G:\Ke Avd Inspirationsplatser\Pedagogiskadokumentationer Insp Platser\Alviksskolan091119\Hela Barnet Hela Dagen Presentation\Hela Barnet Hela Dagen Presentation Klart 091209

text

Hela barnet hela dagen
Ett helhetstänk kring fritids /skolasamverkan

Välkomna till vår
Inspirationsplats!

Alviksskolan 2009 HEM

Speakerröst:
Välkomna till Alviksskolans inspirationsplats: Hela barnet hela dagen.
Med vår inspirationsplats vill vi dela med oss av vår process, både tankar,
erfarenheter, vinster, dilemman, förhållningssätt och redskap. Vi vill gärna
träffa er för ett ömsesidigt utbyte där vi får spegla varandras tankar och
arbetssätt och helhetstänk kring fritids /skolasamverkan
Ett på så sätt fortsätta utveckla våra verksamheter.
Vår presentation är gjord som en multimediaproduktion. Du klickar dig
fram via bubblorna i vår tankekarta och via knapparna i våra
Välkomna till vår
undermenyer. Undvik piltangenter och andra sätt som du brukar ta dig
fram i en Power Point presentation och använd istället knapparna. Framåt
och bakåtknappen är flickorna uppe i hörnen på sidorna i presentationen.
Inspirationsplats!
Längst ner till höger hittar du knappen som tar dig tillbaka till tankekartan,
som är vår huvudmeny.
Klicka på flickan så kommer du till tankekartan.

Alviksskolan 2009 HEM

Vi har en
Titta in till oss! dialogisk
lärandemiljö

Tillsammans
utvecklar vi vår Tillsammans
verksamhet Boka
skapar vi
besök
inspirerande
lärmiljöer
Tillsammans
skapar vi Lyssna till
förutsättningar föräldrar, barn Hitta rätt
och pedagoger
Om oss


Vi som har skapat presentationen hösten 2009

Hanna Fredman, Ru Hedefalk,
Maria Johansson, Gunilla Vigert,
fritidspedagog lärare/förskollärare barnskötare skolledare/lärare

Våra kollegor samt övriga elever
i 2G och deras föräldrar har
också aktivt bidragit med sina
Karin, Fahad, Moa, tankar, bilder och arbeten.
elev 2G elev 2G elev 2G

HEM


Boka besök text

Är ni intresserade av att besöka oss?
Skicka ett mail, ett sms eller ring:
Gunilla.vigert@utbildning.stockholm.se
Arbetslaget 08 – 508 07 178
Gunilla 08 – 508 07 1207 102
SMS 076 – 12 07 102
Fundera redan nu på vilka områden som ni vill få belysta vid ert
besök!

HEM

Speakerröst:
Boka besök Är ni intresserade av att
besöka oss! Vá kul!
Är ni intresserade av att besöka oss? Vi vill gärna träffa er för ett
ömsesidigt utbyte där vi får
Skicka ett mail, ett sms eller ring: spegla varandras tankar
Gunilla.vigert@utbidlning.stockholm.se och arbetssätt och på så
sätt fortsätta utveckla våra
Arbetslaget 08 – 508 07 178 verksamheter.
Skicka ett mail eller ring oss
Gunilla 08 – 508 07 1207 102 så letar vi efter ett lämpligt
SMS 076 – 12 07 102 datum.

Fundera redan nu på vilka områden som ni vill få belysta vid ert
besök!

HEM


Inför besöket
Innan ni kommer på besök till oss rekommenderar vi att ni
utforskar vår presentation och utifrån denna väljer ut några
fokusområden som vi tillsammans ska fördjupa oss i under
besöket. Vi är även tacksamma för att få en kort beskrivning
av hur ni arbetar med fritids/skolasamverkan på er skola och
om ert syfte med besöket.
Vi planerar varje besök utifrån de önskemål vi får in. Samtalet
kommer att vara centralt och vi kommer att använda några av
de redskap som vi använder i vårt vardagsarbete med barn
och vuxna. Vi hoppas att ni kan avsätta 2 – 3 timmar till
besöket.

HEM


Hitta rätt
Vår presentation är skapad som en multimediaproduktion.
Du klickar dig fram via bubblorna och knapparna
I menyerna och använd bakåtknappen och framåtknappen
HEM Hemknappen tar dig alltid tillbaka till tankekartan/
huvudmenyn.
Klicka på ljudsymbolen
text när du vill lyssna på speakerrösterna.
Pratbubblan finns när speakerrösten har ett annat innehåll
än texten på sidan, klicka så kan du läsa vad som sägs.
PS: Undvik att klicka på piltangenter och andra varianter som ni brukar
använda för att navigera i Power Point.
HEM


Titta in till oss! text

Rusans dag Karins dag Hannas dag

HEM

Speakerröst:
Här kan du följa Rusan, Hanna
eller Karin under en vanlig dag på
Alviksskolan. Klicka på bilderna!
Titta in till oss!

Rusans dag Karins dag Hannas dag

HEM

text

Titta in till oss!

Rusans dag

HEM


Titta in till oss!

Rusans dag

När jag kommer till jobbet på
morgonen brukar jag göra någon
lugn aktivitet inne i Pippirummet.
Idag spelar jag och Viktor och
Donja Sjörövarspelet.

HEM


Titta in till oss!

Rusans dag

När första passet sätter
igång har jag och Maria
planering. Vi planerar och
förbereder
eftermiddagens
skapande. Idag ska vi
trycka sjörövarflaggor.

HEM


Titta in till oss!

Rusans dag

Idag äter jag pedagogisk lunch
tillsammans med barnen. Vi är
alltid två pedagoger som äter
tillsammans med barnen.

HEM


Titta in till oss!
Efter idrotten så planerar jag
Rusans dag tillsammans med Hanna. Vi
planerar Sjörövartemat och utgår
från tankekartan som barnen har
gjort på planeringsrådet. Det roliga
är att det är så naturligt att det
som barnen kommer fram till
gäller både skola och fritids, så vi
har inte två planeringsråd ett för
skola och ett för fritids och det
tycker jag är toppen.

HEM


Titta in till oss!

Rusans dag

Efter mellanmålet så har jag
skapande med några barn i
Pippirummet. Idag har vi textiltryck.
Vi ska göra trycka dödsskallar på
svart tyg som vi ska göra ett
flaggspel av som vi ska hänga upp
på våran sjörrövarvägg.

HEM

text

Titta in till oss!

Karins dag

HEM


Titta in till oss!

Karins dag

När jag kommer till skolan så brukar jag
sitta och läsa eller ibland så brukar jag
leka med mina kompisar. Eller så brukar
jag gå runt där lite i skolan och halv nio
börjar skolan.

HEM


Titta in till oss!

Karins dag

Just nu håller vi på med mattuppgifter
om sjörövare. Min uppgift höll jag och
Ludvig på med men just nu håller
Fahad och jag på att samarbeta och
fixar i ordning uppgiften.

HEM


Titta in till oss!
På idrott i C-huset, Ojojoj vad kul vi
Karins dag har!
Vi brukar börja med uppvärmning
sen kör vi igång med självaste
idrotten. Till sist så har vi avslutning.
Det finns en del barn som ansvarar.
Det är olika barn som ansvarar. Vi
jobbar två och två. Ibland så brukar
barn vara sjuka då får man jobba
själv.

