2. Mikroorganismer
• Finns i alla miljöer
• Rikligt på hud och slemhinnor
• Patogena (sjukdomsalstrande)
• Våra ”snälla” bakterier kan orsak farliga
sjukdomar om de hamnar på fel ställe
• Tar sig in i kroppen på flera sätt
• Skillnad bakterier – virus
3. Immunförsvarets uppgifter
• Skyddar mot mikroorganismer
• Angriper kroppsfrämmande molekyler
• Angriper och dödar cancerceller
• Förstör skadade och döda celler
6. Det ospecifika immunförsvaret
• Verkar mot många olika mikroorganismer
och främmande ämnen
• Är effektivt direkt och behöver inte lära sig
”känna igen” angriparen
• Blir inte effektivare för varje angrepp
7. Indelning av det ospecifika
immunförsvaret
• Det yttre, ospecifika försvaret
• Det inre, ospecifika försvaret
8. Det yttre ospecifika försvaret
• Utgörs av hud och slemhinnor
• Huden är torr, har lågt pH och flagnar av
• Lysosomer som utsöndras från svett- och
talgkörtlar bryter ned bakteriernas
cellväggar
• Bakterier sköljs bort av vätskeflödet över
slemhinnornas yta (tarmar, urinledare)
9. Det inre ospecifika försvarets
indelning
• Det inre ospecifika cellförsvaret
• Proteiner utanför cellerna
11. Granulocyter
• Tillhör det inre ospecifika cellförsvaret
• Kan ändra form och ta sig ut genom
blodkärlens väggar
• Kan aktivt söka sig mot högre koncen-
trationer av ämnen som bakterier och döda
celler utsöndrar (Kemotaxi)
• Kan ”äta upp” bakterier och främmande
ämnen (Fagocytos)
• Opsoniner är ämnen, t.ex. antikroppar som
binder främmande ämnen till fagocyterna
12. Makrofager
• Tillhör det inre ospecifika cellförsvaret
• Bildas av omogna monocyter
• Kan ”äta upp” bakterier och främmande
ämnen (Fagocytos)
• Är viktiga vid långvariga infektioner
• Kan ”äta” fler och större partiklar är vad
granulocyterna kan
• Utsöndrar cytokiner som aktiverar det
specifika immunförsvaret
13. Naturliga mördarceller
• Tillhör det inre ospecifika cellförsvaret
• Är viktiga i det tidiga försvaret mot
virusinfekterade celler och cancerceller
• Angriper många olika typer celler med alla
typer av antigener
• Dödar celler genom att förstöra deras
cellmembran
14. Indelning av icke-cellulära
faktorer (proteiner utanför cellerna)
• Komplementsystemet
• Transferrin
• Interferon
• Akutfasproteiner
15. Komplementsystemet
• Ett 20-tal proteiner som reagerar som en
kedjereaktion
• Tar sönder bakteriernas cellmembran
• Gör det lättare för fagocyterna att tränga
igenom blodkärlsväggarna och nå fram till
bakterierna
• Fungerar som kemotaxiner
• Fungerar som opsonin
• Aktiveras av antikropp/antigenkomplex
och antigener på bakteriernas yta
17. Interferon
• En grupp av proteiner som utsöndras från
virusinfekterade celler
• Interferon binder till icke infekterade celler
och får dessa att utsöndra proteiner som
skyddar dem mot virus
18. Akutfasproteiner
• Produceras av levern i början av en
infektion
• Skyddar cellerna mot fagocyternas
nedbrytande ämnen
• Koncentrationen av akutfasproteiner i
blodet mäts med ett s.k. CRP-test och kan
användas för att skilja på en bakterie- och
virusinfektion
19.
20. Inflammation
• Är en lokal reaktion på en infektion eller
skada
• Kan framkallas av
– Bakterier
– Mekanisk skada
– Kemikalier
– Värme
21. Inflammationens funktion
• Göra så att fagocyter och proteiner
kommer fram till det skadade eller
infekterade området och
– Oskadliggör eller inaktiverar främmande
organismer
– Städar bort skadade och döda celler
– Förbereder läkningsprocessen
22. Inflammations förlopp
• Makrofager på platsen aktiveras av
cytokiner och sköter försvaret under den
första timmen
• Histamin frisätts och får blodkärlen att
vidgas och läcka ut vätska och proteiner
• Man får en svullnad, rodnad och
värmekänsla pga den ökade genom-
blödningen
23. Inflammations förlopp (forts.)
• Granulocyter invaderar området efter ca
en timme
• Nybildade makrofager tar över arbetet
efter några dagar
• Bakterier som sprider sig vidare via
vävnader och lymfkärl aktiverar det
specifika immunförsvaret
24. Det specifika immunförsvaret
• Består av B-lymfocyter och T-lymfocyter
som båda bildar s.k. minnesceller
• En viss lymfocyt reagerar bara på ett visst
främmande ”ämne”
