SlideShare a Scribd company logo
Ljud och Ljus
Hur bildas ljus
• Ljud uppstår när luftens atomer sätts ihop och bildar
molekyler och när då dessa molekyler sätts i rörelse
bildas ljud. Dessa molekyler kan sättas i rörelse på olika
sätt, genom att sätta gitarrsträngarna i rörelse som i sin
tur får molekylerna i luften i rörelse.
• Det finns starka och svaga ljud, det beror på vilken kraft
luften sätts i rörelse. Ju starkare kraft luftmolekylerna
sätts i desto starkare ljud. När vibrationer i molekylerna
sker långsamt är det en vibration med låg frekvens. När
vibrationer i molekylerna sker snabbt är det en vibration
med hög frekvens. Ljud med lägre frekvens än 20 hertz
kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20000
hertz kallas för ultraljud.
På bilderna ser du skillnaden på
högt och lågt ljud, högt ljud har
stora ljudvågor och lågt ljud har
små ljudvågor, det är alltså litet
mellanrum mellan vågtoppen och
vågdalen.
Förtunningar & Förtätningar
• Här ser du en bild på förtunningar och förtätningar,
förtätningar är när luften pressas ihop och
luftmolekylerna ligger tätare mellan förtätningarna
bildas då mellanrum det är förtunningar. När detta
sker bildas en ljudvåg.
• http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Soundwa
ves.png?uselang=sv
• Skapare: Qlaz
• Ljudets styrka mäts i decibel, när vi
pratar är det ca 60 decibel, en
rockkonsert är i 120 decibel och det
anses vara skadligt för hörseln och
leda till tinnitus.
Hur breder ljud ut sig?
• Ljud sprider sig som krusningar på vattnet efter att
man kastat i en sten. Ljud sprids i båda luften och
vattnet, i vattnet sprider sig ljudet fortare det beror på
att vattenmolekylerna sitter närmare varandra än vad
dem gör luftmolekylerna. I vatten 1500 meter på en
sekund medan i luften sprider sig ljudet 340 meter på
en sekund. När ljudkällor ger ifrån sig ljud sprids det
och träffar väggar, tak och golv osv. När ljudvågen
träffar en yta reflekteras eller absorberas en del av
ljudvågen, det beror på vilken yta ljudvågen träffar.
• http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Waterdrops_
(4648726722).jpg?uselang=sv
• Skapare: Sander van der Wel
Hur kan man registrera ljud?
• Som du vet så hör du med örat men hur går det till? Ljudvågorna kommer in genom
ytterörat och går sedan in genom ett rör som heter hörselgången, vibrationerna möter
trumhinnan. Innan trumhinnan sitter tre små ben, hammaren, städet och stigbygeln
som också sätts i vibration, vibrationen sprider sig till snäckan som innehåller en vätska
som också sätts i vibration och då börjar hörselcellerna röra på sig, hörselnerven skickar
signaler till hjärnan och hjärnan tolkar ljudet och det är då vi hör ljud.
Vad har ljud för egenskaper?
• Ljud har den egenskapen att kunna förändras genom all sorts materia och det är bara i
materia som ljud finns, ljudet förändras i alla aggregationsformer som fastform, gasform och
flytandeform. I vakuum hörs inget ljud, det beror på att ljud behöver förtätningar och
förtunningar i materia.
Hur påverkas hälsan av ljud?
• Ljud kan ge skador på människan, buller och
starka toner kan ge skador på hörseln för
resten av livet. T.ex. tinnitus, tinnitus är en
skada som du fått av ett starkt ljud det
kommer leda till att du alltid hör en susande
eller skärande ton i örat. Du kan få en
hörselskada genom att du har en dålig miljö
på din arbetsplats och inte använder
hörselskydd.
• https://www.flickr.com/photos/hannak/1116
801681/in/photolist-cmQis1-9Sk3ec-bK8qdZ-
8iP2A5-2GFUep-o8Dg76-jKLW/
• Skapare: Mikael Wiman
Hur kan man minska hälsoriskerna
med ljud?
• För att minska hälsoriskerna kan du använda hörselskydd när du är i en miljö med buller eller
högt ljud, tänka på att inte ha så hög volym när du lyssnar på musik. Ett ställe där det kan vara
svårt att undvika buller är i stadstrafiken eftersom att alla bussar och bilar låter högt, det man
skulle kunna göra är att sätta in förbättrade ljuddämpare i alla fordon.
https://www.flickr.com/photos/plantronicsger
many/8138982420/in/photolist-d3XCrW-
dpdpV7-dpdqF5-6hzAoY-8cWmY4-8cWnac-
2HvcX9-2HvcZq-4mufcD-4zjzUg-6mW96G-
6mWa9E-6mRWrk-6mRTPD-6mW54C-
6mW4g5-dpdpz1-2Hvd6J-2Hvd3G-8Ezm7Y-
dpdquw-9DvemK-dc4gLT-96Aq4R-5jD7Vt-
8tYbJm-xtTEs-ecVNDT-2Jbpx2-dpdqyG-
dpdfmH-4Gaa1a-dsHyX1-6VuMZy-6VuNnm-
4B1Cks-5HGgi2-4zdY7R-74JEs-4AWRzP-
4AHxQp-5hyLJ3-4GJ7Jq-4AWRr6-4B284j-
4AWRaD-54eLKQ-aE9hiH-6hMs85-4AWjTe/
Skapare: Photo Giddy
Hur breder ljud ut sig?
• Ljus kommer ifrån olika ljuskällor, solen är en ljuskälla. Ljusstrålarna strålar tills det når ett
föremål då kan det antingen reflekteras eller absorberas. Solens ljus kan se vitt ut men
egentligen innehåller det många olika färger, detta kan man se genom regnbågen. Regnbågen
uppstår när vitt ljus från solen bryts i regndropparna, ljuset delas då in i spektrum av olika