HEM


Titta in till oss!

Karins dag

Just nu så är det rast. Jag leker Bro bro och
Breja med några kompisar. När rasten är slut
så går vi in.

HEM


Titta in till oss!

Karins dag

På boksamtalen, när vi har läst en bok, så
brukar vi samtala om boken, om vad som var
bra i boken, vad som var konstigt som man
inte förstod.
På ett boksamtal håller man på att diskuterar
om sakerna i boken, om vad som var bra,
som var dåligt, om det var konstigt om det var
något man inte förstod.
HEM


Titta in till oss!

Karins dag

Nu håller jag på, på fritids, och trycker
sjörövarflaggor. Jag ska trycka en gång
till för att det ska synas lite tydligare.

HEM

text

Titta in till oss!

Hannas dag

HEM

Min arbetsdag börjar med att jag går
in och tänder ljusslingan och några
Titta in till oss!
ljuslyktor i Pippirummet. Teodor och
Moa brukar komma samtidigt som
Hannas dag mig. Idag är de ivriga att fortsätta
med pysslet som de gjorde igår
eftermiddag.

HEM

Under det första passet har jag planerat att
barnen ska få fortsätta att skriva på sina
sjörövarmatematikberättelser som de håller
Titta in till oss! på att skapa två och två. Jag tänker inleda
med att visa tankekartan som vi gemensamt
Hannas dag skapat kring vad som är viktigt att tänka på
när vi skapar matematikberättelser. Barnen är
så kloka, de tycker t.ex. att det är viktigt att
matematikuppgiften hänger ihop med själva
berättelsen och att det är viktigt att använda
fantasin och ha roligt. De har också kommit
fram till att bra matematikuppgifter ska vara
lagom svåra och att det är bra om det finns
olika sätt att lösa matematikuppgiften på.
Efter matematik och svenska har jag rastvakt.
Vi turas om att vara utomhuspedagoger i vårt
arbetslag.
HEM

Efter rasten är det idrott. Idag är
det Karin och Viktor som
Titta in till oss! ansvarar för idrotten. Vi ska
spela basket. Barnen har på ett
Hannas dag planeringsråd varit med och
planerat upp hela terminens
idrottslektioner utifrån de lokal
mål vi har i ämnet idrott. Barnen
har varit med och planerat och
ansvarat för idrotten ända sedan
förskoleklassen. Det känns så
inspirerande att arbeta med
elevdelaktighet på det här sättet
eftersom barnen blir aktörer.

HEM


Efter idrotten har jag planering med
Titta in till oss! Rusan. Vi ska titta på tankekartorna
som vi gjorde på planeringsrådet
Hannas dag inför sjörövartemat.

HEM


Titta in till oss! När Rusan och jag har haft vår planering så går jag
in i Pippirummet och fortsätter arbeta med barnen.
Vi ska gemensamt läsa ett kapitel ur Bullerbyboken.
Hannas dag Därefter ska barnen få skriva ner tankar om svåra
ord eller meningar som de inte förstått eller tyckt
mycket om i syfte att lyfta tankarna i boksamtalet vi
ska ha. Jag tycker att det är berikande för barnens
lärande att både muntligt och skriftligt få sätta ord
på sina tankar. Loggboken är superbra fatt använda
sig av ör att göra allas röster hörda i samtalet. Vi
går varvet runt så att alla får läsa upp sina tankar.
Jag tror i och för sig att jag ska börja med att lyfta
upp våra gemensamma samtalsstrategier eftersom
samtalet igår inte fungerade så bra.

HEM


Vid halv två är det mellanmål. Då
Titta in till oss! ska Emma och jag planera hur vi
ska arbeta vidare med vårt Astrid
Hannas dag Lindgrentema.

HEM


Vi har en dialogisk lärandemiljö

Dialogisk lärandemiljö

Samlärande
Planeringsråd

Ringsamtal Tematiskt arbete

Reflektion Närmaste utvecklingszonen

Respons Mål & dokumentation

HEM


Tillsammans skapar vi inspirerande lärmiljöer

Hemvist Våra rum

HEM


Hemvist
Vi i klass 2G har två rum och ett
grupprum som vår hemvist.
Vi har valt att inte kalla rummen för
klassrum eftersom barnen vistas i
rummen under hela dagen.

HEM


Hemvist
Våra rum är
skapade utifrån
vårt Astrid
Lindgren tema.

Vi har ett
Pippirum och ett
Karlssonrum.

HEM


Hemvist
Vi vill att
barnen ska
känna att
det är
deras rum
och allt
material är
lättillgängli
gt under Inga dörrar är stängda mellan de
hela olika hemvisterna. Alla är
dagen. välkomna att delta i de aktiviteter
som pågår i de olika rummen.

HEM


Våra rum
Det är väldigt viktigt
för oss hur våra rum
är utformade. Vi vill
att rummen ska
skapa lust att lära,
kreativitet och
inspiration. Vi har,
tillsammans med
barnen, skapat rum De teman som vi har använt
utifrån det som inspiration under barnens
övergripande temat första tre år i skolan är Maja,
som vi arbetar med Mulle Meck, Pippi och
under läsåret. Karlsson.

HEM


Våra rum
Utöver klassernas hemvister
finns t.ex. ateljen,
rörelserummet, köket och
bokhörnan tillgängliga för alla
klasser i huset under hela dagen.

HEM


Tillsammans skapar vi förutsättningar

Från två verksamheter till
en
Ramar

Arbetslaget

Mentorskap

Schema

HEM


Tillsammans utvecklar vi vår verksamhet
Vision

Teori och praktik

Styrdokument

Strategi för
verksamhetsutveckling
Mötesformer

Redskap

HEM

Hela barnet hela dagen text

Nationella ramar
Juni 1991 regeringens betänkande slog man fast att ett
närmande mellan de båda verksamheterna var önskvärt
och att de skulle styras av samma organisation samt ha ett
gemensamt måldokument.
1998 beslutade regeringen att fritidshemmen även skulle
omfattas av läroplanen Lpo 94.
År 1998 övertog Utbildningsdepartementet ansvaret för
fritidshemmen från Socialdepartementet och sedan samma
år är Skolverket tillsynsmyndighet på kommunnivå.

HEM


Nationella ramar

Redan på 70-talet skrevs tankarna om en samlad att ett
Juni 1991 regeringens betänkande slog man fast skola
fram i SIA-utredningen menverksamheterna innan
närmande mellan de båda det har tagit tid var önskvärt
intentionerna fått styrasi av samma organisation samt ha ett
och att de skulle fäste verksamheten.
gemensamt måldokument.
Beslutet om att skapa en gemensam läroplan och att
samla beslutade regeringen att fritidshemmen även skulle
1998 båda verksamheterna under samma
departement läroplanen Lpo 94. för att förverkliga
omfattas av ökade möjligheterna
den1998 övertog Utbildningsdepartementet ansvaret för
År samlade skoldagen även om det inte finns någon
tvingande text kring Socialdepartementet och sedan samma
fritidshemmen från hur samverkan ska organiseras.
år är Skolverket tillsynsmyndighet på kommunnivå.

