Detaljerad genomgang av paragraf 48
•
0 likes•571 views
Sakkunnigsläkare Ulpu Elonsalo, specialforskare Rose-Marie Ölander, webbutbildning 15.3.2018.
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Detaljerad genomgang av paragraf 48
Similar to Detaljerad genomgang av paragraf 48 (20)
More from THL
More from THL (20)
Detaljerad genomgang av paragraf 48
- 1. 15.3.2018 1 Detaljerad genomgång av paragraf 48 i lagen om smittsamma sjukdomar. Stöd för verkställande av paragrafen sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL Svenskspråkig presentation: Rose-Marie ÖlanderS Institutet för hälsa och välfärd
- 2. Ny lagstiftning om smittsamma sjukdomar Lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) – 9 kapitel, 93 paragrafer (jfr tidigare 8 kapitel och 45 parag.) I kraft 1.3.2017, förutom 48 § (enheters skyldighet att skydda patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar) som trädde i kraft 1.3.2018 Förordningarna i kraft 13.3.2017 – Social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer (149/2017) – Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar (146/2017) Den reviderade lagen specificerade rättigheter och skyldigheter vid bekämpning av smittsamma sjukdomar samt ansvarsfördelningen bl.a. för informationen 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 2
- 3. 17 § Bekämpning av vårdrelaterade infektioner Verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården och socialvården ska systematiskt bekämpa vårdrelaterade infektioner Åtgärderna ska samordnas med de åtgärder för främjande av patientsäkerheten som anges i 8 § i hälso- och sjukvårdslagen. Chefen för verksamhetsenheten ska följa upp förekomsten av smittsamma sjukdomar och mikrober som är synnerligen resistenta mot läkemedel, samt sköta smittbekämpningen Verksamhetsenheten ska svara för ändamålsenligt skydd för, och placering av, patienterna, klienterna och de anställda och se till att antimikrobiella läkemedel används på rätt sätt 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 3
- 4. Oförändrat i den nya lagen Enligt arbetsskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att trygga arbetstagarnas hälsa och upprätthålla en trygg arbetsplats Omnämns i paragraf 45 i lagen om smittsamma sjukdomar Arbetsgivaren bekostar vaccinationer som ges till arbetstagarna på grund av arbetsrelaterade risker Arbetstagarna får dessa vaccinationer via arbetsgivarens företagshälsovård Studerandehälsovården som ger vaccinationer till studerade har även hand om vaccination av studerande som ska delta i arbetspraktik 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 4 Institutet för hälsa och välfärd
- 5. 48 § träder i kraft efter ett års övergångsperiod Enligt lagen om smittsamma sjukdomar bör ledningen för verksamhetsenheten skydda utsatta patienter och klienter för följderna av smittsamma sjukdomar Gäller verksamhetsenheterna inom socialvården och hälso- och sjukvården samt sjuktransporter Anställda som arbetar med personer som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar ska ha – ett skydd mot mässling och vattkoppor antingen via vaccination eller via genomgången sjukdom – ett skydd mot influensa via vaccination – ett vaccinationsskydd mot kikhosta, om den anställda regelbundet sköter spädbarn 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 5 Institutet för hälsa och välfärd
- 6. Patienter och klienter som medicinskt sätt är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar Vid lagberedningen lyftes följande grupper fram: – Personer med nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller behandlingen av en sjukdom – Äldre personer – Spädbarn – Gravida kvinnor 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 6 Institutet för hälsa och välfärd
- 7. Ett 100 % skydd mot smittsamma sjukdomar går inte att uppnå; för stränga tolkningar inte ändamålsenliga Anställda som har ett bristfälligt skydd får bara på speciella grunder utföra arbeten i enheter som kräver skydd Speciella skäl för att tillåta en sådan person att arbeta i enheten är t.ex.: – Det finns inte andra yrkeskunniga personer bland personalen till förfogande – Den nyanställda måste snabbt sättas in på arbetsenheten Skyddet kan ordnas även efter det att arbetet påbörjats – Den anställdas hälsotillstånd tillåter inte vaccination Anafylax efter en tidigare vaccination En dT-vaccination har getts nyligen: den rekommenderade intervallen för dtap-vaccinet är 2 år Arbetsgivaren är ansvarig för att de anställda, som vårdar patienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar har ett tillräckligt skydd 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 7
