SlideShare a Scribd company logo
Ergonomi
Begreppet ergonomi brukar definieras som:
- läran om anpassning av arbetet och miljön till människans behov och förutsättningar.
Men det handlar också om att
- lära oss att, oavsett vad vi sysslar med, använda vår kropp på rätt sätt.
För att inte skada oss. Genom kunskaper i ergonomi kan vi minska belastningarna på våra
kroppar och medverka till ökad säkerhet, trivsel och hälsa.
Ergonomin kan delas in i två områden
Hur man skapar en trivsam och funktionell arbetsmiljö utifrån en teknisk och
psykosocial miljö.
Teknisk miljö Psykosocial miljö
- ljud och buller - sociala relationer
- ljus - trygghet och inflytande
- inomhusklimat - stress
- kemiska hälsorisker - arbetstider
- elektriskt magnetfält - ansvar
- arbetets tyngd - enformighet och variation
- arbetsställningar
arbetsteknik
Hur man använder kroppen på rätt sätt
Stående arbete Sitta Lyfta Bära Skjuta dra
Ergonomi är ett stort begrepp som berör många områden beträffande människans arbetsmiljö,
man brukar säga att ergonomi är ett tvärvetenskapligt område. I denna text kommer vi att
hålla oss inom det fysiska området och gå in på vad vi bör tänka på när vi ska använda och
förbereda våra kroppar för arbete utan att skada oss.
Yrkeslivet har förändrats mycket under 1900-talet och fysiskt tunga arbeten har nästan helt
försvunnit. Automatisering och teknologisering har medfört minskade fysiska krav, men
påfrestningarna på kroppen finns kvar i förändrad form. Traditionella ”fysiska” yrken med
varierade arbetsuppgifter finns kvar (snickare, murare etc.), men alltfler arbeten utförs (även
inom industrin) sittandes och stillastående. Vad vi än arbetar med påverkas kroppen på ett
eller annat sätt och därför är kunskaper i ergonomi viktigt.
Ryggen
En stor del av Sveriges befolkning blir
någon gång sjukskriven pga. ryggbesvär,
vilket bland annat orsakar personligt
lidande och kostnader för samhället. Med
rätt kunskaper och möjligheter skulle detta
kunna undvikas, kunskaper om hur t ex
ryggen fungerar och vad man bör tänka på
vid olika rörelser och arbeten.
Ryggraden består av 24 kotor och hålls ihop av muskler och ledband. Mellan kotorna finns
diskar vilka fördelar trycket mellan kotorna och fungerar som en stötdämpare, tillsammans
med ryggradens krökning och fotvalvet. Diskarna är elastiska vid födseln, något som dock
avtar med stigande ålder och mindre fysisk aktivitet. Denna process kan bromsas med rätt
träning vilket gör att ryggen hålls frisk under en längre tid. En skada på diskarna medför oftast
nedsatt funktion i ryggen och smärta av något slag som följd. Problem kan också uppstå om
muskulaturen kring ryggraden inte tränas, musklerna försvagas och fungerar inte som det stöd
som det är tänkt.
Ryggradens uppgift är att:
bära del av kroppsvikten
skydda ryggmärgen
agera stötdämpare vid gång och löpning
Var rädd om ryggen
En tränad rygg är alltså bra och framförallt en stark muskelkorsett kring ländryggen. Men det
är också viktigt att veta hur ryggen skall användas i olika lägen och lära sig hur rörelser skall
koordineras för att inte skada den. Ryggen är ständigt under belastning men påfrestningarna är
mindre när vi står än sitter. Minst belastning har vi när vi ligger på rygg med 90 graders
vinkel i knä- och höftled. I ytterlägen, exempelvis böjningar, är alltid ryggen mest oskyddad.
Upprätt tål den en belastning på ett ton, men vid böjningar och vridningar kan 10-20 kilo göra
skada.
Ryggen måste utsättas för belastning – men inte överbelastning. Belastning, rörelser och
avslappning underlättar nämligen så att disken kan ”andas” och få näring. Om man vilar i 20
min pumpas näringsvätska in i disken och den blir tjockare. Diskarnas sammanlagde tjocklek
varierar under dygnet med 1 - 2 cm.
För att spara din rygg bör du undvika monotona, statiska och vridna arbetsställningar.
Stor mage ex. vid graviditet eller ”ölmage” belastar ryggmusklerna och ökar trycket i
ländryggens diskar. Ämnesomsättningen försämras hos rökande personer.
Hållningen
Hållningen är grunden för de ställningar vi
intar i olika delar av vardagslivet. En bra
hållning resulterar i att musklerna har bra
arbetsvillkor och att leder belastas
minimalt. Vid stående ställning kan man
tänka sig att en bra hållning skapar en
lodrät linje som korsar örat, skulderleden,
höftleden, knäleden och två centimeter
framför ankelleden. I denna ställning kan
man andas fritt utan spänningar. En bra
hållning kräver muskelkontroll, bra
rörlighet och allmän styrka, speciellt i
”muskelkorsetten” kring ländryggen.
I minst 100 000 år har människan utvecklats
som tvåbent varelse. Vi är skapelsens kanske