färger. Färgerna är röd, orange, gul, grön, blå och violett.
Här kan du se hur en regnbåge uppstår
https://www.youtube.com/watch?v=Y_1UthYzUS0
Hur reflekteras och brys ljus?
• När ljus som kommer från en ljuskälla når ett föremål kan ljuset reflekteras, det är alltså när
ljuset studsar på ett föremål och sedan in i ögat. Ljuset reflekteras olika på olika ytor, om ytan
är plan kommer ljuset reflekteras jämt medan om ytan är ojämn kommer ljuset reflekteras åt
olika håll. Plana ytor ger alltså riktat ljus medan ojämna ytor ger diffuserat ljus.
• Hade föremålet istället varit genomskinligt hade ljuset absorberats, det är när ett föremål tar
upp allt ljus.
Här kan du gå in för att kolla böjningen av ljus genom olika ämnen som har olika densitet.
http://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light
Hur uppfattar ögat färg?
• Ljusstrålarna kommer in i ögat genom pupillen. De bryts av hornhinnan, linsen och
glaskroppen och skapar en upp-och-nedvänd bild på näthinnan. Hjärnan vänder sedan på
bilden. Om ljuset inte bryts på rätt sätt i ögat ser man oskarpt, och då kan man behöva
glasögon.
• I näthinnan finns det olika synceller, tappar och stavar. Det är genom tapparna som vi kan se
färg.
Det vita ljuset från solen
innehåller alla färger, en del av
ljuset från solen till basketbollen
kommer absorberas och en del
kommer reflekteras till ditt öga.
Ultraljud
• Ultraljud har en historia sedan 1800-talet där det inte bara var en upptäckare, det var flera stycken
som hade bidragande roll. Ultraljud är ljudvågor av så hög frekvens att de inte är hörbara det har en
frekvens över 20000 hertz. Den högfrekventa ljudvågen används för att producera bilder.
• Ultraljud används mycket inom medicin och även till de som väntar barn.
• När en mamma väntar barn går man på en ultraljudsundersökning där hon kan välja på att få se
vilket kön det är, detta sker med hjälp av ultraljud. Då skickar man in ljudet i mammans mage.
Sedan studsar ljudet på fostret. Genom att mäta hur lång tid det tar för ljudet att komma tillbaka så
kan apparaten rita en bild av fostret.
• Man gör ultraljudsundersökning främst för att bedöma fostrets kön och ålder och därmed beräkna
födelsedatum, bedöma om det blir en tvillinggraviditet samt kolla om fostret har missbildningar.
•
• När inte ultraljud fanns använde man sig utav en tratt för att lyssna på magen, då hörde man
hjärtljudet och genom det kunde man höra hur många foster det handlade om. På så sätt kunde
man också höra hur fostret låg eftersom att man hör hjärtljudet tydligare på ryggen.
• Fördelen med upptäckten av ultraljud är att du kan enklare förbereda din förlossning genom ett
uppskattat datum, du kan även se vilket kön det bli och genom det kan du köpa speciella saker som
kläder till just det könet (om du vill), genom att du kan se om fostret har missbildningar kan du
förbereda det inför födseln, du kan få den hjälpen du behöver direkt genom att du tidigare gjort en
ultraljudundersökning och blivit förbered på att barnet kommer ha en missbildning, hade du inte
gjort ultraundersökningen och då inte varit förberedd på att fostret har en missbildning hade du
kanske i värsta fall inte hunnit fått den hjälpen du behövde och det hade i värsta fall kunnat leda till
att fostret inte överlevt.
• En nackdel med ultraljud enligt mig är att om föräldrarna vill ha ett speciellt kön kan dem välja att
göra abort just för att det inte har blivit det könet som dem vill, att man inte ger kärlek till sitt barn
bara för att det inte har blivit det könet som man vill. En till nackdel enligt mig är om föräldrarna har
sett att fostret har en missbildning och väljer då att göra abort bara för att dem tycker att det skulle
bli jobbigt för dem, enligt mig ska alla foster få en chans till ett rättvist liv.
Källor
• Jag har använt mig utav fysik läroboken Gleerups. Det som är negativt med att ta fakta
från en bok är att texten kan vara gammal och inte längre stämma eftersom att böcker
inte går att uppdatera men denna bok är så pass ny att texten som står stämmer.
• Jag litar på att texten som står stämmer då boken är till för undervisning och författaren
är antingen forskare eller lärare inom fysik. Innan boken gavs ut kontrollerades texten
noggrant att det som står stämmer. På Gleerups hemsida finns det kontaktuppgifter och
man kan se en ansvarig utgivare och man kan även kontakta dem via telefon och mail.
• Jag har också använt mig utav studi.se, studi är ett undervisningssätt via internet,
genomgångar i alla ämnen. Det är ett enkelt sätt att lära sig på eftersom att filmerna är
tydliga och lärarna talar med lugn takt så man hinner förstå. Studi är en trovärdig sida
då texten är skriven av lärare och pedagoger som är utbildade och legitimerade inom
det ämnet.