HEM


Alviksskolans ramar

2004 Trappan (Alviksskolans femårsplan)
Mål för år 1: Vi organiserar oss för samverkan fritids –
skola.

HEM


Alviksskolans ramar

2004 Trappan (Alviksskolans femårsplan)
Mål för år 1: Vi organiserar oss för samverkan fritids –
skola.
På vår skola skrev vi in fritids/skolasamverka
som ett av målen i vår femårsplan 2004. Vi är
en stor skola med fem F-3 enheter och vägen
till förverkligande av detta mål har varit olika
lång i olika enheter.

HEM


Alviksskolans ramar
2008 gemensam policy för samverkan fritids - skola Alviksskolan
Gundtanken bakom fritids-skolasamverkan:
Ett team av pedagoger ansvarar för en grupp barns lärande och utveckling under
hela dagen. Teamet ansvarar för att skapa trygga lärmiljöer där alla känner sig
delaktiga. Pedagogerna i teamet har ett gemensamt ansvar för att arbeta mot
samma mål.

Vad innebär det i praktiken?
• Teamet tolkar gemensamt uppdraget.
• Barnens mål är levande för alla: barn, föräldrar och pedagoger.
• Alla i teamet bidrar med sin unika kompetens.
• Teamet ansvarar gemensamt för planering, genomförande och uppföljning.
• Teamet har rutiner för dokumentation.
• Teamet reflekterar regelbundet kring sitt arbete
• Teamet ansvarar för att analysera och följa upp elevernas resultat.

HEM


Alviksskolans ramar
2008 hade vi kommit så långt att vi
Ett team av pedagogerkunde enas gruppgemensammautveckling under
ansvarar för en om barns lärande och riktlinjer
hela dagen. Teamet ansvarar för att skapa trygga lärmiljöer där alla känner sig
för fritids/skola samverkan.
delaktiga. Pedagogerna i teamet har ett gemensamt ansvar för att arbeta mot
samma mål.

• Teamet ansvarar gemensamt för planering, genomförande och uppföljning.

HEM


G-husets ramar
G-husets arbete är organiserat i arbetslag där ett arbetslag ansvarar för en
årskurs. Arbetslagen består av olika yrkesgrupper: lärare, förskollärare,
fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare.

Arbetslaget har gemensamt ett helhetsansvar för en grupp barns utveckling
och lärande under hela dagen i samverkan med barnens föräldrar.
Arbetslaget ansvarar också för att samverka:
• inom enheten
• med kompisklass på Manillaskolan
• med kompisklass på Tranan
• inom G-huset

Arbetslaget använder i sitt arbete de gemensamma redskap vi har på
Alviksskolan som t.ex. planeringsråd, Skolwebb, portfolio, loggböcker.

HEM


G-husets ramar
G-husets arbete är organiserat i arbetslag där ett arbetslag ansvarar för en
I vår enhet har vi organiserat oss
årskurs. Arbetslagen består av olika yrkesgrupper: lärare, förskollärare,
årskursvis. Varje arbetslag har ett
fritidspedagoger, fritidsledare och barnskötare.
helhetsansvarar för alla eleverna i
årskursen. Arbetslagen har stor
Arbetslaget har gemensamt ett helhetsansvar för en grupp barns utveckling
och lärande under hela dagen i samverkan med barnens föräldrar.
frihet att planera och genomföra
Arbetslaget ansvarar också för att samverka:
sitt arbete utifrån vision,
• inom enheten
• med kompisklass på Manillaskolan och vår strategi för
styrdokument
verksamhetsutveckling.
• med kompisklass på Tranan
• inom G-huset

Arbetslaget använder i sitt arbete de gemensamma redskap vi har på
Alviksskolan som t.ex. planeringsråd, Skolwebb, portfolio, loggböcker.

HEM


Arbetslaget
När vi startade vårt arbetslag för två och ett halvt år sedan
var vi sex pedagoger med olika utbildning, två barnskötare,
en fritidspedagog och tre lärare. Tre av oss hade haft ett
nära samarbete tidigare och två av pedagogerna var helt
nya på vår skola.
Vi hade ett tydligt uppdrag utifrån Alviksskolans riktlinjer
kring Fritids/skolasamverkan, att skapa ett fungerande
helhetstänk kring Fritids/skolasamverkan som hos oss på
Alviksskolan kallas ”Hela barnet hela dagen”.

HEM


Arbetslaget
Det tar tid att lära känna varandra
inom arbetslaget och att
tillsammans hitta fram till en
samsyn kring uppdrag och
arbetssätt. Vi försöker därför låta
samma pedagoger följa barnen
under flera år. Ibland byts någon
pedagog efter ett par år och
ersätts av någon som kan följa
gruppen vidare upp i år fyra och
fem. Vi vill på det sättet göra
övergångarna mellan år tre och år
fyra så smidig som möjligt.

HEM


Arbetslaget och ett halvt år har arbetslagets
Under dessa två
sammansättning förändrats på grund av
mammaledighet och organisatoriska orsaker. I
dagsläget är vi fyra pedagoger som ingår i
arbetslaget, tre av oss har följt gruppen från
förskoleklass.
Under uppstartsveckan inför Förskoleklassen kom
vi fram till några viktiga punkter som vi ville
samverka och skapa en samsyn kring:
mentorsskap, tematiskt arbetssätt & en dialogisk
lärandemiljö, ansvarsområden, styrdokument och
Verktyg för livet (hörselklassernas profilmål). Dessa
punkter har vi sedan dess fortsatt att fördjupa oss i
och försökt förbättra.
HEM


Arbetslaget - ansvarsområden
Utifrån våra kompetenser och
intressen delade vi upp vårt
gemensamma arbete i olika
ansvarsområden.

Vi var i ett tidigt stadie överens
om att fritids/skolasamverkan inte
handlade om att byta
arbetsuppgifter med varandra,
utan att istället skapa en helhet
för de barn vi har i vår klass.

HEM


Mentorskap vi skulle vara fyra mentorer i
Vi bestämde att
klassen.

Vårt syfte med ett delat mentorskap, oavsett
utbildning var att alla pedagoger i arbetslaget
skulle känna sig delaktiga i barnens utveckling
och lärande.

I mentorsskapet ingick det att ansvara för
föräldrakontakten till de barn man är mentor
för, vara sammankallande till utvecklingssamtal
och andra möten kring barnet och att
tillsammans med barnet förbereda
utvecklingssamtalet.
HEM


Mentorskap - mentorsgrupp
Eftersom vi ville att alla barn skulle lära
känna varandra och alla oss pedagoger
såg vi det som att tryggheten i den lilla
mentorsgruppen skulle skapa
förutsättningar för barnen att till en
början våga uttrycka sina tankar och
känslor i den lilla mentorsgruppen, för att
så småningom våga delta i större
sammanhang tillsammans med
ytterligare en mentorsgrupp.

HEM


Mentorskap
I första klass blev det tydligt för oss att alla
pedagoger inte kände samma trygghet i att
ansvara för utvecklingssamtalet på samma
sätt som vi gjort i förskoleklassen, eftersom
de olika målen som vi har i skolans ämnen
mest arbetades med på de pass där lärarna
ansvarade för.
Vi beslutade då att lärarna ansvarar för att
leda utvecklingssamtalen tillsammans med
barnet från år ett. I övrigt är mentorsrollen
oförändrad.

