Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Similar to EvelinSVENG1
Similar to EvelinSVENG1 (20)
EvelinSVENG1
- 1. Språk i norden Ursprung, skillnader och likheter
- 2. Urnordiska: från början talades samma språk i Norden Gallehushornen från urnordisk tid, det mest kända dokumentet från den här tiden Inskription: Ek HlevagastiR HoltijaR hornu tawido ”Jag, Lægest Holts son, gjorde (lät göra) hornet” Hornen finns som kopior på ett museum i Danmark (hittades på Jylland på 1700-talet)
- 3. De nordiska språkens släktskap Ett eller flera språk? Vi har många tyska lånord, ord från latin, franska och engelska bl.a. Vad gör språket svenskt? Jämför tandborste- toothbrush Rolig - rolig
- 4. På vikingatiden (800-1000) hade två olika varianter av urnordiskan uppstått Östnordiska språk Diftonger blir enkla vokaler: au, ey > ø, ei >e I-omljudet: far – fäder, mor – mödrar, hal – hälta, ung – yngre, tal – förtälja osv Svenska, danska Västnordiska språk Diftongerna är kvar: Øy, røyk, bein, stein, hauk Många fler exempel på i- omljud: komma – kjem (presens), taka – tek (presens) Västnorska dialekter, isländska, färöiska
- 5. Norska Nynorska Bokmål UR-samtiden så mycket mer än ord – norrmännen bäst på nordiska språk (www.sli.se) Lyssna på norska http://www.ling.hf.ntnu .no/nos/nos_kart.html Exempel på typiska språkliga drag i nynorskan – jämfört med bokmålet Nynorskan innehåller fler diftonger än bokmålet som i orden ein, skein, sveitte, heit m.fl. Ändelsevokalerna är ofta a, som i byrja (bokmål: begynner), uventa, emane m.fl. jämfört med bokmålet Lexikala skillnader som t.ex. användningen av ikkje i stället för ikke. Konjunktionen att (bokmål: igjen) Pronomen som hennes heter på nynorska hennar medan det på bokmål är henne. Jag är på nynorsk eg medan det på bokmål är jeg. I bestämd form plural (maskulin) böjs det med –ane till skillnad från bokmål –ne/-ene. Exempel på detta är armane. Passivform bildas med bli + perfekt particip. Nynorsk är mer restriktiva mot engelska lånord.
- 6. Vad finns det för poäng att förstå varandra i norden? Gemensamt ursprung Närhet till varandra geografiskt Samhörighet – exempelvis utomlands Annat?
- 7. Danska Lyssna på danska http://www.danska - svenska.se/danskt_l exikon2/danskt_utt al.htm Vilka skillnader och likheter finns det?
- 8. Skillnader mellan svenska och danska – i tal Intonationen skiljer sig åt genom att danskan har stöt på enstaviga ord och tvåstaviga ord som är böjda i bestämd form som i t.ex. parti. Klusilförsvagning p,t och k blir försvagat till b,d och g i uttalet som i t.ex. købesummen, nok. a, i och u i trycksvaga stavelser blir e. Ljuden k och g uttalas något ljusare på danska, i slutet av ord faller g ofta bort helt som i lanvægn (efter långa vokaler i, a, y, u och o) men inte i sammansatta ord som bagagebærere. A är mer slutet och mörkare än i svenskan, ofta när det står tillsammans med ett -r som i exempelvis ordet parti. danskan har fler diftonger än svenskan, ordet langvæg har en diftong i slutet av ordet. uttal av konsonanter i ändelser; i östra Danmark uttalas -d mjukt i slutet av ord emedan det i väst uttalas hårt. Frikativerna erstätts av halvvokaler eller faller bort helt (v, g, d) vokaländringar tillsammans med –r som gör det svårare för svenskar att förstå danskt uttal; foruden. Kvantitetsförändringar av vokaler, förlängning av korta vokaler i stavelser utan stöt, som i t.ex. købesummen, och förkortning av långa vokaler i ord med två stavelser. betoningen är annorlunda i ordet forretningen ligger betoningen på prefixet, medan det på svenska hade betonats på nästa stavelse. Men stora skillnader i dialekterna i Danmark, man månar om att bevara särprägeln i dialekterna genom t.ex. radio. Tyskan har präglat danskan (även svenskan i viss utsträckning, ord gällande handel mm) Ortografiskt är avståndet mellan skrift och ljud är stort. Sche-ljudet finns inte i danskan
- 9. Danska Läsa danska - Artikel http://www.aftenp osten.no/meninger /kronikker/article40 99319.ece Läs artikeln som är på danska Vad handlar den om? Vilka likheter och skillnader är det? Vad förstår vi inte? Är det lättare att läsa än att förstå talad danska?
- 10. Danska i skrift danska har liksom svenskan två genus (men i vissa dialekter finns det både färre och fler genus), men följer inte samma mönster som svenskan; det enaste inventar hade på svenska hetat den enda inventarien och varit ett n-ord. precis som norskan använder man –kk i stället för ck som i vakkelvorne. Lexikala skillnader vakkelvorne = skrangliga, fyrretræ= tall plural bildas på samma sätt som i svenskan och den vanligaste är med –er som i cykellygter, och näst vanligast är med –e i ord som slutar på obetonat –er, t.ex. bagagebærere. till skillnad från norskan (och ibland även svenskan) har man inte dubbel bestämning som i t.ex. den ene langvæg. det var fulgt med forretningen; som följde med; på danska bildar hjälpverbet var perfekt. hun – danskt pronomen som på svenska är hon Konnotationerna är olika i språken, det som en svensk förknippar med negativt eller positivt behöver inte vara på samma sätt i danskan, t.ex. ordet forretning förknippas nog på svenska med ordet förrättning som kan innebära syssla eller en ceremoniell händelse t.ex. vigsel. Men på danska betyder ordet företag (detta är visserligen en lexikal skillnad, men konnotationerna till ordet kvarstår nog).
- 11. Några orsaker till att språken har utvecklats åt olika håll… Norsk nationalism Svensk nationalism Geografi Svensk nationalism
- 12. Den isländska sagan Inflytande på den svenska sagan; Selma Lagerlöf och Jan Fridegård Snorre Sturlasson 1178-1241 Levde på island Heimskrimla. De nordiska kungasagorna Snorres Edda: en lärobok för skalder Den poetiska Eddan Den äldre eddan, Vóluspá, Hávamál Kolla i Litteraturen lever s. 123 + 125 Egil Skallagrimsson Lyssna på ett exempel
- 13. Typiskt för den isländska sagan Personen introduceras med sin släkttavla Kan behandla gudarna, släktsagor, historiska sagor om kungar Verkliga men överdrivna Kvinnan en ägodel till mannen Kenning – omskrivning t.ex. ”bränningshingst” i stället för skepp, ”sårstav” i stället för svärd. Få beskrivningar Enkel handling med betoning på människors handlingar – påminner om action Pang på rödbetan Personerna är kärva, ordknappa och behärskade Stolthet och ära ödestro
- 14. Källor Torp, A. (2004:8). Red. Stempe Sletten, Iben. Nordens språk med rötter och fötter. Århus: Nord. Vikør, Lars S. (1993). The Nordic Languages – Their status and interrelations. Oslo: Novus Press. Fjeldestad & Hervold. (1989). Norsk för svensker. Lund: studentlitteratur. Waje, L. & S. Skoglund. (2003). Svenska timmar- språket. Kristianstad: Gleerups. Kristensen, K. (1986). Dansk for svenskere. Malmö: Liber förlag. Madsen, L. (red). (2006). Kristiansen. ”Udtalevariation og standardisering i skandinavien: historisk overblik og forklaringsmodeller”. Nabosprogsdidaktik. Torp, A. (2004:8). Red. Stempe Sletten, Iben. Nordens språk med rötter och fötter. Århus: Nord. http://www.danska-svenska.se/danskt_lexikon2/danskt_uttal.htm
Editor's Notes
- Från 400 e.Kr.
