Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
•
0 likes•17,372 views
Många av oss har förmodligen i år funderat på bolåneräntan och tänkt på frågan huruvida man ska amortera eller inte? I dagens avsnitt resonerar vi kring frågan både utifrån ett matematiskt, känslomässigt och livscykelsperspektiv. Vi berör även frågan kring lån och dess vara eller icke-vara. I boken rikaste mannen i Babylon använder man metaforen att vi som har förmånen att ha pengar, att vi är deras föräldrar som ska ta så väl hand om dem som möjligt. I en strikt matematisk värld handlar det om att låta pengarna gå till jobbet där de får högst "lön" och tjänar mest pengar. Men som vi konstaterat så många gånger tidigare är vi människor känslomässiga varelser som inte alltid vill ha det matematiska svaret. Frågan: > Ska jag investera eller amortera? Kommer egentligen ner till två stycken helt korrekta - men diametralt olika svar: * Ett matematiskt och nyttomaximerande svar (vad ger mest avkastning?) * Ett känslomässigt och välbefinnande-maximerande svar (vad känns bäst?) Därmed kan båda uppmaningarna "amortera så mycket som möjligt" och "investera så mycket som möjligt" vara helt korrekta. Som tur är är det inte ett binärt val mellan amortera eller investera, utan som så ofta i ekonomi kan vi tack och lova göra både och. Vi kan både välja att sätta av en summa till investerande och en summa till amortering. På engelska kallad "halfsie", lite av varje. 🙂 Jag ser även denna artikel och avsnitt som starten på en diskussion snarare än "rätt svar" så jag ser fram emot din input i kommentarerna. :) Tack på förhand, Jan och Caroline Läs mer: https://rikatillsammans.se/forum/t/investera-eller-amorterera-pa-bolanet-2023-322/63644
Report
Share
Report
Share
Download to read offline
Recommended
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
Bildspel till avsnitt 251 på RikaTillsammans-bloggen.
De flesta av oss är uppväxta med perspektivet "lån är dåligt", men tänk om det inte är helt sant? Tänk om det till och med finns bra lån? Vidare tittar vi även på hur man kan resonera kring husköp och sparande till större konsumtion t.ex. kontantinsats, bil, bröllop och motsvarande.
I dagens avsnitt fortsätter vi diskussionen utifrån Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." som släpptes nu i april. Boken bygger på ett 20 tal principer, där vi i den förra delen gick genom de första fem. I denna fortsätter vi diskussionen även om vi gör en ganska lång avstickare för att anpassa den till svenska förhållanden.
Principerna vi pratar om i dagens avsnitt är (1-5 pratade vi om i förra delen, avsnitt #250) följer nedan med ett försök till sammanfattning med de viktigaste delarna.
6. Debt Isn’t Good or Bad, It Depends on How You Use It
====
Det gäller att skilja på bra och dåliga lån. Det enklaste sättet är att ställa sig frågan: Gör det här lånet mig rikare (bra) eller gör det mig fattigare (dåligt)? Det spelar således sällan någon roll hur stort det är, hur hög räntan är eller liknande. Målet med konversationen i avsnittet är inte att rekommendera att belåna hus och hem, snarare att bli av med ryggradsreflexen att alla lån är dåliga. Det är inte sant.
T.ex. är CSN-lånet i år helt och hållet räntefritt, du kan på Avanza låna upp till 3 Mkr till 0 % ränta givet ett antal förutsättningar och därifrån går räntan upp beroende på säkerhet och ekonomisk situation. Tricket är egentligen att leka bank. Dvs. att titta på: 1) Vad kan jag låna pengar för? 2) Vad kan jag placera dem för? 3) Är nettovinsten värt risken och avkastningen? I vissa fall kommer svaret vara ja, och i andra fall nej.
7. Only Buy a Home When the Time Is Right
====
Den andra bärande konversationen är när ska man köpa ett boende som vi och Nick anser är när:
- kan se att du kan vara kvar på samma ställe i minst 10 år
- har en stabil familjesituation och inte behöver ett annat boende inom 10 år.