mest utvecklade balanskonstnärer. Vi kan
hoppa, klättra, springa, gå, stå, etc. med
fullgod balans. Vi justerar kroppshållningen
automatiskt och omedvetet beroende på
underlaget.
Den normala kroppshållningen för oss har
under hundratusentals år varit en svagt
framåtlutad kroppshållning - den ger oss bästa
utgångspunkt för balans. Vår rygg är
konstruerad för denna hållning, en S-formad
kotpelare ger mest gynnsam belastning av
diskarna och ger mest utrymme för dämpning.
När man står på ett hårt golv slår en
omedveten reflex till. Kroppens styr- och
kontrollsystem räknar ut att det stabila
underlaget gör det möjligt att spara energi
genom att bära upp kroppsvikten genom
skelettet. Man står med all sin tyngd på hälen,
har lodlinjen genom skelettet i benen och upp
genom hjärtat.
Denna arbetsställning är vår rygg inte skapt
för. Ländryggen och höftpartiet överbelastas,
likaså knäleden som kommer i sitt ytterläge.
Vanliga symtom är t ex värk i benen, ont i
hälen, knäproblem samt höftproblem.
Fysiskt arbete
Om du tycker att arbetet är tungt eller inte
beror på din syreupptagningsförmåga och
din fysiska styrka. När du arbetar bör du
inte utnyttja mer än 50% av din maximala
förmåga. Annars finns risk att mjölksyra
bildas i musklerna, vilket orsakar smärta.
Ju bättre kondition du har, desto lägre puls
har du när du anstränger dig. Ju hårdare du
arbetar, desto högre blodtryck har du. Det
är normalt!
Men! Om du har högt blodtryck även i vila kan det vara skadligt.
Trycket är högre när du arbetar med armarna än med benen. Använd därför benen så mycket
som möjligt. När armarna arbetar statiskt, som när du ex. bär något, får du högre blodtryck
och mycket mjölksyra. När du står still sjunker trycket och blodet rinner ner i benen. Då skall
du helst röra på dig, så att benmusklerna kan hjälpa dig att trycka tillbaka mölksyrafyllda
blodet tillbaka till hjärtat.
Om du skall utföra tyngre kroppsarbete
utomhus i kyla t.ex på ett bygge, skall du
först värma upp. När du sedan startar
arbetet skall du börja med den lättaste
delen av arbetet och sedan öka
belastningen successivt för att skona
Även lätt fysiskt arbete kan vara
ansträngande. I dag sitter många framför
datorn, eller arbetar med ensidiga rörelser
. Det kan leda till olika typer av besvär,
som t.ex. ryggont eller så kallad musarm.
ryggen.
Ta pauser
Vid tankearbete orkar vi ofta inte vara fokuserade men än omkring 20min. Sedan behöver vi
någon form av avbrott eller omväxling för ar att orka jobba vidare. Kroppen mår inte heller
bra av att sitta still för länge. Vid precisionsarbete är det extra viktigt att ta pauser. En
mikropaus tar bara några sekunder. Det är bättre med flera korta pauser än med få långa. Det
är också bra att du gör några rörelser som ökar blodgenomströmningen och gör att musklerna
slappnar av. Ta även några djupa andetag, då är det lättare att slappna av.
Arbetsställningar (att tänka på…)
Allmänt
 variera arbetsställning ofta
 goda ljusförhållanden
 bra fördelning mellan arbete och
vila (ta pauser)
Stående
 tyngdpunkten jämnt fördelad på
fötterna, byta ben ofta
 trampa på stället för att hjälpa
blodet tillbaka till hjärtat.
 stå nära arbetsyta
 arbetshöjd anpassat efter
arbetsmoment, tungt arbete lågt
bord, högt vid precisionsarbete
 undvik ensidig belastning
 undvik framåtlutande
arbetsställning och vridningar
Sittande
 anpassa arbetsplats efter personliga
behov
 justerbar stol (sittyta, ryggstöd,
sitthöjd)
 bra sitthöjd = stöd för fötter, låren
vilar lätt mot sitsen
 bra bordshöjd = underarmar vila
avspänt mot yta, inte höjda axlar
 lämpligt synavstånd till arbetet
Lyfta
 så upprätt kropp som möjligt
 stå nära föremålet
 böjda knän dock ej mer är 90
grader och upprätt rak rygg
 benen gör lyftet
 undvik vridning och böjning
 värdera fler lätta lyft mot ett tungt
lyft eller går det att skjuta eller dra?
 använd hjälpmedel, eller en till
person om det finns
 Stå på hela foten med god balans
Bära
 bördan nära kroppen
 raka armar
 lika tyngd i varje hand (om möjligt)
 omvänd lyftteknik när du sätter ner
 om möjligt, använd ryggsäck
Skjuta och dra
 jämn belastning på lederna
 raka armar
 vid drag håll ryggen rak
 använd benmusklerna och
kroppsvikten
Anpassade arbetsplatser, varierade arbetsställningar, goda vanor och en bra arbetsmiljö är ett
bra skydd mot belastningsskador inom yrkeslivet. Men den bästa förebyggande hälsovården
är nog utövandet av regelbunden motions- och styrketräning. Med en god fysik är kroppen
väl förbered för arbetslivet och dess variationer av påfrestningar.
Sammanfattning ergonomi
Frågor att jobba med i ergonomi