HEM


Styrdokument
Vi bestämde att vi gemensamt skulle tolka vårt
styrdokument, Lpo-94 i syfte att skapa ett gemensamt
förhållningssätt till den värdegrund som fritids och
skola vilar på.
Vi ville hitta former för vad vi skulle samverka kring.
Till en början fördjupade vi oss i värdegrunden och de
lokala kursplaner vi har på Alviksskolan.
På våra arbetslagsmöten använde vi oss av
citatmodellen som samtalsmodell i syfte att koppla
ihop teori och praktik samt skapa ett gemensamt
förhållningssätt till den gemensamma värdegrunden
som fritids och skola har.
HEM


Styrdokument
Vi kände oss dock lite frustrerade över att vi inte
tydligt såg i våra styrdokument vad vi kunde
samverka kring. Det blev för mycket mål och
”skoltänk” och det upplevdes som att vi lärare
hade lite tolkningsföreträde eftersom vi har en
större vana att tolka strävansmål och uppnående
mål. Detta tyckte inte vi skapade lika
förutsättningar inför vårt samarbete.
Förutom det gemensamma arbetet kring att
utveckla våra barns sociala kompetens ville vi
hitta konkreta exempel på vad Fritidshemmets
uppdrag är.
HEM


Styrdokument
Vi bestämde oss för att fördjupa oss i
skriften: Allmänna råd och kommentarer,
kvalitet i Fritidshem.
Där hittade vi samarbetsområden såsom
att låta barnen lära känna sin närmiljö och
att ”uppmuntra och väcka intresse hos
barnen att utveckla fritidsintressen som de
senare kan delta i när de slutar på
fritidshemmet” (s.23, Allmänna råd och
kommentarer, kvalitet i fritidshem).

HEM


Citatmodellen
För att få en text belyst ur flera perspektiv och därmed komma
till en djupare förståelse av det vi läst om använder vi oss av
olika samtalsmodeller. Citatmodellen är en av våra
favoritmodeller. Den har vi bl.a. använt för att skapa en samsyn
kring våra styrdokument.

Så här gör vi:
Innan mötet: Hela arbetslaget läser en gemensam text t.ex. ett
intressant kapitel ur en bok eller en artikel. Alla väljer ut vars två
citat ur texten och reflekterar kring denna i sin loggbok.

HEM


Citatmodellen
Under mötet: Vi delar in oss i smågrupper om tre högst fyra personer.
En av deltagarna börjar med att läsa upp ett av sina citat. De andra
reflekterar kring citatet i sina loggböcker. I tur och ordning delger
berättar var och en om vilka tankar de fått av citatet. Den som valde
citatet berättar sist. Alla lyssnar utan att avbryta. När alla givit sin
reflektion kan man ha ett kort samtal om frågor som dök upp. Sen går
man vidare till nästa person och nästa citat.
Avsluta gärna med en runda där alla får berätta vad de lärt sig under
samtalet.

HEM


Schema
Under höstterminen i förskoleklassen brottades vi mycket
med att få till ett fungerande schema, där både barn och
vuxna skulle få en bra pedagogisk verksamhet i form av olika
gruppkonstellationer och planeringstid.

Att starta samverkan mellan fritids/skola redan i
förskoleklassen gav oss utrymme att inte låta skolämnena
styra vår verksamhet. Vi delade in barnens dag i tre pass. Vi
delade sen också upp vilka pedagoger som hade ansvar för
de olika passen. På detta sätt skapade vi utrymme för
planeringstid för oss pedagoger i olika konstellationer.

HEM


Schema
Då barnen började i första klass fortsatte vi med att dela in
barnens dag hos oss i tre pass.
Pass ett 8.30- 11.40 ansvarade lärarna för.
Pass två 11.40-13.30 ansvarade alla pedagoger för .
Pass tre 13.30 – 15.30 ansvarade fritidspedagog/barnskötare för.
Detta har varit en viktig förutsättning för oss att skapa en helhet i
barnens dag. Då vi inte är ansvariga för ett pass har vi planering
med en kollega. Denna modell arbetar vi även efter nu när barnen
går i andra klass.

HEM


Redskap
Det som är spännande är att vi som
pedagoger under vår resa använt oss av
många av de redskap som vi själva
använder oss av i vår pedagogiska
verksamhet tillsammans med barnen:
loggbok, reflekterande samtal, samlärande,
skuggning, litteratur. Vi har haft en
skolledare som har haft en handledande
och stöttande funktion i vår process.
Detta har gjort att vi lever som vi lär -
tillsammans har vi skapat en verksamhet
som inte hade varit möjlig att uppnå i en
segregerad skola och fritidsverksamhet.
HEM


Mötesformer
Under vårt första år hade vi en gemensam mötestid per
vecka då hela arbetslaget samlades. Då skulle allt hända.
Tolkning av updraget, reflektion kring vår praktik ,
samarbete med det andra arbetslaget i enheten,
övergripande planering, diverse information och APT-
punkter trängdes om utrymmet.
Vi insåg att det måste till ytterligare ett tillfälle per vecka
för att hinna allt. Det kommande året införde vi en
arbetslags-planering en gång i veckan. Torsdagsmötena
kunde sedan användas för övergripande frågor.
Klicka vidare om du vill veta mer om vår mötesstruktur.

HEM


Mötesformer
1. Arena

2. Ramar
5. Överblick

3. Struktur
6. Egen reflektion
4. Detaljer

HEM


Mötesformer
1. Arena

Planeringsdagar
Använder vi för:
att tolka uppdraget ur ett skolövergripande perspektiv,
verksamhetsutveckling ur ett skolövergripande
perspektiv,
kompetensutveckling ur ett skolövergripande perspektiv.

HEM


2. Ramar
Enhetsmöte
Använder vi för att arbeta med:
att tolka uppdraget - få en samsyn,
grundstruktur / ansvarsfördelning,
samverkansstrategier/-former
andra gemensamma frågor (APT)
övergripande riktlinjer för t.ex. teman, värdegrund
barnfrågor, övergripande
reflektion och analys

HEM


3. Struktur
Arbetslagsplanering
Används för :
att tolka uppdraget - få en samsyn utifrån det konkreta,
målkonretisering,
övergripande planering av t.ex. arbetsformer, teman,
värde-grundsarbete etc,
samordning mellan ansvarsområden,
barnfrågor, konkret,
reflektion kring arbetet,
praktiska gemensamma frågor.

HEM


4. Detaljer
Planering i ansvarsgrupper, enskilt och i planeringsråd
Använder vi för:
målkonkretisering inom ansvarsområdet
detaljplanering av ansvarsområdet
utvärdering av arbetet
Dokumentation
reflektion kring arbetet
praktiska frågor
utvecklingssamtal etc.

HEM


5. Överblick - kommunikation

Skolwebben
Använder vi för:
information inom skolan och till hemmen
samordning mellan olika delar av skolan
praktiska frågor av allmänt intresse

HEM


6. Egen reflektion

Loggbok, medarbetarportfolio och medarbetarsamtal
Används för:
reflektion över sitt eget arbete och över sin egen
professionella utveckling,
att sätta upp egna mål för sin professionella utveckling,
reflektion kring arbetssituation och samverkan.

HEM


Teori & praktik

Citatmodelle
n

HEM


Citatmodellen
För att få en text belyst ur flera perspektiv och därmed komma
till en djupare förståelse av det vi läst om, använder vi oss av
olika samtalsmodeller. Citatmodellen är en av våra
favoritmodeller. Den har vi bl.a. använt för att skapa en samsyn
kring våra styrdokument.

Så här gör vi:
Innan mötet: Hela arbetslaget läser en gemensam text t.ex. ett
intressant kapitel ur en bok eller en artikel. Alla väljer ut vars två
citat ur texten och reflekterar kring denna i sin loggbok.

HEM


Teori & praktik
”Det tycks dock inte vara
samverkan eller samarbetet i sig
själv som utgör problemet, det är
snarare hur organiserandet och
formaliseringen sker som
framträder som problemet.” sid.74
Arbetslag och lärande är en
guldgruva för alla som vill få
arbetslaget att fungera som nav i
verksamheten. Här belyses
Arbetslag och lärande
samverkan inom ett arbetslag ur
många perspektiv. Jon Olsson (Red.)

HEM


Teori & praktik
Vårt dialogiska arbetssätt
inspirerades initialt av att några
av lärarna deltog i
Dialogprojektet, ett nationellt
utvecklingsprojekt under
ledning av Ann-Christine
Wennergren.
Om du är intresserad kan du
läsa mer om projektet i hennes
Dialogkompetens i skolans vardag
doktorsavhandling eller på
hemsidan Ann-Christine Wennergren
www.dialogprojektet.se
HEM


Teori & praktik
”Den insikt om den egna
undervisningen som gruppen får
genom självreflektion och dialog
kommer naturligtvis att kunna ta
sig i uttryck i praktiken och vid
planering av den kommande
undervisningen. På detta sätt
utvecklas kompetensen cykliskt
mot en allt större insikt. (sid. 65)
Vägar till lärares lärande
Lendahls & Runesson
(Red.)
HEM


Teori & praktik
”Elevperspektivet, dvs. elevernas
tänkande relativt ett visst
innehåll, hans möjlighet att
reflektera över sina erfarenheter
och sitt lärande genom
problemlösning och reflektion, är
några av de didaktiska teman
som löper som en röd tråd
genom bokens olika kapitel.” (Sid
14). Vägar till lärares lärande
Lendahls & Runesson
(Red.)
HEM


Teori & praktik
”Barns dialoger är ett kollektivt utbyte av
idéer mellan jämlikar, där barn genom
kommunikationen blir introducerade i
nya tankesätt. Barns egna tankar
påverkas av det tankeutbyte som sker
dem emellan. Barn införlivar själva den
kommunikativa processen, vilken de
erfar i samspelet med kamraterna och
de bygger på så sätt in verktyg för
tänkandet… Det är alltså genom Barns samlärande
samarbete och samvaro som barn lär Williams, Sheridan & Pramling
och utvecklas.” (sid.99) (2000)

HEM


Teori & praktik
Vad är aktionsforskning?
” …Det handlar med andra ord om att
utveckla och förändra verksamheten
men också om att skaffa sig kunskap
om hur denna förändring går till och vad
som sker under arbetets gång., vilket då
kan relateras till den vuxnes lärande.
Centrala moment blir att som praktiker
ställa frågor till praktiken, iscensätta en Aktionsforskning i praktiken
handling, följa processen och reflektera
över va dom där sker. (sid.13). Rönnerman (red.)(2000)

HEM


Teori & praktik
”På många håll kompletterar nu de olika
yrkesgruppernas sätt att möta lärande
och kunskapsarbete varandra så att
barnen gynnas. Är nästa steg i
utvecklingen av skolsamverkan att också
de vuxna drar nytta av samarbetet för att
vidga yrkesskickligheten och få nya
infallsvinklar?”( sid. 272)
Skriver Anna Längsjö i kapitlet:
Vad gör fritidspedagogen i
skolan?
Reflektion och praktik i
läraryrket
Brusling och Strömqvist (Red.)
HEM


Mötet mellan fritids skola – ett möte mellan två traditioner

S F
K R
O UTVECKLING I
LÄRANDE
L T
A I
D
S

HEM



S F
K R
O INFORMELLT I
FORMELLT LÄRANDE
L T
LÄRANDE
A I
D
S

HEM



S F
K R
O LUSTSTYRT I
MÅLSTYRT T
L
A I
D
S

HEM



S F
K R
OREFLEKTERAT I
O
L REFLEKTERAT T
A I
D
S

HEM

Från två verksamheter till en
text

2007 /2008 Arbetslaget som bas i verksamheten
Fritidshemmet Alviksskolan
Akka

HEM


För oss har det tagit tid att hitta
Akka
formen för vår
fritids/skolasamverkan.
Trots att vårt fritidshem redan när
det bildades 1980 hade ett utökat
ansvar för samverkan fritids/skola
utifrån SIA-utredningen så var det
två helt skilda verksamheter som
hade viss samverkan med varandra.

HEM

text

Akka

2004 Alviksskolans trappa / G-huset byggt för fritids-skolasamverkan
F 1 2 3

Fritids F-1 Fritids 2-3

HEM


Akka 2004 tog Alviksskolan ett
beslut om att vi skulle gå
över till en organisation
F 1 2 3 där man såg barnens
hela dag som en
verksamhet. Vi flyttade
detta år också in i en helt
ny skolbyggnad, som var
byggd utifrån
helhetsperspektivet.

HEM

text

Akka

F 1 2 3


Gemensam F 1 2 3
ma riktlinjer

HEM


2007 /2008 Arbetslaget somatt formulera gemensamma
2008 var vi redo bas i verksamheten riktlinjer för
samverkan och efter det övergick dialogen från ifrågasättande
till att gälla hur vi skulle hitta former för samverkan. Efter hand
Akka
flyttade pedagogerna sin tillhörighet till arbetslagen och idag
är arbetslagen hemvist för trappa / lärare byggt fritidspersonal.
2004 Alviksskolans både G-huset och för fritids-skolasamverkan
Både barn och pedagoger upplever att de arbetar i en
F 1 2 3
verksamhet, inte två.

Gemensam F 1 2 3
ma riktlinjer

HEM


Ett team av pedagoger ansvarar för en grupp barns lärande och
utveckling under hela dagen. Teamet ansvarar för att skapa trygga
lärmiljöer där alla känner sig delaktiga. Pedagogerna i teamet har ett
gemensamt ansvar för att arbeta mot samma mål.

• Teamet ansvarar gemensamt för planering, genomförande och
uppföljning.

HEM


Alviksskolans vision – En bra start på livet
Våra elever är väl förberedda för ett livslångt lärande. De har goda
kunskaper och användbara redskap för ett fortsatt lärande. Vår
gemensamma värdegrund genomsyrar elevernas
förhållningssätt till varandra och sin omvärld.

Vi arbetar utifrån ett synsätt där:
 Eleven är aktör och tar ansvar för sitt eget lärande och för
andras välmående.
 Eleven känner arbetsglädje och gemenskap.
Vi arbetar i en pedagogisk miljö som kännetecknas av samarbete,
dialog och varierade arbetssätt inom tydliga ramar.