- 8. Det är viktigt att noggrant granska de enskilda verksamhetsenheterna Ledningen skall fastställa vaccinationsbehovet i enheter där man vårdar klienter eller patienter som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar I detta arbete lönar det sig att konsultera yrkespersonal som är experter på bekämpning av smittsamma sjukdomar t.ex. läkare som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar/ infektionsläkare Arbetshälsovården skall från början tas med i samarbetet En noggrant gjord analys är till stor hjälp för ledningen – Kan vara till hjälp vid tillfällen där t.ex. den anställdas skydd inte kan förbättras, så som förväntas i arbetsenheten, på grund av att den anställdas hälsotillstånd inte tillåter vaccination En alltför strikt tolkning av 48 § är sällan nödvändigt 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 8
- 9. Bedömning av verksamhetsenheten Vilka medicinska argument skall beaktas då en bedömning görs: Finns det skillnader i separata behandlingsutrymmen i en och samma enheten? – Hurudana patienter eller klienter tas emot i de olika behandlingsutrymmena? – Är de flesta klienter och patienter extra utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar? – Behandlar man kontinuerligt spädbarn i vissa delar av enheten? – Besöks enheten bara vid enstaka tillfällen av personer som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar? 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 9
- 10. Bedömning av verksamhetsenheten Vad bör man hålla i minnet då man på medicinska grunder gör bedömningar : – Hur skiljer sig de olika uppgifterna som de anställda utför? – I vilka separata utrymmen utförs dessa uppgifter inom enheten? – Överväg vilka tillfällen och uppgifter som medför en smittorisk: var är risken störst och var – Mera information på THL webb-platser: Bedömning av vaccinationsbehovet enligt paragraf 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar Hur bedöms och kompletteras skyddet hos en enskild anställd? 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 10
- 11. När skall man kräva ett skydd som förutsätts i paragraf 48? Då man i verksamhetsenheten kontinuerligt vårdar personer som medicinskt sett är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar Vaccinationsskyddet behövs då man arbetar i patientens eller klientens omedelbara närhet Förutom de som utför det traditionella vårdarbetet behöver även städpersonalen i patientrummet , de som delar ut maten och de som jobbar i dagcentraler för äldre ett skydd Man bör även bedöma behovet av skydd för personalen som jobbar med läkemedels- fastighets- och instrumentunderhåll 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 11
- 12. När behöver vaccinskyddet inte kompletteras ? Då arbetsinsatsen i social-, sjuk- och hälsovården är oregelbunden eller kortvarig och inte sker i närheten av patienterna är smittorisken relativt liten och förutsätter inte ett personligt vaccinationsskydd. Detta gäller bl.a. tolkar, tillfälligt anställda eller servicepersonal Smittorisken är i motsvarande grad liten för personer som är utsatta för allvarliga följderna av en smittosam sjukdom om de bara tillfälligt besöker en enhet där skydd normalt behövs 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 12
- 13. När behöver man inte förutsätta ett vaccinationsskydd? Det finns även anställda inom social- och hälsovården som inte regelbundet arbetar med personer som är utsatt för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar: – Socialarbetare som betjänar kunder men jobbar på byråer – Personer som arbetar inom socialvårdens med barn, unga och familjer – Personer som jobbar med invandrare eller missbrukare och personer som arbetar inom arbetsverksamhet för rehabilitering – Det finns även personal som inte jobbar i enheter som förutsätter vaccinationsskydd för personalen, och som i sin kundkrets till övervägande del inte har klienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 13
- 14. När behöver man inte förutsätta ett vaccinationsskydd? Paragraf 48 gäller inte för daghem, skolorna och mottagningsanläggningar eftersom de inte hör till socialvårdens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområden – I alla ovannämnda enheter rekommenderas trots allt vissa vaccinationer på arbetsgivaren ansvara, för att ge den anställda ett personligt skydd I oklara fall är det slutligen regionförvaltningsverket som besluter om enheten i fråga hör till social-, sjuk- och hälsovården 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 14
- 15. Alla behöver inte alla vaccin Behovet av vaccination mot influensa är störst Behovet av vaccination mot vattkoppor är minst Vaccinationsskydd mot kikhosta fordras inte för hela personalen Majoriteten av klienterna/patienterna i hälsocentralerna och sjukhusen är inte spädbarn – dtap-vaccinet som skyddar mot kikhosta ges framför allt till personalen i de enheter som kontinuerligt sköter barn som är under ett år d.v.s. enheter för prematurer, avdelningar för små barn, barnrådgivningar 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 15