More Related Content

Viewers also liked

Naprapat Stockholm - Adolf Fredriks Fysiocenter
Naprapat Stockholm - Adolf Fredriks FysiocenterNaprapat Stockholm - Adolf Fredriks Fysiocenter
Naprapat Stockholm - Adolf Fredriks Fysiocenter
Adolf Fredriks Fysiocenter AB
 
Belastnings oh 1
Belastnings oh 1Belastnings oh 1
Belastnings oh 1
Stefan Hedlund
 
Ergonomi
ErgonomiErgonomi
Ergonomi
potatis
 
Introduktion till ergonomi
Introduktion till ergonomiIntroduktion till ergonomi
Introduktion till ergonomiloisasessman
 
Ergonomi anatomi
Ergonomi   anatomiErgonomi   anatomi
Ergonomi anatomi
hakli
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetmonkan1
 
What Makes Great Infographics
What Makes Great InfographicsWhat Makes Great Infographics
What Makes Great Infographics
SlideShare
 
Masters of SlideShare
Masters of SlideShareMasters of SlideShare
Masters of SlideShare
Kapost
 
STOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to Slideshare
STOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to SlideshareSTOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to Slideshare
STOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to Slideshare
Empowered Presentations
 
You Suck At PowerPoint!
You Suck At PowerPoint!You Suck At PowerPoint!
You Suck At PowerPoint!
Jesse Desjardins - @jessedee
 
10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization
10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization
10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization
Oneupweb
 
How To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content Marketing
How To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content MarketingHow To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content Marketing
How To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content Marketing
Content Marketing Institute
 
