra avdrag för hĂ€lften av betalningen dĂ„ de köper aktier i smĂ„-bolag. Även i USA har regelförĂ€ndringar skett som gynnar crowdfunding, och 2012 avskaffade kongressen det tidigare förbudet för onoterade bolag att söka riskkapital frĂ„n allmĂ€nheten. USA:s ïŹnansinspektion, Securities and Exchange Commission, arbetar pĂ„ en uppsĂ€ttning regler för aktiehandel genom crowdfunding för att undvika bedrĂ€gerier och andra risker i samband med den nya ïŹnansieringsformen. I Sverige ïŹnns det dock Ă€nnu inget regelverk pĂ„ omrĂ„det. - Det Ă€r ett nytt omrĂ„de som vi hĂ„ller pĂ„ att se över. En av de frĂ„gor som vi utreder Ă€r om företag som sysslar med crowdfunding ska stĂ„ under vĂ„r tillsyn. En annan viktig frĂ„ga Ă€r att ta reda pĂ„ vilka olika typer av verksamheter som ryms under crowdfunding, sĂ€ger Karin Boman Röding, pressekreterare pĂ„ Finansinspektionen. 4tusen minikameror förbokades nĂ€r Narrative crowdfundade via Kickstarter. Bildtext: - För Stockholmsbolaget WTS blev sponsring frĂ„n allmĂ€nheten en succĂ©, konstaterar grundaren och operative chefen Tobias Stenberg. Trax, företagets nya gps-system som ska hjĂ€lpa bland annat familjer och hundĂ€gare, bestĂ€lldes av blivande kunder frĂ„n hela vĂ€rlden. - Crowdfunding kan vara ett bra sĂ€tt att testa sin idĂ© pĂ„ en större mĂ„l- grupp, menar Robin Teigland, forskare pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. HHS.SE © Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.
  • 7. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Digitala valutan bitcoin hotar storbankerna  VECKANS AFFÄRER 2013-11-21 Sida 13 - Sektion: General Den digitala valutan bitcoin fort-sĂ€tter att fascinera - och oroa. Storbankerna anvĂ€nder sig av fula trick mot de svenska bitcoinentreprenörerna, menar Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. "Jag har pratat med svenska bitcoin-entreprenörer som har startat 'exchanger' (en sorts vĂ€xlingscentraler) och de sĂ€ger att de mötts av en vĂ€ldig ovilja frĂ„n de större bankerna. De har fĂ„tt sina konton frysta och pengar som deras kunder har skickat har kommit pĂ„ villovĂ€gar. NĂ€r de ringer och undrar vart pengarna har tagit vĂ€gen svarar bankerna att de kan spĂ„ra pengarna - mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankerna det hĂ€r medvetet för att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet pĂ„ dem. De mindre bankerna Ă€r betydligt mer positiva till bitcoin." Ser storbankerna bitcoin som ett hot? "Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en vĂ€ldigt lĂ„g kostnad, medan bĂ„de jag och mottagaren mĂ„ste betala hundratals kronor om jag gĂ„r via en storbank, dĂ„ skulle jag hellre vĂ€lja bitcoin ..." Varför öppnar inte bankerna egna exchanger? "Jag vet inte. Bankerna mĂ„ste börja tĂ€nka annorlunda runt sina affĂ€rsmodeller. Internet effektiviserar allt, sĂ„ Ă€r det. Internet tar bort makten frĂ„n stora centrala aktörer i mĂ„nga branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna." Bildtext: - Första bitcoinbankomaten har öppnats i Vancouver. © Veckans AffĂ€rer
  • 8. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran gĂ„r sin egen vĂ€g  SUNDSVALLS TIDNING 2013-11-21 Sida 50 - Sektion: Kultur&Nöje - Del: 2 Författare: Johanna Linder, TT Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och ger snart ut sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. STOCKHOLM - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmöoperan. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö sym foniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att ges ut. Men Erika SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller.
  • 9. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". â–ș Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering gĂ„r till sĂ„ att man presenterar projektet pĂ„ vissa nĂ€tsidor och lĂ„ter de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Ibland fĂ„r de nĂ„got i utbyte, som en signerad produkt eller en konsert. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs. FĂ„r man inte in nog lĂ€ggs projektet ner. Bildtext: - Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Sundsvalls Tidning
  • 10. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran gĂ„r sin egen vĂ€g  SYDÖSTRAN 2013-11-20 Sida 2 - Sektion: General - Del: 2 Författare: JOHANNA LINDER, TT E-post: johanna.linder@tt.se STOCKHOLM Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Sverigedebut Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelse-land Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis.
  • 11. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. FAKTA Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. FAKTA Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". © Sydöstran
  • 12. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Bitcoin ger bankerna skrĂ€mselhicka  VECKANS AFFÄRER 2013-11-19 13:53 (Uppdaterad: 2013-11-20 16:34) Nyheter Bitcoin rusar vidare till nya höjder efter stödet frĂ„n Fed-chefen Bernanke. Och i USA Ă€r bankerna livrĂ€dda. `Att sĂ€ga ordet Bitcoin pĂ„ en bank Ă€r som att skrika 'det brinner!' pĂ„ en teater.` Bitcoin fortsĂ€tter att rusa mot nya höjder. PĂ„ kort tid har vĂ€xelkursen mot dollarn mer Ă€n fördubblats och i skrivande stund Ă€r det totala marknadsvĂ€rdet pĂ„ Bitcoin över 7 miljard dollar. I VA.se:s helgintervju med forskaren Robin Teigland berĂ€ttade hon att svenska Bitcoin-entreprenörer upplever att storbankerna anvĂ€nder sig av fula knep för att motarbeta Bitcoin. Samma dag som intervjun publicerades skrev Forbes.com en lĂ€ngre artikel om att Ă€ven amerikanska Bitcoin-entreprenörer stöter pĂ„ problem i sina kontakter med bankerna. Bitcoin-entreprenörer motarbetas i USA `Att sĂ€ga ordet Bitcoin pĂ„ en bank Ă€r som att skrika 'det brinner!' pĂ„ en teater`, sĂ€ger Kinnard Hockenhull, grundare av Bitbox, till Forbes. Ett kĂ€nt namn som förordar digitala valutor Ă€r Peter Thiel, som har varit vd för PayPal och var en tidig investerare i Facebook. Han menar att digitala valutor har förmĂ„gan att `förĂ€ndra vĂ€rlden` dĂ€rför att transaktioner plötsligt kan ske avgiftsfritt, anonymt och globalt. Bankerna Ă€r inte lika begeistrade i Bitcoin. Forbes menar att den digitala valutan allvarligt kan komma att skada bankvĂ€sendet i framtiden. Om nu inte bankerna kvĂ€ser Bitcoin i dess linda. MISSA INTE: `Är Bitcoin guld 2,0?` Tidningen skriver att amerikanska entreprenörers konton i mĂ„nga fall har stĂ€ngts ner, eller sĂ„ fĂ„r de helt enkelt inte öppna konton. Dessutom uppges att exempelvis U.S. Bank and Chase har interna riktlinjer som stĂ€nger ute Bitcoin-kunder. `Jag har sparkats ut frĂ„n alla stora banker i New York. Chase, Wells Fargo, Citibank, U.S. Bank. Och nĂ€r de vĂ€l stĂ€ngt ner ditt företagskonto kan de svartlista ditt personnummer sĂ„ att du inte ens kan ha ett personligt konto`, sĂ€ger Charlie Schrem, vd pĂ„ Bitinstant, till Forbes. Bitcoin Foundation, en sammanslutning av Bitcoin-entusiaster, uppger att problemen accelererade i somras nĂ€r nĂ€stan varenda Bitcoin-start up i USA ïŹck sina konton nedstĂ€ngda. `SpĂ€nningen mellan bankerna och Bitcoin-företagen Ă€r uppenbar. Men det Ă€r ingen överraskning, för poĂ€ngen med Bitcoin Ă€r att eliminera behovet av banker`, sĂ€ger Ryan Straus, rĂ€ttsexpert pĂ„ digitala valutor vid Ridell
  • 13. Williams till Forbes. I Sverige har bland annat nĂ€tmĂ€klaren Nordnets sparekonom GĂŒnther MĂ„rder gĂ„tt ut hĂ„rt mot Bitcoin. `Vi kommer se en försĂ€ljningsvĂ„g inom en vecka. Valutan förstör sig sjĂ€lv med den instabilitet man visar`, skriver MĂ„rder enligt Dagens Industri. PĂ„ Twitter skriver MĂ„rder att Bitcoin Ă€r som en proteströrelse mot banker som lever kvar i 70-talet. IstĂ€llet, menar han, borde bankerna sjĂ€lva kunna lösa problemen som uppstĂ„r nĂ€r de `suger ut varje möjlig krona` ur transaktioner och vĂ€xlingar. Justitiedepartementet och Ben Bernanke inte lika rĂ€dda Under gĂ„rdagen gav sig Ă€ven det amerikanska justitiedepartementet in i Bitcoin-frĂ„gan genom att en talesman i en utfrĂ„gning i senaten pĂ„pekade att digitala valutor i sig inte Ă€r olagliga och att Bitcoin kan vara ett `lagligt medel för utbyte` (legal means of exchange). Ben Bernanke, ordförande för mĂ€ktiga Federal Reserve, kommenterade utfrĂ„gningen i senaten med att den amerikanska centralbanken inte har nĂ„gra planer pĂ„ att reglera valutan. Bloomberg menar att justitiedepartementet och Bernankes inlĂ€gg i debatten kan öka acceptansen för Bitcoin och göra valutan mer legitim som betalningsmedel. © Veckans AffĂ€rer
  • 14. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... "Alla har inte rĂ„d att köpa musik pĂ„ skiva" - Crowdfunding stort inom kulturomrĂ„det  HALLANDS NYHETER 2013-11-19 Sida 29 - Sektion: General - Del: 1 Författare: JOHANNA LINDER, TT Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. MUSIK. - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller.
