Historien om Nike Considered
 Design och samhälle, 9 hp 2010
 Ansvarig institution: Högskolan för Design och Konsthantverk...
inledning
Hållbar utveckling är ett begrepp som kommer på tal ofta i dagens
konversationer kring produktutveckling. Men li...
nikes uppvaknande
Som en påföljd av de stigande        skolområden. Demonstranterna          genomsnitt 300 fabriker per å...
nike   ”considered”
Nike är ett företag grundat på        initiativ för hållbar utveckling.     mer kunde fokuseras på att...
den stora utmaningen
Enligt Vogel så står Nike inför       För det tredje området kring gif-      utveckla nya produkter f...
det   3   barriärerna
Så var är Nike som företag på väg att ta sig? Tanken till slutet kretslopp till deras produkter väck...
ekonomiska         styrsystem
för hållbar utveckling
Nike har tagit fram ett poängsys-     dered ranking från “Not Consi- ...
trash talk
Ur Nike Consideredskollektion finns det en sko som genom ett håll-
bart perspektiv har lett till en ny innovati...
nike grind
Nike startade ett återvinningsprogram 1993 som då kallades Reuse-
A-Shoe. De samlade då in använda idrottsskor ...
slutsats
Runt om världen kopplar företag        en mer stabil verksamhet, större       nya system för att skapa slutna
iho...
referneslista


Werbach, Adam (2009). Strategy for sustainability:
a business manifesto. Boston, Mass.: Harvard Busi-
ness...
12
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Nike considered

2,508 views

Published on

Ett projektarbete från Business & Design programmet vid Handelshögskolan & HDK. Det berör ämnet hållbar utveckling och organisationer kan använda sig av ramverket som hållbar utveckling medför. Vi får följa Nikes resa från att vara ett utsatt företag till ett som står främst i ledet i dagens kamp om vår framtid.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,508
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
5
Actions
Shares
0
Downloads
9
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Nike considered

  1. 1. Historien om Nike Considered Design och samhälle, 9 hp 2010 Ansvarig institution: Högskolan för Design och Konsthantverk Kursansvarig; Alexander Pankow, Kristina Fridh Anton Breman 1
  2. 2. inledning Hållbar utveckling är ett begrepp som kommer på tal ofta i dagens konversationer kring produktutveckling. Men ligger det något i be- greppet hållbar utveckling utöver de miljöaspekter som vissa orga- nisationer propagerar för? Kan det finnas ekonomiska incitament ur företagsperspektiv att jobba mer för en hållbar utveckling? Ett före- tag som har gått igenom en transformation under de sista tio åren är Nike. Ett företag som tidigare stått i centrum för människorättsakti- vister har nu omformat sig till ett företag som håller på att bli känt för sin tankfulla produktdesign och transparens genom företaget. Genom sin Considered kollektion har Nike börjat införa kärnkoncept för hållbar utveckling i sin affärsmodell. Nikes resa är ett bra exempel på hur utomstående krafter kan förändra ett globalt företags uppfatt- ning om hållbar utveckling och dess konsekvenser. Jag skulle vilja reda ut hur deras resa har varit och vad som låg till grund för den omfattande omstruktureringen. hållbar utveckling Hållbar utveckling (Engelska sustainable development), begreppet lanserades i Bruntlandsrapporten 1987. “en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” Nationalecyklopedin Hållbar utveckling syftar på att se våra aktiviteter och dess påfölj- der ur ett mer långsiktigt och globalt perspektiv där vi skapar oss helhetssyn av företagens och produkternas påverkan. Man nämner tre huvudområden för att skapa en plattform för hållbar utveckling, ekologiskt, ekonomisk och social hållbarhet. 2
