SlideShare a Scribd company logo
Ruotsinsuomalaisten päivä
 Sverigefinländarnas dag
        Nykvarn
       2013-02-24
Carl Axel Gottlund (1796 – 1875)

  suomalaisuusmies – fennoman

  metsäsuomalaisten “apostoli”

  skogsfinnarnas “apostel”
Gottlundin “Otava” v. 1828
Se oisi luonnotoin voatia meitä
rakastamaan sitä, joka meitä
alentaa ja polkee, ja se oisi mahotoin
sytyttää meissä rakkautta Venäjän
kieleen, Suomen kielen polkemisella.
På svenska:
Det vore onaturligt att kräva oss att
älska den som trycker oss ned, och det
vore omöjligt för oss att känna kärlek
till det ryska språket om det finska
språket trampas ned.
Finnar i Sverige
Över 2700 finska ortnamn i
     Mellerstasverige
I Uppland, Gästrikland, Hälsingland,
      Värmland och Dalarna...
    ”Häjnalamm” (Höträsk),
    ”Ponalamm” (Rödträsk),
    ”Paskatjärn” (Skittjärn),
    ”Rommabärje” (Fulberg)
”Mylimakkbärje” (Kvarnberg-berg)
Onko suomella tulevaisuutta
       Ruotsissa?

Har finska språket en framtid
         i Sverige?
Finsktalande i Sverige
Sverigefinska organisationers
      minoritetsförklaring 1992

          Språklag 2009:600

Lag (2009:724) om nationella minoriteter
          och minoritetsspråk

  Sverigefinländarnas dag sedan 2011
Suomea tarvitaan Ruotsissa

Arabiska: 32 träffar: modersmålslärare,
 hälsopedagog...
Spanska: 53 träffar: lärare i spanska
Finska: 145 träffar: akutläkare, sekreterare
Engelska: 2189 träffar: lärare, läkare
Maailma on kylä – Världen är en by
Onko suomella tulevaisuutta
      maailmassa?

Har finska språket en framtid
         i världen?
Maailman kielitilanne –
Språksituationen i världen
Det finns 6 900 språk.
304 språk talas av mer än
en miljon människor.
Finskan är ett av dessa språk.

De flesta av världens språk
kommer att dö ut inom 50 - 100 år.
Finskan är ett av de 2 287 språk som har
ett skriftsystem och ett av de 392 språk
som man har översatt hela Bibeln till.


2 287 kielellä on kirjakieli, suomi on yksi
niistä. Raamattu on käännetty 392
kielelle, suomi kuuluu niihin.
Ada Lovelace
(1815-1852)
- den första data-
programmeraren
Utan Ada ingen IT,
utan IT ingen
modern värld
Melko harvoja kieliä käytetään Inter-
netissä. Suomi ja ruotsi kuuluvat niihin.


Ganska få språk används på Internet.
Svenska och finska ingår i dem.
What language does your child
          speak?

   什么语言你的孩子说话 ?
Finnish and Swedish, of course!

Suomea ja ruotsia, tottakai!

Svenska och finska, så klart!

  芬兰语和瑞典语,当然 !
  Wo men jiang fenlan yu he rui dian yu
Ruotsinsuomalaiset:
kaksikielinen vähemmistö

    Hur översätter du dessa ord till svenska?

    −   Akseli, harppu, jäävi, keppi, kampa, kuula,
        lamppu, luukku, läski, merkki, penkki,
        purkki, renki, silli, sänky, talli, tuoli

    Av finska ordstammar är 42 % lån, i löpande
    text ca. 28 %. Två av tre lånord i finska har
    germanskt eller svenskt ursprung
Kiitos ruotsi lainasanoista!


    Prof. Lauri Hakulinen (Finska språkets
    struktur och utveckling):

    ”... såväl genom sitt antal som sitt kulturella
    värde har den viktigaste delen av
    nufinskans lånord kommit från svenskan,
    äldre lån från fornsvenskan ca. 1000-1525,
    yngre från nusvenskan därefter.”
Näin lausui Väinämöinen lähtiessänsä:
 “Annapas ajan kulua, päivän mennä,
  toisen tulla, taas minua tarvitahan,
       katsotahan, kaivatahan...”

“Kantelen blev kvar i Finland, Suomis
folk fick strängaspelet till en outsinlig
  glädje, vackra sånger att bevara.”
Oikei tulj suu hyvämakuseks ko sai
      haastaikses teiä kanssain

    (Det smakade riktigt gott
       att få prata mer er.)

          Kiitos – Tack!

More Related Content

What's hot (6)

Isländska och färöiska
Isländska och färöiskaIsländska och färöiska
Isländska och färöiska
 
Symposium2012 flyer
Symposium2012 flyerSymposium2012 flyer
Symposium2012 flyer
 
Svenska minoritetsspråk
Svenska minoritetsspråkSvenska minoritetsspråk
Svenska minoritetsspråk
 
Språk i Norden
Språk i NordenSpråk i Norden
Språk i Norden
 
Minoritetspråk
MinoritetspråkMinoritetspråk
Minoritetspråk
 
omslag-elsas minnen
omslag-elsas minnenomslag-elsas minnen
omslag-elsas minnen
 

Similar to Nykvarn 200213

Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra SverigeSpråkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
NinaEmilsson1
 
EvelinSVENG1
EvelinSVENG1EvelinSVENG1
EvelinSVENG1
EvelinSVENG
 
En Samisk historia
En Samisk historiaEn Samisk historia
En Samisk historia
ADVICEDERNBACK
 
