1. Omvårdnadsboende
◦ Särskilt boende, demensboende, servicehus
Ordinärt boende
◦ Hemsjukvård, hemtjänst
Personalgrupper
◦ Sjuksköterskor och yrkesansvar
◦ Formell och reell kompetens
◦ Delegerade arbetsuppgifter
2. Kompetens
Egenvård / Delegerad sjukvård
Läkemedelshantering
◦ Rätt patient
◦ Rätt läkemedel
◦ Rätt dos
◦ Rätt sätt
◦ Rätt tid
Rehabinsatser
3. Manuell hantering – ”Hands on”
◦ Fördelar/nackdelar
Aktuell information och ordinationer
Signeringslistor
◦ Rätt utformade
◦ Distribueras ut/aktuella och relevanta
◦ Följas upp/åtgärder/arkiveras
Delegeringar
◦ Nya/uppdateringar
4. Digitalt stöd
Stödprocess som fångar det dagliga arbetet
◦ Planera genomföra följa upp förbättra
Inte ytterligare ett system utan ett som
ersätter våra tidigare
5. Lagstiftning och föreskrifter
◦ HSL, SOL, PDL, PUL, Socialstyrelsen mm
Verksamhetens önskemål och behov
Personalens kompetens och förmåga
Rätt nivå på verktyg
Enkelhet, flexibilitet och kapacitet att
utveckla
Sekretess och säkerhet
Datormiljö
6. Behovet finns i hela landet
Flera har tagit steget
”Färdiga lösningar” – det finns
◦ https://www.youtube.com/watch?v=WhYShoRsNIA
Incitament för egen lösning?
7. Processkartläggning på gång – tydliggör
behov, möjlighet till tydliga
kravspecifikationer?
Nödvändighet för att klara framtida
omvårdnadsutmaningar
Fokus på enkelhet och hanterbarhet
8. Vad innebär lagen?
Vårdgivare och patient kan få en samlad bild av patientens
vårddokumentation, oavsett hur många eller vilka vårdgivare
patienten har. Det ger bättre, snabbare och enklare
förutsättningar för korrekt diagnos och behandling.
Patienten får rätt att ta del av vilka vårdenheter som läst
journalen och kan bestämma över vilka vårdenheter som får ta
del av patientuppgifterna.
Vad är syftet med lagen?
Syftet med lagen är att informationshanteringen inom hälso- och
sjukvården ska vara organiserad så att den bättre tillgodoser
patientsäkerheten och god kvalitet, samtidigt som den främjar
kostnadseffektivitet.
Personuppgifter ska utformas och behandlas så att patienters
och övriga registrerades integritet respekteras.
Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att
obehöriga inte får tillgång till dem.
9. Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till
syfte att skydda människor mot att deras personliga
integritet kränks när personuppgifter behandlas.
Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling,
registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning,
med mera. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma
regler som har beslutats inom EU, det så kallade
dataskyddsdirektivet. Övriga EU-länder har alltså liknande
skyddslagar vilket underlättar flödet av information inom
unionen.
I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter
får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och
information till de registrerade. Det finns också regler om
säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Företag,
myndigheter, föreningar och andra kan utse
personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att
personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten.