The document discusses transport policy and funding challenges faced by the International Transport Forum (ITF). It notes that the ITF is an inter-governmental organization with 54 member countries that focuses on global transport policy issues and provides comparative statistics and research. It states that transport policy is difficult due to its impact on people's lives and different stakeholder interests. A mix of policy tools is needed, including supply, regulation, pricing, and information strategies. Funding transport requires balancing long-term impacts versus short-term results and considering who benefits and pays for investments. Knowledge sharing across countries is important given the complex nature of these issues.
The document discusses transport policy and funding challenges faced by the International Transport Forum (ITF). It notes that the ITF is an inter-governmental organization with 54 member countries that focuses on global transport policy issues and provides comparative statistics and research. It states that transport policy is difficult due to its impact on people's lives and different stakeholder interests. A mix of policy tools is needed, including supply, regulation, pricing, and information strategies. Funding transport requires balancing long-term impacts versus short-term results and considering who benefits and pays for investments. Knowledge sharing across countries is important given the complex nature of these issues.
The document discusses a PhD project called S-City that aims to understand how information and communication technologies (ITS) can impact mobility and safety while addressing privacy issues. It outlines how ITS has the potential to enhance mobility through information, monitoring, localization, identification, authorization, and communication technologies. However, these applications raise privacy concerns regarding lack of control over personal information, risk of social exclusion, and compromising of privacy. Examples are given of privacy issues around data retention by transportation agencies and mobile phone tracking. The document argues that privacy is important for individuals' well-being and democratic societies, and that its loss can result in harm.
The document discusses connectivity technologies that enable connected vehicles. It provides examples of applications for connected vehicles in urban and interurban areas that improve efficiency, safety, and sustainability. Connected vehicle technologies allow for wireless asset management solutions that optimize maintenance schedules based on real-time vehicle sensor data.
This document discusses transport security and provides definitions and context. It summarizes regulatory initiatives at international levels, such as by the UN, EU, and IRU. It defines transport security as protecting infrastructure, goods, and people from deliberate attacks, as opposed to transport safety which includes general safeguarding from any harm. International regulatory bodies have proposed various security considerations for vehicle regulations, infrastructure networks, dangerous goods transport, and border crossings to strengthen transport security.
This document summarizes a presentation on the impact of water on road degradation. It discusses a research project studying water movement in road structures and presents field observations from moisture monitoring programs. Specifically, it shows how moisture levels varied with depth and temperature over time. Charts are also shown comparing measured stiffness values from road tests to gravimetric moisture content readings. Finally, it describes an instrumented test section and procedure used to study the effects of water on measured responses like pressure, strain and deflection.
The document discusses a PhD project called S-City that aims to understand how information and communication technologies (ITS) can impact mobility and safety while addressing privacy issues. It outlines how ITS has the potential to enhance mobility through information, monitoring, localization, identification, authorization, and communication technologies. However, these applications raise privacy concerns regarding lack of control over personal information, risk of social exclusion, and compromising of privacy. Examples are given of privacy issues around data retention by transportation agencies and mobile phone tracking. The document argues that privacy is important for individuals' well-being and democratic societies, and that its loss can result in harm.
The document discusses connectivity technologies that enable connected vehicles. It provides examples of applications for connected vehicles in urban and interurban areas that improve efficiency, safety, and sustainability. Connected vehicle technologies allow for wireless asset management solutions that optimize maintenance schedules based on real-time vehicle sensor data.
This document discusses transport security and provides definitions and context. It summarizes regulatory initiatives at international levels, such as by the UN, EU, and IRU. It defines transport security as protecting infrastructure, goods, and people from deliberate attacks, as opposed to transport safety which includes general safeguarding from any harm. International regulatory bodies have proposed various security considerations for vehicle regulations, infrastructure networks, dangerous goods transport, and border crossings to strengthen transport security.
This document summarizes a presentation on the impact of water on road degradation. It discusses a research project studying water movement in road structures and presents field observations from moisture monitoring programs. Specifically, it shows how moisture levels varied with depth and temperature over time. Charts are also shown comparing measured stiffness values from road tests to gravimetric moisture content readings. Finally, it describes an instrumented test section and procedure used to study the effects of water on measured responses like pressure, strain and deflection.
1. 2009-01-22
Vägverket 1
Modeller för att förklara och
prognosticera trafikdödade
Alla teorier är grova förenklingar av en komplex verklighet.
En bra teori sammanfattar på ett bra sätt den kunskap man har
och ska helst vara så innehållsrik som det bara går. Och……
Ingen teori kan röna ett bättre öde än att peka framåt mot en
bättre och mer exakt teori där den då utgör en första
approximation
2. 2009-01-22
Vägverket 2
Är det mängden bilar som förklarar antal
döda ?
• Torsdag före midsommar är en
Midsommarhelgen
av årets mest biltäta dagar.