HEM


Från irrbloss… till …
aktionslärande
aktion
aktion
aktion
reflektion
problem
observation
problem
observation
aktion
aktion aktion reflektion

problem problem

HEM


Från irrbloss… till …
aktionslärandeatt man startar utvecklingsprojekt som i början
Det är lätt
aktion
väcker intresse och engagemang men som man sedan
aktion
släpper för att starta nya utvecklingsprojekt, det blir
aktion
irbloss istället för långsiktiga utvecklingsprocesser. Så
reflektion
problem det varit på vår skola. De senare åren har vi arbetat
har
observation
med att problem för att våra utvecklingsarbeten
hitta former
observation
istället ska leda till förändringar i praktiken. Vår strategi
aktion
aktion aktion
för verksamhetsutveckling bygger på aktionslärande och
reflektion
vill starta långsiktiga processer där man fullföljer alla
faserna i förändringsarbetet: initiering, implementering,
institutionalisering och spridning.
problem problem

HEM


Alviksskolans strategi för verksamhetsutveckling text

Alviksskolan - en lärande
organisation
Vi strävar efter att alla arbetsenheter
ska fungera som samarbetande
kulturer där alla medarbetare är
aktörer i
verksamhetsutvecklingsprocessen
utifrån vision, styrdokument och
aktuell forskning.

HEM


Alviksskolans strategi för verksamhetsutveckling
2008 arbetade vi fram
Alviksskolan - en lärande en gemensam strategi
organisation för
Vi strävar efter att alla arbetsenheter på Alviksskolan.
ska fungera som samarbetande
Den kom till som ett
kulturer där alla medarbetare är naturlig led i en lång
aktörer i process där vi bl.a.
verksamhetsutvecklingsprocessen arbetat med dessa
utifrån vision, styrdokument och frågor i två stora
aktuell forskning. projekt.

HEM


Mål för år 2010
All personal använder redskap för
att:
• synliggöra förhållningssätt och
arbetssätt i den pedagogiska
verksamheten,
• reflektera över praktik och mål,
• inleda förändringsarbete utifrån
detta i den pedagogiska
verksamheten.

HEM


Pedagogernas roll
Varje pedagog deltar aktivt och tar
fullt ansvar för alla delar i processen
tillsammans med sina
arbetskamrater. Alla måste gå in i
processen med ett öppet sinne och
vara förberedd på att titta på sig själv
i sin yrkesutövning och vara öppen
för förändring. Pedagogerna har
även en viktig roll i att stödja och
utmana varandra under processen.

HEM


Skolledarens roll
Skolledaren har en handledande roll
och har som sin uppgift att handleda
pedagogerna genom processen
samt ta fram teori och annat
underlag utifrån de frågeställningar
som kommer fram under arbetets
gång.

HEM


Redskap:
• dialogen (samtalet)
• loggboken
• respons
• handledning
• skuggning
• föreställningskartor
• video
• olika samtalsmodeller

HEM


Lyssna till föräldrar, barn och pedagoger

Teodors Malins Claras pappa
mamma
Maria
mamma

Fahad Karin & Emma
Moa

HEM


När jag kom hit, ny till ett arbetslag som samverkat kring
barnen, hela dagen upplevde jag att skolans
verksamhetsplan var tydlig för alla och att alla berörda
pedagoger hade ett lika stort ansvar för barnens
utveckling. Helhetstänket gör att barnens lärande och
utvecklingen syns och förtydligas hela dagen då
samverkan gör att läroplanens strävansmål kontinuerligt
konkretiseras av alla pedagoger. Samverkan gör att vi som
arbetslag ständigt reflekterar och samtalar kring
undervisningens mål. Jag upplever därför att barnen
genom vår samverkan får möjlighet att se mönstret mellan
olika ämnen på ett varierande sätt. Lärandet blir bara
Emma lekbaserat och problemorienterat och har sin utgångspunkt
i deras vardag. Samverkan är därför nödvändig tycker jag
för att ge med reskap för ett livslångt lärande

HEM


Jag ser det som oerhört positivt att
pedagogerna följer barnet hela dagen. Det
skapar kontinuitet och trygghet hos barnen.
Det känns skönt att barnen får möjlighet till
spännande projekt även på fritid med
personer som är engagerade och kan ens
barn. Har barnen någon from av
funktionsnedsättning känns detta ännu
viktigare. Jag har aldrig dåligt samvete när
jag jobbar under fritid när man vet att ens Claras pappa
barn har det så bra.

HEM

Jag ser en röd tråd mellan fritids och skola. Samarbetet
med F-3:orna är toppen. Ni verkar följa upp tema på
skoltid som ni pratat om på lektion. Ni pedagoger har ett
bra samarbete mellan er och blandar om mellan er
pedagoger så att ni lär känna alla barn. Ni ger stort
ansvar till barnen med att plocka och prioritera bort, välja
aktiveter och så.
Barnen är trygga. Finns bra, tillräckligt med pedagoger på
eftermiddagen och det är bra för barnen.
Bra information om vad barnen gjort på dan.
Jag måste bara säga: Ni är bäst! Engagerade! Ni finns
Malins mamma
alltid när ni behövs. T.ex. vid konflikter, och ni tar tag i det
genast på samma dag.

HEM

En stor fördel i att arbeta tillsammans fritids/skola
är att vi i arbetslaget kan komplettera varandra , i
och med våra olika kunskapsområden. Det känns
skönt att vi kan ge stöd åt varandra när vi ställs
inför olika dilemman.
Det ger också barnen en jättestor trygghet att
samma vuxna finns kring dem hela dan och att
samma regler och förhållningssätt gäller oavsett
om det är på förmiddagen eller på eftermiddagen.
Eftersom vi har gemensam planering i arbetslaget
så kan vi se till att barnen får en variationsrik
Maria inlärningsmiljö. Det blir liksom en röd tråd över hela
dagen.

HEM

På dagarna i skolan så brukar vi jobba
med olika saker. Ibland brukar vi jobba
med matte och ibalnd brukar vi läsa och
ibland brukar vi tälja, och ibland brukar
vi pyssla, ibland får vi leka fritt. Vi
brukar tälja trägubbar precis som Emil i
Lönneberga gör. Och så har vi gjort en
lek om sjörövare, man.. Nästan som
Hela havet stormar, När man blir kullad
så klättar man upp på lite stegar och så Karin & Moa
säger man Skepp Ohoj! Ja sen bara
håller man på så.

HEM



För de mindre skolbarnen är det en stor
trygghet när skola och fritids och dess
pedagoger samverkar. Samarbetet gör
att skol- och fritidsdagen blir en helhet.
Det ger bra förutsättningar för
personalen att arbeta mot gemensamma
mål med såväl enskilda elever som med
gruppen. Skolarbetets arbete med olika
teman förstärks av att fritids utnyttjar
Teodors mamma samma teman i sin verksamhet.

HEM

Vi har haft sjörövartema och i det temat
ska vi lära oss om sjörövare. Och en gång
gjorde vi tankekarta om sjörövare. Och
tankekartan skulle vi säga till Hanna.
Hanna är våran fröken, och när vi
berättade till henne. På tankekartan var
det vad vi ville lära oss, frågor.. Jag och
Malin vi kom på att vi skulle ha en
jättespännande idé. Det var att vi kunde
ha en skattresa till skatten, för våran
Fahad lärare Hanna har en skattkarta. En riktig
skattkarta.

HEM


”Det flerstämmiga klassrummet
innebär ett klassrum där lärarens
röst är en av många röster som
lyssnas till, där eleverna också lär
av varandra och där muntlig och
skriftlig användning av språket står
i centrum för inlärningsprocessen.”
(Dysthe, 1996, s.13).
Som pedagoger har vi ett stort ansvar att fundera över vilka
verktyg vi vill att barnen skall få möjlighet att använda sig av
under sin heldag i vår verksamhet.