  • 15. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Musik Erika SunnegĂ„rdh slĂ€pper snart ett album. VĂ€rldssopranen Erika SunnegĂ„rdh vĂ€ljer ny vĂ€g Bildtext: - SOLOALBUM. Erika SunnegĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Hallands Nyheter eller artikelförfattaren.
  • 16. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Bilar inte tillrĂ€ckligt sĂ€kra för kvinnor  VECKANS AFFÄRER 2013-11-18 09:18 (Uppdaterad: 2013-11-18 14:19) Snabbkollen Tyskland bestĂ€ller jĂ€tteorder frĂ„n Scania, en av storbankerna höjer bolĂ„nerĂ€ntan och en ny studie visar att bilar inte skyddar kvinnor tillrĂ€ckligt. FĂ„ koll pĂ„ dagens viktigaste nyheter - pĂ„ 3 minuter. BILAR SKYDDAR INTE KVINNOR 900 000 av bilarna pĂ„ de svenska vĂ€garna skyddar kvinnors nackar sĂ€mre Ă€n mĂ€ns och en del av bilarna ger inte kvinnor nĂ„got skydd alls frĂ„n whiplashskador, enligt en ny studie frĂ„n Folksam. Det beror pĂ„ att bilar har utvecklats utifrĂ„n mĂ€ns körstĂ€llning och kroppsposition. (DN) SWEDBANK HÖJER BOLÅNERÄNTOR EFTER FI-BESKED Swedbank höjer alla sina bolĂ„nerĂ€ntor med 0,25 procent efter att Finansinspektionens aviserat att de tĂ€nker höja riskvikterna för bolĂ„n. Övriga storbanker avvaktar. (DN, SvD, DI lör) MINDRE BOLAG LOCKAS TILL HIGH YIELD Fler bolag söker möjligheten att ïŹnansiera sig pĂ„ marknaden för företagsobligationer. Det handlar i ïŹ‚era fall om bolag som inte har nĂ„got kreditbetyg. (DI mĂ„n) TYSK ORDER TILL SCANIA Berlins lokaltraïŹk bestĂ€ller 156 bussar frĂ„n Scania. Ordern Ă€r vĂ€rd cirka en halv miljard. (DI mĂ„n) SVENSKT EXPORTSTÖD RIKTAS OM Det svenska exportstödet fokuseras till 20 lĂ€nder dĂ€r svenska företag har störst möjligheter att vĂ€xa, skriver handelsminister Ewa Björling pĂ„ DN Debatt. Det handlar bland annat om lĂ€nder i Asien och Afrika, men Ă€ven Tyskland och USA. (DN sön) EGEN MAJORITET FÖR RÖDGRÖNA De rödgröna partierna fĂ„r egen majoritet i riksdagen i Sifos senaste opinionsmĂ€tning. (SvD sön) SD KAN TONA NED INVANDRINGEN Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson Ă€r beredd att tillfĂ€lligt tona ned invandringsfrĂ„gan och istĂ€llet börja prata om andra frĂ„gor, om det skulle kunna bryta lĂ„sta positioner efter valet. (SvD sön) VA SPECIAL: `Ett Ă„r till valet: SĂ„ mycket kostar utanförskapet` FP VILL SLOPA ANDRA SJUKLÖNEVECKA Folkpartiet vill nu avskaffa den andra sjuklöneveckan, enligt ett beslut pĂ„ partiets landsmöte. Partiet vill ocksĂ„ höja taken i socialförsĂ€kringarna och att turordningsreglerna i LAS ska utgĂ„ frĂ„n kompetens. (DI lör) HYRESNIVÅERNA MOT NYA TOPPAR De bĂ€sta affĂ€rslĂ€gena i storstĂ€derna nĂ€rmar sig rekordnivĂ„er. Stockholm Ă€r i en klass för sig, men Ă€ven i Göteborg och Malmö Ă€r hyrorna pĂ„ historiskt höga nivĂ„er. (DI mĂ„n)
  • 17. NY METOD FÖR BNP-BERÄKNING KAN LYFTA KINAS BNP Kina kommer att inkludera utgifter för forskning och utveckling i BNP-berĂ€kningarna och Ă€ven genomföra andra förĂ€ndringar, vilket kan lyfta BNP. Det skriver Xinhua med hĂ€nvisning till vicechefen för landets statistikmyndighet, rapporterar Bloomberg News. Under 2014 vĂ€ntas statistikmyndigheten publicera BNP med den nya berĂ€kningsmetoden och Ă€ven slĂ€ppa reviderad historisk statistik. NĂ„got exakt datum för detta gavs dock inte. (Direkt) ZTE PLANERAR FÖR SMARTA KLOCKOR NÄSTA ÅR Det kinesiska telekombolaget ZTE planerar att sĂ€lja smart klockor med start nĂ€sta kvartal. Bolaget medgav dock att smarta glasögon tar lĂ€ngre tid att utveckla. ZTE kan Ă€ven tĂ€nka sig förvĂ€rv i strĂ€van att fĂ„ en större marknadsandel vad gĂ€ller smarta telefoner (FT.com) ..SÅ GÖR ÄVEN MICROSOFT Datorteknologibolaget Microsoft kan komma att introducera nya mobiltelefoner, spelkonsoler, stora tryckskĂ€rmsapplikationer och smarta klockor nĂ€sta Ă„r. (Economic Daily News och Bloomberg News) SONY SÅLDE ÖVER 1 MLN ENHETER PS4 FÖRSTA DAGEN Sony sĂ„lde mer Ă€n 1 miljoner enheter av spelkonsolen Playstation 4 nĂ€r den marknadsdebuterade pĂ„ den nordamerikanska marknaden i fredags. (FT.com) ISRAEL HÖJER TONLÄGET INFÖR IRAN-SAMTAL Israel bröstar upp sig inför kommande samtal kring Irans nukleĂ€ra program pĂ„ onsdag. Israel sades vara berett att genomföra, ett ensidigt, militĂ€rt angrepp pĂ„ sin huvudmotstĂ„ndare i regionen, enligt en avgĂ„ende sĂ€kerhetschef. Vidare hotar Iran-samtalen att allvarligt försĂ€mra relationerna mellan Israel och USA. Dock verkar Frankrike nĂ€rma sig Israel med sin Iran-kritiska hĂ„llning. (FT.com, WSJ) DAGENS AKTIE SĂ€lj Opus, bilprovningsbolaget som haft en makalös resa (354 procent bara sedan Ă„rsskiftet) men nĂ„tt sin topp. DI menar att det Ă€r dags att kliva av, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att se hur Opus ska kunna infria den vĂ€rdering som överoptimistiska placerare har satt pĂ„ aktien. (DI) DAGENS HÄNDELSE 10:00 EMU Bytesbalans DAGENS SIFFRA 16 procent av alla anstĂ€llda i Sverige Ă€r engagerade pĂ„ jobbet, enligt en Gallupundersökning. Majoriteten Ă€r de 73 procent som Ă€r likgiltiga till jobbet. (SEB) LISTA: `17 sĂ€tt ditt jobb förstör din kropp` DAGENS HISTORIA Den 18 november 1928 visas Musse Pigg för första gĂ„ngen i ïŹlmen Musse Pigg som Ă„ngbĂ„tskalle. DAGENS CITAT Jag ser det som en investering och jag hatar banker - Robin Teigland citerar i va.se:s senaste helgintervju en svensk kvinna som köpte Bitcoins efter att hennes son sagt till henne att göra det. DAGENS LÄSTIPS OvĂ€ntat jobbyte för en av Sveriges mĂ€ktigaste © Veckans AffĂ€rer
  • 18. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Veckans AffĂ€rer: DĂ€rför hotar Bitcoin bankerna  NEWSVOICE 2013-11-18 08:55 (Uppdaterad: 2013-11-18 13:56) Varför anvĂ€nder sig storbankerna av fula tricks mot de svenska Bitcoin-entreprenörerna och hur mĂ„nga svenskar Ă€ger egentligen Bitcoin? VA.se trĂ€ffade forskaren Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, för att fĂ„ svar. Rewrite: Torbjörn Sasserssson | Foto: Robinteigland.com `Jag har pratat med svenska Bitcoin-entreprenörer som har startat exchanger (en sorts vĂ€xlingscentraler) och de sĂ€ger de mötts av en vĂ€ldig ovilja frĂ„n de större bankerna`, sĂ€ger Robin Teigland till VA.se. Entreprenörer meddelar att de har fĂ„tt sina bankkonton frysta och att insatta pengar kommit bort. Bankerna erbjuder sig dĂ„ att spĂ„ra pengarna mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankerna sĂ„ medvetet för att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet för de som anvĂ€nder Bitcoins, skriver VA.se. Entreprenörerna sĂ€ger dock att de mindre bankerna Ă€r betydligt mer positiva till Bitcoin, enligt Robin Teigland. Teigland spekulerar i att bankerna ser Bitcoin som ett hot. `Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en vĂ€ldigt lĂ„g kostnad, medan bĂ„de jag och mottagaren mĂ„ste betala hundratals kronor om jag gĂ„r via en storbank, dĂ„ skulle jag hellre vĂ€lja Bitcoin`, sĂ€ger Robin Teigland till VA.se LĂ€s mer © Newsvoice
  • 19. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  SKÅNSKA DAGBLADET 2013-11-18 Sida 7 - Sektion: KULTUR - Del: 2 Författare: Johanna Linder, TT Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika Sunne Ă„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger ...SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras.