  3. 3. nikes uppvaknande Som en påföljd av de stigande skolområden. Demonstranterna genomsnitt 300 fabriker per år, lönerna i USA under 1980-talet krävde att Nike skulle förändra klassificerar dem inför det satta flyttades stora delar av Nikes sina reformer och införa ett över- arbetsnormerna. (S. Holmens A. produktion till Asien. Lönerna var vakningssystem för att säkerstäl- Bernstein 2004) här lägre och arbetsrätten an- la att dessa reformer står fast. Dessa granskningsmetoder är passbar. 1997 beslutade Nike att bli del av numera publicerade och öppna Michael Shellenberger, en förfat- The White House Apparel Indu- för alla att ta del av. tare och strateg som arbetade stry Group, en presidentvald ar- 2004 tog Nike ännu ett steg mot tillsammans med antiswetshop betsgrupp bestående av arbeta- ett transparent företag genom att aktivisten Jeff Ballinger och Glo- re, mänskliga rättighetsgrupper, även publicera namn och adres- bal Exchange samarbetade för myndigheter och konkurrenter ser på deras hundratals fabriker att lansera en anti-Nike kampanj. som Reebok. Tillsammans arbe- och leverantörer. tade de fram nya standarder och ”We saw it as a way to talk about förslag på hur man kan förbättra ”In moving from transparency as globalization. villkoren på fabrikerna. De nya a ”have to” to a ”want to,” Which, at the time, I was against” riktlinjerna specificerade löner Nike had passed the transparen- Werbach, Adam (2009) och arbetsförhållanden. Det in- cy test” kluderar en maximal arbetsvecka Adam Werbach Kampanjen fick stor uppmärk- på sextio timmar, en standard samhet och nådde hela vägen till som många amerikanska före- Nikes ledning. Aktivistgruppen tag nu använder runt världen. anklagade Nike för att ha under- De åtog sig också att stödja en kastat deras underleverantörers grupp som kunde övervaka och rättigheter och för att ha brutit inspektera fabrikerna och att de mot de mänskliga rättigheterna följde det utsatta riktlinjerna (S. genom otillräckliga löner och Greenhous 1997). barnarbete. Gruppen såg Nike I slutet av 1990-talet sattes som ett bra mål eftersom varu- dessa insatser i bruk och Nike märket har en stor och bred an- lanserade en grundlig undersök- hängande kundkrets. ning av miljö- och arbetsförhål- Aktivistgruppen var samman- landen i alla Nikes fabriker runt ställd av United Students Against världen. (P. Drier and R. Apple- Swetshops och Global Exchange, baum 2006) organiserade protester och sitt- Sedan dess har Nike infört en in- strejker som svepte över landets tern avdelning som inspekterar i 3
  4. 4. nike ”considered” Nike är ett företag grundat på initiativ för hållbar utveckling. mer kunde fokuseras på att ut- prestanda. Hur kommer företa- Vogel anser att hållbar utveck- veckla nya skokoncept. gets åtagande av transparens att ling och grön design kräver en påverka deras affärsstrategier fundamental förändring i Nikes 1. Avfall som grundar sig på prestanda? affärspraxis. Konsekvenserna 2. Vatten Varje säsong påbörjas med att av detta skulle reducera avfallet, 3. Energi Nikes CEO Mark Parker som frå- öka användandet av miljömed- 4. Gifter gar sina designers en fråga. vetna material och omvandla so- (Lorries Vogel 2010) ciala attityder kring konsumtion. ”Tell me how this shoe preforms Varje punkt har en rad filosofier better than the year before” ”We wanted one group that was och affärsstrategier bakom sig. the central point” Målet var att producera produk- För Nike var omställningen till Lorries Vogel ter med mindre avfall och var di- hållbar utveckling ett sätt att rekt kopplat till klara finansiella uppfylla och möta samhällets Vogel’s huvuduppgift var att ta mål. Nike uppskattade ett årligt förväntningar och påtryckningar. hållbarhetsfrågans mångsidig- värde på cirka $ miljoner 800 av För att få in detta i Nikes affärs- het och knyta samman den med avfall som så småningom kan re- strategi omformulerades Mark Nikes verksamhet. Initialt bad duceras via Considereds initiativ. Parker sin fråga: Vogel designerna att ta fram en Hon anser att innovation är en hållbar sko. Dessvärre så visade påföljd av lyckosamma tillfäl- ”How is this shoe more sustaina- det sig att det var en alldeles för ligheter. De tillfällen som man ble than the year before” stor och komplex utmaning. På kopplar samman två helt skilda grund av detta styckade hon upp begrepp för att finna en lösning 1997 anslöt Lorries Vogel Nikes briefen och omformulerade den på ett problem där man vanligt- Considered team, avdelningen så att designerna kunde välja ut vis inte vänder sig till. som är ansvarig för företagets en av fyra punkterna så att det 4