• Ett antigen är en molekyl som utlöser en
reaktion hos en lymfocyt
• Antigener är ofta proteiner eller
polysackarider
• Små molekyler kan vara bundna till större
proteiner och därigenom bli antigener
25. Det specifika immunförsvaret (forts.)
• En mikroorganism kan ha flera olika
antigener
• Antigen determinant (epitop) är en mindre
del av en större antigenmolekyl som en
lymfocyt reagerar på
• En antigen har ofta flera epitoper
• Olika lymfocyter kan alltså angripa samma
mikroorganism
26. Lymfocyternas mognad
• Alla lymfocyter härstammar från
stamceller i benmärgen
• T-lymfocyter mognar i Tymus
• B-lymfocyter mognar i benmärgen
• Vid mognaden bildar lymfocyterna
receptorer för ett visst antigen
• Lymfocyter med receptorer för kroppens
egna antigener dödas
27. Lymfocyternas mognad (forts.)
• Lymfocyterna vandrar så småningom till
lymfkörtlar, mjälten, tonsillerna och
slemhinnor i tarmar, urinvägar och
luftvägar. Efter barndomen bildas nästan
alla lymfocyter här
• Lymfocyterna patrullerar i hela kroppen och
har stor chans att stöta på ev. antigener
28. Antikroppar
• Kallas också immunoglobuliner och delas
in i fem huvudklasser: A, D, E, G och M
• Består av kolhydrathaltiga proteiner
• Bildas av B-lymfocyter (plasmaceller)
• Varje antikropp har 2-10 bindningsställen
för epitoper
29. B-cellsförsvaret
• B-lymfocyternas receptorer på cellens
utsida består av antikroppar
• När ett antigen binder till B-lymfocytens
receptorer bildar B-lymfocyten antikroppar
som släpp ut i den omgivande vätskan
• Antikroppsbildningen tar flera dagar och
kallas ”det primära svaret”
• Under tiden kan den sjuke hinna dö
30. B-cellsförsvaret (forts.)
• Om samma antigen kommer in i kroppen
vid ett senare tillfälle börjar minnesceller
bilda antikroppar inom några timmar
• Det kallas ”det sekundära svaret”
• Stora antigenmolekyler transporteras in i
B-lymfocyten och bryts ned till småbitar
• Dess epitoper förs ut till cellytan bundna
till lymfocytens vävnadstypmolekyl
(MHCII)
31. B-cellsförsvaret (forts.)
• Nu kan T-hjälparceller binda till epitopen
och börja bilda cytokiner
• Cytokinerna stimulerar B-lymfocyterna till
att börja föröka sig
• Även makrofager och dendritceller kan
presentera epitoper för T-hjälparcellerna
• B-lymfocyter, makrofager och dendritceller
kallas för professionella antigen-
presenterande celler
32. Hur antikropparna fungerar
• Antikropparna kan blockera antigenets
(även virus) receptorer så de inte kan
binda till kroppens celler och enzymer
• Stora komplex av antigener och
antikroppar kan fällas ut
• Antigen-antikroppkomplexet aktiverar
komplementsystemet
• Komplementfaktorerna kan direkt döda
bakterier eller underlätta fagocyternas
arbete
33. Hur antikropparna fungerar (forts.)
• Komplementfaktorerna kan också fungera
som opsoniner
• Antikroppar på B-cellernas yta identifierar
antigenerna
• Antikroppar som cirkulerar fritt binder till
antigenerna så att de kan bekämpas av
makrofager
34. Vävnadstypmolekyler
• Det finns två sorters vävnadstyps-
molekyler: MHC I och MHC II
• MHC-molekylerna sitter på våra cellytor
bundna till små fragment av cellens
normala proteiner
• I cancerceller och virusinfekterade celler
kommer onormala proteiner att sitta
bundna till MHC-molekylerna
35. T-cellsförsvaret
• T-mördarceller bekämpar fr.a. virus-
infekterade celler, cancerceller och celler
från transplanterade organ
• Det finns dessutom T-hjälparceller och T-
minnesceller
• T-mördarceller känner igen onormala
proteiner på cellytan när de är bundna till
MHC I
36. T-cellsförsvaret (forts.)
• T-mördacellerna löser upp cellmembranet
på de infekterade cellerna
• Virusen binds till antikroppar och äts upp
av fagocyter
• T-hjälparceller känner igen proteiner
bundna till MHC II och stimulerar då
resten av immunförsvaret
37.
38. Vaccination
• Man tillför kroppen antigener som
framkallar ett immunsvar men inte orsakar
någon sjukdom (aktiv immunisering)
• Minnesceller finns kvar en lång tid
• Vid passiv immunisering tillförs
antikroppar eller aktiverade T-lymfocyter
• Foster får antikroppar från modern fram till
två dygn efter förlossningen
39. Blodgrupper
• De röda blodkropparna har proteiner och
glykoproteiner som fungerar som antigener
på cellytan
• De viktigaste antigenerna betecknas A och B
• Man kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0
• Man bildar antikroppar mot den antigen som
man inte har
• Både AB0- och Rh-systemet är viktigt vid
blodtransfusioner