  • 20. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. " DET ÄR FRAMFÖR ALLT MOSSIGA KARLAR I MEDELÅLDERN SOM HAR TVIVLAT PÅ PROJEKTET. Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga Operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". Bildtext: - Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © SkĂ„nska Dagbladet
  • 21. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g - MUSIK SKIVSLÄPP  NORRAN 2013-11-18 Sida 16 - Sektion: General - Del: 2 Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. JOHANNA LINDER/TT Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding.
  • 22. CROWDFUNDING ■ Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. ■ Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. ■ Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. ■ Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". Bildtext: - GRATIS LYSSNING. Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Norran
  • 23. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... DĂ€rför hotar Bitcoin svenska banker  VECKANS AFFÄRER 2013-11-15 15:11 Författare: Björn Wallenberg, Helgintervju Varför anvĂ€nder sig storbankerna av fula tricks mot de svenska Bitcoin-entreprenörerna och hur mĂ„nga svenskar Ă€ger egentligen Bitcoin? VA.se har trĂ€ffat forskaren Robin Teigland för att fĂ„ svar. Relaterat innehĂ„ll DĂ„ligt minne gjorde norrmannen till miljonĂ€r SĂ„ föll geniet bakom drog- och mordportalen Vad Ă€r Bitcoin? Bitcoin kan sĂ€gas vara en digital peer-to-peer-valuta. Det innebĂ€r att det Ă€r en valuta som inte existerar i fysisk form och som inte har nĂ„gon central, styrande aktör. Transaktionerna kontrolleras och registreras istĂ€llet av ett nĂ€tverk av datorer över hela vĂ€rlden. Registreringen sker i ett offentligt register vilket möjliggör transparens. Bitcoin har fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet pĂ„ sistone för sin pĂ„stĂ„dda roll i illegal handel, penningtvĂ€tt och spel och vadslagning pĂ„ nĂ€tet. De senaste mĂ„naderna har ocksĂ„ allt mer uppmĂ€rksamhet riktats mot den slagiga vĂ€xelkursen mot dollarn. Sedan början av november har vĂ€rdet pĂ„ den digitala valutan nĂ€stan fördubblats och i skrivande stund Ă€r en Bitcoin vĂ€rd över 400 dollar. FöresprĂ„karna menar att Bitcoin Ă€r mer inïŹ‚ationsskyddad Ă€n traditionella valutor, att den skĂ€r av onödiga mellanhĂ€nder och att den dessutom Ă€r mer global. Men hur ser framtiden ut för Bitcoin och hur reagerar de etablerade bankerna pĂ„ att en ny, svĂ„rkontrollerad, valuta hĂ„ller pĂ„ att fĂ„ fotfĂ€ste? VA.se satte sig ned och pratade med Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, för att fĂ„ svaren pĂ„ dessa frĂ„gor. Hon var initiativtagaren bakom och en av arrangörerna till ett Bitcoin-seminarium som hölls pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm i oktober. Intresset var stort och bland deltagarna fanns sĂ„vĂ€l privatpersoner och akademiker som banktjĂ€nstemĂ€n och anstĂ€llda vid Finansinspektionen, Riksbanken och Skatteverket. Vad Ă€r det som gör dig intresserad av Bitcoin? `Jag blev intresserad av Bitcoin för ïŹ‚era Ă„r sedan. Det Ă€r fascinerande hur snabbt rörelsen har utvecklats och att folk frĂ„n hela vĂ€rlden har kunnat sjĂ€lvorganisera sig sĂ„ effektivt via internet runt ett och samma projekt.
  • 24. Dessutom Ă€r det ett intressant sĂ€tt att effektivisera pengaïŹ‚Ă¶den. Varför ska det ta tid och kosta stora summor att skicka pengar tvĂ€rs över jorden nĂ€r det kan ske lika enkelt som nĂ€r man sĂ€nder ivĂ€g en Tweet? Annars Ă€r det mest kryptologer och nĂ„gra nationalekonomer som har brytt sig frĂ„n forskningsvĂ€rlden. FrĂ„n ett organisationsperspektiv har intresset varit litet. Men utvecklingen Ă€r intressant. Först kom utmaningarna inifrĂ„n den egna gruppen - nu nĂ€r Bitcoin vĂ€xer och uppmĂ€rksammas allt mer sĂ„ kommer de utifrĂ„n.` Hur har bankerna reagerat pĂ„ Bitcoins utveckling? `Jag har pratat med svenska Bitcoin-entreprenörer som har startat 'exchanger' (en sorts vĂ€xlingscentraler) och de sĂ€ger de mötts av en vĂ€ldig ovilja frĂ„n de större bankerna. Entreprenörerna berĂ€ttar att de har fĂ„tt sina konton frysta och att pengar som deras kunder har skickat har kommit pĂ„ villovĂ€gar. NĂ€r de ringer till banken och undrar vart pengarna har tagit vĂ€gen sĂ„ svarar bankerna att de kan spĂ„ra pengarna - mot en avgift. Enligt entreprenörerna gör bankerna det hĂ€r medvetet för att sĂ€tta kĂ€ppar i hjulet pĂ„ dem. Det hĂ€r sĂ€gs pĂ„gĂ„ i England ocksĂ„. Men entreprenörerna sĂ€ger ocksĂ„ att de mindre bankerna Ă€r betydligt mer positiva till Bitcoin.` Ser storbankerna Bitcoin som ett hot? `Jag har inte pratat med bankerna Ă€nnu sĂ„ jag vet inte. Men kanske har de inte satt sig in i frĂ„gan tillrĂ€ckligt och bara lĂ€st om de negativa aspekterna med penningtvĂ€tt, hacking och liknande och vill dĂ€rför inte ha med Bitcoin att göra. Eller sĂ„ kanske de ser Bitcoin som ett hot. Om jag kan skicka pengar till utlandet blixtsnabbt till en vĂ€ldigt lĂ„g kostnad, medan bĂ„de jag och mottagaren mĂ„ste betala hundratals kronor om jag gĂ„r via en storbank, dĂ„ skulle jag hellre vĂ€lja Bitcoin... Jag satt hos en Bitcoinentreprenör förra veckan nĂ€r en 50-Ă„rig kvinna knackade pĂ„ dörren och ville köpa bitcoins. Hon berĂ€ttade att hennes 18-Ă„rige son hade sagt till henne att köpa Bitcoins. 'Jag ser det som en investering och jag hatar banker', sade hon. Kanske kan en del av Bitcoins framgĂ„ngar förklaras med ïŹnanskrisen. Det ïŹnns en syn bland mĂ„nga att den har orsakats bland annat av bankernas girighet.