  5. 5. den stora utmaningen Enligt Vogel så står Nike inför För det tredje området kring gif- utveckla nya produkter för att den största utmaningen Nike ter har Nike lyckats utveckla nya övergå till den gröna ekonomin. någonsin har stått inför. Denna tillverkningsprocesser som till- Den första tanken som Conside- utmaning är att gå från den in- låter de att gå från lösningsme- red teamet hade var att utveckla dustriella ekonomin till den gröna delsbaserade bindemedel till vat- en sko som i slutet av dess an- ekonomin. I press tv och övrig tenlösliga bindemedel. Genom vändande kan planteras i jorden media talar man idag om den detta skifte lyckades dom redu- och se den helt biologiskt och sä- gröna ekonomin, men hur ser cera sina flyktiga organiska för- kert brytas ner och återvända till vägen dit ut, Vogel anser att det eningar med 95%. naturen. Det verkar som ett bra hela är ett stort påhitt. Material är den komponent som mål men efter mera eftertanke genererar det största ekologiska såg de att det använder samma Hur har Nike övergått från det in- fotavtrycket, Nike har därigenom mängd energi, vatten och land- dustriella ekonomin till den gröna positionernat sig till att bli en av massa. Enligt Vogel så tror hon ekonomin? de största inköparna av orga- inte på att det kommer bli möjligt niskt odlad bomull och har ökat att använda sig av lika stora land Det största fokuset för Nike är användningen av miljömedvetna arealer och resurser för att till- reducering, för att reducera de- material med 130%. verka skor och kläder. Så varför ras ekologiska fotavtryck måste då inte göra en produkt som hål- dom förstå sig på vad det är och Att reducera materialåtgång och ler för all framtid? Även om det vad det innebär för Nike; användning av miljömedvetna skulle gå att tillverka en sådan material räcker inte till för att sko ändras modet, ditt liv och din De fyra största områdena som nå den gröna ekonomin. Så Nike smak. skapar Nikes ekologiska fotav- började tänka på hur dom kunde tryck är: skräp, vatten, gifter och energi. Genom Considered har de fokuserat sitt arbete på att re- ducera alla fyra områdena. De började med att se över de- ras skräp. Genom att fokusera på att reducera deras skräp har de lyckat dra ner med skräpet från skoproduktionens tillverkning 50% på det sista 10 åren. 2/3 av detta skräp återanvänds i pro- duktionen. Dom är även nära att nå sitt mål med att reducerat sitt paketeringsmaterial med 30%. Samtidigt har dom haft sitt reuse a show program över 20 år och har under denna tid lyckats sam- la in över 20 miljoner skopar och har omvandlat dem till över 300 sportytor. Dom har även fokuserat kring energikonsumtion. Som företag har dom lyckats re- ducera sina växthusgaser med 18% från var dom var för 10 år sen. Dom har lyckats med detta mycket på grund av att vända sig till förnyelsebar energi. I dags- läget använder Nikes WHQ och Europakontoret sig av 100% för- nyelsebar energi. Europas distri- butionscentral för Mellanöstern, Europa och Afrika genererar dess energi från 6 vindkraftverk vars energi driver hela distributions- centralen. 5
  6. 6. det 3 barriärerna Så var är Nike som företag på väg att ta sig? Tanken till slutet kretslopp till deras produkter väcktes. Vad dom eftersträvade var att fortsätta använda sig av det material som det har introducerat. Ta materialet från en gammal sko för att använda det till en ny och förbättrad produkt. Ta materialet från ett gammalt klädesplagg för att skapa ett nytt. Så en designfilosofi tog verket för att utveckla nya produkter som använder sig av mindre resurser, designa för demontering och underlätta för återvinning. Tanken kring att skapa ett stängt kretslopp för deras produkter går tillbaka till att bli mer självförsör- jande och att inte behöva använda sig av jordens resurser. Dessvärre så finns det många svårigheter och trösklar att komma över innan det kan skapa ett slutet kretslopp. 1a barriären är material Barriär nr 2 är kostnad Det två material som Nike an- Nike utvecklade en swiftsuit för det olympiska spelen i Beijing 2008. vänder sig mest av är polyester Det var den lättaste, snabbaste swiftsuit som dom någonsin har lyck- och bomull. Båda dessa material ats ta fram. Den var gjord av återvunnen polyester. Dessvärre så är har svagheter i hållbar utveck- framställningen av dessa material fortfarande kostsamma i återvun- ling. Polyester är knuten till en nen polyester är 20-30% dyrare än att tillverka ny polyester från olja, en otillräcklig resurs. Bom- olja. Matematiken går inte ihop, återvunnen polyester använder sig ull är knuten till att använda sig av mindre naturresurser, energi, avfall och av alldeles för mycket vatten och vatten- borde