HEM


Att vi är ett arbetslag som
tillsammans skapat en helhet kring
barnens dag har gett oss en
pedagogisk styrka. Att kunna
förankra vår verksamhet i både
forskning, styrdokument och
pedagogisk litteratur har skapat ett
pedagogiskt självförtroende.
Denna pedagogiska styrka har vi
kunnat använda oss av i samtal
med våra elever, föräldrar och
kollegor.
HEM


Pedagogrollen
Som pedagog får vi inte vilseledas att tro
att den dialogiska lärandemiljön som utgår
från barnens egna frågor och erfarenheter
ställer mindre krav på oss pedagoger och
att pedagogrollen förringas.
Vi vill påstå att det är tvärtom, när vi som
pedagoger låter barnens frågor styra vår
undervisning ställs det höga krav på oss.
Till exempel att det inte alltid är våra röster
som förklarar för barnen eftersom det är
viktigt för barnen att få sätta ord på sina
tankar i syfte att förstå både sig själv och
sina kompisar.
HEM


Pedagogrollen

Vi pedagoger har en handledande funktion där vi agerar
som byggnadsställningar (scaffolds) åt barnen och där vi
hjälper barnen att fokusera på den aktivitet vi för tillfället
arbetar med.

HEM


Närmaste utvecklingszonen

Den närmaste utvecklingszonen är ett begrepp som Vygotskij
använder och kan beskrivas som en imaginär plats barnet
befinner sig i när det är på väg att internalisera en ny
kunskap. Så länge barnet befinner sig i den närmaste
utvecklingszonen, behöver den stöttning av en mera
försigkommen kamrat eller en pedagog. Men efterhand
internaliseras kunskapen och barnet har gjort den till sin
egen.
HEM


Närmaste utvecklingszonen
Genom att låta barnen förklara
för varandra hur de har tänkt
kring ett problem eller en läst
text, har vi fått uppleva detta vid
många tillfällen. Vi ser hur
barnens självförtroende stärks
när de ges möjlighet till dialog
och samlärande med varandra.
Vi har upptäckt att ibland är
sig mitt i en kamrats närmaste
barnen mycket bättre än oss utvecklingszon. Vi pedagoger
har gärna en tendens att få in väldigt mycket information i våra
pedagoger på att lägga
stöttningar och förklaringar.

HEM


Samlärande och utvecklandet av barnens sociala kompeten
Samlärandet mellan barn
ger barnen mycket. De lär
sig inte enbart att man kan
lära av varandra, utan
också att då man förklarar
för en kamrat sätter man
ord på och synliggör sina
egna tankar och får
därmed kunskap om sin
egen kunskap.

HEM


Samlärande och utvecklandet av barnens sociala kompeten
Denna metakunskap (läran om det egna lärandet) är mycket
betydelsefull både för den sociala och kognitiva utvecklingen
hos den enskilde individen. Barnen får en vidgad förståelse
för att man kan tänka på olika sätt och att det inte endast
finns ett rätt sätt att tänka på. För oss är detta ett sätt att
arbeta kring den värdegrund som skolan vilar på.
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga
till inlevelse
Lpo-94, s.2

HEM


Ringsamtal
I vår verksamhet använder vi
oss av ringsamtal (reflekterande
samtal med ett speciellt fokus).
Då vi fick barnen i förskoleklass
skapade vi tillsammans
samtalsstrategier för gruppen.
Genom att vi skapat ett metaspråk (talar med barnen om hur vi gör
när vi samtalar) kring hur vi ska gå tillväga när vi har ringsamtal
har vi alltid en ram att förhålla oss till. Dessa samtalsstrategier är
användbara som scaffolds (byggnadsställningar) tills barnen själva
internaliserat strategierna.

HEM


Ringsamtal
Samtalet är utgångspunkten för allt vi
gör.
I ringsamtalet övar barnen sig i att vara
aktiva lyssnare, ett exempel på detta är
att istället för att räcka upp handen så
”fångar vi ordet”. Det gör att barnen
måste lyssna på varandras tankar och
försöka att fånga ordet när en paus
uppstår. Vi tycker att det är viktigt att
barnen tränar sig i att ge ordet till
varandra genom att ställa en öppen
fråga till en kompis som ännu inte sagt
något i samtalet. HEM

text

Tematiskt arbetssätt
Genom att arbeta tematiskt har vi
ett verktyg för hur en grupp
pedagoger kan ansvara och
samarbeta kring en grupp barn
hela dagen. I och med att vi inte
låter läromedlen styra vår
undervisning får vi pedagoger
möjlighet att i planeringen av våra
teman reflektera över hur vi
arbetar med skolans värdegrund,
kursplanernas strävansmål och de
lokala mål vi har på Alviksskolan.

HEM


Genom att arbeta tematiskt har vi
ett verktyg för hur en grupp
pedagoger kan ansvara och
samarbeta kring en grupp barn
hela dagen. I och med att vi inte
låter läromedlen styra vår
undervisning får vi pedagoger Astrid
Vi har .. Vad heter det?
möjlighetLindgren tema faktiskt, hela dagarna.
att i planeringen av våra
teman reflektera över hur vi vi inte med det.
Men ibland så jobbar
arbetar med skolans värdegrund, saker som vi
Ibland har vi olika andra
kursplanernas strävansmål och de och så.
jobbar med och tar reda på
lokala mål vi har på Alviksskolan.

HEM


text
Varje temaområde är barn och
föräldrar med och planerar via
planeringsråd. Planeringsråden
ligger till grund för hur vi
pedagoger sedan planerar upp
barnens heldag. Barnen får via
ämnesintegreringen och
verksamhetsintegreringen
(fritids/skola) möjlighet att se
mönster mellan de olika ämnen
de har och deras kunskap utvecklas med ett kontrastivt
perspektiv då vi går från helheten till delarna.

HEM


Varje temaområde är barn och
föräldrar med och planerar via
planeringsråd. Planeringsråden det temat ska vi lära oss om
Vi har haft sjörövartema och i
ligger till grund för hur vi gjorde vi tankekarta om sjörövare.
sjörövare. Och en gång
pedagoger sedan planerar upp till Hanna. Hanna är våran
Och tankekartan skulle vi säga
barnens heldag. Barnen får via henne. På tankekartan var det
fröken, och när vi berättade till
vad vi ville lära oss, frågor.. Jag och Malin vi kom på att vi
ämnesintegreringen och
skulle ha en jättespännande idé. Det var att vi kunde ha en
verksamhetsintegreringen
(fritids/skola)till skatten,att se
skattresa möjlighet för våran lärare Hanna har en skattkarta.
En riktig skattkarta!
mönster mellan de olika ämnen
de har och deras kunskap utvecklas med ett kontrastivt
perspektiv då vi går från helheten till delarna.