- 16. Bemanningsföretag som hyr ut arbetskraft förutsätter att alla arbetstagarna har skydd mot kikhosta. Är detta nödvändigt? Det är inte rätt att kräva skydd mot kikhosta av alla arbetstagare bara för säkerhets skull Det är inte i enlighet med de givna riktlinjerna för dtap- vaccination Vid kortvariga arbetskontrakt är smittorisken inte så stor att man bör förutsätta skydd Om arbetskontraktet med den inhyrda arbetstagaren förlängs för en längre tid och arbetet utförs i enheter som kontinuerligt sköter spädbarn kan vaccinationen ges i samband med att kontraktet förläng 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 16
- 17. Kan man förstärka skyddet mot kikhosta med dtap-vaccin om personen i fråga har fått vaccin mot difteri och stelkramp senaste dtap-vaccinet skall helst ges först då det gått två år sedan senaste vaccination med dT-vaccin Med rekommendationen om en minimi intervall hoppas man undvika utbredda lokala biverkningar som kan uppstå om antikroppsnivån är 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 17
- 18. Vad gör man om skyddet mot kikhosta inte just nu kan förnyas och personen i fråga jobbar på t.ex. barnrådgivningen Syftet med den förnyade lagen om smittsamma sjukdomar är att förhindra smittsamma sjukdomar. Ett 100-procentigt skydd är dock omöjligt att uppnå. Man bör strävar till att personalen har ett så heltäckande skyddad som bara är möjligt På grund av t.ex. lokala utbredda reaktioner och allmänna biverkningar skulle man vara tvungen att förlänga intervallerna mellan vaccinationerna betydligt. Detta gagnar ingen. För varje enskild anställd kan arbetsgivaren, med beaktande av situationen som helhet avgöra om den anställda kan fortsätta med sina vanliga arbetsuppgifter och förnya sitt skydd senare 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 18
- 19. Den anställda är gravid men arbetet i en enheten som kräver skydd mot kikhosta. Kan hon ta dtap-vaccin? Vaccinet kan ges till gravida. Kikhostan kan vara besvärlig under graviditeten Vaccinet kan ges redan under den första tredjedelen av graviditeten men rekommenderas först efter den tjugonde graviditetsveckan. Då får även det nyfödda barnet det bästa skyddet Mammans antikropparna mot kikhosta överförs under graviditeten till barnet och skyddar det nyfödda barnet under den känsligaste tiden I England rekommenderas vaccinet speciellt under graviditetsveckorna 20-32 för att barnet skall få det bästa skyddet mot den livshotande kikhostan 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 19
- 20. Skall paragraf 48 tillämpas för personalen i hemvården? Man kan förutsätta att personalen i hemvården skall ha skydd Enheter, som är avsedda för gruppboende och där utrymmena, de inneboende och personalen utgör en funktionell enhet hör till socialvårdens ansvarsområde och lagparagrafen skall därför tillämpas, om det i enheten vårdas klienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar Om klientens hem inte är beläget i socialvårdens serviceenheter räknas hemmet inte till socialvårdens eller hälso-och sjukvårdens enheter Man bör dock komma ihåg att t.ex. influensavaccinet rekommenderas till alla som arbetar med bl.a. personer med immunbrist och seniorer. Influensavaccinet är avgiftsfritt för personalen 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 20
- 21. Bör man förutsätta skydd mot influensa också utanför influensasäsongen? Behövs inte. I Finland börjar influensasäsongen oftast i december - januari och varar inte längre än till maj. Vanligtvis börjar epidemin ebba ut redan i april. Risken att insjukna i influensa under andra tider är minimal. Influensan förekommer bara sporadiskt utanför säsongen och då vanligtvis som enskilda fall som hämtats från utlandet. Vaccinet är tillgängligt under hösten och vintern, men under våren är det svårare att få tag på och under sommar finns det inget vaccin med försäljningstillstånd Det är alltså inte motiverat att kräva vaccinationsskydd mot influensa utanför säsongen. 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 21
- 22. Arbetsgivaren bör se till att informera går fram Det kan finnas arbetstagare inom social- och hälsovården som inte fått tillräckligt information: – om sjukdomarna som nämns i paragrafen och som kan förebyggas – om riskerna förknippade med dessa sjukdomar då man insjuknar – om vacciner och deras betydelsen vid bekämpning av smittsamma sjukdomar och betydelse för den förebyggande vården av infektioner Det förekommer mycket missförstånd och oro gällande vacciner och vaccinationer Det är viktigt att lyssna och bemöta de anställda och svara på frågor 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 22