A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...
A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...
A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...
SlideShare
 
How to Make Awesome SlideShares: Tips & Tricks
How to Make Awesome SlideShares: Tips & TricksHow to Make Awesome SlideShares: Tips & Tricks
How to Make Awesome SlideShares: Tips & Tricks
SlideShare
 

Viewers also liked (16)

Naprapat Stockholm - Adolf Fredriks Fysiocenter
Naprapat Stockholm - Adolf Fredriks FysiocenterNaprapat Stockholm - Adolf Fredriks Fysiocenter
Naprapat Stockholm - Adolf Fredriks Fysiocenter
 
Belastnings oh 1
Belastnings oh 1Belastnings oh 1
Belastnings oh 1
 
Ergonomi
ErgonomiErgonomi
Ergonomi
 
Ergonomi
ErgonomiErgonomi
Ergonomi
 
Introduktion till ergonomi
Introduktion till ergonomiIntroduktion till ergonomi
Introduktion till ergonomi
 
Ergonomi anatomi
Ergonomi   anatomiErgonomi   anatomi
Ergonomi anatomi
 
Fysisk belastning
Fysisk belastningFysisk belastning
Fysisk belastning
 
Gerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandetGerontologi läran om åldrandet
Gerontologi läran om åldrandet
 
What Makes Great Infographics
What Makes Great InfographicsWhat Makes Great Infographics
What Makes Great Infographics
 
Masters of SlideShare
Masters of SlideShareMasters of SlideShare
Masters of SlideShare
 
STOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to Slideshare
STOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to SlideshareSTOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to Slideshare
STOP! VIEW THIS! 10-Step Checklist When Uploading to Slideshare
 
You Suck At PowerPoint!
You Suck At PowerPoint!You Suck At PowerPoint!
You Suck At PowerPoint!
 
10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization
10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization
10 Ways to Win at SlideShare SEO & Presentation Optimization
 
How To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content Marketing
How To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content MarketingHow To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content Marketing
How To Get More From SlideShare - Super-Simple Tips For Content Marketing
 
A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...
A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...
A Guide to SlideShare Analytics - Excerpts from Hubspot's Step by Step Guide ...
 
How to Make Awesome SlideShares: Tips & Tricks
How to Make Awesome SlideShares: Tips & TricksHow to Make Awesome SlideShares: Tips & Tricks
How to Make Awesome SlideShares: Tips & Tricks
 

Similar to Ergonomi nytt 2012

Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningslära
mattias13
 
Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningsläralarskenne
 
Trygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträningTrygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträningseppaki
 
Trygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträningTrygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträningheippakitty
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
Marie Södergren
 
Idrott och hälsa 1, tema styrketräning
Idrott och hälsa 1, tema styrketräningIdrott och hälsa 1, tema styrketräning
Idrott och hälsa 1, tema styrketräning
evafor
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
xbenjiboyx
 
Qigong Da Mo rörelser
Qigong Da Mo rörelserQigong Da Mo rörelser
Qigong Da Mo rörelser
Gunnel Saric
 
Rörelseanalys
RörelseanalysRörelseanalys
RörelseanalysMaelstrom
 
Move!-styrketräning på gym
Move!-styrketräning på gymMove!-styrketräning på gym
Move!-styrketräning på gym
Tervekoululainen
 
Långa djupa andetag andningens tre rum
Långa djupa andetag andningens tre rumLånga djupa andetag andningens tre rum
Långa djupa andetag andningens tre rumRansher Kaur Jansson
 
Företagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks Fysiocenter
Företagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks FysiocenterFöretagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks Fysiocenter
Företagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks Fysiocenter
Adolf Fredriks Fysiocenter AB
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
Marie Södergren
 
Move!-styrketräning med kroppsvikten
Move!-styrketräning med kroppsviktenMove!-styrketräning med kroppsvikten
Move!-styrketräning med kroppsvikten
Tervekoululainen
 
Träningslära
TräningsläraTräningslära
TräningsläraMaelstrom
 
5. Rörelseanalys
5. Rörelseanalys5. Rörelseanalys
5. Rörelseanalys
budokampsport
 
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Maelstrom
 

Similar to Ergonomi nytt 2012 (20)

Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningslära
 
Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningslära
 
Teori (p.p)
Teori (p.p)Teori (p.p)
Teori (p.p)
 
Trygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträningTrygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträning
 
Trygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträningTrygga pausrörelser och smygträning
Trygga pausrörelser och smygträning
 
Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Yogamassage folder
Yogamassage  folderYogamassage  folder
Yogamassage folder
 
Idrott och hälsa 1, tema styrketräning
Idrott och hälsa 1, tema styrketräningIdrott och hälsa 1, tema styrketräning
Idrott och hälsa 1, tema styrketräning
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
 
Qigong Da Mo rörelser
Qigong Da Mo rörelserQigong Da Mo rörelser
Qigong Da Mo rörelser
 
Rörelseanalys
RörelseanalysRörelseanalys
Rörelseanalys
 
Move!-styrketräning på gym
Move!-styrketräning på gymMove!-styrketräning på gym
Move!-styrketräning på gym
 
Långa djupa andetag andningens tre rum
Långa djupa andetag andningens tre rumLånga djupa andetag andningens tre rum
Långa djupa andetag andningens tre rum
 
Företagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks Fysiocenter
Företagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks FysiocenterFöretagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks Fysiocenter
Företagsmassage i Stockholm hos Adolf Fredriks Fysiocenter
 
Andning pranayama
Andning pranayamaAndning pranayama
Andning pranayama
 
Människokroppen del 1
Människokroppen del 1Människokroppen del 1
Människokroppen del 1
 
Move!-styrketräning med kroppsvikten
Move!-styrketräning med kroppsviktenMove!-styrketräning med kroppsvikten
Move!-styrketräning med kroppsvikten
 
Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningslära
 
5. Rörelseanalys
5. Rörelseanalys5. Rörelseanalys
5. Rörelseanalys
 
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
 

Ergonomi nytt 2012

  • 1. Ergonomi Begreppet ergonomi brukar definieras som: - läran om anpassning av arbetet och miljön till människans behov och förutsättningar. Men det handlar också om att - lära oss att, oavsett vad vi sysslar med, använda vår kropp på rätt sätt. För att inte skada oss. Genom kunskaper i ergonomi kan vi minska belastningarna på våra kroppar och medverka till ökad säkerhet, trivsel och hälsa. Ergonomin kan delas in i två områden Hur man skapar en trivsam och funktionell arbetsmiljö utifrån en teknisk och psykosocial miljö. Teknisk miljö Psykosocial miljö - ljud och buller - sociala relationer - ljus - trygghet och inflytande - inomhusklimat - stress - kemiska hälsorisker - arbetstider - elektriskt magnetfält - ansvar - arbetets tyngd - enformighet och variation - arbetsställningar arbetsteknik Hur man använder kroppen på rätt sätt Stående arbete Sitta Lyfta Bära Skjuta dra Ergonomi är ett stort begrepp som berör många områden beträffande människans arbetsmiljö, man brukar säga att ergonomi är ett tvärvetenskapligt område. I denna text kommer vi att hålla oss inom det fysiska området och gå in på vad vi bör tänka på när vi ska använda och förbereda våra kroppar för arbete utan att skada oss. Yrkeslivet har förändrats mycket under 1900-talet och fysiskt tunga arbeten har nästan helt försvunnit. Automatisering och teknologisering har medfört minskade fysiska krav, men påfrestningarna på kroppen finns kvar i förändrad form. Traditionella ”fysiska” yrken med varierade arbetsuppgifter finns kvar (snickare, murare etc.), men alltfler arbeten utförs (även inom industrin) sittandes och stillastående. Vad vi än arbetar med påverkas kroppen på ett eller annat sätt och därför är kunskaper i ergonomi viktigt.
  • 2. Ryggen En stor del av Sveriges befolkning blir någon gång sjukskriven pga. ryggbesvär, vilket bland annat orsakar personligt lidande och kostnader för samhället. Med rätt kunskaper och möjligheter skulle detta kunna undvikas, kunskaper om hur t ex ryggen fungerar och vad man bör tänka på vid olika rörelser och arbeten. Ryggraden består av 24 kotor och hålls ihop av muskler och ledband. Mellan kotorna finns diskar vilka fördelar trycket mellan kotorna och fungerar som en stötdämpare, tillsammans med ryggradens krökning och fotvalvet. Diskarna är elastiska vid födseln, något som dock avtar med stigande ålder och mindre fysisk aktivitet. Denna process kan bromsas med rätt träning vilket gör att ryggen hålls frisk under en längre tid. En skada på diskarna medför oftast nedsatt funktion i ryggen och smärta av något slag som följd. Problem kan också uppstå om muskulaturen kring ryggraden inte tränas, musklerna försvagas och fungerar inte som det stöd som det är tänkt. Ryggradens uppgift är att: bära del av kroppsvikten skydda ryggmärgen agera stötdämpare vid gång och löpning
  • 3. Var rädd om ryggen En tränad rygg är alltså bra och framförallt en stark muskelkorsett kring ländryggen. Men det är också viktigt att veta hur ryggen skall användas i olika lägen och lära sig hur rörelser skall koordineras för att inte skada den. Ryggen är ständigt under belastning men påfrestningarna är mindre när vi står än sitter. Minst belastning har vi när vi ligger på rygg med 90 graders vinkel i knä- och höftled. I ytterlägen, exempelvis böjningar, är alltid ryggen mest oskyddad. Upprätt tål den en belastning på ett ton, men vid böjningar och vridningar kan 10-20 kilo göra skada. Ryggen måste utsättas för belastning – men inte överbelastning. Belastning, rörelser och avslappning underlättar nämligen så att disken kan ”andas” och få näring. Om man vilar i 20 min pumpas näringsvätska in i disken och den blir tjockare. Diskarnas sammanlagde tjocklek varierar under dygnet med 1 - 2 cm. För att spara din rygg bör du undvika monotona, statiska och vridna arbetsställningar. Stor mage ex. vid graviditet eller ”ölmage” belastar ryggmusklerna och ökar trycket i ländryggens diskar. Ämnesomsättningen försämras hos rökande personer.