More Related Content

What's hot

Fysik sammanfattning
Fysik sammanfattningFysik sammanfattning
Fysik sammanfattningdavidloving
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg
 
Sinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselSinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känsel
forsenskolan
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemiannmari
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg
 
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Mediekompass Värmland-Dalsland
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
Parisa_rasooli
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
NOHasse
 
Jorden och månen
Jorden och månenJorden och månen
Jorden och månen
rabia76
 
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Lillfarfar
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg
 

What's hot (20)

Fysik sammanfattning
Fysik sammanfattningFysik sammanfattning
Fysik sammanfattning
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
 
Sinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känselSinnena: Smak, lukt och känsel
Sinnena: Smak, lukt och känsel
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningarLena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
Lena Koinberg | Baskemi: Kol och kolföreningar
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Jorden och månen
Jorden och månenJorden och månen
Jorden och månen
 
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 

Similar to Ljud och ljus Hanna

Ljud och ljus Johan
Ljud och ljus JohanLjud och ljus Johan
Ljud och ljus Johan
Helle744
 
Fysik inlämning
Fysik inlämningFysik inlämning
Ljud och ljus 1
Ljud och ljus 1 Ljud och ljus 1
Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus Hampus
Helle744
 
Boken om ljud och ljus jonatan
Boken om ljud och ljus jonatanBoken om ljud och ljus jonatan
Boken om ljud och ljus jonatan
Helle744
 
Ljud alexander
Ljud alexanderLjud alexander
Ljud alexander
Helle744
 
Ljud och ljus interaktiv bok emilia
Ljud och ljus   interaktiv bok emiliaLjud och ljus   interaktiv bok emilia
Ljud och ljus interaktiv bok emilia
Helle744
 
Ljud
LjudLjud
Ljud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisaLjud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisa
Helle744
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
Björknässkolan, Nacka kommun
 
Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!Fysik!!!!!!
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
Helle744
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axel
Helle744
 
Ljud och ljus
Ljud och ljusLjud och ljus
Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2Ljud och ljus 2
Ljud och ljus wa
Ljud och ljus waLjud och ljus wa
Ljud och ljus anton
Ljud och ljus antonLjud och ljus anton
Ljud och ljus anton
Helle744
 
Ljud och ljus boken
Ljud och ljus bokenLjud och ljus boken
Ljud och ljus boken
Björknässkolan, Nacka kommun
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg
 
No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggforsenskolan
 

Similar to Ljud och ljus Hanna (20)

Ljud och ljus Johan
Ljud och ljus JohanLjud och ljus Johan
Ljud och ljus Johan
 
Fysik inlämning
Fysik inlämningFysik inlämning
Fysik inlämning
 
Ljud och ljus 1
Ljud och ljus 1 Ljud och ljus 1
Ljud och ljus 1
 
Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus Hampus
 
Boken om ljud och ljus jonatan
Boken om ljud och ljus jonatanBoken om ljud och ljus jonatan
Boken om ljud och ljus jonatan
 
Ljud alexander
Ljud alexanderLjud alexander
Ljud alexander
 
Ljud och ljus interaktiv bok emilia
Ljud och ljus   interaktiv bok emiliaLjud och ljus   interaktiv bok emilia
Ljud och ljus interaktiv bok emilia
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 
Ljud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisaLjud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisa
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 
Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axel
 
Ljud och ljus
Ljud och ljusLjud och ljus
Ljud och ljus
 
Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2
 
Ljud och ljus wa
Ljud och ljus waLjud och ljus wa
Ljud och ljus wa
 
Ljud och ljus anton
Ljud och ljus antonLjud och ljus anton
Ljud och ljus anton
 
Ljud och ljus boken
Ljud och ljus bokenLjud och ljus boken
Ljud och ljus boken
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-blogg
 

