1. Värdering av tid och bekvämlighet vid cykling
Forskningsprojekt finansierat av Vägverket.
Maria Börjesson, Tek Dr
WSP Analys & Strategi
2. Bakgrund och syfte
Cyklandet i Stockholms innerstad ökar.
– Antalet cyklister ökat med 50 % under de senaste 10 åren, antalet cyklister
på vintern ökat ännu snabbare.
Cyklandet i många andra områden minskar
Samhällsekonomiska kalkyler ett allt viktigare beslutsunderlag
Samhällsekonomisk lönsamhet beräknas utefter hur trafikanterna
värderar kortare restid eller bekvämare resor.
Ett kalkylverktyg för cykel utvecklades hösten 2007.
Vi har inte vetat hur cyklister värderar förbättringar och därför inte
kunna beräkna lönsamheten av cykelinvesteringar på samma sätt
som för andra transportslag.
Man har inte trott att förbättringar för cyklister är lönsamma,
eftersom man trott att cyklisternas värderingen varit låg.
Syftet har varit att skatta värderingar för cyklister.
Uppskatta externa effekter av cykelinvesteringar
3. TIDIGARE STUDIER
Värderingen av cykeltid som Naturvårdsverket rekommenderar
(Naturvårdsverket, 2005) bygger på tre studier:
– Stangeby (1996): SP, arbetsresor (>18 år), färdmedelsval
cykel/Bil, Norge
– Algers och Widlert (1986): RP, arbetsresor, färdmedelsval
bil/koll/cykel/gång, Göteborg
– Bradly och Bovy (1986): SP, Cykelpendlare, arbetsresor, vägval,
USA
– Åktidsvärdet för cykling på cykelväg sätts till 70 kr/tim och till 90
kr/tim för cykling i blandtrafik.
4. Viktiga parametrar i kalkylen
Tidsvärdet, beror på alla faktorer som tar hänsyn till
– Nyttan av mer till annan aktivitet, bekvämlighet, hälsa,
trafiksäkerhet mm
Värderingen av punktförbättringar (cykelställ, planöverbyggda
korsningar)
De externa effekterna av en åtgärd är nyttor eller kostnader
som cyklisterna inte vet om och tar hänsyn till i sitt resbeslut.
– Hälsoeffekter
– Minskat bilresande
5. STUDIENS GENOMFÖRANDE
Studien genomfördes i Stockholm under fyra dagar i augusti
2008.
Pappersenkäter
– SP experiment
– Värdering av restid, cykelställ, cykelbana, stopp vid
trafiksignaler.
– Bakgrundsfrågor (motion, alt. färdmedel, socioekonomi mm)
Inkomna svar var 756 och svarsfrekvensen drygt 60 %
6. Vilka svarade?......
40 % män och 60 % kvinnor. Åldersfördelningen är jämn
mellan 18-65 år och medelåldern är 41 år.
Medelinkomsten per månad före skatt är 31 000 kronor.
Över 92 % av de svarande är förvärvsarbetande. 5 % är
studerande.
7. …..och hur reste de?
Resor till och från arbetet dominerar starkt.
Medelrestiden är ca 29 minuter
Medelreslängden är ca 7 km
25 45
40
20
35
15 30
25
10 20
15
5
10
0 5
Mindre 15-20 20-25 25-30 30-40 40-60 Över 60 0
än 15 minuter minuter minuter minuter minuter minuter 1-2 km 2-5 km 5-10 km Längre än 10
minuter km
8. DE FLESTA HAR CYKELBANA
Den övervägande delen av cyklisterna, ca 90 %, har
cykelbana på hälften eller mer av sin resväg.
0.6 övrigt
0.5 arbete
0.4 total
0.3
0.2
0.1
0
Ingen eller en mindre del Cirka halva resan gick på Hela eller en större del av
av resan gick på cykelbana resan gick på cykelbana
cykelbana
9. Motionseffekter
De flesta cyklister motionerar måttlig utöver cyklingen
Många skulle motionera mer om de cyklade mindre
Det flesta anger motion som det viktigaste skälet att cykla
83 % skulle byta färdmedel om alt. färdsätt var mer attraktivt.
Det näst vanligaste skälet att cykla är att det är snabbt
0.35
Skulle du ägna mer tid åt andra Ja
0.3
motionsformer än cykling om Nej
0.25 om du cyklade mindre än idag? Vet ej
0.2
%
0.15
0.1
0.05
0
Billigt Motion Snabbt Flexibelt Miljövänligt Annat
10. Få skulle ta bilen i stället
9 % av cyklisterna hade valt att åka bil om de inte kunnat cykla
8 % uppger att de skulle ha gått
81 % uppger att det skulle ha rest med kollektivtrafik.