- De nordiska språkens släktskap – ett eller flera språk? De nordiska språken härstammar från den indoeuropeiska språkfamiljen som utgrenat sig till den germanska som i sin tur grenar sig i de nordiska språken. Genom att analysera ljudlagarna i de nordiska språken har man kommit fram till att svenska, danska, norska, färöiska och isländska tillhör samma språkfamilj. De urnordiska språken delas sedan in i östnordiska (svenska och danska) och västnordiska (norska, färöiska och isländska) (Torp 2004 s. 24ff). Vikør skriver att de nordiska länderna ofta ses som en enhet av omvärlden (s. 15) och kanske vi själva när vi tittar ut mot världen ser oss själva som en enhet. Men i jämförelser sinsemellan ser vi nog oss som skilda länder med egen identitet. Likheterna i de fem språken tyder på att de ursprungligen härstammar från samma språk, men att säga att det är ett språk idag är ändå att ta i. Det finns skillnader i språken både lexikalt, morfologiskt och syntaktiskt som gör att språken tydligt har olika regler. Däremot så är det intressant att diskutera vad ett språk är; det finns ju ofta stora skillnader inom ett språk dialektalt är dessa så fall språk i språket? Vart går gränsen? Om det skulle handla om att göra sig förstådd och att förstå andra så skulle många av de nordiska språken gå under samma namn, men så är alltså inte fallet. Torp kallar detta för ett dialektkontinuum, dvs. dialekter som är olika men som vi fortfarande förstår varandra emellan (Torp s. 35f). Vikør menar att man inte bara kan studera de lingvistiska likheterna i ett språk utan även måste titta på det sociokulturella i ett språk (s. 27) och ur den synvinkeln måste språken ändå ses som flera olika och inte ett och samma. Vi är ju länder med olika styren och olika identitet, och nordbor identifierar sig själva som tillhörande ett land med ett språk (om man får generalisera lite). Om man idag skulle hävda att språken ändå kommer från samma ursprung måste ändå fler språk räknas in än bara de nordiska språken som t.ex. tyska som ändå har likheter med svenskan lexikalt. I gränsområden mellan länder kan det vara politik som avgör vilket språk man talar (Torp s. 37). Svenska, danska och norska ingår i ett dialektkontinuum (Torp s. 43), men ej isländska och färöiska som trots allt kan förstå både danska och norska. Men måste det vara åt båda hållen som förståelsen finns? I så fall kanske man ändå inte ska räkna in danskan, med tanke på att Svenskar uppger att de förstår danska dåligt, trots att danskar oftast inte har något problem att förstå svenska. Dessutom är det egentligen mest fråga om att vi förstår varandra, när det kommer till att producera tal, men framför allt skrift så är vi inte alls lika kunniga. Att producera en text på något annat nordiskt språk än sitt eget tar lång tid att lära sig, och då kan man egentligen inte tala om att vi har ett enda gemensamt språk. Det finns alltså skillnader i förståelsen mellan talat och skrivet språk. Skriftspråket har gemensamma regler, talspråket har bara normer. Språken är idag i hög grad standardiserade, dvs. standardtalspråket har stora likheter med skriftspråket (Torp s. 40). Om man tittar på talspråket finns det stora skillnader mellan danska och norska/svenska, men i skriftspråket liknar norska danska mer än svenska (Torp s. 45). Historiskt sett är språken lika varandra, men idag finns det så stora skillnader mellan språken att man inte kan prata om ett enda språk. Torp menar att det avgörande för språkförståelse är likheter i ordförrådet. Där skiljer sig framför allt färöiska/isländska sig från svenska/danska/norska (även om det finns likheter mellan norska, färöiska och isländska). Språkträdets indelning i norska/färöiska och isländska i en gren stämmer alltså mestadels om man studerar språken historiskt (Torp s. 68f), men studerat i ett dialektkontinuum är norska, svenska och danska med men inte färöiska och isländska som under isolering under lång tid utvecklat skillnader i språket. Jag tror att främst anledningen till att påstå att vi ändå talar om fem olika språk är att varje land har sin egen identitet, och månar om att bära upp sin nation och sitt ”eget” språk.
- Försök läsa och förstå artikeln. Vad handlar den om? Vilka ord förstår du inte?
- Norsk nationalism: Norge har under många århundranden inte varit självständigt utan varit under både svensk och dansk krona Svensk nationalism: Danmark har varit en fiende till sverige under många år i historien, vilket ledde till att när man exempelvis skulle trycka Gustav Vasas bibel 1540 ca, ville man göra svenskan olikt danskan.
- Island bebyggdes först på 800-talet, utvandrare från Norge. De bygger sitt eget land, varje familj har sina traditioner och sina sagor. Namnen i släkten viktiga. Hjältesagor, gudar och myter om världens uppkomst. Eddan – egenarten i den egna kulturen. Humor och om gufarna. Läsa ur Voluspa i Litteraturen lever s 123. S. 125 Den höges tal – Havamal är odens tal och goda råd- Ordspråk och levnadsvisioner. Öl, kvinnor, gästfrihet mm. Stilen är kärv och fåordig, som om orden huggits i sten. Snorres Edda – lärobok i verskonst, för att bevara de gamla traditionerna Kenning – omskrivning t.ex. ”bränningshingst” i stället för skepp, ”sårstav” i stället för svärd. Heimskringla: Snorre skriver som historiker, dvs. släktsagor. Snorres poetiska Edda Egil Skallagrimsson var diktare och äventyrare 900-tal. Rik och ägnade sig åt plundringar, mord och skövling (vikingatid)