HEM

text
Planeringsråd
I vår verksamhet är
elevernas delaktighet
i fokus. Det är viktigt
att vi utgår från
barnens erfarenheter
och tankar då vi
planerar ett
temaområde i syfte
att fånga barnens
intresse men även
för att ringa in
barnens
förkunskaper.
HEM

Är Vasa ett sjörövarskepp?
Planeringsråd Finns det riktiga skatter i världen och var
I vår verksamhet är finns dom?
elevernas delaktighet Varför gömde dom skatterna?
i fokus. Det är viktigt
Varför började sjörövarna röva?
att vi utgår från
barnens erfarenheter Varför gick man på planka?
och tankar då vi Jag vill lära mig varför de krigade!
planerar ett Vi vill lära oss att fäktas.
temaområde i syfte Vi vill göra en sjörövarkoja som alla får vara
att fånga barnens i.
intresse men även
Vi vill ha skattjakt.
för att ringa in
barnens Vi vill göra matteuppgifter om sjörvare.
förkunskaper. Jag vill ha en sjörövardag som man får klä
ut sig.
HEM
Det var allt planeringsråd!

text
Planeringsråd
Utifrån våra styrdokument Lpo-94
samt Allmänna råd och
kommentarer för kvalitet i
fritidshem konkretiserar vi målen
tillsammans med barnen. Utifrån
dessa ramar får barnen ha ett
planeringsråd där de kommer med
idéer kring vad och hur de vill lära
sig de olika målen.
Vi låter även föräldrarna vara med
och skapa mål inom våra olika
temaområden.

HEM

Barnen får vara med och bestämma!
Planeringsråd
Varje gång när vi börjar med ett nytt tema
Utifrån våra styrdokument Lpo-94
så har vi ett planeringsråd. Och
planeringsråd, jagråd och
samt Allmänna kan förklara vad
planeringsråd är. Det är att i
kommentarer för kvalitet man
fritidshem konkretiserar vi målen
planerar, man har frågor vad man vill
tillsammans med barnen. Utifrån
göra om det. Och när vi började med
dessa ramar får barnen ha ett
sjörövartema så hade vi massor av
frågor. Och frågorna de kommervi ville
planeringsråd där det vara att med
göra svärd av stål. Och såde vill en
idéer kring vad och hur har vi lära
fråga till. Finns det riktiga skatter i
sig de olika målen.
världen? Frågade vi och då ska vi få
reda på det härföräldrarna vara medom
Vi låter även i sjörövarfaktaböcker,
det finns eller inte. Och våra olika Hanna
och skapa mål inom våran lära
hon köper mycket faktaböcker. Barnen
temaområden.
får vara med och bestämma om
faktaböckerna. HEM


Loggbok och reflektion
Loggboken är ett verktyg
som barnen kan använda
sig av för att kunna
synliggöra sina egna
tankar. I loggboken finns
inga formella krav på
formen utan fokus ligger
på innehållet.
Loggboken har bland annat som syfte att åskådliggöra barnens
resa genom ett ämne. Det är av stor vikt att barnen känner att de
inte är tvungna att synliggöra sina tankar för kompisarna om de inte
vill. Loggboken kan vara en privat bok som endast läses av
pedagogen och barnet, där dessa kan utbyta tankar med varandra.

HEM


Loggbok och reflektion
Ytterligare ett syfte med
loggboken är att den ger eleven
möjligheter att reflektera kring det
egna lärandet. Barnen ska känna
att de egna tankarna duger och
är viktiga. Loggboken är också
ett sätt att förmedla skrivandets
viktigaste funktion, att kunna
meddela sig med någon
(Sandström Madsén, 1996). Vi låter
även barnen skriva i loggboken
som en förberedelse inför ett
ringsamtal i syfte att allas röster
ska bli hörda.
HEM


Respons
Vi låter barnen ge varandra
respons kring olika arbeten de
skapar. Att få kamraters
bekräftelser och utmaningar på
hur jag har skrivit, löst ett
framför ett arbete enskilt eller
tillsammans med en kamrat
anser vi är att lära för livet.

HEM


Respons
Vi tränar barnen medvetet i
en responsmodell där vi
väljer ett fokus för responsen,
form eller innehåll kopplat till
de mål som vi för tillfället
fokuserar på.

HEM


Respons
Vi samtalar om att det är
spännande för allas vårt lärande
om vi både vågar säga det vi
tycker var bra (bekräftelse) men
också vad som var svårt att
förstå (utmaningar).

Det är även mycket spännande
att låta barnen själva tala om för
kamraterna vad de vill att de ska
fokusera på i responsgivandet.

HEM


Mål ochatt det är viktigt att utvecklings-
Vi tycker dokumentation
samtalet blir ett trepartssamtal där alla
parter är väl förberedda (elev, förälder och
pedagog).

Utvecklingssamtalet har två fokus, dels att
ge barn, föräldrar och pedagog en nuläges-
beskrivning av barnets utveckling i
förhållande till de mål som vi arbetat med
dels att vara ett framåtsyftande samtal. Vad
vill barn, förälder och pedagog att vi
tillsammans ska arbeta vidare med för att
barnet ska fortsätta att utvecklas i sitt
lärande?

HEM


Mål och dokumentation
Vi arbetar kontinuerligt med
konkretisera läroplanens
olika mål tillsammans med
våra elever. Inför
utvecklings-samtalet får
barnen utifrån de
konkretiserade målen skapa
egna tankekartor kring vilka
mål de vill bli ännu bättre på
och om de vill skapa nya
egna mål utifrån de mål vi
har i läroplanen.

HEM


Tankekartan får barn och
föräldrar med sig hem inför
utvecklings-samtalet. Vi vill att
de tillsammans ska titta på
tankekartan samtala om vilka
mål de tycker är viktiga att
arbeta vidare med i den
individuella utvecklingsplanen.

Föräldrarna uppmuntras också
att läsa det skriftliga omdömet
som vi mentorer har skrivit
digitalt i Skolwebben.
HEM


Vi vill att barnen ska vara i fokus under
utvecklingssamtalet och vi tränar dem i att
våga leda utvecklingssamtalet själva. Vi låter
barnet hälsa föräldrar och pedagog välkomna
till utvecklings-samtalet och därefter visa sina
utvalda arbeten i visningsportfolion. De utvalda
arbetena är uttryck för något som känner att
den har lärt sig och/eller något som den är
extra stolt över. Därefter läser vi gemensamt
vad vi skrev i föregående IUP och samtalar om
hur arbetet kring den fortgått och efter det
blickar vi framåt och sammanfattar våra tankar
i nya mål i den IUP som skapas under just
detta utvecklingssamtal.

HEM

G:\Ke Avd Inspirationsplatser\Pedagogiskadokumentationer Insp Platser\Alviksskolan091119\Hela Barnet Hela Dagen Presentation\Hela Barnet Hela Dagen Presentation Klart 091209

Recommended

Recommended

More Related Content

Similar to G:\Ke Avd Inspirationsplatser\Pedagogiskadokumentationer Insp Platser\Alviksskolan091119\Hela Barnet Hela Dagen Presentation\Hela Barnet Hela Dagen Presentation Klart 091209

Similar to G:\Ke Avd Inspirationsplatser\Pedagogiskadokumentationer Insp Platser\Alviksskolan091119\Hela Barnet Hela Dagen Presentation\Hela Barnet Hela Dagen Presentation Klart 091209 (20)

More from Pedagog Stockholm

More from Pedagog Stockholm (20)

G:\Ke Avd Inspirationsplatser\Pedagogiskadokumentationer Insp Platser\Alviksskolan091119\Hela Barnet Hela Dagen Presentation\Hela Barnet Hela Dagen Presentation Klart 091209