` Varför öppnar inte bankerna egna exchanger? `Jag vet inte. Bankerna mĂ„ste börja tĂ€nka annorlunda runt sina affĂ€rsmodeller. Internet effektiviserar allt, sĂ„ Ă€r det. Internet tar bort makten frĂ„n stora centrala aktörer i mĂ„nga branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna. Men bankerna har ju hela sĂ€kerhetsapparaten redan uppbyggd sĂ„ varför skulle de inte kunna öppna exchanger?` Hur mĂ„nga svenskar Ă€ger Bitcoin? `En svensk entreprenör och jag har tillsammans gjort en konservativ bedömning att runt 20 000 svenskar idag Ă€ger Bitcoin. DĂ„ har vi rĂ€knat samman deras kunder och tagit hĂ€nsyn till dubbelrĂ€kning. Men man ska komma ihĂ„g att inte alla svenskar har sina Bitcoin i Sverige. Jag har sjĂ€lv Bitcoins pĂ„ en exchange utanför Sverige `, sĂ€ger Robin och visar upp ett fysiskt, guldglimrande, Bitcoin som hon har köpt av en svensk entreprenör. Det Ă€r en kanske ironisk utveckling att valutan som började som ett digitalt alternativ till de nationella valutorna har gĂ„tt varvet runt och fĂ„tt fysiska manifestationer. Men efter att 'Wallets', eller plĂ„nböcker med Bitcoins, har blivit hackade har fysiska Bitcoin ökat i popularitet. Myntet som Robin visar upp har ett hologram dĂ€r sjĂ€lva datastrĂ€ngen - Bitcoinens unika identitet - ïŹnns lagrad. I den stund jag hĂ„ller myntet i min hand Ă€r det vĂ€rt 413 dollar. Mindre Ă€n tjugofyra timmar senare Ă€r samma mynt vĂ€rt 453 dollar. Vad Ă€r det som orsakar volatiliteten? `Det Ă€r spekulation mestadels. Men ïŹ‚er och ïŹ‚er handlare accepterar Bitcoin som betalningsmedel och dĂ„ lĂ€nkas ju valutan ihop med den fysiska ekonomin. Baidu.com (ett sorts kinesiskt Google) har börjat tillĂ„ta Bitcoin som betalning för vissa tjĂ€nster och i Kanada öppnades nyligen vĂ€rldens första Bitcoin-bankomat. MISSA INTE: `Nu kommer Sveriges första Bitcoin-bankomat` Men samtidigt ïŹnns det mĂ„nga Ă€ldre som har anvĂ€nt mynt och sedlar hela sitt liv som sĂ€kert aldrig kommer
  • 25. acceptera en digital valuta. Det handlar om vanor`, sĂ€ger Robin och tittar pĂ„ sin datorskĂ€rm. DĂ€r lĂ€ser hon en Tweet som sĂ€ger att 'Bitcoin may soon rise to 660 dollar.' `Jag köpte sjĂ€lv pĂ„ 130 dollar`, sĂ€ger hon. Oj, vilket klipp! `Ja, men jag köpte bara 3 st, haha...` Björn Ulvaeus frĂ„n Abba gick ju nyligen ut och föresprĂ„kade ett kontantlöst samhĂ€lle. Tror du att Bitcoin- tillskyndarna har en Ă„siktsfrĂ€nde i honom? `Vi rör oss mot ett kontantlöst samhĂ€lle. Vi har ju allting hĂ€r`, sĂ€ger Robin och pekar pĂ„ sin mobiltelefon. `Vad ska man med kontanter till? Men sen ska man inte glömma att stora delar av vĂ€rlden kommer att ha kvar kontanter lĂ€nge till och att framtidens digitala valuta kanske inte kommer att vara just Bitcoin.` MISSA INTE: `Abba-Björn: Pengarna ska vĂ€ck` Till sist. Vad har du i kikaren hĂ€rnĂ€st nĂ€r det gĂ€ller Bitcoin? `Jag kommer att nĂ€rvara pĂ„ en Bitcoin-konferens i Amsterdam nĂ€sta vĂ„r och innan dess hoppas jag bli klar med en forskningsrapport om svenska Bitcoin- entreprenörer.` © Veckans AffĂ€rer
  • 26. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  NORRBOTTENS-KURIREN 2013-11-15 15:06 Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. -Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. -Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: -Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. -Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. -Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon.
  • 28. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Första bitcoin-automaten i Sverige  SVERIGES RADIO EKOT 2013-11-15 06:39 (Uppdaterad: 2013-11-15 11:40) Sverige ska fĂ„ sin första bitcoin-bankomat och den ska stĂ„ i Stockholm. Bankomaten vĂ€xlar kronor till den nya, trendiga internetvalutan bitcoin. Ägare Ă€r 19-Ă„rige Ludvig Öberg. Publicerat kl 06:33 Dela 11 kommentarer Kul grej, men jag tĂ€nker ocksĂ„ att just nu Ă€r det ganska svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ bitcoins, och dĂ„ kan just en bitcoin-automat vara nĂ„got som hjĂ€lper till med det om man lĂ€tt kan köpa bitcoins med hjĂ€lp av cash, sĂ€ger Ludvig Öberg. Bitcoin Ă€r pengar som bara ïŹnns pĂ„ nĂ€tet, inte i nĂ„gon bank. Den alternativa valutan börjar fĂ„ allt mer uppmĂ€rksamhet jorden runt. Med bitcoin kan man ïŹ‚ytta pengar över nĂ€tet nĂ€stan kostnadsfritt. Ludvig Öberg har intresserat sig för internetvalutan bitcoin sedan han var 17 Ă„r. För en tid sedan bestĂ€mde han sig för att köpa in den första bitcoin-bankomaten till Sverige. Man stoppar in kontanter och fĂ„r i gengĂ€ld elektroniska bitcoin noterade pĂ„ sin mobiltelefon. Den allra första automaten kom upp i Vancouver hĂ€romdagen och nyheten ïŹck stora rubriker. Bankomaten den första i Sverige och kanske i Europa det beror lite pĂ„ hur snabbt tillverkaren Lamassu i USA hinner leverera till andra lĂ€nder, sĂ€ger vd:n Zach Harvey. We just shipped out our ïŹrst fourteen units. Lamassu har just exporterat sina 14 första maskiner, och jobbar pĂ„ att skeppa ut 30 till. I slutet pĂ„ Ă„ret ska det ïŹnnas cirka 40 maskiner jorden runt. Och forskaren Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm sĂ€ger att Bitcoin kanske inte överlever, men att tekniken Ă€r intressant för framtiden Ă€ndĂ„. Den motiverar en effektivitet i banksystemet. Till exempel betalning till utlandet Ă€r smidigt och effektivt och mycket billigare, sĂ€ger Robin Teigland. © Sveriges Radio Ekot
  • 29. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran gĂ„r sin egen vĂ€g - Erika SunnegĂ„rdh slĂ€pper snart sitt första soloalbum  VIMMERBY TIDNING 2013-11-15 Sida 4-5 - Sektion: General Författare: Johanna Linder, TT Stockholm (TT) - Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller.