Döda Skadade
• Fredag – Lördag är lediga
dagar
Torsdag 1,1 91
• Tabellen visar genomsnitts- Fredag 2,2 73
• siffror för åren 1995-2007
Lördag 2,6 65
Söndag 1,8 68
3. 2009-01-22
Vägverket 3
• Smeeds formel från 1949
• Ulf Brüdes modell från mitten av 90-talet
• Örjan Hallbergs modell, mitten av 90-talet
• Egen modell från 2003
• Åsa Forsmans modell från 2007
4. 2009-01-22
Vägverket 4
Trafikdödade i Marocko 1968-2007. Smeeds formel
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000 Döda
500 Modell Smeed
-
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39
År
Smeeds formel gäller för Marocko trots att de idag kör bilar som är helt annorlunda
än de som fanns på Smeeds tid. Motsägelse ?
5. 2009-01-22
Vägverket 5
Sverige: Trafikdödade 1935-2007
1400
1200
1000 dead
800
600
400
200
0
1935 1944 1953 1962 1971 1980 1989 1998 2007
Perioden 1930-1955 har benämnts ”HAPPY DRIVING” av Ö Hallberg
Exempel: 1931 . Min mamma åker lastbil till Stockholm sittande på flaket
1945 . Min pappa köper bil eftersom han har lanthandel
1950 . Jag själv, 2 år gammal, faller ut genom öppen sidoruta. Låg fart
1950. Många kör mc. Många plankorsningar med järnväg.
6. 2009-01-22
Vägverket 6
Huvudtendens: När trafiken ökar snabbt ökar döda
snabbare. Om trafikarbetet faller ngn procent så faller
döda drastiskt
1,5 i
Modell Brüde: Döda = konstant * TA i *0,95
TA i avser trafikarbetet motorfordon år i. 1977 sätts i=1
Min modell i princip samma: Men en modell för varje tra-
fikantgrupp. ( 6 stycken) Samt potens 1 istället för 1,5
Start från 1970.
7. 2009-01-22
Vägverket 7
Figur: Omkomna åren 1970-2007 samt jämförelse med en modell-beräkning
uppbyggd kring trend och trafikarbetsökning. Inritat är också ett konfidensintervall
på risknivå 5 proc. Exkl sjukdomsfall.
1600
1400
1200
1000
800
600 Modell
Döda hela riket
400
Gräns Ö
200 Gräns U
0
70
72
74
76
78
80
82
84
86
88
90
92
94
96
98
00
02
04
06
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
20
20
20
20
Min modell med potens 1 för TA klarar inte av att förklara vare sig
toppar eller svackor i det faktiska utfallet. Brüdes modell med potens
1,5 har då en fördel i detta avseende. Men Brüdes modell klarade inte
heller att förklara uppgången år 2000.
8. 2009-01-22
Vägverket 8
Åsa Forsman (VTI) med modell från 2007
• Vidareutveckling av metoden med Poissonregression
• Hänsyn tas till ”seriellt korrelerade residualer”
• Förklarande variabler är trend, trafikarbete, BNP-tillväxt
och årligt tillskott av bilar samt km möteseparerad väg.
• Modellen förklarar bra utfallen av döda efter 1970.
• Ett bekymmer är att ökat trafikarbete hänger samman
med tillskott av bilar och BNP-tillväxt.
• Svår att förstå, kausalitet ?
9. 2009-01-22
Vägverket 9
Figur som visar Åsas modell
Observerat och predikterat. Bilburna.
Trend Trafikarbete, BNP, Km Mötesfri väg
800
700
600
500
400
300 Bilburna
200 Med seriell
100 Utan
0
70
73
76
79
82
85
88
91
94
97
00
03
06
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
20
20
20
Med seriell något bättre anpassning åren 1980-1985. I övrigt fungerar båda
ansatserna bra
10. 2009-01-22
Vägverket 10
Sverige: Trafikdödade 1935-2007
1400
1200
1000 dead
800
600
400
200
0
1935 1944 1953 1962 1971 1980 1989 1998 2007
Driver years 25
Best fit from year to year
1975 1985
Hallbergs modell: Ej regression. Istället söker man förklara utfallen
1975-1985 med årligt tillskott av bilar. Varierar från 0-130000.
Om bilparken växer med 100 000 bilar innebär detta ungefär lika många
ovana förare bakom ratten . Ökande kausalitet
11. 2009-01-22
Vägverket 11
Net increased cars Deaths Calculated
160000 1600
140000 1400
120000 1200
DAnnual daths
Added cars
100000 1000
80000 800
60000 600
40000 400
20000 200
0 0
1920 1940 1960 1980 2000 2020
Modellen anger att om det tillkommer 100 000 bilar, och ungefär lika
många nybörjare bakom ratten så kommer dessa under första året att
vara inblandade i olyckor där 120 personer dödas. Oftast de själva. Efter
25 år är risken mycket , mycket lägre.
12. 2009-01-22
Vägverket 12
Försök till syntes av alla dessa
modeller.
