Vision för hur ett solidariskt land kan eliminera fattigdom samtidigt som en aktiv regionalpolitik etableras. Specifikt kan man definiera basinkomst för invånare i glesbygdskommunerna i Norrlands inland. Läs mer här om hur vi kan bli en humanistisk stormakt.

1. Lappmarksplakatet 2.0
Den nya arbetsmarknaden
Min vän Henry valde att efter två år på universitet göra
ett studieuppehåll och åka jorden runt. Under resan
spädde han ut reskassan med korta småjobb som servi-tör,
bartender, rickshaw-taxi, butiksbiträde osv. Det
visade sig att han mellan jobben kunde ha ett ganska
gott liv. Efter hemkomsten fortsatte livsstilen i Åre,
Båstad, Mölle, Riksgränsen, Finlandsbåtarna. På frå-gan
om pension, kollektivavtal, sjukersättning blir
svaret: Vet du vad jag tar in bara på dricksen en
kväll? Idag är Henry 46 år.
Prekariatet är ett begrepp från sociologin som används
för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem
som under längre tid står utanför den etablerade ar-betsmarknaden.
Hit hör långtidsarbetslösa och personer vars anställ-ning
eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfäl-ligt.
Hit kan till exempel de som mer än under en
övergående period har provanställning, livnär sig
på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bi-drag,
räknas. Till begreppet hör också en svag förmåga
till social rörlighet.
Tidsbegränsat anställda upplever i större utsträckning
än fast anställda att de saknar inflytande över sin ar-betssituation,
sitt arbetstempo, arbetstidsförläggning
och möjlighet att framföra kritik. Allt utmynnar i räds-lan
att förlora den utkomst som man erhållit från viss-tidsanställningen.
En ständig oro för arbetslöshet och
hushållets ekonomi skapar ohälsa.
Totalt över en miljon människor står utanför stora
delar av vårt trygghetssystem.
Idag är det stigmatiserande att vara arbetslös. En ar-betslös
befinner sig längst ner på den sociala trappan,
oaktat vad han producerar eller åstadkommer. Fas 3
har alla hört talas om, smaka på orden!
En revolution är på väg. Än så länge bara en teknisk
revolution. Vad som snabbt närmar sig är det som
benämns ”The Second Machine Age”. Nu är det inte
hästen som ersätts av ångmaskiner utan människan
som ersätts av avancerade robotar. I en snar framtid
assisteras och successivt ersätts kvalificera yrken som
exempelvis läkaren med avancerad datorkraft.
Forskning från Bryssel pekar på att mer än 50 % av
nuvarande arbetstillfällen kommer att försvinna. Så
kallad teknologisk arbetslöshet uppstår då.
Detta gör att människans arbete kommer att bli mindre
och mindre värt. Reallönerna kommer att minska me-dan
BNP ökar. Revolutionen kommer att medföra att
den redan nu extremt låga andelen arbetstillfällen för
lågutbildade personer i stort sett kommer att försvinna.
Företag måste mycket snabbt förändras eller dö.
Ungdomsarbetslösheten skapar förlorade människor,
frustration, gängbildningar, svarta jobb och social oro.
Ytterst handlar det om att kunna skapa ett hem utifrån
en stabil ekonomisk situation.
Dessa fakta bör omhändertas av politiska initiativ.
Vi måste därför tänka utanför ramarna i frågor av
tekniska, samhälleliga och ekonomiska framsteg och
välståndsskapande och välståndets dess fördelning i
samhället.
Ett modernt samhälle måste kunna skapa strukturer
som motverkar och eliminerar att människor hamnar i
fattigdom.
Basinkomstkonceptet
Vad har Thomas Paine, en av USA:s grundare, Pierre
Trudeau, Kanadas f d premiärminister och Björn
Wahlroos, styrelseordförande i Nordea gemensamt.?
Jo, de har alla förespråkat en generell basinkomst.
Basinkomst är en icke villkorad inkomst som utbetalas
regelbundet av staten till samtliga invånare. Inkomsten
är tänkt att ge samtliga invånare en ekonomisk grund-trygghet
som man kan leva på. Detta utan byråkrati
och politisk påverkan. Finansiering ska främst ske
genom att ersätta så många av statens bidrag och pens-ioner
som möjligt. Människor med särskilda behov
kommer alltid att finnas. Genom de frigjorda administ-rativa
resurserna som basinkomsten skapar kan dessa
omfördelas till de som verkligen behöver ett särskilt
stöd i samhället.