- har en stabil karriär och ekonomisk situation
- har råd och kan ta höjd för ökade kostnader (eller bind ränta)
- är medveten om att huset kostar 1-2 % av värdet i underhåll per år
- är medveten om att det även kostar tid och energi
- är medveten om att boendet inte är en investering utan en konsumtion
- är medveten om att boende historiskt har utvecklats som inflation
8. When Saving for a Big Purchase, Use Cash
====
Det sista vi pratar om är att pengar som ska användas inom 3 år bör sparas på bankkonto med insättningsgaranti. Det är något vi har sagt länge, men Nick tar resonemanget till nästa nivå och räknar om det i tid. Dvs. att om du sparar 1000 kr/mån och du behöver 36 000 kr så kommer du behöva spara i 37 månader till följd av inflationen (=2 %). Dvs. att det är värt att spara en månad extra för att vara garanterad pengarna när man behöver dem. Brytgränsen då man ska byta mellan bankkonto och räntefonder går vid ca 3 år.
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
Bildspelet till avsnitt #233:
https://rikatillsammans.se/rolex-sparande/
Mer pengar för pengarna! | Det viktigaste att veta om sparande
I dagens avsnitt recenserar vi Småspararguidens bok "Mer pengar för pengarna". En bonus är att det blir en repetition kring de absolut viktigaste sakerna som gör mest skillnad över tid i en privatekonomi. Det är lite som att utnyttja Paretos 80/20-regel för att göra de 20 procenten som ger 80 procent av resultatet.
Läs mer:
https://rikatillsammans.se/smaspararguiden
Så investerar du 2023 | Legobitar att bygga ihop sparandet med - del 2 i Ekon...
Bildspelet till avsnitt #284 på RikaTIllsammans
Reklam / Sponsrade länkar
====
Lysa: https://rikatillsammans.se/partner/lysa
Opti: https://rikatillsammans.se/partner/opti
RikaTillsammans-programmet: https://rikatillsammans.se/programmet/
Övriga länkar via artikeln i forumet och länksamlingen
https://rikatillsammans.se/forum/t/48099
https://rikatillsammans.se/l.php
Här får du de viktigaste sakerna att veta för ett bra långsiktigt sparande - allt från minnesregler till konkreta fonder.
I förra veckans avsnitt pratade vi om vikten av att ha en ekonomisk plan för sitt sparande. Vi sa något förenklat att om du inte vet vad du sparar till, då vet du inte heller hur mycket du behöver spara. Idag tar vi nästa steg i serien om en ekonomisk plan och tittar på - hur bör jag investera mina pengar?
Precis som vanligt bygger dagens avsnitt på det som vi kommit fram till i RikaTillsammans-communityn, vår egen erfarenhet och konsensus i forskningen. Vi försöker göra det ännu lite tydligt och enklare genom en uppdelning i 1) bankkonto, 2) räntefonder och 3) aktiefonder som vi ger konkreta exempel på.
Utöver det ger vi även några minnesregler kring sparhorisont, kring värdet av sparandet (12-12-12-regeln) och värdet av att vara lat, passiv, oengagerad och oinloggad. Många av resonemangen har vi haft i forumet, så besöker det gärna via länken nedan för både bakgrund och fördjupning.
I övrigt är det egentligen inget nytt för dig som följt oss i alla år. Det är samma fondrobotar i form av Lysa och Opti som vi rekommenderar. Det är samma fonder i en-fond-lösningen och det är samma basportfölj som föregående år.
Lite tråkigt kanske, men en en naturlig följd av att sparandet ska vara långsiktigt och vi faktiskt säger att ett smart sparande ska inte vara spännande. Då blir det inte så mycket nytt, utan varje år blir ett konstaterande "det är bra nog även i år."
Om du har frågor, kommentarer eller funderingar, ta dem gärna i forumet så ses vi där!
Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
-------
Disclaimer / Tänk på: Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor och ansvarsbegränsning.
https://rikatillsammans.se/villkor
Bästa fonderna 2024: så väljer du dem och vår lista per bank #340
Tre väldigt vanliga frågor vi får är: 1) Vilka fonder ska jag välja? 2) Vad tycker ni om min portfölj? och 3) Har jag gjort rätt? Dagens avsnitt ger förslag på svar på alla tre. Samtidigt kommer du både få lära dig fiska och få fisken med dig.
I avsnitt 339 sammanfattade vi konsensus inom forskningen för hur man ska spara:
"Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med en billig, bred, och valutasäkrad räntefond.
Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta."
Dagens avsnitt bygger vidare och tittar på just de där aktieindexfonderna och räntefonderna. Vår rekommendation till både nybörjare och experter är fortfarande "använd en fondrobot" som är en all-inclusive-tjänst som löser det mesta - inkl. att välja och kombinera vilka fonder man ska ha. Har du en fondrobot, då kan du mer eller mindre skippa detta avsnitt.
Detta avsnitt är till för dig som inte vill använda en fondrobot eller inte kan använda en t.ex. i pensionssparandet. Det som du får i detta avsnitt är en genomgång av både:
▸ Vilka kriterier som är relevanta och inte när man väljer en fond
▸ En lista på de bästa aktieindexfonderna
▸ En lista på kompletterande räntefonder
▸ Förslag på hur dessa ingredienser kan kombineras till basportföljerna (100% aktier och 100% räntor)
Istället för att lägga mängder av tid på att i avsnittet lista de bästa fonderna 2024 eftersom de tyvärr skiljer från bank till bank, har vi en tråd i forumet som vi kommer hålla uppdaterat framgent. Den kommer dock bara uppdateras en gång om året, så du behöver inte hålla koll på den löpande. Det går dessutom i linje med att vara lat, passiv, oengagerad. 😉
Du hittar listan med de bästa fonderna 2024 per aktör här:
https://rikatillsammans.se/forum/t/basta-fonderna-2024/13975
OBS! Notera att denna lista skiljer sig markant med de listor som går runt i media just nu med titlar som t.ex. "fonderna som gick bäst 2023". Jag anser det vara totalt irrelevant information eftersom forskningen är tydlig med att "historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning". Det kan vara intressant att veta (kanske) men är totalt värdelöst ur ett "vad gör jag med det"-perspektiv.
Vår lista skiljer sig även genom att vi INTE utgår från en specifik marknadssyn eller åsikt om hur börsen kommer gå 2024. Det vet ingen. De kriterier som vi har valt ut är baserade på det som ter sig finnas mest evidens för:
▸ passivt förvaltad index eller indexnära fond
▸ låg avgift
▸ placeringsinriktning
Så precis som vanligt, kommer du få bäst avkastning med dessa fonder 2024? Nej. Garanterat inte. Målet med dessa fonder är att du ska få en avkastning så nära marknadens snitt som möjligt. I avsnitt 339 gick vi genom att denna mediokra avkastning varje enskilt år, över lång tid leder till att du med hög sannolikhet kommer hamna i topp-
#191 - Fått ett arv, sålt ditt företag eller fått en stor summa pengar? Här ä...
Det här är bildspelet till avsnitt 191 på RikaTillsammans:
https://rikatillsammans.se/tips-vid-arv
I dagens avsnitt diskuterar vi några av de bästa tipsen då man väntat, eller oväntat, får en större summa pengar. Det kan vara ett arv, att man säljer sitt företag, får sin del i en bodelning, vinner en vinst eller på något sätt får en engångssumma.
På många sätt hamnar man i en emotionell kris som både kan vara positiv eller negativ. Det uppstår många nya frågor som är av både praktisk och emotionell karaktär. I avsnittet intervjuar vi även beteendevetaren och coachen Moa Diseborn. Hon har lång erfarenhet att jobba med ”life transitions” både i Sverige och internationellt.
Hon delar med sig av några proaktiva tips kring arv. Hur man kan tänka kring tabut att prata om ett kommande arv, men hur det kan skapa en stor frihet. Risken att t.ex. inte prata om ett arv är att man vill hedra den som man har fått arvet av, men man vet inte hur.