  • 4. Hållningen Hållningen är grunden för de ställningar vi intar i olika delar av vardagslivet. En bra hållning resulterar i att musklerna har bra arbetsvillkor och att leder belastas minimalt. Vid stående ställning kan man tänka sig att en bra hållning skapar en lodrät linje som korsar örat, skulderleden, höftleden, knäleden och två centimeter framför ankelleden. I denna ställning kan man andas fritt utan spänningar. En bra hållning kräver muskelkontroll, bra rörlighet och allmän styrka, speciellt i ”muskelkorsetten” kring ländryggen. I minst 100 000 år har människan utvecklats som tvåbent varelse. Vi är skapelsens kanske mest utvecklade balanskonstnärer. Vi kan hoppa, klättra, springa, gå, stå, etc. med fullgod balans. Vi justerar kroppshållningen automatiskt och omedvetet beroende på underlaget. Den normala kroppshållningen för oss har under hundratusentals år varit en svagt framåtlutad kroppshållning - den ger oss bästa utgångspunkt för balans. Vår rygg är konstruerad för denna hållning, en S-formad kotpelare ger mest gynnsam belastning av diskarna och ger mest utrymme för dämpning. När man står på ett hårt golv slår en omedveten reflex till. Kroppens styr- och kontrollsystem räknar ut att det stabila underlaget gör det möjligt att spara energi genom att bära upp kroppsvikten genom skelettet. Man står med all sin tyngd på hälen, har lodlinjen genom skelettet i benen och upp genom hjärtat. Denna arbetsställning är vår rygg inte skapt för. Ländryggen och höftpartiet överbelastas, likaså knäleden som kommer i sitt ytterläge. Vanliga symtom är t ex värk i benen, ont i hälen, knäproblem samt höftproblem.
  • 5. Fysiskt arbete Om du tycker att arbetet är tungt eller inte beror på din syreupptagningsförmåga och din fysiska styrka. När du arbetar bör du inte utnyttja mer än 50% av din maximala förmåga. Annars finns risk att mjölksyra bildas i musklerna, vilket orsakar smärta. Ju bättre kondition du har, desto lägre puls har du när du anstränger dig. Ju hårdare du arbetar, desto högre blodtryck har du. Det är normalt! Men! Om du har högt blodtryck även i vila kan det vara skadligt. Trycket är högre när du arbetar med armarna än med benen. Använd därför benen så mycket som möjligt. När armarna arbetar statiskt, som när du ex. bär något, får du högre blodtryck och mycket mjölksyra. När du står still sjunker trycket och blodet rinner ner i benen. Då skall du helst röra på dig, så att benmusklerna kan hjälpa dig att trycka tillbaka mölksyrafyllda blodet tillbaka till hjärtat. Om du skall utföra tyngre kroppsarbete utomhus i kyla t.ex på ett bygge, skall du först värma upp. När du sedan startar arbetet skall du börja med den lättaste delen av arbetet och sedan öka belastningen successivt för att skona Även lätt fysiskt arbete kan vara ansträngande. I dag sitter många framför datorn, eller arbetar med ensidiga rörelser . Det kan leda till olika typer av besvär, som t.ex. ryggont eller så kallad musarm. ryggen. Ta pauser Vid tankearbete orkar vi ofta inte vara fokuserade men än omkring 20min. Sedan behöver vi någon form av avbrott eller omväxling för ar att orka jobba vidare. Kroppen mår inte heller bra av att sitta still för länge. Vid precisionsarbete är det extra viktigt att ta pauser. En mikropaus tar bara några sekunder. Det är bättre med flera korta pauser än med få långa. Det är också bra att du gör några rörelser som ökar blodgenomströmningen och gör att musklerna slappnar av. Ta även några djupa andetag, då är det lättare att slappna av.
  • 6. Arbetsställningar (att tänka på…) Allmänt  variera arbetsställning ofta  goda ljusförhållanden  bra fördelning mellan arbete och vila (ta pauser) Stående  tyngdpunkten jämnt fördelad på fötterna, byta ben ofta  trampa på stället för att hjälpa blodet tillbaka till hjärtat.  stå nära arbetsyta  arbetshöjd anpassat efter arbetsmoment, tungt arbete lågt bord, högt vid precisionsarbete  undvik ensidig belastning  undvik framåtlutande arbetsställning och vridningar Sittande  anpassa arbetsplats efter personliga behov  justerbar stol (sittyta, ryggstöd, sitthöjd)  bra sitthöjd = stöd för fötter, låren vilar lätt mot sitsen  bra bordshöjd = underarmar vila avspänt mot yta, inte höjda axlar  lämpligt synavstånd till arbetet Lyfta  så upprätt kropp som möjligt  stå nära föremålet  böjda knän dock ej mer är 90 grader och upprätt rak rygg  benen gör lyftet  undvik vridning och böjning  värdera fler lätta lyft mot ett tungt lyft eller går det att skjuta eller dra?  använd hjälpmedel, eller en till person om det finns  Stå på hela foten med god balans Bära  bördan nära kroppen  raka armar  lika tyngd i varje hand (om möjligt)  omvänd lyftteknik när du sätter ner  om möjligt, använd ryggsäck Skjuta och dra  jämn belastning på lederna  raka armar  vid drag håll ryggen rak  använd benmusklerna och kroppsvikten Anpassade arbetsplatser, varierade arbetsställningar, goda vanor och en bra arbetsmiljö är ett bra skydd mot belastningsskador inom yrkeslivet. Men den bästa förebyggande hälsovården är nog utövandet av regelbunden motions- och styrketräning. Med en god fysik är kroppen väl förbered för arbetslivet och dess variationer av påfrestningar.
  • 8. Frågor att jobba med i ergonomi