  • 30. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Fakta Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som "Iron sky" och den svenska dokumentĂ€ren "Pirate Bay AFK". Fakta Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i "Turandot" pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i "Fidelio". Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av "Turandot" som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Bildtext: - Erika SunnegĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis. © Vimmerby Tidning
  • 31. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  NERIKES ALLEHANDA 2013-11-14 10:26 Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding.Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. Fakta/Crowdfunding Crowdfunding eller grĂ€srotsïŹnansiering Ă€r ett sĂ€tt för mĂ€nniskor som har en idĂ© men saknar pengar. Det ïŹnns ett ïŹ‚ertal sidor pĂ„ nĂ€tet dĂ€r man kan presentera projektet och marknadsföra det, för att sedan lĂ„ta de privatpersoner och företag som vill ge ekonomiskt stöd. Vanligt Ă€r att de som bidrar fĂ„r nĂ„gonting i utbyte. Det kan i kulturvĂ€rlden till exempel vara en signerad produkt, en konsert eller inbjudan till en releasefest. Ofta sĂ€tts en lĂ€gre grĂ€ns för hur mycket pengar som behövs för att projektet ska bli av - fĂ„r man inte in tillrĂ€ckligt lĂ€ggs det ner. Kulturprojekt Ă€r relativt överrepresenterade inom crowdfunding och kĂ€nda exempel Ă€r ïŹlmer som `Iron sky` och den svenska dokumentĂ€ren `Pirate Bay AFK`. Fakta/Erika SunnegĂ„rdh Bakgrund: Slog igenom stort 2004 i `Turandot` pĂ„ Malmö opera och musikteater. Bara 18 mĂ„nader senare stod hon pĂ„ Metropolitans scen, dĂ€r hon spelade Leonore i `Fidelio`. Sedan dess har hon bland annat gjort roller vid stora operahus i bĂ„de Europa och i USA. Aktuell: Har huvudrollen i Ă„tta förestĂ€llningar av `Turandot` som spelas pĂ„ Kungliga operan i Stockholm. SlĂ€pper snart ett soloalbum tillsammans med Malmö symfoniorkester. Skivan ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. - Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man
  • 32. kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. TillgĂ€nglig skiva Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. - Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: - Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. Stort inom kultur Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. - Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. - Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Johanna Linder/TT johanna.linder@tt.se © Nerikes Allehanda
  • 33. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... VĂ€rldssopran som gĂ„r sin egen vĂ€g  TT NYHETSBYRÅN - SPEKTRA 2013-11-14 10:03 Författare: Johanna Linder/TT (johanna.linder@tt.se) Stockholm: Klassisk musik ska vara tillgĂ€nglig för alla - det tycker den svenska operasĂ„ngerskan Erika SunnegĂ„rdh. Just nu Ă€r hon aktuell pĂ„ Stockholmsoperan och slĂ€pper snart sitt första soloalbum, som ska ïŹnansieras med hjĂ€lp av crowdfunding. Folk Ă€r vĂ€ldigt förvĂ„nade och lite skeptiska, sĂ€ger SunnegĂ„rdh. ... Hon slog igenom med dunder och brak 2004, dĂ„ hon ïŹck titelrollen som Turandot pĂ„ Malmö opera och musikteater. Sedan dess har Erika SunnegĂ„rdh gjort stora roller runtom i vĂ€rlden, bland annat pĂ„ Metropolitan i New York. Hon bor normalt i USA men Ă€r nu i sitt födelseland Sverige för att Ă„ter sjunga Turandot. Hon tar över efter Nina Stemme som gjorde rollen i vĂ„ras. Det kĂ€nns jĂ€ttekul och premiĂ€ren gick bra. Jag har bara gjort ett gĂ€stspel pĂ„ Stockholmsoperan tidigare, sĂ„ man kan sĂ€ga att det var min debut hĂ€r. Det Ă€r sĂ„ hĂ€ftigt att komma in bakom scenen och mötas av ett stort portrĂ€tt pĂ„ Birgit Nilsson, sĂ€ger hon. *-- TillgĂ€nglig skiva --* Samtidigt har hon ett annat projekt pĂ„ gĂ„ng. Första soloskivan, en inspelning tillsammans med Malmö symfoniorkester, Ă€r pĂ„ vĂ€g att slĂ€ppas. Men SunnegĂ„rdh har inget skivkontrakt. Hon vĂ€ljer att göra det pĂ„ sitt eget vis, med crowdfunding. Projektet presenteras pĂ„ en sida pĂ„ internet och den som vill fĂ„r bidra med en slant. I gengĂ€ld kan man exempelvis fĂ„ en signerad skiva eller - om man Ă€r riktigt givmild - en konsert. Det Ă€r inte alla som har rĂ„d att köpa musik. Jag vill lĂ€gga ut skivan sĂ„ att man kan lyssna pĂ„ den gratis, berĂ€ttar Erika SunnegĂ„rdh. Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat om fenomenet crowdfunding. Hon förklarar varför det blir allt vanligare: Vi har en ny generation som börjar förstĂ„ hur man anvĂ€nder sig av sociala medier och som inte Ă€r rĂ€dd för att föra över pengar pĂ„ internet. Dessutom har ïŹnanskrisen gjort att mĂ„nga har haft svĂ„rt att ïŹnansiera sina projekt pĂ„ andra vis. *-- Stort inom kultur --* Hon har sjĂ€lv inte hört om nĂ„got annat projekt dĂ€r en vĂ€rldssopran söker pengar för att nĂ„ ut med sin klassiska musik, men tilltalas av idĂ©n. Det lĂ„ter som en bra grej! Kultur Ă€r det omrĂ„de dĂ€r crowdfunding har varit störst hittills och det ïŹnns ocksĂ„ ïŹ‚er exempel pĂ„ kĂ€nda personer som anvĂ€nt sig av det hĂ€r inom andra genrer. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att testa om ett projekt hĂ„ller. Erika SunnegĂ„rdh har stött pĂ„ blandade reaktioner nĂ€r hon berĂ€ttat om hur skivan ïŹnansieras. Jag vill egentligen inte generalisera men det Ă€r framför allt mossiga karlar i medelĂ„ldern som har tvivlat pĂ„ projektet. FrĂ„n andra fĂ„r jag mest positiv respons, sĂ€ger hon. Bildtext: - Bildtext 1-3: Erika SunnergĂ„rdh vill att alla ska kunna lyssna pĂ„ hennes skiva - gratis.
  • 34. Anders Wiklund/TT © TT NyhetsbyrĂ„n - Spektra eller artikelförfattaren.
  • 35. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... SOCIALA MEDIER ALLT VIKTIGARE  ALLT OM GÅRDEN 2013-11-14 Sida 26 - Sektion: General Författare: PETER FREDRIKSSON Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook ochTwitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika. Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. ISTÄLLET FÖR ATT som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. STUDIEN VISADE ATT de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas. █ © Allt om GĂ„rden