Vi pratar även om vikten av att ta en paus och andas. Många gånger så vill vi, omgivningen eller andra att man ska göra något med pengarna. Det är många gånger kontraproduktivt. Det gör absolut ingenting om pengarna bara ligger på ett bankkonto med insättningsgaranti i både ett eller två rå. Det finns ingen anledning att stressa eller låta pengarna bränna i fickan. Du förlorar ingenting på att andas, ta det lugnt och tänka efter före.
Vi pratar vidare även om att det finns egentligen ingen anledning att tänka annorlunda kring dessa pengar än andra. Använd dem för att minska dina skulder, kanske till och med ta beslutet att bli helt och hållet skuldfri om du har möjligheten. Du kan dela upp dem enligt fyra hinkar-principen (avsnitt #190) och investera dem enligt avsnitt #99 i en fondrobot eller billiga globala indexfonder.
På samma sätt kan och bör du kanske ta en liten del och använda dem för att fira eller hedra personen som du fick dem av. Det är ingen mening att tillskriva dem ett sådant värde att de aldrig kommer till användning. Som alltid handlar det om att balansera dikotomin att mellan investera och konsumera samt att leva idag och spara till imorgon.
Om du vill komma i kontakt med Moa, så hittar du hennes hemsida och kontaktuppgifter på: molodi.se. Vi hoppas att du får glädje av dagens avsnitt och så ses vi igen nästa vecka!
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
Bildspel till:
https://rikatillsammans.se/forum/t/64598
Vad är viktigast att veta eller få rätt på i en privatekonomi? Vilka saker ger mest effekt? Hur kan man tänka för att få en sund och välmående privatekonomi? Här har vi försökt samla ett smörgåsbord av de flesta svaren, guldkornen och tipsen. 🙂💰
Ambitionen med detta avsnitt är att det ska kunna vara det enda du egentligen behöver se. Det samlar ihop våra och många av communityns bästa tips, tankar och principer. Men framförallt så har vi försökt göra det så pass konkret att det finns flera saker som du kan göra till följd det.
Du kan se det som ett smörgåsbord där vi berör alla de viktigaste delarna i en privatekonomi - inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Mest tid lägger vi på sparandet och inkomsterna eftersom de är viktigast - men även utgifterna pratar vi ganska länge om. Särskilt eftersom vi tror på att man ska använda pengarna för att skapa sig ett rikt liv på riktigt. Det är verkligen inte att snålast vinner. Tvärtom. Det finns ingen anledning att vara rikast på kyrkogården.
Om vi ska sammanfatta några av de viktigaste sakerna att ha göra:
====
▸ Behåll ditt lönekonto på nuvarande bank
▸ Öppna ett buffertsparkonto på en annan bank eller LYSA (eller OPTI)
▸ Öppna ett investeringssparkonto ("ISK") för ett långsiktigt sparande på en annan bank eller LYSA (eller OPTI)
▸ Sätt en automatisk överföring till både buffertsparkonto och ISK
▸ Kontrollera att du har tjänstepension hos din arbetsgivare
▸ Fundera på om det finns saker du kan sälja eller hyra ut för att få en turbo på sparandet
▸ Om du är sambo eller har särkullbarn - överväg testamente och livförsäkring
▸ Hitta två kategorier i din ekonomi där du kan sänka kostnaderna
▸ Hitta två kategorier i din ekonomi där du kan höja kostnaderna för ett få ett rikare liv
Andra viktiga principer som vi tror på:
====
▸ Lev första delen av ditt liv under dina inkomster (=du jobbar för pengar) så att du kan spara, investera och leva andra delen av ditt liv över dina inkomster och tillgångar (=dina pengar jobbar för dig)
▸ Spendera extravagant på sådant som är viktigt för dig, men var lika brutalt snål i det som inte gör ditt liv rikare.
▸ Den som investerar rätt (=enligt forskningen, fondrobot eller aktieindexfond) och därefter sitter still i båten, är passiv, lat, oengagerad, ointresserad och oinloggad kommer över tid vinna (=hamna topp-10% eller topp-25%)
▸ Det enklast och bästa rådet kring sparande som fungerat för alla tillgångar i alla tidet är: "Just. Keep. Buying." (saker som ger dig inkomster - aktier och räntor).
