1. Planeringsprocess för Botniabanan Stora samhällsek vinster då nuv stambana har för stora stigningar låga hastigheter och passerar utanför Umeå och Ö-vik Beslut i regeringes vårprop 1997 Enligt stomnätsplan 1998-2007 skulle projektet vara klart 2006. Första spadtag i Ö-vik 1999 Järnvägsplan för Umeälvens delta fick laga kraft sommaren 2007

2. Järnväg genom Ö-vik och Umeävlens delta Planerad järnväg passerar dels stora natur-och rekreations-värden, dels nära bostäder Konstruktiva dialoger och duktiga tjänstemän och politiker i Ö-viks kommun Konstruktivt samarbete med ornitologiska föreningen i Västernorrlands län Inga överklaganden Protester av en mindre grupp skrivkunniga personer Öppna konflikter för att vägleda lokal opinion, allt överklagades. Ornitologiska föreningen i Västerbottens län drev rättsprocesser som medförde stora försenningar och dyra kompensationsåtgärder Örnsköldsvik Umeå

3. Enligt stomnätsplan 1998-2007, skulle Botniabanan varit klar 2006, invigning blir istället 2010 Miljörelaterade förseningar av Botniabanan orsakat merkostnader motsvarande ca 1,5 miljarder kronor. Mindre, men bättre riktade, miljöinsatser skulle ha kunnat skapa betydligt större positiva miljöeffekter Möjligheterna att överklaga, obstruera eller försena planeringsprocessen är otaliga, det är inte säkert att dessa möjligheter är till gagn för rättssäkerheten och demokratin. Analys Botniabanan

4. Planeringsprocess för Arlöv-Flackarp 1991 lokaliseringsstudie 3:e och 4:e spår Malmö – Lund Sveriges näst mest belastade dubbelspår ca 360 tåg/dygn, varav 70 % är regionaltåg Planeringsmässigt svårt att bygga 4 spår in till Lund För ett snabbare och billigare genomförande har projektet minskats ner till Arlöv-Flackarp

5. Planeringsproblem Utbyggnaden måste vara klar senast när Citytunnels är klar Tunnel kan inte försvaras samhällsekonomiskt, dessutom prejudicerande effekt Bullernormerna klaras utan tunnel Burlövs kommun har krävt att spåren förläggs i tunnel genom Åkarp Prejudikatargumentet kan inte hävdas pga inversion och störningar från motorvägen Burlövs kommun har förkastad bullerberäkningen Burlövs kommun Banverket

6. Utfall I framtidsplan 2004-2015 ingick utbyggnad i markplan Banverket lämnar in ansökan om tillåtlighet mars 2006 Miljödepartementet begärde in kompletterande underlag Två olika förhandligsmän utsågs 2003 resp 2007 Banverket tog fram en remisshandling i februari 2008 I juni 2008 nåddes en överenskommelse om 4 spår genom Åkarp som sänks ner och delvis däckas över Burlövs kommun och Region Skåne medfinansierar med 150 Mkr, resterande merkostad står Banverket för

7. Västkustbanan 28 mil Madrid-Sevilla 47 mil 1986-1988, första dubbelspårsetapp byggdes Enligt stomnätsplan 1994-2003, dubbelspår klart 1997 2010 är 23 mil dubbelspår utbyggt, kostnad ca 18 mdr kr Kvarstår ca 7-12 mdr kr Punklighetsproblem för tåg Mellan Göteborg och Malmö sker 75 % av resorna med bil 1986, beslut om nytt dubbelspår för höghastighetståg 1992 var 42 mil dubbelspår klart Total kostnad ca 30 mdr kr Punktlighet 99 % Mellan Madrid och Sevilla är det fler människor som åker tåg än bil och flyg tillsammans