Basinkomsten ersätter bidrag och ersättningar samt
ränteavdrag som idag få om ens någon har en helhets-bild
av. Det är sällan som arbetslösa kan nyttja ränte-avdrag
och/eller ROT/RUT. En basinkomst ska vara
generell och skapa en trygghet som gör att människor
inte behöver bli stigmatiserade och lämnas till tjäns-temäns
godtycke.
Exempel på fungerande basinkomstexperiment kan
hämtas från olika delar av världen. Det kanske mest
intressanta exemplet kommer från Kanada.

2. Lappmarksplakatet 2.0
Under en period på fyra år på 70-talet, beviljades de
fattigaste familjerna i Dauphin, Kanada en garanterad
minimiinkomst, ”Mincome”.
Det som nu konstateras är att projektet har nått många
framgångar. Kostnaderna för Mincome-projektet blev
$17 000 000. Slutresultatet var att barnen tillbringade
mer tid i skolan och fler tonåringar uppnådde examen.
De som fortsatte att arbeta gavs större möjligheter att
välja vilken typ av arbete de ville ha. Under den period
som Mincome administrerades sjönk antalet sjukhus-besök
med 8,5 procent. De svenska problemen känns
igen och lösningarna på dem finns i basinkomstkon-ceptet.
I ett basinkomstprojekt i Namibia rapporteras efter två
år en minskning av fattigdomsrelaterad brottslighet
med 42 %.
Cypern har i dagarna infört en variant av basinkomst.
Den lägsta garanterade inkomsten på Cypern är nu €
48 (ca 4 400 kr) vilket motsvarar ca halva medianin-komsten..
I vårt förslag läggs basinkomsten ovanpå den ordina-rie
inkomsten och beskattas progressivt enligt gällande
regelverk.
Kommunens intäkter, förutom den direkta kommunal-skatten,
är svåra att bedöma. Den kommunala servicen
att bli mer kostnadseffektiv. Intäkterna från övrig
service och handel kommer att förbättra den kommu-nala
ekonomin.
Att införa basinkomst utan sociologiska studier, prak-tiska
konsekvensanalyser och framför allt effekterna
på samhället kan vara svårt att få gehör för. Däremot
kan det vara en framkomlig väg att under en begrän-sad
tidsperiod genomföra ett försök med kontinuerlig
uppföljning och utvärdering som står på akademisk
grund.
En sådan basinkomst skulle bli ett exempel på när den
Nordiska modellen™ uppfyllt sina ambitioner och
fattigdomen i sin nuvarande definition avskaffats.
Detta borde vara varje framåtriktat politiskt partis
dröm. Att kunna presentera resultatet av en vision
om ett samhälle utan fattiga.
Det mantra som de flesta partier nu tävlar om att föra
fram är att vi ska arbeta mer och längre upp i åren, att
vi måste skapa fler jobb. Det kallas för arbetslinjen.
Sedan införandet av 40 timmars arbetsvecka har BNP
fördubblats (ca).
Utarmningen
Med en linje från Strömstad till Haparanda delas Sve-rige
i två geografiskt lika stora delar. Demografiskt
lever ca 90 % av befolkningen öster om linjen och 10
% väster om linjen. Om endast inlandet räknas i Norr-och
Västerbotten är det mindre än en procent av Sve-riges
befolkning.
Om Arjeplogs kommun skulle ha samma befolk-ningstäthet
som Sollentuna så skulle 17,8 miljoner
människor bo där. Ett fantastiskt underlag för ett fun-gerande
samhälle! Nu bor det 2960 personer i kom-munen.
Närmaste BB är i Piteå 27,3 mil. Dit åker man
på tre och en halv timme.
Geografi Demografi
 Faktaruta:
 Under de senaste 20 åren har Sveriges BNP ökat med
drygt 70 %.
 Om arbetstiden hade förändrats proportionellt med
BNP-tillväxten hade veckoarbetstiden idag varit 28
timmar.
 Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) har bitit sig
fast 20-30 % av antalet anställda.
 Antalet visstidsanställda har sedan 2003 Q3 legat
konstant.
