Presentation av Patientmaktutredningens förslag till patientlag, med synpunkter från Moderaterna vid Sörmlands landsting

1. Patientlag
1 februari 2013

2. Bakgrund om utredningen
• Utredningen tillsattes av regeringen den 24 mars 2011
• Till utredare utsågs Johan Assarsson, dåvarande
regiondirektör i Västra Götaland
• Utredningen tog namnet Patientmaktutredningen

3. Alliansens initiativ
• Den s k stopplagen (HSL) avskaffades 2007
• Lagen om valfrihetssystem, LOV (tillsattes mars 2007) 1/1 2009
• Lagen om vårdval (tillsattes juni 2007) 1/1 2010
• Lagen om vårdgaranti (1 juli 2010)
• Lagen om patientsäkerhet (tillsattes våren 2007) 1/1 2011
• Lagen om fast vårdkontakt
• Statens vård och omsorgsutredning (tillsattes januari 2011)
• Utredningen om rätt information (tillsattes december 2011)
• Öppna jämförelser, Nationell patientenkät (2009), Kvalitetsregister
• Myndigheten för vårdanalys (etablerades 2011), Ny tillsynsmyndighet
• Kömiljard (2009-13), Rehabgaranti, Sjukskrivningsmiljard
• Kunskapsstyrning; nationella riktlinjer, SBU
• Nationell vårdvalsamordnare, Äldresamordnare
• Nationell e-hälsa, Hälsokonto (från 2014), Mina vårdkontakter

4. Patientlagens funktion
• Föreslås utgöra ett komplement till hälso- och
sjukvårdslagen från 1983 (som då ersatte 1962 års
sjukvårdslag) för att samla patientens rättigheter
• Utredningen återkommer senast 30 juni 2013 med
förslag på revidering av hälso- och sjukvårdslagen
avseende sjukvårdens organisation

5. Patientlagens syfte
• Syftet med patientlagen är att stärka patientens ställning
och tydliggöra patientens möjlighet till inflytande
• Lagen ska främja patientens integritet,
självbestämmande och delaktighet.
• Idag svarar <70 % av patienterna att de är delaktiga
• Idag är patientens ställning svag och otydlig

6. Patientlagens innehåll
• Information
• Samtycke
• Delaktighet
• Val av behandlingsalternativ
• Förnyad medicinsk bedömning (second opinion)
• Fast vårdkontakt och individuell planering
• Tillgänglighet
• Val av utförare
• Personuppgifter och intyg
• Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

7. Största förändringarna - 1
• Rätt att välja all offentligt finansierad sjukvård
(primärvård och öppen specialistvård) i hela landet, även
den vård som utförs i privat regi.
• Hemlandstingets remissregler gäller, men däremot gäller
mottagarlandstingets praxis och prioriteringar. Resor och
merkostnader bekostas inte.
• Rätt att lista sig (primärvård) i annat landsting.
• Tydligare rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter

8. Största förändringarna - 2
• Skärpning av kravet på samtycke för att ge vård. Från
presumtivt antagande om samtycke till ”vård får inte ges
utan patientens samtycke”.
• Socialstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om
formerna för samtycke: skriftligt, muntligt
• Sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd
med patienten. Patientens medverkan ska utgå från
dennes önskemål och individuella förutsättningar.

9. Största förändringarna - 3
• Barn som särskild grupp förs in i lagstiftningen. Barnets
bästa ska beaktas där vård ges till barn. Barnets åsikt
ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes
ålder och mognad . Nu omnämns barn endast som
anhöriga.
• Enklare att kräva förnyad medicinsk bedömning (second
opinion) även utanför det egna landstinget.
• En nationell myndighet föreslås få ansvar för information
till allmänheten om patientens rättigheter.

10. Fördelar med förslaget
• Skriven för allmänheten. Mer pedagogisk och tillgänglig,
gör det möjligt för patienter att utkräva sina rättigheter.
• Oinskränkt rätt att söka vård i hela landet. Driver fram
bättre och mer tillgänglig specialistvård, även fler
alternativa utförare.
• Ger förutsättningar för personcentrerad vård
(”patientcentrerad”) och patientens delaktighet, vilket
leder till bättre kvalitet och mer effektiv vård

11. Kritik mot förslaget
• Av regeringens direktiv framgår att utredningen ”inte
[ska] innehålla utkrävbara rättigheter i (…) domstol”
• Patientens rättigheter föreslås inte vara utkrävbara, med
motivet att rättsväsendet inte är lämpad för medicinska
tvister samt att det kan vara kostnadsdrivande.
• Men utredningen föreslår inte att ”vården” i sig blir en
rättighet. De föreslagna rättigheterna rör omständigheter
runt vården. ”Hur” vården ges, inte ”att” vården ges.
• Rättigheterna skulle kunna vara utkrävbara i lokala
sanktionssystem, till exempel via patientnämnderna

12. Hur påverkar lagen Sörmland 1
• Rätten innebär att sörmlänningar kan söka all offentligt
finansierad vård, även privat utförd, i hela landet.
• Lagstadgad rätt att söka vård i andra landsting gör det
omöjligt att undanta vissa områden från det fria
vårdvalet, som majoriteten gjort med ortopedi (2008-11)
och onkologi (2009-12).
• Rätten driver fram ökad valfrihet inom öppen
specialistvård och kortare köer i Sörmland genom att
missnöjda patienter kan söka vård i Stockholm och
andra kringliggande landsting.

13. Hur påverkar lagen Sörmland 2
• Rätt att lista sig i annat landsting. Till exempel kan
invånare i Trosa lista sig på vårdcentral i Stockholm.
• Landstingen måste dock själva överenskomma hur
ersättningen ska utformas.
• Landsting får inte, som Stockholm gjort, prioritera sina
egna invånare. Det medicinska behovet ska styra.

14. Våra önskemål
• Lokala rättigheter finns idag, i olika former. Till exempel
slipper patienten att betala patientavgift om vården inte
ges inom vårdgarantin.
• De lokala rättigheterna borde samlas i ett beslut och det
borde framgå vad som händer om rättigheterna bryts.
• Patienten är fortfarande utlämnad till landstinget och
sjukvården. Behov av till exempel en patientombudsman
för att i praktiken och handgripligen utkräva rättigheter.

15. Patientlag
Det största som hänt sedan
Fälldinregeringens hälso- och
sjukvårdslag 1983