- 23. Arbetsgivaren måste kunna motivera varför skyddet som förutsätts enligt paragraf 48 är nödvändigt i ifrågavarande arbetsenheten Det finns bland arbetsgivare sådana som inte har tillräckligt kunskap om vacciner och sjukdomar, som kan förhindras med vaccination och därför behöver hjälp med information och skolning, som kan ges av lokala sakkunniga på bekämpning av smittsamma sjukdomar Det finns mycket material på THL:s webbplatser som kan hjälpa Arbetsgivaren är skydig att skydda arbetstagaren för eventuella faror i arbetet Patient- och arbetsskyddet går hand i hand; även den anställda och hela arbetsenheten vinner på att ha ett adekvat skydd Det lönar sig att sätta upp gemensamma mål, resultatet blir bättre med samarbete 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 23
- 24. Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbets- hälsovården är viktigt Arbetshälsovården bör även vara informerad Arbetsgivaren informerar arbetshälsovården i vilket lokaler och i vilka situationer i de separata arbetsenheterna som skydd behövs Arbetsgivaren skall även informera om vilka arbetsuppgifter och enheter som inte kräver skydd Det är även viktigt att man i arbetshälsovården förstår arbetsgivarens beslut och vad de baserar sig på Samarbete och information behövs Arbetshälsovården bör i sin verksamhetsberättelse dokumentera all praxis som rör behov och kontroll av skyddet, bedömning av den anställdas lämplighet för vaccination och tillvägagångssättet för upprepade vaccinationer o.s.v. 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 24
- 25. Hur bedömer jag och förstärker vaccinskyddet? Hjälp finns att få på www.thl.fi/vaccinationer/ Vaccination av olika grupper – Vaccinationer i arbetslivet– Vaccinationer av social- och hälsovårdspersonal -Hur bedöms och kompletteras skyddet hos en enskild anställd ? Studerandehälsovården sköter vaccinationen av de studerande 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 25
- 26. Studerande som börjar sin arbetspraktik Den studerande bör själv i god tid ta reda på hurudant vaccinskydd som behövs i enheten där praktiken utförs En del av läroinrättningarna har gjort upp avtal om en ”praktikantkvot” Studerandehälsovården bör vaccinera studerande som skall delta i arbetspraktik Arbetsgivaren bör aktivt informera ifrågavarande läroinrättningar och studerandehälsovården om hurudant vaccinskydd som krävs i enheten där de studerande praktiserar – Vid ett kort besök eller kort praktiktid behöver man inte nödvändigtvis kräva skydd mot kikhosta. För stränga regler tillämpas nu på vissa ställen, medan andra inte granskar vaccinskyddet och en del litar på att vaccinationen har utförts i studerandehälsovården 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 26
- 27. Samma spelregler bör gälla som tidigare • Var och en bestämmer själv om den ger ut sina hälsouppgifter. Den anställda kan frivilligt själv berätta för arbetsgivaren om skyddet är i ordning eller om hen är vaccinerad. • Arbetshälsovården avgör vid behov om arbetstagaren är lämpad att jobba i utrymmen där patienter som är utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar vårdas • Större arbetsgivare sköter i praktiken saken så att arbetshälsovården gör förfrågan om skyddet på basen av arbetstagarens egna uppgifter • Kontakt tas med arbetshälsovården om den anställda behöver utreda behovet av vaccinskydd, och om vaccination behövs kontaktar arbetshälsovården arbetstagaren. • Studerandehälsovården funktioner på samma sätt 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 27
- 28. Frågor som inkommit om bedömning av arbetstagarens lämpligheten • Behövs arbetstagarens tillåtelse för att göra bedömningen? – Samtycke behövs eftersom lämpligheten för arbetet bedöms ur patientskyddsperspektiv • Kan arbetstagaren förbjuda att bedömningen om lämpligheten görs? – Arbetstagaren kan nekat till att bedömningen görs eftersom det inte i första hand är fråga om arbetstagarens hälsotillstånd utan baserar sig på en lagparagraf som gäller patienttryggheten 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 28 Institutet för hälsa och välfärd
- 29. Samma spelregler som tidigare • Vaccinationer hör till personliga hälsouppgifter som inte får ges vidare utan vederbörandes personligt tillstånd • Arbetstagaren överlåter själv resultatet av bedömningen om lämplighet till arbetsgivaren. Arbetstagaren ger på detta sätt tillstånd till arbetsgivaren att ta del av informationen. – Tillvägagångsättet är detsamma som vid andra lämplighetsbedömningar – I den skriftliga utvärderingen av bedömningen används termerna: lämplig, lämplig med förbehåll, ej lämplig 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 29
