3. Idag är jordbrukssektorn en av de svåraste branschen att överleva ekonomiskt i
Sverige. Detta beror på en kontinuerlig ökning av bränslepriserna, ökad
produktion kostnad och en vittrande jordbrukspriser, i kombination med ökad
konkurrens från södra Europa.
En av de viktigaste ingrediensen av mänskliga resurser i Sverige är den nya
svenska medborgare från icke-europeiska länder som drabbas enormt från en stor
del av arbetslösheten är motsatsen till de viktigaste målen för regeringen att
uppnå.
Inte mindre viktigt att nämna är att de huvudsakliga målen för Europeiska rådet är
också är att förbättra arbetslöshetssituationen i Europa.
Idag är antalet arbetslösheten i Europa är nästan 25 miljoner och i Sverige är ca
4,5%, vilket motsvarar en hel del svenskar med utländsk bakgrund för dem som
arbetar för att lösa.
Det är dags att ändra på detta fenomen.
Låt göra Uddetorp som i början av denna Projekt.
4. Vi har kunskap
Vi har möjligheter
Vi har potential
Vi har expertis
Vi har anläggningar
Vi har lantbruksmaskiner
Vi har allt som behövs för att lyckas i våra mål
Låt göra våra jordbruksskolor som
utgångspunkt för
olika nya ankomst svenskar
5. Nya möjligheter
En verklig projekt som syftar till att sätta lantbruksskola på
kartan genom att hjälpa de nya svenska medborgare för att
hitta nya möjligheter inom jordbruksindustrin och för att
täcka arbetskraftsunderskott inom denna sektor mänskliga
och arbetskraftsbehovet gårdar
7. Statistik
Bakgrund hos
jordbruksföretagare
enligt LBR
Bakgrunden hos nästan
67 000
jordbruksföretagare i
LBR undersöks i
rapporten. Av dessa är:
1049 företagare födda
utomlands vilket
motsvarar 1,6% av
samtliga företagare
478 är utländska
medborgare vilket
motsvarar 0,7% av
samtliga företagare.
1334 har utländsk
bakgrund vilket
motsvarar 2 % av
samtliga företagare.
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Sysselsattning/Satistikrapport2014_01/201401._kommentarer.htm#BM1
8. Andel sysselsatta utrikes födda/utländskt medborgarskap inom jordbruket och på arbetsmarknaden som helhet
http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Sysselsattning/Satistikrapport2014_01/201401._kommentarer.htm#BM1
10. Introduktion
I en ekonomi i ett land där mänskliga resurser är en
förutsättning för att förbättra ekonomin, finns det nya
möjligheter inom jordbruket område som erbjuder en stor
möjlighet speciellt i primärproduktionen som har ett stort
behov av arbetskraft.
Låt oss ta en titt på de utmaningar och testade lösningar för att
hitta nya vägar och möjligheter.
Den nuvarande situationen i EU om icke europiska arbetslöshet
individer är mer än alarmerande bl.a. i Sverige.
Arbetslösheten är viktigaste ämne för samhällets utveckling.
11. Strategier
Långtidsarbetslösheten är skadligt för individer och samhällen, det påverkar
psykisk och fysisk hälsa, och håller tillbaka den ekonomiska tillväxten.
Vi vill delta i planeringen för att utbilda och hjälpa nya svenskarna med
Utländska bakgrunden genom att utbilda, träna och praktisera i Sverige, via
att hitta rätta gårdar och kunna ge de chans att lära svenska förhållande
Hjälpa gårdar som behöver arbetskraft att kunna lära känna dessa
människor som har en hel del erfarenheter och kunskaper som eventuellt
bli en ny källa för nya produkter och tjänster
Vi kan skapa en arbetsprogram för att ersätta en rad
sysselsättningsprogram. Det ger personlig support för de som behöver mer
hjälp att hitta arbeta i nom lantbrukssektor
Skapa en uppföljning program och få fördelen av alla framstegsområden
som det kommer att bli de nya riktlinjerna för vårt arbete i framtiden
Undersök alla praktiska problem som kan uppstå och hjälpa till med tekniskt
stöd de kan behöva i framtiden tills de kommer att klara på egen hand.
12. Mottagna Arbetslösa och akademisk utbildade svenskar
Tid 3 månader
Budget 150 000 kr genom projektansökan via länsstyrelsen
och EU: s finansieringsfonder och olika
samhällsbidrag. Ovannämnda gruppen måste
godkänna och överens om att ge sin tid gratis och
samordna projektet till dess att.
Mål 1. Höja deras sysselsättning bland de
långtidsarbetslösa svenskar.
2. Mobilisera de att arbeta tillsammans med bönder
för gemensamma fördelar.
3.Visa att arbetslösa och utbildade svenskar med
utländska ursprung är inte ett problem för
gemenskap men tillgångar till samhället.
Aktiviteter –
4. mobilisera lokala lantbrukare, arbetsförmedling,
kommun och skolan och gör medvetenheten om
projektet
Titel Project lantbruk för svenskar med utländsk
ursprung
13. Åtgärder Åtgärd som behövs
1. Diskutera med lokala myndigheten ,
arbetsförmedling och kommun möjliga marknader
eller deltagare och organisationer inblandade att få
skriftliga åtaganden till del ta i där allt områden som
de kommer att stödja.
2.Vi behöver också planera de ekonomiska medel som
behövs, förbereda och genomföra projekten som
planerat så att det är inom den tidsram som planeras.
Detaljerade kostnader BUDGET
Kurs material
Arbetskläder
Försäkringar
Maskiner
Löner
Övriga och ej utsedda kostnader
7000 kr, inklusive böcker, undervisning material, etc.
20 000 kr arbetskläder, stövlar, skydd kläder, etc.
15 000 kr länsförsäkring eller skolan försäkring som
skall täcka.
30 000 kr ,användning av skolan maskiner för
undervisning.
200 000 kr Project anställning enligt tims anställning
schema
40 000 kr kostnader som kan uppstå under projektet
TOTALSUMMA 312 000 kr
15. Aktiveringspolitik är en ny begrip
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/
Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 20-24 år vid
invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda
att varje
medborgare
ska ta ansvar
för sin egen
försörjning,
sin
sysselsättning
och sin
kompetensutv
eckling och
att detta
ansvarstagan
de,
aktiviteten,
ska utgöra ett
villkor för
ekonomiska
ersättningar
16. Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 30-34 år vid invandringen samt förvärvs-
frekvens hos jämnåriga inrikes födda http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/
17. Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 40-44 år vid invandringen samt
förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/
18. Mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, efter grund för bosättning samt
förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stor-skillnad-i-forvarvsfrekvens-15-ar-efter-invandringen/