det då inte vara billigare? Anledningen till att dessa landmassa. För att framställa en material fortfarande är såpass dyra är för att dom fortfarande inte T-shirt i bomull krävs över 2600 har lyckats se hur man kostnadseffektivt kan återvinna material. liter vatten och 300 m² land are- al för att odla, processa och färga den. Därigenom är över 60% av Nikes påverkan av det ekologis- ka fotavtrycket knytet till deras material. Material är den största faktorn för vatten, gifter, avfall och energi. Det har visat sig att endast 10% av energin går åt vid transporter, 23% av energiför- brukning står för tillverkningen och 57% är inbäddat i materia- len. Behövd landmassa för att skapa biobränslen. Om man skulle byta ut allt bränsle i USA till biobräns- len kommer arean man behöver att variera beroende på vilken form av grödor man kommer an- vända sig av. Det dom eftersträ- var är att hitta en ny naturresurs och materialkälla som har lika stort avtryck som alger som man Barriär Nr 3 är återvinning kommer kunna använda om och En produkt som är framtagen för denna barriär är Nikes Humara CI om igen. sko som är framställd för att på ett lätt och enkelt sätt demontera skon. Den har en liten “flärp” som man kan bryta av när skon ska sorteras och återvinnas för att få ett rent avfallsflöde. Dessvärre så är det fortfarande för dyrt med denna typ av avfallshantering. Idag så mal man ner allt avfall varefter materialet går igenom en mängd sojaböna olika sorteringsprocesser som sorterar upp material till sina rena materialstadier. Det flesta material har fortfarande ingen markering och behöver på så vis gå igenom avancerade industrialiserade sor- R aps teringsprocesser som ökar kostna- Majs den på det rensorterade materia- let. sockeRRöR Varför har vi fortfarande inte kom- mit på något sätt att identifiera algeR material på ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt? Varför finns det inte någon form av dna-marke- ring av vilket för material det är? 6
  7. 7. ekonomiska styrsystem för hållbar utveckling Nike har tagit fram ett poängsys- dered ranking från “Not Consi- Det är den inre transparensen i tem som deras designers kan an- dered”, brons, silver och guld. företaget som har lett Nike till vända sig av för att se hur håll- Designern och utvecklarna kan dess framgång, inte den offent- bar just deras design är. När en även få tilläggspoäng om de kom- liga transparensen. För Nike, ett ny sko tas fram på Nike, lämnar mer fram till nya innovationer. av världens skarpaste marknads- designern över den nydesignade De kan även få “early adopter” föringsföretag, har hållbar ut- skon till en utvecklare, som byg- bonuspoäng om de är tidiga på veckling inte använts så mycket ger upp skon för att se vilken typ att använda sig av en ny innova- i marknadsföringssyfte. av material och produktionspro- tion som någon annan grupp har cess den kommer att behöva. Nu tagit fram. Nike delar ut dessa “People don’t come to Nike be- kan designern och utvecklaren se bonusar för att motverka en “not cause they want green. mer tydligt vilka specifika materi- invented here” mentalitet. I den They come because they want al som de kan använda sig av för konkurrenskraftiga kulturen på the best performance” att få en så välbalanserad skode- Nike vill Considered-avdelning- Vogel sign som möjligt. Genom att re- en uppmuntra de anställda att gistrera de olika materialen och samarbeta och dela med sig för Vogel tror att hållbar utveckling delningslinjerna i datasystemet att snabbare få ut bra idéer på endast fungerar då det förflyttar kan teamet se hur deras materi- marknaden. kärnvärdena i företaget framåt. alval och design utfaller. Om skon Nike är övertygade om att 100% För Nike är hållbar utveckling ett får dåliga poäng på yteffektivise- av deras skor år 2011 kommer verktyg och ett förhållningssätt ring, kan designern gå tillbaka att möta Considered-standarden. att ta fram nya och bättre skor. för att se hur dom kan ändra på Detta kommer resultera i en 20% Nike visar sig vara ett företag delningslinjerna för att skapa ett ökning av miljövänliga material, som har dragit nytta av trans- mer effektivt sätt att använda sig en 17% sänkning av vattenför- formationen av ett företag som av materialen. Mjukvaran är ett brukning, och en reducering av varit fokuserat på att skydda sig hjälpmedel som är tänkt