 Fattigdomsgränsen enligt OECD är 50 % av media-ninkomsten.
I Sverige 2011 cirka 134 900:- motsva-rande
en månadsinkomst på 11 200:- . Efter skatt ca
9 400:- beroende på kommunalskatt.
 Antal enmansföretag 2013: ca 770 000.
 Antal egenföretagare 2013: ca 310 000.

3. Lappmarksplakatet 2.0
Många kommuner har halverat sitt invånarantal de
senaste 20 till 30 åren. Utflyttningen av främst unga
kvinnor gör att nativiteten i dessa kommuner är ex-tremt
låg. Den demografiska strukturen visar ett stort
överskott i åldrarna 40 år och äldre.
Idag har vi kommit till en punkt där många av Norr-lands
inlands kommuner är eller står inför demokra-tisk,
ekonomisk och samhällelig dysfunktionalitet.
En förädling av naturresurser och råvarorna på plats
eller i närområdet kan skapa förutsättningar för fler
arbetstillfällen.
Ska Staten ta ansvar för att upprätthålla välfärden i
dessa kommuner?
En vision för det postmaterialistiska samhället
Lappmarksplakatet, angående lappmarkernas bebyg-gande,
utfärdades av Karl XI, 1673.
I Lappmarksplakatet konstaterades att land inom
lappmarkerna som samerna inte hade någon nytta av
skulle kunna brukas av svenska och finska åbor till
ängsmark och mulbete, till kungens och rikets tjänst.
De som anlade nybyggen lovades särskilda privilegier.
Vi ser…
Vi ser sammanhangen mellan en prekariserad klass
med tyngdpunkt på ungdomar utan hopp och halva
Sverige som håller på att förblöda.
Vi ser ett flertal initiativ runt om i Europa med att
införa olika varianter av basinkomst.
Vi ser ambitionen att göra världen till en gemensam
arbetsmarknad där arbetsgivaren väljer och vrakar.
Vi ser en demografisk uppdelning av Sverige som nu
går allt fortare. Förändringen kommer att bli förödande
och kommer att kunna jämställas med förfallet av den
svenska infrastrukturen.
Sammantaget kan dessa problemställningar samman-fattas
med en förlorad ungdomsgeneration och en
förlorad del av Sverige!
Att införa en basinkomst i hela landet på en gång utan
att kunna överblicka konsekvenserna är förmodligen
ett av de starkaste argumenten mot basinkomst.
Vårt förslag är därför att för varje myndig person in-föra
en tidsbegränsad beskattad basinkomst uppgående
till 50 % av medianinkomsten (OECD:s fattigdoms-gräns)
och för omyndig person till 25 % av medianin-komsten.
Idag cirka 11 200 kronor beskattningsbar
inkomst. För barn 25 % av medianinkomsten, ca 5 700
kronor.
Detta för samtliga som är folkbokförda inom det som
tidigare kallades för stödområde A (Norrlands inland).
Storleken på området kan diskuteras.
Reformen ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och
analyseras. Forskningsrapporterna kan ligga till grund
för beslut om att antingen avsluta försöket, förlänga
det i femårs-intervaller och/eller utveckla det till andra
delar av landet.
Finansieringen av en sådan reform sker genom att alla
generella bidrag omstruktureras till basinkomsten.
Både kommunala och statliga. Detta kompletteras med
att ränteavdragen för kommunens fastigheter fasas ut
under en tre-årsperiod.
Men ska då den som har en inkomst få basinkomst? Är
det rättvist? Om en reform är generell kan den accept-eras
av fler grupper i samhället. Samtidigt undviker
man en stigmatisering. Att reformen är generell gör
också att riskerna för inflation i dessa kommuner mi-nimeras.
För kommunen innebär reformen med stor sannolikhet
att utflyttningen upphör och övergår till en inflyttning.
Med en beskattningsbar basinkomst skulle en genom-snittlig
inlandskommun med 8 500 invånare erhålla
ökade skatteintäkter med cirka 200 miljoner kronor.
De dynamiska effekterna är svåra att sätta en prislapp
på.
Vårt bidrag till valrörelsen 2014 är en vision om ett
levande Sverige utan fattigdom.
Det skapar en humanistisk stormakt!
PES Stockholm aktivistförening
Lapplandsplakatet 2.0