SlideShare a Scribd company logo
NOVELLENS
UPPBYGGNAD &
INNEHÅLL
Novellens handling – vad som händer och i
vilken ordning
• Kronologisk ordning= i den ordning alltid faktiskt händer, från
början till slut.
• Återblickar= börjar med slutet och berättar vad som hänt
tidigare med återblickar.

• Parallellhandling= att hoppa mellan två eller tre handlingar
som utspelas samtidigt.
Novellens innehåll
Början ska vara intressant och spännande!

• Person- och miljöbeskrivning
• In media res mitt i en spännande händelse/ läsaren kastas in!
• Återblick någon tänker eller berättar om vad som hänt
tidigare.
• Inre monolog huvudkaraktärens tankar och känslor.
• Dialog två personer talar med varandra och på så sätt får vi
reda på vilka de är, var de är, deras relation och novellens
problem (annars sparsamt med dialog i en novell!)
Plantering och skörd
• Plantering i början av novellen – ledtrådar som planteras i
början av texten.

• Skörd – planteringar/ledtrådar som läggs ihop och får en
lösning i slutet av novellen.

• Vanligast i deckarnoveller!
• Hjälper läsaren att förstå och hänga med i berättelsen!
Konflikten – varför saker och ting händer
Något som inte stämmer/som känns fel som får oss att läsa
vidare och vilja veta hur det går!
t ex. En människa som är i konflikt med:
• sig själv – en person som gjort något den ångrar
• en annan människa – någon som är olyckligt kär
• samhället – en person som är arbetslös
• något övernaturligt – en person som tror att det spökar
• maskiner/teknik – en robot som får liv
• religionen – någon som tvivlar på sin tro
• naturen – någon som hamnar i en naturkatastrof
Vem berättar?
Olika berättarperspektiv:

• allvetande berättare= vet vad alla karaktärer tänker och
känner, hur det ser ut överallt, vad som händer och varför.
”han” eller ”hon” (tredje person)
•

jag- form (första person)= en persons perspektiv, berättar
hur jaget uppfattar händelsen och inte någon annans tankar
eller känslor, kan utelämna viktig information om jaget.
Slutet
• början och slutet på något sätt kopplas ihop!
(=cirkelkomposition) t ex man skördar sin plantering något
man sa i början får sin förklaring i slutet.
• huvudkaraktären har genomgått en förändring av något slag
 han eller hon är inte densamma i slutet som i början, t ex
en person som lärt sig något om sig själv eller livet.
• berätta vad som händer lyckligt/olyckligt/överraskande

• öppet slut= inte berätta exakt vad som händer, läsaren får
tolka själv.
Karaktärerna= personerna i texten
•

Du måste veta allt om dina karaktärer lär känna dem på
utsidan och insidan för att kunna veta hur de reagerar i olika
situationer.

• Detta kan du beskriva: vänner, släkt, familj, rädslor, vanor,
drömmar, sysselsättning, duktig på, fiender, dåliga sidor, gillar
inte, husdjur, dialekt, favoritmat, resor, ovanor, mål, klädsel,
gillar, favoritplats, problem, namn, önskningar, ålder,
hemligheter, längtar efter, inte så duktig på, utseende,
bostad…
Gestaltning

• = att beskriva personers blickar, gester, sätt att röra sig, och
bara berätta vad de säger, istället för att berätta att de är t ex
nervösa, glada eller ledsna läsaren får tänka själv och dra
egna slutsatser.
• författarens viktigaste verktyg för att få läsaren att förstå hur
någon känner sig.
• använd så många sinnen som möjligt – syn, hörsel, känsel,
lukt, smak skapar bilder i huvudet och får läsaren att leva
sig in i handlingen.
Miljöbeskrivningar
• Få med många sinnen även här!

• förmedla en viss stämning, t ex om du vill beskriva en otäck
och kuslig stämning kan du beskriva ett öde hus en blåsig och
regnig novembernatt…

More Related Content

What's hot

Analys av skönlitterär prosa
Analys av skönlitterär prosaAnalys av skönlitterär prosa
Analys av skönlitterär prosaalhamdllah
 
Att analysera skönlitteratur
Att analysera skönlitteraturAtt analysera skönlitteratur
Att analysera skönlitteratur
Johan3373
 
Läslogg
LäsloggLäslogg
Läslogg
leawen
 
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska BSkrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska BLinnéa Grönqvist
 
Att Läsa skönlitteratur
Att Läsa skönlitteraturAtt Läsa skönlitteratur
Att Läsa skönlitteratur
jwendell
 
Uppgift insändare
Uppgift insändareUppgift insändare
Uppgift insändareleawen
 
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren SagorSagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
frokenmalla
 
Insändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikelInsändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikel
MagisterBoman
 
Exempel på hur man skriver sammanfattning av en
Exempel på hur man skriver sammanfattning av enExempel på hur man skriver sammanfattning av en
Exempel på hur man skriver sammanfattning av enElisabeth Olsson
 
Noveller
NovellerNoveller
Novellermen4907
 
Direkt och indirekt anföring utan bilder
Direkt och indirekt anföring utan bilderDirekt och indirekt anföring utan bilder
Direkt och indirekt anföring utan bildercecilia_harsing
 
Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Jenny Jakobsson
 
Vad är en informerande text
Vad är en informerande textVad är en informerande text
Vad är en informerande text
frokenmalla
 

What's hot (20)

Analys av skönlitterär prosa
Analys av skönlitterär prosaAnalys av skönlitterär prosa
Analys av skönlitterär prosa
 