att mo- volatile organic compounds VOC från offentlig smutskastning till tivera och effektivisera utveckling med 95%. Den största delen av ett företag som har tagit täten i åt ett hållbart håll på Nike. Den gifterna i en sko är limmet som hållbar utveckling utan att skryta kan räkna ut mönstereffektivitet, används; Nike har på denna front om det. den kan ge tips och vägledning varit ledande i att ta fram nya om mer miljövänliga materialval, vattenbaserade limm. “ We focus on transparency och rekommenderar mindre gif- and doing the work rather than tiga substanser. “As soon as you set the goals, its talking about the work. Baserad på utvecklingsteamets amazing how quickly people hit We’re doing more and talking val av material och design ut- them” less” märks varje sko med en Consi- Vogel Vogel 7
  8. 8. trash talk Ur Nike Consideredskollektion finns det en sko som genom ett håll- bart perspektiv har lett till en ny innovativ sko genom dess tillverk- ning. Kasey Jarvis en designer på Nike produktutvecklings avdelning inno- vation kitchen började att jobba på den en skräpsko efter att ha sett högar av avfall i på Nikes avfallscentralen nära Ho Chi Minh City, Vietnam. För tio år sedan kunde Nike tillverka en hel sko av det avfall som uppstod för att tillverka ett par skor, materialet användes sällan till något och hamnade till sist på tippen. Detta upprörde Kasey och bestämde sig för att göra någonting åt saken. ”I wanted to find a way not only to create less waste, but use some of it” Kasey och hans designkollegor av det miljömässigt bästa mate- Genom ett hållbart förhållnings- Fred Dojan och Andreas Harlow rialet och kommer att förpackas sätt till utvecklingen av denna tog fram en protoyp där dom i en helt återvinningsbar skokar- sko har dom använt sig av ma- standardiserade formerna på tong. (Nike 2009) terial som redan har använts en skräpmaterialet så att det skulle gång tidigare i tillverkningsledet. kunna förenkal produktionspro- Steve Nash, en All-Star Guard Istället för att behöva betala för cessen. Det ressulterade i ett för Phoenix Suns, och en miljö- att få detta material bortfört, har lapptäcke av liknande material i förespråkare introducerade en de använt detta material i sin alla rengbågens färger. Zik-Zak röd och guldig skon vid ett stort produktion och därmed sparat in mönstret som uppstod var inte sportevenemang 2008. Nike sål- materialkostnader samtidigt som bara bra för att skapa en stark de slut på sitt första lager med de gör en tjänst till för miljön. och stabil sko som krävs i många tusentals skor på ett fåtal tim- En unik lösning på ett relevant idrotter mönstret framhäver mar. (Businessweek 2010) problem som varje tillverkare även att det är en sko som an- har: Hur kan de reducera sitt av- vänder sig av återvunnet mate- ”Kids understood and apprecia- fall samtidigt som de tjänar mer rial. Trash Talk är den första hög- ted the story,” pengar på det inköpta materia- presterande basketskon som är Kasey len. helt framtagen av restprodukter från tillverkning. Trash Talk möter Nike Considers design standarder genom att; Den övre delen av skon är ihop- sydd av läder och konstläders avfall från fabriksgolvet med sicksack stygn. Mellan sulan använder man sig av tidigare sett skräp från skum- material. Yttersulan använder gummi som reducerar gifter och införlivar Nike Grind, materialavfall från tillverkning av yttersulgummi. Phoenix Suns kommer använda sig av skosnören och innersulor 8
  9. 9. nike grind Nike startade ett återvinningsprogram 1993 som då kallades Reuse- A-Shoe. De samlade då in använda idrottsskor från alla märken, processade dem och skapade ett återanvändbart material som kall- las Nike Grind. De får genom en separationsprocess ut gummi från skosulan, skum från mellansulan och tyg från innerdelen av skon. De samlar även in restmaterial från den övriga produktionen av Nike skor. Materialet Nike Grind används i samtliga considered skor och till sportytor såsom basketplaner, fotbollsplaner och lekplatser vilket do- neras till samhällen runt omkring i världen. 9