  • 36. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... "H&M OCH IKEA BYGGER INTE PÅ TEKNISKT SKARPSINNE UTAN PÅ EN NÄSA FÖR - ...AFFÄRER.".  VECKANS AFFÄRER 2013-11-07 Sida 24-29 - Sektion: General höga och skalfördelarna för de etablerade aktörerna för stora. Sverige Ă€r dessutom ett litet land och den inhemska marknaden Ă€r begrĂ€nsad. För att vĂ€xa pĂ„ riktigt gĂ€ller det att komma ut pĂ„ vĂ€rldsmarknaden snabbt - och dĂ„ krĂ€vs kapital. I de avseendena har ett litet bolag inga fördelar jĂ€mfört med dagens bjĂ€ssar med etablerade internationella nĂ€t-verk och ïŹnansiella muskler. Möjligen Ă€r det inom tjĂ€nstesektorn eller handeln som framtidens svenska storföretag ïŹnns. Klart Ă€r i alla fall att arbetskraften liksom i mĂ„nga andra mogna ekonomier skiftar om frĂ„n industriell verksamhet till tjĂ€nster. Men samma sak gĂ€ller dessa före-tag som för industriföretagen: man blir inte storbolag i sin egen hemby. För att bli riktigt stor mĂ„ste man pröva sin lycka ute i den vida vĂ€rlden. Det ïŹnns tvĂ„ givna exempel som har gjort just det, H&M och Ikea. BĂ„da Ă€r grundade efter andra vĂ€rldskriget och bĂ„da har vuxit till riktiga vĂ€rldsföretag med butiker vĂ€rlden över. Kanske förtjĂ€nar ocksĂ„ de att kallas geniföretag. Men de bygger inte pĂ„ tekniskt skarpsinne som mĂ„nga Ă€ldre svenska storbolag, utan snarare pĂ„ Ingvar Kamprads och familjen Perssons nĂ€sa för affĂ€rer och geniala affĂ€rsmodeller. Patrick RegnĂ©r pĂ„ Handelshögskolan menar att det Ă€r dags att Ă€ven börja hylla kapitalisterna. För riktigt lyckade entreprenörer blir ofta just kapitalister, i bemĂ€rkelsen förmögna bolagsĂ€gare. Han menar att för mycket uppmĂ€rksamhet Ă€gnas entreprenörskap och innovation medan vĂ€ldigt lite fokus riktas pĂ„ den aspekt som gör att entreprenörernas smĂ„ bolag vĂ€xer till att bli bland Sveriges största bolag. MĂ„hĂ€nda ïŹnns det hinder pĂ„ institutionell nivĂ„ som gör att entreprenörerna i dag stannar i vĂ€xten i stĂ€llet för att bli nĂ€sta Ingvar Kamprad. Tittar vi historiskt och internationellt Ă€r det just i tekniksprĂ„ngen som nya storföretag lĂ€ttast vĂ€xer fram. I helt nya branscher har jĂ€ttarna inte samma fördelar av skalfördelar och intrĂ€desbarriĂ€rer. VĂ€rldens i dag största företag mĂ€tt i börsvĂ€rde, Apple, har bara 37 Ă„r pĂ„ nacken. NĂ€r röken har lagt sig efter nĂ€sta stora ovĂ€ntade teknikskifte kan dĂ€r ïŹnnas nya svenska storbolag. Men det Ă€r vanskligt att sia om huruvida det blir 3D-skrivarna, "internet of things" eller nĂ„gonting helt annat som vĂ€lter omkull spelplanen och ger utrymme för nya svenska geniföretag att vĂ€xa fram. En försiktigare notering Ă€r att bĂ„de svenska storbolag och svensken i gemen traditionellt har varit duktiga pĂ„ att ta till sig ny teknologi. Men Ă€ven om nya svenska idĂ©er kommer att födas i nĂ€sta teknikskifte sĂ„ krĂ€vs det för att de ska vĂ€xa till stora bolag att de inte blir uppköpta av inhemska eller utlĂ€ndska jĂ€ttar. PĂ„ senare Ă„r har det svenska dataspelsundret och IT- och teknikentreprenörerna fĂ„tt mycket uppmĂ€rksamhet. Exemplen Ă€r mĂ„nga pĂ„ svenska IT-företag som skördar framgĂ„ngar i vĂ€rlden. Det spekuleras kring att det svenska spelföretaget King Ă€r pĂ„ vĂ€g mot börsen och att vĂ€rderingen kan landa pĂ„ över 30 miljarder kronor. Även
  • 37. den svenska musiktjĂ€nsten Spotify kan vara vĂ€rd över 30 miljarder kronor. Men en faktor som inte ska förbises Ă€r att företag som vill ta sig till den absoluta omsĂ€ttningstoppen mĂ„ste tillfredsstĂ€lla tĂ€mligen grundlĂ€ggande behov. En stor del av en liten marknad ger naturligt en lĂ€gre omsĂ€ttning Ă€n en liten del av en global jĂ€ttemarknad. JĂ€mförelsen vĂ€cker frĂ„gan om vad som Ă€r framtidens företagsform. Patrick RegnĂ©r menar att företagen i dag i allt större utstrĂ€ckning testar ny teknik, breddar verksamheten och integrerar framĂ„t. Dilemmat Ă€r dock att satsningar inom forskning och utveckling ofta Ă€r knutna till omrĂ„den eller produkter som man redan haft konkurrensfördelar i, nĂ€r man i stĂ€llet snarare borde ta ett bredare perspektiv och satsa pĂ„ helt nya omrĂ„den och konkurrensfördelar. Är det bĂ€ttre med mĂ„nga smĂ„ företag var för sig, mĂ„nga tillsammans oavsett storlek, eller nĂ„gra fĂ„ stora? Svaret pĂ„ denna inom företagsekonomin lĂ€nge omdebatterade frĂ„ga beror pĂ„ vem man stĂ€ller den till. Men det ïŹnns fakta som talar för att ïŹ‚er och mindre företagsenheter i vissa avseenden Ă€r att föredra. Företag kan vĂ€xa sig stora relativt ekonomin och fĂ„ en systemviktig roll, ungefĂ€r som stora banker. Volvo och Ericsson har eller har delvis haft den rollen i Sverige och Nokia har den i Finland. "Nokias försĂ€ljning av mobildelen i slutĂ€ndan kan vara bra för Finland. Ingenjörerna försvinner ju inte. Men de fĂ„r möjlighet att verka inom nya, mindre strukturer", menar Robin Teigland, docent vid institutionen för marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm. "I grund och botten Ă€r det fĂ„ lĂ€nder som stĂ„r och faller med ett enda företag, men effekterna av att ett stort företag försvinner kan Ă€ndĂ„ bli kĂ€nnbara och svida ett tag", pĂ„pekar Örjan Sjöberg. Även nĂ€r det gĂ€ller lönsamhet och innovation ïŹnns det saker som talar för de smĂ„ och medelstora bolagen. I dag Ă€r exempelvis bara 30 procent av de största företagen ocksĂ„ de mest lönsamma, jĂ€mfört med cirka 50 procent pĂ„ 1990-talet. Inte heller Ă€r det garanterat att större satsningar pĂ„ forskning och utveckling ger bĂ€ttre avkastning. Mycket fĂ„ av de företag som satsar mest pĂ„ forskning och utveckling rĂ€knas bland de mest innovativa företagen. Det kan ocksĂ„ tillĂ€ggas att ungefĂ€r 20 bolag tillsammans stĂ„r för cirka 50 procent av Sveriges export. En annan stor exportnation, Tyskland, har en större andel medelstora bolag bland sina exportörer, de sĂ„ kallade "mittelstand". Det ger en stabilare bas i en slagig vĂ€rldskonjunktur. Möjligen Ă€r Sveriges företagshistoria hittills en anomali. Vi har ïŹ‚er storbolag Ă€n vi borde ha i ett sĂ„ litet land och vi Ă€r mer innovativa Ă€n vi borde vara. Kanske Ă€r det inte rimligt att vĂ€nta oss nya innovationer och vĂ€rldsföretag i likhet med de vi har stĂ„tt för historiskt. Men, klart Ă€r att det ïŹnns gott om skickliga entreprenörer och lovande bolag kvar i landet, det visar inte minst nya innovativa och teknikinriktade bolag som Spotify, King, Mojang, Axis ... Och det Ă€r en bra grogrund för svenska "mittelstand" - sĂ„vida de mest lovande bolagsbyggena ocksĂ„ till största delen förblir i svensk Ă€go pĂ„ svensk mark. "RIKTIGT LYCKADE ENTREPRENÖRER BLIR OFTA KAPITALISTER." Bildtext: - Allt ïŹ‚er tittar i paddan eller datorn - om de ens tittar pĂ„ tv. - Patrick RegnĂ©r. - Finland utan ett jĂ€ttelikt Nokia kan vara bra för kreativiteten, tror Robin Teigland. © Veckans AffĂ€rer
  • 38. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Munktell Science Park talar om innovationstĂ€vlingar vid Dialogforum pĂ„ Rosenbad  MYNEWSDESK 2013-11-05 10:34 Nyhet CET PĂ„ onsdag arrangeras Dialogforum - inom ramen för regeringens miljöteknikstrategi. Munktell Science Parks innovationsexpert Olle Dierks Ă€r en av talarna pĂ„ temat innovationstĂ€vlingar. Se programmet i sin helhet nedan. Program Tema: Hur kan öppen innovation, innovationstĂ€vlingar och crowdfunding bidra till att utveckla nya svenska miljölösningar? 