Från officiell statistik för 2003 hämtas följande
samband
Inblandning i olyckor med dödlig eller svår personskada
som fkn av körkortsålder. Data från 2003. Indexerat
7
6
5
" risk "
4
3
2
1
0
1
4
7
10
13
16
19
22
25
28
31
34
37
40
43
46
49
52
55
58
Körkortsålder
13. 2009-01-22
Vägverket 13
Årligt tillskott bilar
160000 Tillskott bilar
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
1940
1945
1950
1955
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2,5 milj förare
Betrakta perioden 1954-1977. Under den perioden tillkommer ca 2,5 miljoner
nya bilförare. Medianåldern i denna grupp är i storlek 30 år och de har i
genomsnitt ca 10 års körerfarenhet. Varierar från noll till 23.
Den här gruppen dominerar antalsmässigt under de kommande 30 åren
även om vissa försvinner av åldersskäl. Idag 2009 har denna grupp en stor
körerfarenhet ( accumulerad körvana) som varierar från 30 -53 år. Medianen
är ca 40 år.
14. 2009-01-22
Vägverket 14
Inblandning i olyckor med dödlig eller svår personskada som
fkn av körkortsålder. Data från 2003. Indexerat
7
6
5
4 " risk "
3
2
1
0
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58
Körkortsålder
1977. 0 till 23 års 2009: 30-53 års körvana,
körvana, risk 2-7 nu med risk 1-2
Jag tillsammans med alla andra 40-50- talister är typiska
representanter för den här gruppen. Den riskmassa som
gruppen representerar är idag hälften ca av vad den var
1977
15. 2009-01-22
Vägverket 15
Låt oss nu betrakta gruppen som tog körkort från 1954-
1977 och som på den tiden orsakade ca 1300 döda per
år. Följer vi nu den här gruppen så kan man hypo-
tetiskt komma fram till att de idag skulle ställa till med
säg 700 döda i trafiken per år
1300
700
1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Detta är då helt en effekt av gruppens ökade körerfarenhet, mognad,
laglydighet, anpassning av hastighet mm
16. 2009-01-22
Vägverket 16
Nu är det ju dock så att det periodvis tillkommer stora mängder nybörjare,
särskilt då från 1983-1989 och åren kring 2000 då konjunkturen är god.
Genom att dessa ca 2 miljoner tillkommer så får man istället följande bild av
hur det hypotetiskt skulle sett ut om inget annat hänt än att riskerna faller
med ökad körerfarenhet
Figur1: Ungefärligt enligt Örjan Hallbergs teori om accumulerad körvana.
1935-2007
1600
1400
1200
1000
800 modell
600 döda
400
200
0
år
Hypotetiskt skulle vi ha legat på nivå 1200 om endast successivt bättre
körvana uppnåtts. Det område som finns mellan 1200 och dagens ca 450
döda i trafiken kan då sägas vara det som uppnåtts genom insatser för att
17. 2009-01-22
Vägverket 17
För att på ca 40 år uppnå denna förbättring krävs det
att man varje år minskar med 18 färre döda enligt
1967 Minska med 18
1968 minska med 36
1969 minska med 54
Osv
2007 minska med 18*40
Antal barn i ålder 0-17 år som dödats i trafiken har haft en oerhört
gynnsam tendens. Vad är det då som i detta perspektiv har haft stor
betydelse. Från 160 döda barn per år på 1960-talet är man nu nere på
ca 35 per år.
18. 2009-01-22
Vägverket 18
Viktiga faktorer i makroperspektiv
Differentierade hastighetsgränser, bilbälten
och ökad passiv säkerhet hos bilar ?
Kvinnor står för en allt högre andel av trafikarbetet för bilförare Flera färre omkomna
Varje år byggs 4 mil motorväg , (senare mötesseparerad väg) 1-2 omkomna färre
efter år 2000 5 färre
Plankorsning järnväg och plankorsningar mellan vägar säkras 1-2 omkomna färre
Man bygger GCM.vägar i och strax utom tätort 1 färre
Barn skjutsas av föräldrar till dagis, skola, aktiviteter 1-2 färre
Bebyggelse enligt SKAFT-principen, city-ringar, förbifarter
viltstängsel, ATK, 1
Mopedister, cyklister får råd köpa bil 1
SUMMA AV KVANTIFIERADE ca 8-10
Övrigt som ej kunnat kvantifieras ca 8- 10
TOTAL 18
19. 2009-01-22
Vägverket 19
När man sen drar av 18, 36, 54 , 72 , 90 osv så får man
följande
1400
1200
1000
800
600
modell
400 döda
200
0
83
39
59
67
63
71
79
75
87
95
91
99
07
03
35
43
51
55
47
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
19
20
20
19
19
19
19
19
19
20. 2009-01-22
Vägverket 20
Om teorier
Alla teorier är grova förenklingar av en komplex verklighet.
En bra teori sammanfattar på ett bra sätt den kunskap man
har och ska helst vara så innehållsrik som det bara går.
Och……
Ingen teori kan röna ett bättre öde än att peka framåt mot
en bättre och mer exakt teori där den då utgör en första
approximation