  10. 10. slutsats Runt om världen kopplar företag en mer stabil verksamhet, större nya system för att skapa slutna ihop förbättrade miljöinsatser vinster som skapar bättre värden kretslopp där vi får tillbaka vårt med ökad ekonomisk hållbarhet. för oss alla. Det kräver fokus på material och kan sortera upp ma- Vi har sett det tidigare och nu långsiktig tillväxt för en hållbar terial för att skapa nya förbätt- har vi fått följa med ett globalt utveckling snarare än kortsiktiga rade produkter och lösningar på företags resa från att vara ett vinster. ett kostnadseffektivt sätt. utsatt och pressat företag till ett De företag som kommer att in- som står i framkanten för hållbar Miljömässig och social hållbarhet, vestera i att utveckla gröna stra- utveckling. Vi har sett andra lik- en gång ignorerat av många fö- tegier för en hållbar utveckling nande företag göra samma resa, retag, har blivit det nya mantrat kommer att vara bättre rustade bland annat Apple, där de haft en för alla företag som letar efter ett för framgångar idag, imorgon liknande pressad situation med säkert fäste på morgondagens och i framtiden. Genom att främ- kritik från aktiviströrelser. Detta marknad. ja gröna affärssatsningar kan vi har öppnat nya dörrar för före- Nike har kommit en bra bit på ta del av det stora skifte som nu tagen och lett dom in på nya vä- vägen, men jag är övertygad om försiggår och ta del av den nya gar av framgång. Låt oss lära oss att det finns ytterligare områden rörelsen som kommer omforma någonting av dessa upprepade som kan effektiviseras och för- morgondagens konsumtions- händelser och omfamna hållbar- bättras genom att se användan- mönster. Detta skifte kommer hetens och miljöns möjligheter det av produkten och tjänsten främja de organisationer som för att finna nya lösningar för genom “hållbarhetsglasögonen”. hoppat på tåget och som arbetar en bättre, stabilare och hållbar Vi behöver ett paradigmskifte för för en god globala miljö. framtid. den globala konsumtionsmark- Genom ett hållbart förhållnings- Drivna av rädsla, strävar de fles- naden och dagens konsumtions- sätt kan företag börja se över sin ta företag efter att uppfylla nor- mönster. För att skapa ett sådant tillverkning. Nya produktlösning- mer för rationella, mätbara, bil- skifte måste vi acceptera dessa ar, effektivisering och innovation liga och snabba lösningar för att nya utmaningar som vi ställs in- kan triggas genom att se över se till att kvartalsrapporter ser för och se dem som tillgångar för tillverkning, distribution och bru- bra ut; i själva verket söker de företagen; nya möjligheter för att kande genom ett samarbete mel- framgång genom medelmåtta. uppnå positiva förändringar eko- lan företagens olika instanser. Vi måste se till att ändra på det nomiskt, socialt och inte minst nuvarande industriella paradig- miljömässigt. “You must be the change you met ”billig, billigare, giftig” till Vi måste hitta nya sätt att finna wish to see in the world” nya skonsamma material. Skapa Mahatma Gandhi 10
  11. 11. referneslista Werbach, Adam (2009). Strategy for sustainability: a business manifesto. Boston, Mass.: Harvard Busi- ness Press S. Greenhous “Apparel industry group moves to end swetshops” New Yourk Times, 9 April 1997, http:// www.nytimes.com/1997/04/09/us/apparel-industry- group-moves-to-end-sweatshops.html /2009-12-03 P. Drier and R. Applebaum, ” Campus Breakthrough on Sweatshop Labor, The Nation, 1 June 2006. http://www.thenation.com/doc/20060619/dreier 2009-12-03 S. Holmens A. Bernstein, ”The New Nike” Busi- nessWeek, 20 September 2004. http://www.busi- nessweek.com/magazine/content/04_38/b3900001_ mz001.htm http://www.poptech.org/popcasts/lorrie_vogel_pio- neering_designs 2010-01-21 http://www.treehugger.com/files/2008/02/nike_ talks_trash.php 2009-12-03 http://www.nikebiz.com/media/pr/2008/02/13_ Nash.html 2009-12-03 http://www.businessweek.com/innovate/content/ jul2009/id20090729_402556.htm 2010-01-21 http://www.nikereuseashoe.com/ 2010-01-21 http://www.nikebiz.com/ nikeresponsibility/#environment-design/main 2010- 01-21 http://www.nikebiz.com/responsibility/ 2010-01-21 Billder; https://www.nikemedia.com/ 2010-01-21 http://www.flickr.com/photos/31452830@ N08/3171393832/sizes/l/ 2010-01-21 http://www.flickr.com/photos/31452830@ N08/3170561091/sizes/l/ 2010-01-21 http://www.flickr.com/photos/31893151@ N06/2984860440/sizes/l/ 2010-01-21 http://www.flickr.com/photos/31893151@ N06/2984004139/sizes/l/ 2010-01-21 http://www.flickr.com/photos/31893151@ N06/2984865646/sizes/l/ 2010-01-21 http://www.knowmore.org/wiki/index. php?title=Nike,_inc. 2010-01-21 11
  12. 12. 12

×