Dränering konstruktion, fördelar, effekter, struktur, grundvatten, maskiner, etc

1. Dränering

2. Dränering
Dränering innebär att leda bort överflödigt vatten från marken. Det vanligaste
sättet är att gräva ner ett system av rör som leder bort vatten genom diken.
Många processer påverkar markstrukturen Dränering är en av de viktigaste

3. Grödans vattenbehov och krav på
dränering
• Höstvete: fördrar väldränerat mark. Utvecklar rot under
höst grödor behöver mest vatten maj-juni. Tänk på
höstoljeväxter (känsliga)
• Vårsäd : Korn lider mer än havre av grundvatten
• Vallväxter: de behöver vatten under hela perioden
• Slåttervall: lite rotsystem och kräver inte så mycket
• Betesvall: stort behov (ej djupa rötter) och skördas ofta,
därför inte så höga krav på dränering.
• Rotfrukter och potatis: vatten dras bort så att rotsystem
kunna växa . Vatten behovs under Juli. Augusti.
Svårgemsläppliga jord ruttnar potatisen. Behovet mest när
de får potatis knölen.

4. Dränering har två effekter
Grödan Marken

5. Dränering Effekt på Grödan och marken
•dränerat mark =luftig=växa rötter bättre= större=högre näringsupptag=bättre
vattenförsörjningen under torra perioder.
Välutvecklad djupt rotsystem:
• Bättre vatten bortförsel och mindre packningsskador. optimal tillväxt: 10 procent
luftfyllda porer
Mindre kvävningsskador:
•Jorden torkar snabbt på våren, Grödan växer snabbt och jämnare
Längre växt period:
•Mindre upp frysning, och avdunstning, som tar värme från marken, sänker
marktemperatur.
Mark temperatur effekt:
Mindre ogräs:
•Ogräs och vissa parasit och sjukdomar (mindre Kvickrot och lät att bekämpa)
Tidigare plantering datum:

6. Drained ConditionUndrained Condition
Grödan
1. Välutvecklad rott system
2. Mindre kvävningsskador
3. Längre torkningsperiod
(under våren)
4. Länge växtperiod.
5. Mindre utfrysning.
6. Mindre ogräs.

7. 1. Avdunstning, som tar värme från marken, sänker marktemperatur.
Dessutom kräver våt jord mer värme för att värma upp än vad
torr jord, på grund till den höga specifika värmen i vattnet jämfört
med den hos jord. Sålunda växtsäsongen förkortas.
2. Mättnad mark stoppar luftcirkulationen som innebär bakteriell
aktivitet.
3. Vissa växtsjukdomar och parasiter uppmuntras.
4. Maximera rottillväxt.
5. Markstruktur påverkas negativt.
6. Salter och alkali, om närvarande i jorden eller grundvattnet,
tenderar att vara koncentrerades i rotzonen eller på jordytan.
7. Förhindrar arbete: Våta fläckar i fält förhindra uniform behandling.
8. Minska jordpackningen
Marken

8. En stycke lantbrukshistoria från
1950-tale

9. .
Typ av diken
Täckta
diken
Öppna
diken

10. Vatten i marken:
Fritt vatten
• Det är bara det fria vattnet som kan
dräneras bort och rör sig i marken under
inverkan av Tyngdkraftfriktionskrafter
Bunden vatten
• vatten som finns kapillärt bundet
i barkporerna.

11. http://www.atl.nu/atl-play/retro-t-ckdikning
Film hur dränering

12. • Illustrationen visar ett
täckdikessystem med stamdike
och till detta anslutande
grendiken. Avstånden mellan
grendikena måste bestämmas
med hänsyn till den mängd
dagvatten som ska tas upp.
• Kolla hos länsstyrelsen (GIS)
stamdike
Grendike
Täckdikningsplan.

13. Olika typer av diken
Tänk på: Planläggning, Rätt plats, rätt djup och rätt
dimension
Tvärdränering:
Grendikens tvärsöver
lutningen
Längs dränering:

16. Hur skall vi undgå det här?
och uppnå det här!!!

17. Nederbördsvariation

18. Planera ett dränering systemet
jordbruks
• Regler och tillstånd
• Våtmarks inverkan
• Tillräcklighet systemets utlopp
• Fält höjd, lutning (kvalitet), och topografi bedömning
• Ekonomisk genomförbarhet
• Nuvarande och framtida odlingsstrategier
• Miljökonsekvenser i samband med utsläpp dränering
• Kvaliteten, dimensioner, etc. på anläggningen

19. Hur djupt dikena ska grävas beror i hög grad på i vilken nivå det täta
markskiktet ligger, men det har också en viss betydelse hur marken ska
användas.
Man brukar räkna med att ett lagom djup för gräsmattor är ca 100 cm,
för köksväxter ca 120 cm och för buskar och träd mellan 120 och 170 cm.
Trots detta är rördiken vanligare och man kan använda både tegelrör
och dräneringsrör av plast. Särskilt lämpliga är de PVC rör som är
svepta i ett 100-125 mm tjockt filter av kokosfiber.