12.30 Registrering och kaffe 13.00 Inledning Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet, öppnar mötet. Korta inledningar frĂ„n honom och statssekreterare Daniel Johansson, NĂ€ringsdepartementet och statssekreterare Gunnar Oom, Utrikesdepartementet 13.30 Nyskapande verktyg och metoder - hur anvĂ€nder vi dem? Crowdfunding: Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm InnovationstĂ€vlingar: Olle Dierks, Munktell Science Park Öppen innovation: Bengt JĂ€rrehult, SCA TĂ€vlingar med höga insatser: Fredrik Sand, Stockholms Handelskammare 14.30 Diskussion och sammanfattning 15.30 Eftermingel med kaffe och kaka Om regeringens Miljöteknikstrategi Regeringen presenterade den 1 september 2011 en miljöteknikstrategi för 2011-2014. Strategin har som mĂ„l att förbĂ€ttra förutsĂ€ttningarna för framvĂ€xt och spridning av svensk miljöteknik. Sammanlagt fördelas 400 miljoner kronor i olika uppdrag till statliga aktörer att initiera satsningar som ska gynna vĂ€xande svenska företag att övervinna utmaningar inom innovation, affĂ€rsutveckling och internationalisering. En bĂ€rande tanke i regeringens Miljöteknikstrategi Ă€r att det Ă€r viktigt att arbetet med miljöteknik inom statliga myndigheter och organisationer med statlig ïŹnansiering samordnas för att nĂ„ bĂ€sta möjliga resultat. Strategin omfattar fyra politikomrĂ„den; handel-, miljö-, nĂ€rings- och bistĂ„ndspolitiken. LĂ€s mer om strategin pĂ„ regeringens webbplats: www.regeringen.se/miljoteknik Syftet med mötet Ă€r att förmedla information om erfarenheter av innovativa metoder - öppen innovation, innovationstĂ€vlingar och crowdfunding - för att driva pĂ„ utveckling och efterfrĂ„gan av nya miljövĂ€nliga lösningar. Vid mötet diskuteras nĂ€r verktyg som dessa kan vara relevanta, hur incitament för innovativa metoder kan frĂ€mjas och vilka roller olika aktörer kan ha. Innovativa metoder som dessa har inom andra omrĂ„den bidragit till att skapa ett engagemang och en drivkraft för att fĂ„ fram ny teknik och nya lösningar - alltifrĂ„n uppstart av
  • 39. hamburgerrestauranger till kommersiella rymdfĂ€rder. Men det vi frĂ„gar oss Ă€r: vad Ă€r potentialen inom miljöteknikomrĂ„det, vilka Ă€r aktörerna och ïŹnns det framgĂ„ngsexempel det gĂ„r att inspireras av. Under seminariet kommer nĂ„gra goda exempel att lyftas fram för att visa hur det skulle kunna fungera. Ur programmet: InnovationstĂ€vlingar InnovationstĂ€vlingar - ibland kallade funktions- eller prestandabaserade pristĂ€vlingar - Ă€r exempel pĂ„ öppen innovation. Det innebĂ€r att man utlovar en vinst till den eller dem som Ă„stadkommer en teknisk eller organisatorisk lösning som löser det deïŹnierade problemet. Prissumman stĂ„r ofta i relation till kostnaden för att hantera problemet. LĂ€mpar sig nĂ€r det ïŹnns mĂ„nga potentiella problemlösare, och 'nya ögon' kan tillföra/korsbefrukta. Ett sĂ€tt Ă€r att organisera tĂ€vlingar sĂ„ att de tĂ€vlande samarbetar för att lösa utmaningen. Andra tĂ€vlingar Ă€r mer slutna. PristĂ€vlingar kompletteras idag av innovationsupphandlingar. PristĂ€vlingar har anvĂ€nds framgĂ„ngsrikt under mycket lĂ„ng tid inom en rad olika branscher och omrĂ„den bĂ„de av myndigheter och företag. Talare: Olle Dierks Ă€r Open Innovation Manager pĂ„ Munktell Science park i Eskilstuna. Han har bred erfarenhet av innovationstĂ€vlingar och driver just nu den internationella tĂ€vlingen Smart Living Challenge. Munktell Science Park Ă€r en av Sveriges nĂ€rmare 40-talet science parks som bygger bryggor mellan akademi, nĂ€ringsliv och offentlig sektor. Fredrik Sand Ă€r nĂ€ringspolitisk expert pĂ„ Stockholms Handelskammare, en nĂ€ringslivsorganisation för Stockholms lĂ€n och Uppsala lĂ€n. Moderator: Peter NĂ”u, Vinnova Statssekreterare Anders Flanking, Miljödepartementet, leder mötet, tillsammans med sina statssekreterarkolleger Daniel Johansson, NĂ€ringsdepartementet och Gunnar Oom, Utrikesdepartementet. Mötet anordnas med stöd av NaturvĂ„rdsverket och Vinnova. Bifogade ïŹler PDF-dokument © MyNewsdesk
  • 40. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Publiken har betalat nya kvartersscenen  EXPRESSEN 2013-11-04 09:58 PĂ„ onsdag kvĂ€ll öppnar den nya kvartersscenen 2LĂ„ng för allmĂ€nheten. Publiken har sjĂ€lv betalat för scenen genom sĂ„ kallad crowdfounding. I gengĂ€ld fĂ„r de möjlighet att döpa en rĂ€tt pĂ„ menyn eller ha sin bild pĂ„ vĂ€ggen. 2LĂ„ng ligger i nĂ€rbutiken Tommys livs gamla lokaler pĂ„ Andra LĂ„nggatan. Initiativtagare Ă€r produktionsbolaget Pekkaris kök och improvisationsteatern Improverket. - Vi vill skapa en scen Göteborg saknar. Ofta Ă€r teater antingen ïŹnkultur eller fulkultur. Vi vill göra nĂ„got mittemellan, sĂ€ger John Pekkari. Att fĂ„ kommunala bidrag visade sig vara svĂ„rt. DĂ€rför kom gruppen pĂ„ ett annat sĂ€tt att skaffa fram pengar: att lĂ„ta publiken sjĂ€lva betala. De leasade ut sin inredning. Frivilliga har köpt sitt namn pĂ„ en stol, nĂ„gon har köpt en toalettstol och mĂ„nga har köpt sin bild pĂ„ vĂ€ggen. Sammanlagt har 130 000 kronor skĂ€nkts av nĂ€rmare 300 personer. Det rĂ€cker inte för att tĂ€cka alla utgifter, men Ă€r en god bit pĂ„ vĂ€gen. `Mun till mun-metoden` PĂ„ 2LĂ„ngs hemsida ïŹnns en meny med olika sĂ€tt att bidra. Den nya scenen har marknadsfört sig sjĂ€lv via sociala medier och handskrivna lappar i fönstret till teatern. - Ryktet spreds via mun till mun-metoden. Pengarna har bara rullat in av sig sjĂ€lvt och allt har nog blivit lite av en snackis, sĂ€ger John Pekkari. Insamlingen handlar inte bara om att fĂ„ in pengar. - Alla som har sin bild pĂ„ vĂ€ggen ska kĂ€nna att `det hĂ€r Ă€r min teater`. PĂ„ onsdag kvĂ€ll öppnar scenen för allmĂ€nheten. DĂ„ Ă€r det nypremiĂ€r av pratshowen `Pekkaris kök`. PĂ„ fredag kvĂ€ll fylls scenen av Improverkets förestĂ€llning `Club Bingo`. - Det hĂ€r Ă€r den teater och underhĂ„llning vi vill göra. Annars ligger vi alltid i hĂ€nderna pĂ„ nĂ„gon annan. Vi Ă€r glada över att kunna styra det sjĂ€lva nu, sĂ€ger John Pekkari. Att valet föll pĂ„ Andra LĂ„nggatan med sina billiga ölhak Ă€r ingen slump. - Det berĂ€ttar att man inte gĂ„r hit en gĂ„ng per Ă„r för att kĂ€nna sig ïŹnkulturell. Det gĂ„r fortfarande att köpa in sig i lokalen.
  • 41. - Stolarna Ă€r slutsĂ„lda, men det gĂ„r att köpa sig stjĂ€rnstatus för 32 000 kronor. DĂ„ fĂ„r du ett livslĂ„ngt medlemskap i 2LĂ„ng och gratis intrĂ€de till allt vi gör. Isabell Nordström Mejla Foto: Joel ZandĂ©n Crowdfunding innebĂ€r att privatpersoner ger pengar till olika projekt, vanligtvis till vĂ€lgörenhet. Crowdfunding Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att undersöka om marknaden vill ha en ny produkt. Vanligaste motiven till att ge pengar till ett crowdfunding-projekt Ă€r för att kĂ€nna sig som en bra person eller för att fĂ„ nĂ„got i gengĂ€ld, som aktier, en produkt eller status. Under 2012 samlades 17 miljarder in till 470 000 projekt vĂ€rlden över. I Sverige har 37 miljoner samlats in till cirka 800 företag eller projekt mellan maj 2011 och oktober 2013. Prognosen för 2013 Ă€r att 30 miljarder samlas in vĂ€rlden över. PĂ„ sajter som kickstarter.com och fundedbyme.com ïŹnns olika projekt att bidra till. KĂ€lla: Robin Teigland, crowdfundingforskare vid Handelshögskolan i Stockholm. © Expressen
  • 42. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Sociala medier - - allt viktigare för ïŹ‚era verksamheten Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika.  SKANDINAVISK SJUKVÅRDSINFORMATION 2013-11-01 Sida 48 - Sektion: General Författare: Peter Fredriksson Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. Delaktighet viktig IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. Mer framgĂ„ngsrika NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker.
