Parallellt sem Vägen som arbetsplats Tommy Carnebo Räddningstjänsten
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•89 views
Tylösandsseminariet 2018
Recommended
More Related Content
More from MHF Tylösandsseminariet
More from MHF Tylösandsseminariet (20)
Parallellt sem Vägen som arbetsplats Tommy Carnebo Räddningstjänsten
- 8. Södertörns brandförsvarsförbund © Föremål 176 kg 346 kg 572 kg
- 11. Södertörns brandförsvarsförbund © Förutsättning Målbild
- 12. Södertörns brandförsvarsförbund © Ståltyper 150-220 N/mm² Vanligt stål →1985 350-550 N/mm² 1985 HSLA stål Micro Alloy 700 N/mm² 1995 Bor stål 1380 N/mm² 2000 Sax skär 2000 N/mm²
- 13. Södertörns brandförsvarsförbund © Ståltyper Volvo v50 2003
- 14. Södertörns brandförsvarsförbund © Ståltyper Volvo V90 2017
- 15. Södertörns brandförsvarsförbund © B-stolpar Saab 900 -1990 Saab 9-3 2002 Borstål
Editor's Notes
- Hastigheten är avgörande för vilka skador som vi kan förvänta oss att de inblandade i trafikolyckor får. Våldet som vi utsätts för vid en trafikolycka kan likställas med ett fritt fall. Självklart finns de system i bilen som försöker att minska detta våld. Men det teoretiska är följande: Klicka fram en bild i taget. En krock i 30 km/h viken våning fritt fall ifrån? Svar: 1 våningen En krock i 50 km/h viken våning fritt fall ifrån? Svar: 3 våningen En krock i 70 km/h viken våning fritt fall ifrån? Svar: 6 våningen En krock i 90 km/h viken våning fritt fall ifrån? Svar: 10 våningen
- Två olika Whiplash skador. Visa hur brytningen sker och skadan uppkommer. Varje år drabbas ungefär 10.000 personer av pisksnärtskador. Det är oftast påkörningar bakifrån som är farligast - ofta är farten så låg och kollisionen så liten att man inte ens polisanmäler olyckan. Påkörningar bakifrån svarar för en fjärdedel av alla trafikolyckor i Europa och Nordamerika och nackskador hör till försäkringsbolagens största kostnader för skador vid bilåkande.
- Biltillverkaren strävar efter att kraften skall fördelas fram från ”kofångaren” vidare ut i ramen till vänster och höger om motorn och sen vidare upp i A-stolpen. Målet är att kraften skall fördelas i hela bilen. Kraft/energi kan inte förbrukas bara omvandlas. Därför vill biltillverkarna styra energin i karossen och inte i hytten. Motorn är designad så att den skall tryckas ner under bilen, infästningarna är gjorda så. Dock svårt i praktiken
- Fram till 1985 användes vanligt stål i bilarna. Var även vanligt förekommande med trä i bilarna. Vanligt stål är samma stål typ som funnits sen Järnåldern. Med tiden blev bilarna snabbar och säkerhetstänket stod i fokus eftersom fler omkom och skadadades i trafiken. I början av 80-talet uppmärksammades detta och nya legeringsalternativ undersöktes. Det restulterade i ett HSLA-stål som plockades in i bilkonstrukionerna bland annan i rambalkarna, B-stolpar och i SIPS (sidokollisionskydd). Detta stål har en hållfastighet som är nästan dubbelt så hög som vanligt stål. I mitten av nittiotalet höjdes kraven på säkerheten och då dubblerades hållfastenheten i stålet igen till Micro Alloy 700 N/mm². Idag är Micro Alloy vanligt i hänglås. I början av 2000-talet så blev huvudargumentet för att sälja bilar säkerheten. Vilket ledde fram till ytterligare en dubblering av hållfastheten, Bor stål 1380 N/mm². Bor stålet kommer från krigsindustrin och finns i b la krigsfartyg. I dag (2016) är Bor stål mer eller mindre standard i B-stolpen på alla bilar. Men börjar komma mer och mer i A-stolpen, rollover skyddet, tröskelådan och torpedvägg/hjulhus. I moderna cabrioleter är Bor stål mer eller mindre standard i A-stolpen. Holmatros saxskär har en hållfasthet på 2000 N/mm².
- Volvo v50 från 2003. Det som är rött borstål. Tydliggör hur lite detta är.
- Här finns det borstål i A,B och C stolpen. Även sparklådan och Torpedvägg. Borstålet i torpedväggen har till uppgift att skyddda personerna mot motorn samt hjulen vid en kollision.
- I takt med att bilarna blivit säkrare och starkare ökar kraven på räddningstjänstens utrustning och kunskap. Med ökad hållfastighet och bredd på B-stolparna ställs kravet på en starkare sax med tillräcklig öppningsvinkel för att nå runt hela stolpen. Oftast är det endast ett eller två lager som är borstål i stolparna, detta för att borstålet är svårbearbetat pga. sin hårdhet. Borstålet är oftast placerat i mitten av stolpen, detta för att ha så hög hållfasthet som möjligt. En möjlighet är att först klippa närmare takkanten, där B-stolpen är som smalast.