- 30. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) • 5 § Behandling av uppgifter om hälsotillstånd. • Arbetsgivaren har rätt att behandla uppgifter om en arbetstagares hälsotillstånd, om uppgifterna har samlats in av arbetstagaren själv eller med arbetstagarens skriftliga samtycke hos någon… – Arbetsgivaren har dessutom rätt att behandla dessa uppgifter i sådana situationer, och i en sådan omfattning som bestäms på annat ställe i lag. • Uppgifter om hälsotillstånd får behandlas endast av personer som utifrån uppgifterna bereder eller fattar beslut om ett arbetsavtalsförhållande eller verkställer dem. 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 30
- 31. Lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) • Arbetsgivaren skall uppge namnet på dessa personer eller fastställa de uppgifter som omfattar behandling av uppgifter om hälsotillstånd • De som behandlar uppgifter om hälsotillstånd får inte röja uppgifterna för utomstående under arbetsavtalsförhållandet eller efter att det har upphört. • Arbetsgivaren skall förvara de uppgifter om en arbetstagares hälsotillstånd som arbetsgivaren förfogar över åtskilda från andra personuppgifter som arbetsgivaren har samlat in. 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 31 Institutet för hälsa och välfärd
- 32. Behandling av uppgifterna om hälsotillstånd • Arbetsgivaren bör ha en plan för hur uppgifterna insamlas och sparas • Arbetshälsovården bör även i sin verksamhet planera hur uppgifterna om klienternas vaccinations- och hälsouppgifter behandlas • Personalen bör även informeras om – hur uppgifterna om lämplighet eller vaccinationsuppgifter behandlas och vem som har rätt att göra det – hur uppgifterna sparas • Personalen bör även informeras om hur de regelbundet återkommande vaccinationerna mot influensa och kikhosta verkställs och dokumenteras. Förändringar krävs troligtvis även i personregisterbeskrivningen 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 32 Institutet för hälsa och välfärd
- 33. Hur gör man om arbetstagaren enligt arbetshälsovården inte är lämplig eller bara lämplig med begränsningar för arbetsuppgiften? • Syftet med lagen är att förebygga smittsamma sjukdomar, förbättra patientsäkerheten och förbättra personalens vaccintäckning • Då lagen tillämpas och reglerna för uppföljning görs upp bör man göra en rättvis bedömning • Lagen bör inte tillämpas för strängt och enskilda fall skall helst lösas efter omständigheterna från fall till fall • Arbetstagaren kan i vissa situationer fortsätta i sin egen enhet med sina arbetsuppgifter men ibland krävs en förflyttning till nya arbetsuppgifter i en annan enhet 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 33
- 34. Hur gör man om arbetstagaren inte kan vaccineras på grund av hälsoskäl? • Det är inte meningen att säga upp någon på grund av lagen om smittsamma sjukdomar • Det finns tillfällen då en person normalt kan fortsätta i sin egen enhet, efter det att en helhetsbedömning gjorts. T.ex. om den anställda jobbar i ett servicehus för seniorer men saknar skydd mot vattkoppor kan hen fortsätta att jobba i enheten. • Ibland är kravet på skydd väldigt viktigt. I en enhet som vårdar cancerpatienter bör personalen ha skydd mot vattkoppor. De som inte har ett adekvat skydd bör flyttas till en annan arbetsenhet. 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 34
- 35. Var finner man mer information och hjälp ? • www.thl.fi/vaccinationer • På webbplatsen Vaccinationer av olika grupper finns Vaccinationer i arbetslivet och under den • Vaccination av hälsovårdspersonal • Bedömning av vaccinationsbehovet enligt paragraf 48 § lagen om smittsamma sjukdomar – Hur bedöms och kompletteras skyddet hos en enskild anställd? – Frågor om paragraf 48 – Vaccination mot influensa för personalen inom social- och hälsovården och läkemedelsförsörjningen – Vaccination av studerande • Telefonrådgivning avsedd för hälsovårdens personal på vardagar kl. 10-12, tel. 029 524 6060 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 35 Institutet för hälsa och välfärd
- 36. Var hittar man mera uppgifter? 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 36 På THLs Vaccinationer-huvudsida finner man till en bild som leder till sidor som sammanfattar de centrala förändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar Ny lagstiftning om smittsamma sjukdomar och vaccinationer Ny lagstiftning om smittsamma sjukdomar och vaccinationer Institutet för hälsa och välfärd
- 37. 15.3.2018 sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Smittskydd och vaccinationer, THL 37