Att analysera skönlitteratur
Att analysera skönlitteraturAtt analysera skönlitteratur
Att analysera skönlitteratur
 
Läslogg
LäsloggLäslogg
Läslogg
 
Tema och motiv
Tema och motivTema och motiv
Tema och motiv
 
Exempel på personbeskrivning
Exempel på personbeskrivningExempel på personbeskrivning
Exempel på personbeskrivning
 
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska BSkrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
 
Att Läsa skönlitteratur
Att Läsa skönlitteraturAtt Läsa skönlitteratur
Att Läsa skönlitteratur
 
Uppgift insändare
Uppgift insändareUppgift insändare
Uppgift insändare
 
Texttyp Nyhetsartikel
Texttyp NyhetsartikelTexttyp Nyhetsartikel
Texttyp Nyhetsartikel
 
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren SagorSagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
 
Insändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikelInsändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikel
 
Exempel på hur man skriver sammanfattning av en
Exempel på hur man skriver sammanfattning av enExempel på hur man skriver sammanfattning av en
Exempel på hur man skriver sammanfattning av en
 
Texttyper
TexttyperTexttyper
Texttyper
 
Noveller
NovellerNoveller
Noveller
 
Direkt och indirekt anföring utan bilder
Direkt och indirekt anföring utan bilderDirekt och indirekt anföring utan bilder
Direkt och indirekt anföring utan bilder
 
Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!
 
Retorik - konsten att tala
Retorik - konsten att talaRetorik - konsten att tala
Retorik - konsten att tala
 
Debattartikel
DebattartikelDebattartikel
Debattartikel
 
Retoriska arbetsprocessen
Retoriska arbetsprocessenRetoriska arbetsprocessen
Retoriska arbetsprocessen
 
Vad är en informerande text
Vad är en informerande textVad är en informerande text
Vad är en informerande text
 

Novellens uppbyggnad & innehåll

  • 2. Novellens handling – vad som händer och i vilken ordning • Kronologisk ordning= i den ordning alltid faktiskt händer, från början till slut. • Återblickar= börjar med slutet och berättar vad som hänt tidigare med återblickar. • Parallellhandling= att hoppa mellan två eller tre handlingar som utspelas samtidigt.
  • 3. Novellens innehåll Början ska vara intressant och spännande! • Person- och miljöbeskrivning • In media res mitt i en spännande händelse/ läsaren kastas in! • Återblick någon tänker eller berättar om vad som hänt tidigare. • Inre monolog huvudkaraktärens tankar och känslor. • Dialog två personer talar med varandra och på så sätt får vi reda på vilka de är, var de är, deras relation och novellens problem (annars sparsamt med dialog i en novell!)
  • 4. Plantering och skörd • Plantering i början av novellen – ledtrådar som planteras i början av texten. • Skörd – planteringar/ledtrådar som läggs ihop och får en lösning i slutet av novellen. • Vanligast i deckarnoveller! • Hjälper läsaren att förstå och hänga med i berättelsen!
  • 5. Konflikten – varför saker och ting händer Något som inte stämmer/som känns fel som får oss att läsa vidare och vilja veta hur det går! t ex. En människa som är i konflikt med: • sig själv – en person som gjort något den ångrar • en annan människa – någon som är olyckligt kär • samhället – en person som är arbetslös • något övernaturligt – en person som tror att det spökar • maskiner/teknik – en robot som får liv • religionen – någon som tvivlar på sin tro • naturen – någon som hamnar i en naturkatastrof
  • 6. Vem berättar? Olika berättarperspektiv: • allvetande berättare= vet vad alla karaktärer tänker och känner, hur det ser ut överallt, vad som händer och varför. ”han” eller ”hon” (tredje person) • jag- form (första person)= en persons perspektiv, berättar hur jaget uppfattar händelsen och inte någon annans tankar eller känslor, kan utelämna viktig information om jaget.
  • 7. Slutet • början och slutet på något sätt kopplas ihop! (=cirkelkomposition) t ex man skördar sin plantering något man sa i början får sin förklaring i slutet. • huvudkaraktären har genomgått en förändring av något slag  han eller hon är inte densamma i slutet som i början, t ex en person som lärt sig något om sig själv eller livet. • berätta vad som händer lyckligt/olyckligt/överraskande • öppet slut= inte berätta exakt vad som händer, läsaren får tolka själv.
  • 8. Karaktärerna= personerna i texten • Du måste veta allt om dina karaktärer lär känna dem på utsidan och insidan för att kunna veta hur de reagerar i olika situationer. • Detta kan du beskriva: vänner, släkt, familj, rädslor, vanor, drömmar, sysselsättning, duktig på, fiender, dåliga sidor, gillar inte, husdjur, dialekt, favoritmat, resor, ovanor, mål, klädsel, gillar, favoritplats, problem, namn, önskningar, ålder, hemligheter, längtar efter, inte så duktig på, utseende, bostad…
  • 9. Gestaltning • = att beskriva personers blickar, gester, sätt att röra sig, och bara berätta vad de säger, istället för att berätta att de är t ex nervösa, glada eller ledsna läsaren får tänka själv och dra egna slutsatser. • författarens viktigaste verktyg för att få läsaren att förstå hur någon känner sig. • använd så många sinnen som möjligt – syn, hörsel, känsel, lukt, smak skapar bilder i huvudet och får läsaren att leva sig in i handlingen.
  • 10. Miljöbeskrivningar • Få med många sinnen även här! • förmedla en viss stämning, t ex om du vill beskriva en otäck och kuslig stämning kan du beskriva ett öde hus en blåsig och regnig novembernatt…