11. Experiment 1
[Spel nr 1.]
Vägar och cykelbanor kan läggas om och priser kan gå upp och ner. Det betyder att restider och
reskostnader kunnat vara annorlunda.
Tänk dig att innan du startade din resa idag valde mellan att cykla eller att ta ett alternativt
färdmedel. Det alternativa färdmedlet kan vara bil eller kollektivtrafik. Vilket hade passat dig
bäst av dessa två?
9. Alternativt färdmedel:
Bil 1
Kollektivtrafik 2
Du kommer nu att ställas inför några val mellan att cykla och att ta det alternativa färdmedlet.
Vilket färdmedel skulle du ha valt för din resa idag om reskostnader och restider varit
annorlunda? (restiderna avser från dörr till dörr)
10. Cykel Alternativt färdmedel
Resan tar 42 min Resan tar 41 min
Hela resan går på bilväg Resan kostar 10 kr
Jag väljer:
Ställer in resan
12. Estimering, experiment 1
U ni _ Cykel = Konst n + α trafik Tid trafik + α cykelbanaTid cykelbana + ε 1ni
U ni _ Altfm = α altmTid altfm + β kostnad Kostnad + ε 2 ni
Benägenheten att cykla skiljer sig mycket mellan olika individer
Högre inkomst ökar tidsvärdet
Benägenheten att cykla är lägre för yngre
Tidsvärderingen skiljer sig inte mellan könen.
De svarande som uppgivit att motion är den viktigaste anledning
att de cyklade har inte en större benägenhet att välja cykel
beroende på annat än restider och reskostnader.
En längre observerad restid minskar tidsvärdet.
14. Experiment 2
[Spel nr 2.]
Val mellan cykelvägar
Du ska nu göra några val till, men nu ska du ange vilken av två olika cykelvägar du skulle
föredra. Skillnaderna mellan vägarna är:
• Total restid som varierar på grund av att vägarna är olika långa och att den totala
väntetiden vid trafiksignalerna är olika
• Sammanlagd väntetid vid samtliga trafiksignaler
• Antal trafiksignaler där du kan behöva stanna
• Om det finns cykelparkering med cykelställ i direkt anslutning till din målpunkt
Vilken väg väljer du?
26. Väg 1 Väg 2
Resan tar 41 min Resan tar 30 min
varav väntetid 1,5 min varav väntetid 4,5 min
1 trafiksignal 8 trafiksignaler
Cykelparkering finns Cykelparkering finns
Jag väljer: 1 2
Ställer in resan 3
15. Estimering, experiment 2
U Vj = αTid V + β Väntetid V + γSignalV + λStällV + ε Vj
U Hj = αTid H + βVäntetid H + γSignal H + λStäll H + ε Hj
Cykelställ i direkt anslutning till målet motsvarar 3.70
cykelminuter, 6 kr per resa.
En minuts väntetid vid trafiksignal motsvarar 2 minuters restid.
En extra korsning med trafiksignal (exklusive längre total
fördröjning) motsvarar 1 minuts restid.
Exempel: planskiljd korsning som ersätter en trafiksignal med
en genomsnittlig väntetid på 1 minut.
2*105/60 + 1*105/60 = 5 kr per resa.
16. Sammanfattning
Cyklisterna värderar åtgärder som ger bekvämare och
snabbare resor högt.
– 159 kr/h för cykling på bilväg.
– 105 kr/h på separata cykelbanor.
Tillgång till cykelbanor och bra cykelställ är viktigt.
Att minska antalet stopp vid trafiksignaler betyder mycket.
Majoriteten säger att motion är den viktigaste anledningen till
att det valt att cykla….
… men enbart ett fåtal cyklar bara för att det ger motion.
Många cyklister skulle välja att resa på andra sätt deras
alternativ var snabbare eller billigare än idag.
Andra regioner: Vi vet idag inte så mycket om hur tidsvärden
skiljer sig mellan olika regioner. Forskning pågår…..
17. Slutsats och fortsatt forskning
Tidigare har vi inte haft så bra underlag för att kunna bedöma
den samhällsekonomiska lönsamheten av förbättringar för
cyklister.
Den nya studien visar cykeln är en viktig del av trafiksystemet
och att cykelåtgärder är mer lönsamma än man trott.
En bild av vilka som cyklar och skälet till att de cyklar.
Vi vet fortfarande ganska lite om antalet cyklister vilket också
behövs som indata för kalkylerna.
18. För ytterligare information kontakta:
Maria Börjesson, Tekn dr
WSP Analys & Strategi
Tel: 08 -680 77 49 / 0702 – 58 32 66
E-post: maria.borjesson@WSPGroup.se
Om WSP Analys & Strategi
WSP Analys & Strategi är
För mer information besök: www.wspgroup.se