Futhark - en viktig del av våran språkutveckling in Norden
Futhark - en viktig del av våran språkutveckling in NordenFuthark - en viktig del av våran språkutveckling in Norden
Futhark - en viktig del av våran språkutveckling in Norden
Stig-Arne Kristoffersen
 
Norge_12C2
Norge_12C2Norge_12C2
Norge_12C2
kkristel
 
Runsvenska 9B
Runsvenska 9BRunsvenska 9B
Runsvenska 9B
Madeleine Wallin
 

Similar to Nykvarn 200213 (7)

Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra SverigeSpråkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
Språkpolitik - minoritetspolitik Norra Sverige
 
EvelinSVENG1
EvelinSVENG1EvelinSVENG1
EvelinSVENG1
 
Version7
Version7Version7
Version7
 
En Samisk historia
En Samisk historiaEn Samisk historia
En Samisk historia
 
Futhark - en viktig del av våran språkutveckling in Norden
Futhark - en viktig del av våran språkutveckling in NordenFuthark - en viktig del av våran språkutveckling in Norden
Futhark - en viktig del av våran språkutveckling in Norden
 
Norge_12C2
Norge_12C2Norge_12C2
Norge_12C2
 
Runsvenska 9B
Runsvenska 9BRunsvenska 9B
Runsvenska 9B
 

Nykvarn 200213

  • 2. Carl Axel Gottlund (1796 – 1875)  suomalaisuusmies – fennoman  metsäsuomalaisten “apostoli”  skogsfinnarnas “apostel”
  • 3.
  • 4. Gottlundin “Otava” v. 1828 Se oisi luonnotoin voatia meitä rakastamaan sitä, joka meitä alentaa ja polkee, ja se oisi mahotoin sytyttää meissä rakkautta Venäjän kieleen, Suomen kielen polkemisella.
  • 5. På svenska: Det vore onaturligt att kräva oss att älska den som trycker oss ned, och det vore omöjligt för oss att känna kärlek till det ryska språket om det finska språket trampas ned.
  • 6.
  • 8. Över 2700 finska ortnamn i Mellerstasverige
  • 9. I Uppland, Gästrikland, Hälsingland, Värmland och Dalarna... ”Häjnalamm” (Höträsk), ”Ponalamm” (Rödträsk), ”Paskatjärn” (Skittjärn), ”Rommabärje” (Fulberg) ”Mylimakkbärje” (Kvarnberg-berg)
  • 10. Onko suomella tulevaisuutta Ruotsissa? Har finska språket en framtid i Sverige?
  • 12. Sverigefinska organisationers minoritetsförklaring 1992 Språklag 2009:600 Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Sverigefinländarnas dag sedan 2011
  • 13. Suomea tarvitaan Ruotsissa Arabiska: 32 träffar: modersmålslärare, hälsopedagog... Spanska: 53 träffar: lärare i spanska Finska: 145 träffar: akutläkare, sekreterare Engelska: 2189 träffar: lärare, läkare
  • 14. Maailma on kylä – Världen är en by
  • 15. Onko suomella tulevaisuutta maailmassa? Har finska språket en framtid i världen?
  • 16. Maailman kielitilanne – Språksituationen i världen Det finns 6 900 språk. 304 språk talas av mer än en miljon människor. Finskan är ett av dessa språk. De flesta av världens språk kommer att dö ut inom 50 - 100 år.
  • 17.
  • 18. Finskan är ett av de 2 287 språk som har ett skriftsystem och ett av de 392 språk som man har översatt hela Bibeln till. 2 287 kielellä on kirjakieli, suomi on yksi niistä. Raamattu on käännetty 392 kielelle, suomi kuuluu niihin.
  • 19. Ada Lovelace (1815-1852) - den första data- programmeraren Utan Ada ingen IT, utan IT ingen modern värld
  • 20. Melko harvoja kieliä käytetään Inter- netissä. Suomi ja ruotsi kuuluvat niihin. Ganska få språk används på Internet. Svenska och finska ingår i dem.
  • 21.
  • 22. What language does your child speak? 什么语言你的孩子说话 ?
  • 23. Finnish and Swedish, of course! Suomea ja ruotsia, tottakai! Svenska och finska, så klart! 芬兰语和瑞典语,当然 ! Wo men jiang fenlan yu he rui dian yu
  • 25. Hur översätter du dessa ord till svenska? − Akseli, harppu, jäävi, keppi, kampa, kuula, lamppu, luukku, läski, merkki, penkki, purkki, renki, silli, sänky, talli, tuoli  Av finska ordstammar är 42 % lån, i löpande text ca. 28 %. Två av tre lånord i finska har germanskt eller svenskt ursprung
  • 26. Kiitos ruotsi lainasanoista!  Prof. Lauri Hakulinen (Finska språkets struktur och utveckling):  ”... såväl genom sitt antal som sitt kulturella värde har den viktigaste delen av nufinskans lånord kommit från svenskan, äldre lån från fornsvenskan ca. 1000-1525, yngre från nusvenskan därefter.”
  • 27.
  • 28. Näin lausui Väinämöinen lähtiessänsä: “Annapas ajan kulua, päivän mennä, toisen tulla, taas minua tarvitahan, katsotahan, kaivatahan...” “Kantelen blev kvar i Finland, Suomis folk fick strängaspelet till en outsinlig glädje, vackra sånger att bevara.”
  • 29. Oikei tulj suu hyvämakuseks ko sai haastaikses teiä kanssain (Det smakade riktigt gott att få prata mer er.) Kiitos – Tack!