2. Novellens handling – vad som händer och i
vilken ordning
• Kronologisk ordning= i den ordning alltid faktiskt händer, från
början till slut.
• Återblickar= börjar med slutet och berättar vad som hänt
tidigare med återblickar.
• Parallellhandling= att hoppa mellan två eller tre handlingar
som utspelas samtidigt.
3. Novellens innehåll
Början ska vara intressant och spännande!
• Person- och miljöbeskrivning
• In media res mitt i en spännande händelse/ läsaren kastas in!
• Återblick någon tänker eller berättar om vad som hänt
tidigare.
• Inre monolog huvudkaraktärens tankar och känslor.
• Dialog två personer talar med varandra och på så sätt får vi
reda på vilka de är, var de är, deras relation och novellens
problem (annars sparsamt med dialog i en novell!)
4. Plantering och skörd
• Plantering i början av novellen – ledtrådar som planteras i
början av texten.
• Skörd – planteringar/ledtrådar som läggs ihop och får en
lösning i slutet av novellen.
• Vanligast i deckarnoveller!
• Hjälper läsaren att förstå och hänga med i berättelsen!
5. Konflikten – varför saker och ting händer
Något som inte stämmer/som känns fel som får oss att läsa
vidare och vilja veta hur det går!
t ex. En människa som är i konflikt med:
• sig själv – en person som gjort något den ångrar
• en annan människa – någon som är olyckligt kär
• samhället – en person som är arbetslös
• något övernaturligt – en person som tror att det spökar
• maskiner/teknik – en robot som får liv
• religionen – någon som tvivlar på sin tro
• naturen – någon som hamnar i en naturkatastrof
6. Vem berättar?
Olika berättarperspektiv:
• allvetande berättare= vet vad alla karaktärer tänker och
känner, hur det ser ut överallt, vad som händer och varför.
”han” eller ”hon” (tredje person)
•
jag- form (första person)= en persons perspektiv, berättar
hur jaget uppfattar händelsen och inte någon annans tankar
eller känslor, kan utelämna viktig information om jaget.
7. Slutet
• början och slutet på något sätt kopplas ihop!
(=cirkelkomposition) t ex man skördar sin plantering något
man sa i början får sin förklaring i slutet.
• huvudkaraktären har genomgått en förändring av något slag
han eller hon är inte densamma i slutet som i början, t ex
en person som lärt sig något om sig själv eller livet.
• berätta vad som händer lyckligt/olyckligt/överraskande
• öppet slut= inte berätta exakt vad som händer, läsaren får
tolka själv.
8. Karaktärerna= personerna i texten
•
Du måste veta allt om dina karaktärer lär känna dem på
utsidan och insidan för att kunna veta hur de reagerar i olika
situationer.
• Detta kan du beskriva: vänner, släkt, familj, rädslor, vanor,
drömmar, sysselsättning, duktig på, fiender, dåliga sidor, gillar
inte, husdjur, dialekt, favoritmat, resor, ovanor, mål, klädsel,
gillar, favoritplats, problem, namn, önskningar, ålder,
hemligheter, längtar efter, inte så duktig på, utseende,
bostad…
9. Gestaltning
• = att beskriva personers blickar, gester, sätt att röra sig, och
bara berätta vad de säger, istället för att berätta att de är t ex
nervösa, glada eller ledsna läsaren får tänka själv och dra
egna slutsatser.
• författarens viktigaste verktyg för att få läsaren att förstå hur
någon känner sig.
• använd så många sinnen som möjligt – syn, hörsel, känsel,
lukt, smak skapar bilder i huvudet och får läsaren att leva
sig in i handlingen.
10. Miljöbeskrivningar
• Få med många sinnen även här!
• förmedla en viss stämning, t ex om du vill beskriva en otäck
och kuslig stämning kan du beskriva ett öde hus en blåsig och
regnig novembernatt…