  • 43. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för de sociala medierna kommer att utvecklas. █ De vanligaste sociala medierna i Sverige ■ Facebook. Antal anvĂ€ndare (2012): 5 miljoner aktiva anvĂ€ndare per mĂ„nad, enligt Handelshögskolan. ■ Twitter. Antal anvĂ€ndare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 Ă„r anvĂ€nder Twitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. ■ Linkedin. Antal anvĂ€ndare (2012): 1 010 698 svenska anvĂ€ndare, enligt Socialbakers. ■ Youtube. Antal anvĂ€ndare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje mĂ„nad, enligt Youtube. ■ Google+. Antal anvĂ€ndare (2012): 502 113 svenskar Ă€r registrerade, enligt plusdemographics.com. Bildtext: - Robin Teigland Ă€r docent pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. (Privat) © Skandinavisk SjukvĂ„rdsinformation
  • 44. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... En omstridd valuta  GÖTEBORGS-POSTEN 2013-10-31 15:58 Författare: Peter Sundberg Ingen vet vem som skapade valutan eller varför. Den första decentraliserade valutan har stigit kraftigt i vĂ€rde och allt ïŹ‚er intresserar sig för den. Enligt Robin Teigland, docent pĂ„ institutionen för marknadsföring och strategi pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm, gĂ„r spekulationerna kring vem skaparen Ă€r, eller var, fortfarande varma och varför valutan skapades 2009. - Bitcoins snabba tillvĂ€xt kan ha varit en reaktion till ïŹnanskrisen och vilka problem som den orsakade. DĂ€r mĂ„nga sĂ„g centralbanker, lĂ€nder och ïŹnansiella aktörer som de ansvariga bakom, sĂ€ger hon. Signaturen Satoshi Nakamoto publicerade 2008 ett dokument om Bitcoin och Ă„ret dĂ€rpĂ„ skapades kĂ€llkoden som ligger bakom dem. Bitcoins handlar om att effektivisera ïŹnansiella transaktioner men ocksĂ„ om att ta makten kring pengar frĂ„n stater och centralbanker och decentralisera det, ge makten till individen. En Bitcoin vĂ€rderades 2009 till brĂ„kdelen av ett öre, i dag Ă€r kursen drygt 1 300 kronor. Stora förĂ€ndringar i kursen Ă€r ett problem med valutan. Den Ă€r inte bunden till nĂ„gon stat eller bank och har dĂ€rmed ingen som kan garantera vĂ€rdet pĂ„ den. Utan vĂ€rdet pĂ„ en Bitcoin ligger endast i den efterfrĂ„gan som ïŹnns efter den. - Jag brukar dra parallellen till guld. NĂ„got som bara ïŹnns i en begrĂ€nsad mĂ€ngd. SĂ„ lĂ€nge det ïŹnns en efterfrĂ„gan sĂ„ kommer det ett vĂ€rde, sĂ€ger Teigland. Ett pyramidspel? Men allt Ă€r inte positivt med valutan. Den Europeiska centralbanken har liknat Bitcoin vid ett pyramidspel. DĂ€r vĂ€rdet pĂ„ valutan endast kan upprĂ€tthĂ„llas genom att ïŹ‚er ansluter sig till den, köper valutan för `riktiga` pengar. Även Robin Teigland ser de möjliga negativa sidorna med valutan. - VĂ€xlingssidorna kan bli hackade och dĂ€rmed kan man förlora pengar. Den anvĂ€nds som betalning vid illegal handel. Men det kan Ă€ven vara en risk med den spekulationshandel som Ă€r med valutan. För att efterfrĂ„gan ska ïŹnnas krĂ€vs det att folk accepterar Bitcoin som betalning. Allt ïŹ‚er butiker, framför allt pĂ„ nĂ€tet, tar i dag emot valutan som betalning och i dag kan man köpa allt frĂ„n spel till vanilj och Ă€ven en lĂ€genhet. Enligt Robin Teigland sker det i dag omkring 60 000 Bitcoin-transaktioner per dag och det ïŹnns minst 20 000 Bitcoin-anvĂ€ndare i Sverige.
  • 45. - Det som fascinerar mig Ă€r det kollektiva entreprenörskapet, att en grupp frĂ€mlingar pĂ„ nĂ€tet gĂ„r emot de traditionella institutionerna. Organiserar sig för att skapa ett alternativ och att det klarats av pĂ„ en sĂ„ kort tid, sĂ€ger hon. Framtiden Robin Teigland tror att sĂ„ kallade kryptovalutor, elektroniska pengar som ges ut med hjĂ€lp av kryptering, likt Bitcoin Ă€r hĂ€r för att stanna. - Det ïŹnns fördelar i att kunna effektivisera banksystemet, att kunna skicka pengar tillvarandra, var som helst i vĂ€rlden, och betala saker utan att gĂ„ via en bank, sĂ€ger hon. Peter Sundberg peter.sundberg@gp.se © Göteborgs-Posten
  • 46. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... SOCIALA MEDIER ALLT VIKTIGARE  INDUSTRIVÄRLDEN 2013-10-28 Sida 40 - Sektion: General - Del: 1 Författare: PETER FREDRIKSSON Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook ochTwitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika. Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag Ă€r bara början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. Delaktighet viktig IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. Trivs pĂ„ jobbet Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för hur de sociala medierna kommer att utvecklas. █
  • 47. De vanligaste sociala medierna i Sverige: Facebook. Antal anvĂ€ndare (2012): 5 miljoner aktiva anvĂ€ndare per mĂ„nad, enligt Handelshögskolan. Twitter. Antal anvĂ€ndare (2012): 4,3 procent av personer 15-79 Ă„r anvĂ€nderTwitter varje vecka, enligt TNS/Sifo. Linkedin. Antal anvĂ€ndare (2012): 1 010 698 svenska anvĂ€ndare, enligt Socialbakers. Youtube. Antal anvĂ€ndare (2012): 4 miljoner svenskar besöker Youtube varje mĂ„nad, enligt Youtube. Google+. Antal anvĂ€ndare (2012): 502 113 svenskar Ă€r registrerade, enligt plusdemographics.com. Bildtext: - Robin Teigland Ă€r docent pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. ( © IndustrivĂ€rlden
  • 48. LĂ€s ocksĂ„ HĂ€mtar relaterade artiklar ... Sociala medier allt viktigare  BYGGVÄRLDEN 2013-10-23 13:07 Författare: Peter Fredriksson Docent Robin Teigland pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm har följt utvecklingen inom de sociala medierna i ïŹ‚era forskningsprojekt under de senaste femton Ă„ren. Hon menar att det vi ser i dag bara Ă€r början pĂ„ nĂ„got som kommer att bli riktigt stort. - De sociala medierna Ă€r hĂ€r för att stanna. Företagen kan dra stor nytta av att de anstĂ€llda Ă€r duktiga pĂ„ att anvĂ€nda dessa, sĂ€ger Robin Teigland som Ă€ven konstaterar att företagen i allt högre grad börjat anvĂ€nda sig av de nya kanalerna för att skapa en tvĂ„vĂ€gskommunikation med kunderna. IstĂ€llet för att som förr i tiden pumpa ut information om företagets produkter eller tjĂ€nster via annonser handlar det numera om att bjuda in kunderna till företagets olika processer. Det kan handla om allt ifrĂ„n att ta fram nya idĂ©er till att kommersialisera dessa. - GrĂ€nsen mellan företag och kund suddas ut allt mer. Och samma sak gĂ€ller inom företagen, dĂ€r bryts hierarkin ned genom att man lĂ„ter alla komma med nya idĂ©er. Det blir med andra ord allt högre i tak Ă€ven pĂ„ stora och etablerade företag. NĂ€r Google lĂ€t undersökningsföretaget Millward Brown göra en studie av hur sociala medier anvĂ€nds i sju europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, fann man att de som anvĂ€nde sig aktivt av sociala medier Ă€r mer framgĂ„ngsrika Ă€n de som inte gjorde det. Hela 81 procent av de tillfrĂ„gade menade att de sociala verktygen har hjĂ€lpt dem att vĂ€xa och 80 procent angav Ă€ven att de anvĂ€nde dessa internt för att förbĂ€ttra samarbetet och för att dela kunskap. Studien visade att de anstĂ€llda pĂ„ de hĂ€r företagen upplevde att de hade ett intressantare och mer utvecklande jobb Ă€n de som inte kunde eller ïŹck anvĂ€nda sociala medier. Högre chefer var genomgĂ„ende mer positiva Ă€n mellancheferna, som snarare sĂ„g de nya kommunikationskanalerna som ett hot. - Det beror pĂ„ att de ïŹ‚esta högre chefer har en annan attityd till förĂ€ndringar, de ser möjligheter istĂ€llet för risker. Och kanske Ă€r det just dĂ€rför som de Ă€r just högre chefer, sĂ€ger Robin Teigland som menar att det Ă€r bara fantasin som sĂ€tter grĂ€nser för de sociala medierna kommer att utvecklas. Peter Fredriksson Handen pĂ„ hjĂ€rtat, hur aktivt Ă€r ditt företag pĂ„ nĂ€tet? All forskning visar att sociala medier som Facebook och Twitter gör företag mer produktiva och framgĂ„ngsrika.