Om Sveriges demokratisering till Historia 1b

1. SVERIGES
DEMOKRATISERING

2. DEMOKRATI?
Vad krävs för att ett land ska vara en demokrati?
När tror ni att Sverige blev en demokrati?
Vad är det viktigaste i den svenska demokratin enligt er?

3. SVERIGE
Såhär är vi vana att se Sverige…
Tänk dig att Sverige hamnar i
krig med ett grannland som
invaderar stora delar av södra
Sverige. I fredsförhandlingarna
tvingas vi inse att stora
landområden är förlorade.

4. SVERIGE?
Sveriges karta målas därför om.
Vi har förlorat Skåne, Blekinge,
Småland, Öland, Halland,
Västergötland, Bohuslän och
Dalsland.
Hur tror ni att man som svensk
skulle reagera?
Vad skulle hända med vår
föreställning om att vara
svensk?

5. Just detta har faktiskt
inträffat i Sverige… för
nästa exakt 200 år
sedan.
I centrum för
händelserna stod denna
man.
Hans namn var Gustav IV

6. 1808-1809 – FINSKA KRIGET

7. 1809 – NY KUNG
Karl XIII (1809-
1818)
Karl (Kristian)
August (kronprins
1810)
Karl XIV Johan
(1818-1844)

8. 1809 – NY FÖRFATTNING
Ny regeringsform 6 juni 1809
 Successionsordningen
 Tryckfrihetsförordningen
 Riksdagsordningen

9. 1809 – NY FÖRFATTNING:
REGERINGSFORMEN
Kungen med hjälp av
regering
Styrande,
Lagstiftande (veto)
Högsta domstolen
Dömande makt
Ständerna (riksdagen)
Skatter,
Lagstiftande (veto)

10. LIBERALA REFORMER
1842 – obligatorisk folkskola
1846/64 – näringsfrihet (upphävande av skråväsendet…)
1862 – kommunallagar
 Rösträtt oberoende av stånd
 Istället graderad efter inkomst och förmögenhet
 1 – 5000 röster/person
Pressens spridning

11. KVINNORS RÄTTIGHETER
Starkt patriarkalt
samhälle (fadervälde)
Äktenskapet såsom
ekonomisk affär
1845: döttrar samma
arvsrätt som söner
(tidigare hälften)
1864: näringsfrihet
1860-talet: ogifta
kvinnor myndiga (över
25 år) och kommunal
rösträtt
 Gifta kvinnor fortfarande
omyndiga

12. EN NY RIKSDAG
Kommunalval utan hänsyn till stånd
Ståndsriksdagen – skilda sammanträden och en röst per
stånd
Ny riksdagsordning 1866 - tvåkammarriksdagen

13. TVÅKAMMARRIKSDAGEN
Första kammaren
Valdes på 9 år
Förnyades med en
niondel/år
Valdes enligt graderade
principer
Antal röster beroende på
hur mycket skatt man
betalade
Konservativ prägel
Andra kammaren
Valdes på 3 år
För rösträtt och
valbarhet krävdes:
medelstor jordfastighet
eller en årsinkomst på
minst 800 riksdaler
5-6 % hade rösträtt till
andra kammaren (ej
kvinnor)
Dominerades av rika
bönder

14. FOLKRÖRELSER
Begränsad rösträtt  utomparlamentariska rörelser
Urbanisering  behov av nya umgängesformer

15. VÄCKELSERÖRELSEN
(FRIKYRKORÖRELSEN)
Personligare gudsförhållande
Förutsättningar
 1855: upphävs kyrkoplikten
 1858: tillåter gudstjänster utan medverkan av präst
 1860: avskaffas lag som förbjöd avsteg från den evangelisk-lutherska
läran.
Baptistsamfundet
Metodistkyrkan
Missionsförbundet
Pingstkyrkan…

16. NYKTERHETSRÖRELSEN
1899 gick 14 % av ogift mans inkomst till öl och
brännvin
Svensken drack i genomsnitt 40 l sprit/år
1870-tal: International Order of Good Templars, IOGT
1880-tal: Svenska blåbandsföreningen, SBF

17. ARBETARRÖRELSEN
Fackföreningar bildas bland industriarbetare (1870- och
80-tal)
 Idé om enighet mot arbetsgivaren
Socialism
1889: Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP)
 Organiserade medborgare, inte bara riksdagsledamöter
1898: Landsorganisationen (LO)
Frågor:
 Allmän rösträtt
 8 timmars-arbetsdag
 Bostadsfrågan

18. FOLKRÖRELSERNA I SIFFROR
Väckelserörelsen Nykterhetsrörelsen Arbetarrörelsen Folkmängd
1900 150 000 250 000 70 000 5 100 000
1920 275 000 275 000 275 000 5 900 000
• Människor utan utbildning  deltagande i samhällslivet
• Föreningslivet  skola i demokratiskt arbete
• Representanter i riksdagen (nykterhetsrörelsen)
•1899: 1/250
•1911: 147/250

20. PARTIER I SVERIGE
Två vägar
 Folkrörelserna – socialdemokraterna
 Riksdagen
1860-tal: riksdagsmän med liknande åsikter slår sig
samman i grupper
 1867-1912: Lantmannapartiet (konservativt)
 1900: Liberala samlingspartiet
 1902: Frisinnade Landsföreningen (FP)
 1904: Allmänna valmansförbundet (M)

21. BETYDELSEFULLA
HÄNDELSER
Unionsupplösningen 1905
Storstrejken 1909
Rösträtten 1907-21
 1907
 1:a kammaren: graderad, 1-40 röster
 2: kammaren: alla män som betalar skatt (80 %)
 Proportionella val
 1919
 Allmän och lika rösträtt, även för kvinnor.
 Första valet 1921.
Försvarspolitiken, borggårdstalet och regeringskris
(1914)