Ljud och ljus Hanna

  • 2. Hur bildas ljus • Ljud uppstår när luftens atomer sätts ihop och bildar molekyler och när då dessa molekyler sätts i rörelse bildas ljud. Dessa molekyler kan sättas i rörelse på olika sätt, genom att sätta gitarrsträngarna i rörelse som i sin tur får molekylerna i luften i rörelse. • Det finns starka och svaga ljud, det beror på vilken kraft luften sätts i rörelse. Ju starkare kraft luftmolekylerna sätts i desto starkare ljud. När vibrationer i molekylerna sker långsamt är det en vibration med låg frekvens. När vibrationer i molekylerna sker snabbt är det en vibration med hög frekvens. Ljud med lägre frekvens än 20 hertz kallas för infraljud och ljud med högre frekvens än 20000 hertz kallas för ultraljud. På bilderna ser du skillnaden på högt och lågt ljud, högt ljud har stora ljudvågor och lågt ljud har små ljudvågor, det är alltså litet mellanrum mellan vågtoppen och vågdalen.
  • 3. Förtunningar & Förtätningar • Här ser du en bild på förtunningar och förtätningar, förtätningar är när luften pressas ihop och luftmolekylerna ligger tätare mellan förtätningarna bildas då mellanrum det är förtunningar. När detta sker bildas en ljudvåg. • http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Soundwa ves.png?uselang=sv • Skapare: Qlaz • Ljudets styrka mäts i decibel, när vi pratar är det ca 60 decibel, en rockkonsert är i 120 decibel och det anses vara skadligt för hörseln och leda till tinnitus.
  • 4. Hur breder ljud ut sig? • Ljud sprider sig som krusningar på vattnet efter att man kastat i en sten. Ljud sprids i båda luften och vattnet, i vattnet sprider sig ljudet fortare det beror på att vattenmolekylerna sitter närmare varandra än vad dem gör luftmolekylerna. I vatten 1500 meter på en sekund medan i luften sprider sig ljudet 340 meter på en sekund. När ljudkällor ger ifrån sig ljud sprids det och träffar väggar, tak och golv osv. När ljudvågen träffar en yta reflekteras eller absorberas en del av ljudvågen, det beror på vilken yta ljudvågen träffar. • http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Waterdrops_ (4648726722).jpg?uselang=sv • Skapare: Sander van der Wel
  • 5. Hur kan man registrera ljud? • Som du vet så hör du med örat men hur går det till? Ljudvågorna kommer in genom ytterörat och går sedan in genom ett rör som heter hörselgången, vibrationerna möter trumhinnan. Innan trumhinnan sitter tre små ben, hammaren, städet och stigbygeln som också sätts i vibration, vibrationen sprider sig till snäckan som innehåller en vätska som också sätts i vibration och då börjar hörselcellerna röra på sig, hörselnerven skickar signaler till hjärnan och hjärnan tolkar ljudet och det är då vi hör ljud.
  • 6. Vad har ljud för egenskaper? • Ljud har den egenskapen att kunna förändras genom all sorts materia och det är bara i materia som ljud finns, ljudet förändras i alla aggregationsformer som fastform, gasform och flytandeform. I vakuum hörs inget ljud, det beror på att ljud behöver förtätningar och förtunningar i materia.
  • 7. Hur påverkas hälsan av ljud? • Ljud kan ge skador på människan, buller och starka toner kan ge skador på hörseln för resten av livet. T.ex. tinnitus, tinnitus är en skada som du fått av ett starkt ljud det kommer leda till att du alltid hör en susande eller skärande ton i örat. Du kan få en hörselskada genom att du har en dålig miljö på din arbetsplats och inte använder hörselskydd. • https://www.flickr.com/photos/hannak/1116 801681/in/photolist-cmQis1-9Sk3ec-bK8qdZ- 8iP2A5-2GFUep-o8Dg76-jKLW/ • Skapare: Mikael Wiman
  • 8. Hur kan man minska hälsoriskerna med ljud? • För att minska hälsoriskerna kan du använda hörselskydd när du är i en miljö med buller eller högt ljud, tänka på att inte ha så hög volym när du lyssnar på musik. Ett ställe där det kan vara svårt att undvika buller är i stadstrafiken eftersom att alla bussar och bilar låter högt, det man skulle kunna göra är att sätta in förbättrade ljuddämpare i alla fordon. https://www.flickr.com/photos/plantronicsger many/8138982420/in/photolist-d3XCrW- dpdpV7-dpdqF5-6hzAoY-8cWmY4-8cWnac- 2HvcX9-2HvcZq-4mufcD-4zjzUg-6mW96G- 6mWa9E-6mRWrk-6mRTPD-6mW54C- 6mW4g5-dpdpz1-2Hvd6J-2Hvd3G-8Ezm7Y- dpdquw-9DvemK-dc4gLT-96Aq4R-5jD7Vt- 8tYbJm-xtTEs-ecVNDT-2Jbpx2-dpdqyG- dpdfmH-4Gaa1a-dsHyX1-6VuMZy-6VuNnm- 4B1Cks-5HGgi2-4zdY7R-74JEs-4AWRzP- 4AHxQp-5hyLJ3-4GJ7Jq-4AWRr6-4B284j- 4AWRaD-54eLKQ-aE9hiH-6hMs85-4AWjTe/ Skapare: Photo Giddy
  • 9. Hur breder ljud ut sig? • Ljus kommer ifrån olika ljuskällor, solen är en ljuskälla. Ljusstrålarna strålar tills det når ett föremål då kan det antingen reflekteras eller absorberas. Solens ljus kan se vitt ut men egentligen innehåller det många olika färger, detta kan man se genom regnbågen. Regnbågen uppstår när vitt ljus från solen bryts i regndropparna, ljuset delas då in i spektrum av olika färger. Färgerna är röd, orange, gul, grön, blå och violett. Här kan du se hur en regnbåge uppstår https://www.youtube.com/watch?v=Y_1UthYzUS0
