om litteraturanalys i svenska 2

1. Möte med berättelsen
Redskap för att samtala och skriva om litteratur
SVENSKA 2

2. Olika upplevelser vid olika tillfällen
Fria att tolka men behöver stöd i texten, annars ointressant och långsökt
Fokusera på del av texten eller helheten

3. Litteraturvetenskap
Vetenskap som studerar: författarskap, litterära texter och hur litteratur sprids och värderas.
Aristoteles lägger grunden på 300-talet f.v.t. genom att dela in litteraturen i tre genrer – epik,
lyrik, dramatik
Idag olika teorier och metoder för att närma sig texter ur olika perspektiv.

4. Innanför och utanför texten
Två utgångspunkter vid läsning och tolkning
1. TEXEN I SIG – du intresserar dig för
a) Fabel, tema, motiv
b) Personskildring och miljöskildring
c) Berättarperspektiv och struktur
d) Språk och stil
2. SAMMANHANGET OMKRING TEXTEN – du intresserar dig för
a) Författarens liv och personlighet
b) När texten skrevs och hur samhället såg ut då
c) Vilka idéer som var i rörelse på den tiden

5. Den berättande
texten

6. Handling och tid
Kort sammanfattning av handlingen (FABEL) byggs ofta av händelser
Hur skildras händelserna i tid? (KRONOLOGISKT, TILLBAKABLICKAR)

7. Berättarperspektiv
JAGFORM (förstahandsperspektiv) – någon av karaktärerna i berättelsen har ordet.
TREDJEPERSONSPERSPEKTIV – (han, hon)
◦ Allvetande berättare
◦ Begränsade allvetande perspektivet
◦ Enbart återge det som sker/syns – objektiv berättare

8. Personskildring
HUVUDPERSON/-ER – vilja/mål/drivkraft som för handlingen framåt.
BIPERSONER – framhäver huvudpersonens egenskaper och ambitioner.
Runda karaktärer
Platta karaktärer

9. Miljöskildring
Den fysiska miljön
◦ Var utspelar sig berättelsen?
◦ Hur ser det ut där?
Den sociala miljön
◦ Hur är det att leva där?
◦ Hur är stämningen?
◦ Hur är relationen mellan människorna?
◦ Hur ser hierarkierna och maktförhållandena ut?

10. Bärande idéer och budskap
Vilka frågor och ämnen behandlar berättelsen?
Har den ett budskap?
Krävs en tolkning för att komma åt mer än den ytliga berättelsen?
Kan t.ex. handla om att lyfta fram idéer och föreställningar som var typiska för en viss tidsperiod

11. Berättelsens språk
Hur är språket?
Gammalmodigt eller modernt?
Mycket dialog eller beskrivande?
Undvik svepande omdömen som att det är ”gammal svenska” utan försök istället beskriva din
upplevelse och ge exempel.

12. Lyriken

13. Poesi?
Rytmen i språket viktigt
Språkliga bilder förkommer ofta (metaforer etc.)
Komprimerade texter; korta och koncentrerade
i diktens nu, som kan skildra en känsla, en stämning eller ett kort ögonblick kan ofta något större
anas – en kärlekshistoria, en stark livskänsla etc.

14. Mötet med dikten
Se hur jag sitter
som en uppdragen eka.
Här är jag lycklig.
Lugnt kommer inga i dag tårar
pjälkar persiennerna
Jämnt svävande inga
Stödstrukturer i rummet
Ingen väggmelankoli
Kroppen begriplig
inte i sig
Fuskar mindre
Alla i själen trådar
Klara skön
Som ingen fattar

15. Poeten och poesin
Lätt att tolka ett diktjag som det samma som poeten. (biografisk tolkning)
”Jag” kan lika gärna vara ett utryck för fantasi, inlevelse, drömmar, andras erfarenheter.
Inte heller alltid givet att kunna få svar på vad författaren menade.
SLUTSATS: Viktigt att kunna skilja på diktjaget och poeten.

16. Hur läsa?
5 punkter i dokumentet ”Att analysera litteratur”

17. Liten ordlista
BILDSPRÅK – förstärka och framhäva känslor, tex. genom liknelser och metaforer
◦ Liknelse: Snabb som blixten
◦ Metafor: Du är en stjärna
FRI VERS – utan rim och regelbunden rytm
BUNDENS VERS – skriven med särskilt versmått
RIM – slutrim och allitteration (ord som ligger nära varandra börjar på samma bokstav)
STROF – kan liknas vid vers i låt. Ett ”stycke” i dikten.