20. Täckdikningsmaskiner
https://www.youtube.com/watch?v=hGCt-xwRxnQ
Bild film
Först man lägger brunnar, stamledningar
och grenledningar i nämnd ordning
1. Täckdikningsplog
2. Kedjegrävare
3. Grävhjul

21. Två
typer
av
dikning
Kostnader och stödmöjligheter
Kostnaden för täckdikning varierar
mellan 15 000-40 000 kr per hektar
Ny täckning
• Av praktiska skäl börjar man vid
utloppet och arbetar sig uppåt i det
blivande täckdikessystemet
Kompletteringsdäckning
• Vid kompletteringsdikning läggs en ny
grenledning mellan två befintliga
grenledningar

22. filtermaterial uppgift:
1. förhindra
slamningsbenäge
2. underlätta
inströmningen
Filtermaterial läggs ovanpå och runtom dräneringsledningarna och fyller flera
viktiga funktioner. Det finns olika fyllningsmaterial
S
Naturgrus: 0-8 makadam
Krossmaterial: 2-8 mm, vikt, slam
Sågspån: spånet till minst 50 %
har en kornstorlek större än 1
mm
Kokos: Filterbelagda rör är
mycket vanligt i Mellaneuropa
Geotextil: Kan lindas runt röret
och fungerar enbart som
inslamningsskydd
Dubbelväggsrör

23. Dikesdjup och Dikesavstånd
Lämpligt djup på ett
grendike är 1 m.
Dikesavståndet
varierar kraftigt inom
landet mellan ca 8-16
m

24. Moderna plogar använder globala
positioneringssystem (GPS) för vägledning. De
använder också GPS eller lasrar för plogdjup
kontroll.

26. TVÅSTEGSDIKEN
Det senaste decenniet har ett
koncept som kallas tvåstegsdiken
studerats i USA. Tvåstegsdiket
utgörs av en mittfåra som omges
av terrasser på högre nivå
Fördelar
1. stabilare konstruktion
2. vegetationsklädda terrassen
skyddar slänten och medför
lägre vattenhastighet vid
höga flöden
3. Transporten av suspenderat
material, fosfor och kväve
minskar längs ett tvåstegsdike
jämfört med ett
konventionellt dike
4. Potential för ökad biologisk
mångfald

28. LÄNSSTYRELSERNAS VATTENARKIV
• Digitalisering av kartmaterial och akter
• gis.lst.se
• Lantmäteriets arken
• Täckdikningsplaner

29. 1. Dike lutar 60 cm på 120 m sträcka. Hur stor är
fallet
2. Fallet 4% Hur stor är höjdskillnaden i början och
slutet av ett dike om detta är 80 meter lång?
3. Fallet är 7% hur stor är höjdskillnaden i början och
skutet av ett dike detta är 150 meter långt?
4. Ett dike lutar 20 cm på 40 meter sträcka . Hur stor
är fallet?
5. Ett dike lutar 1 meter på 0.5 km sträcka. Hur stor
är fallet?
6. Vi vill ha ett fall på 2% i ett 400 meter långt dike.
Hur stor måste höjdskillnaden vara mellan dikets
ytterändar?

30. Dräneringsplan och Kartor
1. Hur långt en cm på en karta i verkligheten
2. Hur långt 40 m i verkligheten på karta
3. Hur stor avståndet mellan grenledningar
4. Hur stor är fallet i stammen i fältet östra kant
Ge enkla förklaringar
1. Vad är Täckdike öga
2. Dagvattenbrunn
3. Grusfilter
Under våren kommer vi att besöka våra områden och se
Uddetorp brunnar och försöka se hur sanering av gamla rör
fungerar det.

31. Projektering
1. Studera kartan och rita därefter in följande nivåkurvor 5.6, 5.4,
5.2, 5,00, 4.8, 4.6, 4,20, 4,00, 3,8?
2. Lägg in stam (.mar) på ett lämpligt ställe
3. Placera grenledningar med tanke på ett lämpligt avvägning
mellan tvär och längs dränering . Använd 18 m dikeavstånd
4. Ange lämplig grävning djup på några av grenarna
5. Placera dagvattenbrunnar och eventuell grusfilter på lämpligt
ställe.
6. Beräkna åtgången av material och upprätta en förteckning över
detta (längd meter rör och dimension , brunnar , muffrör, grus)

32. Övningar
Kartor i GIS
Kartövning – hur läser man t ex täckdikningsplaner
Underhåll, rensning, skyddade områden, hänsynsregler
vad gäller för den enskilde lantbrukaren
Kort kring markavvattningsföretag – hur påverkar de, när
kommer de in
Typexempel på vattenproblem – orsaker, åtgärder, juridik
Diskussion
In i data växt:
Google Earth och
Installera program satellit bilder
OBS: Installera följande program för
att kunna se information
http://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Om-
oss/Kontakta-oss/Tekniska-fragor/Installera-DjVu-