  • 10. Hur reflekteras och brys ljus? • När ljus som kommer från en ljuskälla når ett föremål kan ljuset reflekteras, det är alltså när ljuset studsar på ett föremål och sedan in i ögat. Ljuset reflekteras olika på olika ytor, om ytan är plan kommer ljuset reflekteras jämt medan om ytan är ojämn kommer ljuset reflekteras åt olika håll. Plana ytor ger alltså riktat ljus medan ojämna ytor ger diffuserat ljus. • Hade föremålet istället varit genomskinligt hade ljuset absorberats, det är när ett föremål tar upp allt ljus. Här kan du gå in för att kolla böjningen av ljus genom olika ämnen som har olika densitet. http://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light
  • 11. Hur uppfattar ögat färg? • Ljusstrålarna kommer in i ögat genom pupillen. De bryts av hornhinnan, linsen och glaskroppen och skapar en upp-och-nedvänd bild på näthinnan. Hjärnan vänder sedan på bilden. Om ljuset inte bryts på rätt sätt i ögat ser man oskarpt, och då kan man behöva glasögon. • I näthinnan finns det olika synceller, tappar och stavar. Det är genom tapparna som vi kan se färg. Det vita ljuset från solen innehåller alla färger, en del av ljuset från solen till basketbollen kommer absorberas och en del kommer reflekteras till ditt öga.
  • 12. Ultraljud • Ultraljud har en historia sedan 1800-talet där det inte bara var en upptäckare, det var flera stycken som hade bidragande roll. Ultraljud är ljudvågor av så hög frekvens att de inte är hörbara det har en frekvens över 20000 hertz. Den högfrekventa ljudvågen används för att producera bilder. • Ultraljud används mycket inom medicin och även till de som väntar barn. • När en mamma väntar barn går man på en ultraljudsundersökning där hon kan välja på att få se vilket kön det är, detta sker med hjälp av ultraljud. Då skickar man in ljudet i mammans mage. Sedan studsar ljudet på fostret. Genom att mäta hur lång tid det tar för ljudet att komma tillbaka så kan apparaten rita en bild av fostret. • Man gör ultraljudsundersökning främst för att bedöma fostrets kön och ålder och därmed beräkna födelsedatum, bedöma om det blir en tvillinggraviditet samt kolla om fostret har missbildningar. • • När inte ultraljud fanns använde man sig utav en tratt för att lyssna på magen, då hörde man hjärtljudet och genom det kunde man höra hur många foster det handlade om. På så sätt kunde man också höra hur fostret låg eftersom att man hör hjärtljudet tydligare på ryggen. • Fördelen med upptäckten av ultraljud är att du kan enklare förbereda din förlossning genom ett uppskattat datum, du kan även se vilket kön det bli och genom det kan du köpa speciella saker som kläder till just det könet (om du vill), genom att du kan se om fostret har missbildningar kan du förbereda det inför födseln, du kan få den hjälpen du behöver direkt genom att du tidigare gjort en ultraljudundersökning och blivit förbered på att barnet kommer ha en missbildning, hade du inte gjort ultraundersökningen och då inte varit förberedd på att fostret har en missbildning hade du kanske i värsta fall inte hunnit fått den hjälpen du behövde och det hade i värsta fall kunnat leda till att fostret inte överlevt. • En nackdel med ultraljud enligt mig är att om föräldrarna vill ha ett speciellt kön kan dem välja att göra abort just för att det inte har blivit det könet som dem vill, att man inte ger kärlek till sitt barn bara för att det inte har blivit det könet som man vill. En till nackdel enligt mig är om föräldrarna har sett att fostret har en missbildning och väljer då att göra abort bara för att dem tycker att det skulle bli jobbigt för dem, enligt mig ska alla foster få en chans till ett rättvist liv.
  • 13. Källor • Jag har använt mig utav fysik läroboken Gleerups. Det som är negativt med att ta fakta från en bok är att texten kan vara gammal och inte längre stämma eftersom att böcker inte går att uppdatera men denna bok är så pass ny att texten som står stämmer. • Jag litar på att texten som står stämmer då boken är till för undervisning och författaren är antingen forskare eller lärare inom fysik. Innan boken gavs ut kontrollerades texten noggrant att det som står stämmer. På Gleerups hemsida finns det kontaktuppgifter och man kan se en ansvarig utgivare och man kan även kontakta dem via telefon och mail. • Jag har också använt mig utav studi.se, studi är ett undervisningssätt via internet, genomgångar i alla ämnen. Det är ett enkelt sätt att lära sig på eftersom att filmerna är tydliga och lärarna talar med lugn takt så man hinner förstå. Studi är en trovärdig sida då texten är skriven av lärare och pedagoger som är utbildade och legitimerade inom det ämnet.