Presskonferens 1 februari 2013 Kommentarer till utredningen om ny patientlag

1. Patientlag
1 februari 2013

2. Bakgrund om utredningen
• Utredningen tillsattes av regeringen den 24 mars 2011
• Till utredare utsågs Johan Assarsson, dåvarande
regiondirektör i Västra Götaland
• Utredningen tog namnet Patientmaktutredningen

3. Patientlagens funktion
• Föreslås utgöra ett komplement till hälso- och
sjukvårdslagen från 1983 (som då ersatte 1962 års
sjukvårdslag) som samlar patientens rättigheter
• Utredningen återkommer senast 30 juni 2013 med
förslag på revidering av hälso- och sjukvårdslagen
avseende sjukvårdens organisation

4. Patientlagens syfte
• Syftet med patientlagen är att stärka patientens ställning
och tydliggör patientens möjlighet till inflytande
• Lagen ska främja patientens integritet,
självbestämmande och integritet

5. Patientlagens innehåll
• Information
• Samtycke
• Delaktighet
• Val av behandlingsalternativ
• Förnyad medicinsk bedömning
• Fast vårdkontakt och individuell planering
• Tillgänglighet
• Val av utförare
• Personuppgifter och intyg
• Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

6. Största förändringarna - 1
• Rätt att välja all offentligt finansierad sjukvård
(primärvård och öppen specialistvård) i hela landet, även
den vård som utförs i privat regi.
• Hemlandstingets remissregler gäller, men däremot gäller
mottagarlandstingets prioriteringar. Reser och
merkostnader bekostas inte.
• Tydligare rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter
• En nationell myndighet föreslås få ansvar för information
till allmänheten om patientens rättigheter.

7. Största förändringarna - 2
• Skärpning av kravet på samtycke för ett ge vård. Från
”presumtivt antagande om samtycke” till konkludent
samtycke - ”får inte ges utan patientens samtycke”.
• Socialstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om
formerna för samtycke.
• Sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd
med patienten. Patientens medverkan ska utgå från
dennes önskemål och indviduella förutsättningar.

8. Största förändringarna - 3
• Barn som särskild grupp förs in i lagstiftningen. Barnets
bästa ska beaktas där vård ges till barn. Nämns i kapitel
1-4. Nu omnämns barn endast som anhöriga.
• Enklare att kräva förnyad medicinsk bedömning och
även utanför det egna landstinget.

9. Fördelar med förslaget
• Skriven för allmänheten. Mer pedagogisk och tillgänglig,
gör det möjligt för patienter att utkräva sina rättigheter.
• Oinskränkt rätt att söka vård i hela landet. Driver fram
bättre och mer tillgänglig specialistvård även i Sörmland.
• Krav på tydligare samtycke är nödvändigt, men
fortfarande juridiskt och moraliskt komplicerat
• Ger förutsättningar för personcentrerad vård
(”patientcentrerad”) och patientens delaktighet, vilket
leder till bättre kvalitet och mer effektiv vård

10. Kritik mot förslaget
• Patientens rättigheter föreslås inte vara utkrävbara, med
motivet att rättsväsendet inte är lämpad för medicinska
tvister samt att det kan vara kostnadsdrivande.
• Men utredningen föreslår inte att ”vården” i sig blir en
rättighet. De föreslagna rättigheterna rör omständigheter
runt vården; ”hur” inte ”att” vården ges.
• Moderaterna vid Sörmlands landsting befarar att den nya
patientlagen blir tandlös, om inte annat kommer det ta
lång tid för landstingen att efterleva lagen fullt ut.

11. Våra önskemål
• Landstingen borde åläggas att utforma lokala rättigheter
samt definiera ett lokalt sanktionssystem.
• Lokala rättigheter finns idag, i olika former. Till exempel
ingen patientavgift om vården inte ges inom
vårdgarantin.
• Patienten är fortfarande utlämnad till landstinget och
sjukvården. Behov av till exempel en patientombudsman
för att i praktiken och handgripligen utkräva rättigheter.

12. Hur påverkar lagen Sörmland
• Genom att kunna söka vård i andra landsting driver det
fram ökad valfrihet inom öppen specialistvård och
kortare köer i Sörmland. Inte längre möjligt att undanta
vissa discipliner från det fria vårdvalet.