▸ Fundera på hur du kan öka dina inkomster över tid (och samtidigt låta utgifterna öka i en lägre takt) eftersom dina inkomster bestämmer din pension, dina möjligheter, ditt sparande och väldigt mycket annat.
Ja, det här och väldigt mycket annat tar vi upp i avsnittet. Precis som vanligt rekommenderar vi att besöka forumet. Där kan du ställa frågor, läsa andras kommentarer och komplettera om du tycker att vi h
Börja spara och investera rätt och lätt 2024! | Allt du behöver veta | #99 / ...
De flesta av oss har lärt oss hur man jobbar hårt för pengar, men få har fått lära sig hur man låter pengarna jobba hårt för en själv. I dagens avsnitt får du våra, forskningens och communityns guldkorn för ett framgångsrikt och långsiktigt sparande på ett enkelt, inspirerande och konkret sätt. Det är allt du behöver veta för att spara rätt och lätt. Att du sannolikt kommer få bättre odds för att tjäna mer pengar än de flesta över tid, det är en bonus. 😉
Vi rekommenderar att även titta in på hemsidan där du får alla källor, referenser, tips på fonder och liknande. Därav endast en kortare sammanställning med de viktigaste länkarna. Vi påminner också om att historiskt har ett sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att tjäna pengar, men historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar, i värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital.
Denna video är avsnitt 339, men det är en uppdatering av vårt klassiska avsnitt 99 per den 1 januari 2024.
Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
Fördjupande artikeln på hemsidan:
====
▸ https://rikatillsammans.se/kom-igang/borja-spara-och-investera/
Länkar till forumet
====
▸ Ställ en fråga: https://rikatillsammans.se/forum/
▸ Diskussion om avsnittet: https://rikatillsammans.se/forum/t/70416
▸ Basportfölj 100% aktier: https://rikatillsammans.se/forum/t/68776
▸ Basportfölj 100% räntor: https://rikatillsammans.se/forum/t/69993
▸ Fondförslag hos andra banker: https://rikatillsammans.se/forum/t/13975
Sponsrade länkar
====
▸ Fondroboten LYSA: https://rikatillsammans.se/partner/lysa
▸ Fondroboten OPTI: https://rikatillsammans.se/partner/opti
▸ Avanza (för enskilda fonder): https://rikatillsammans.se/partner/avanza
▸ Nordnet (för enskilda fonder): https://rikatillsammans.se/partner/nordnet
Recommended
#251 - Just. Keep. Buying. - Del 2 | Om bra och dåliga lån, husköp och spara ...
Bildspel till avsnitt 251 på RikaTillsammans-bloggen.
De flesta av oss är uppväxta med perspektivet "lån är dåligt", men tänk om det inte är helt sant? Tänk om det till och med finns bra lån? Vidare tittar vi även på hur man kan resonera kring husköp och sparande till större konsumtion t.ex. kontantinsats, bil, bröllop och motsvarande.
I dagens avsnitt fortsätter vi diskussionen utifrån Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." som släpptes nu i april. Boken bygger på ett 20 tal principer, där vi i den förra delen gick genom de första fem. I denna fortsätter vi diskussionen även om vi gör en ganska lång avstickare för att anpassa den till svenska förhållanden.
Principerna vi pratar om i dagens avsnitt är (1-5 pratade vi om i förra delen, avsnitt #250) följer nedan med ett försök till sammanfattning med de viktigaste delarna.
6. Debt Isn’t Good or Bad, It Depends on How You Use It
====
Det gäller att skilja på bra och dåliga lån. Det enklaste sättet är att ställa sig frågan: Gör det här lånet mig rikare (bra) eller gör det mig fattigare (dåligt)? Det spelar således sällan någon roll hur stort det är, hur hög räntan är eller liknande. Målet med konversationen i avsnittet är inte att rekommendera att belåna hus och hem, snarare att bli av med ryggradsreflexen att alla lån är dåliga. Det är inte sant.
T.ex. är CSN-lånet i år helt och hållet räntefritt, du kan på Avanza låna upp till 3 Mkr till 0 % ränta givet ett antal förutsättningar och därifrån går räntan upp beroende på säkerhet och ekonomisk situation. Tricket är egentligen att leka bank. Dvs. att titta på: 1) Vad kan jag låna pengar för? 2) Vad kan jag placera dem för? 3) Är nettovinsten värt risken och avkastningen? I vissa fall kommer svaret vara ja, och i andra fall nej.
7. Only Buy a Home When the Time Is Right
====
Den andra bärande konversationen är när ska man köpa ett boende som vi och Nick anser är när:
- kan se att du kan vara kvar på samma ställe i minst 10 år
- har en stabil familjesituation och inte behöver ett annat boende inom 10 år.
- har en stabil karriär och ekonomisk situation
- har råd och kan ta höjd för ökade kostnader (eller bind ränta)
- är medveten om att huset kostar 1-2 % av värdet i underhåll per år
- är medveten om att det även kostar tid och energi
- är medveten om att boendet inte är en investering utan en konsumtion
- är medveten om att boende historiskt har utvecklats som inflation
8. When Saving for a Big Purchase, Use Cash
====
Det sista vi pratar om är att pengar som ska användas inom 3 år bör sparas på bankkonto med insättningsgaranti. Det är något vi har sagt länge, men Nick tar resonemanget till nästa nivå och räknar om det i tid. Dvs. att om du sparar 1000 kr/mån och du behöver 36 000 kr så kommer du behöva spara i 37 månader till följd av inflationen (=2 %). Dvs. att det är värt att spara en månad extra för att vara garanterad pengarna när man behöver dem. Brytgränsen då man ska byta mellan bankkonto och räntefonder går vid ca 3 år.
#233 - Vikten av att få ha ett eget Rolex-sparande... | Del 2 av 2. i "Tänk o...
Bildspelet till avsnitt #233:
https://rikatillsammans.se/rolex-sparande/
Mer pengar för pengarna! | Det viktigaste att veta om sparande
I dagens avsnitt recenserar vi Småspararguidens bok "Mer pengar för pengarna". En bonus är att det blir en repetition kring de absolut viktigaste sakerna som gör mest skillnad över tid i en privatekonomi. Det är lite som att utnyttja Paretos 80/20-regel för att göra de 20 procenten som ger 80 procent av resultatet.
Läs mer:
https://rikatillsammans.se/smaspararguiden
Så investerar du 2023 | Legobitar att bygga ihop sparandet med - del 2 i Ekon...
Bildspelet till avsnitt #284 på RikaTIllsammans
Reklam / Sponsrade länkar
====
Lysa: https://rikatillsammans.se/partner/lysa
Opti: https://rikatillsammans.se/partner/opti
RikaTillsammans-programmet: https://rikatillsammans.se/programmet/
Övriga länkar via artikeln i forumet och länksamlingen
https://rikatillsammans.se/forum/t/48099
https://rikatillsammans.se/l.php
Här får du de viktigaste sakerna att veta för ett bra långsiktigt sparande - allt från minnesregler till konkreta fonder.
I förra veckans avsnitt pratade vi om vikten av att ha en ekonomisk plan för sitt sparande. Vi sa något förenklat att om du inte vet vad du sparar till, då vet du inte heller hur mycket du behöver spara. Idag tar vi nästa steg i serien om en ekonomisk plan och tittar på - hur bör jag investera mina pengar?
Precis som vanligt bygger dagens avsnitt på det som vi kommit fram till i RikaTillsammans-communityn, vår egen erfarenhet och konsensus i forskningen. Vi försöker göra det ännu lite tydligt och enklare genom en uppdelning i 1) bankkonto, 2) räntefonder och 3) aktiefonder som vi ger konkreta exempel på.
Utöver det ger vi även några minnesregler kring sparhorisont, kring värdet av sparandet (12-12-12-regeln) och värdet av att vara lat, passiv, oengagerad och oinloggad. Många av resonemangen har vi haft i forumet, så besöker det gärna via länken nedan för både bakgrund och fördjupning.
I övrigt är det egentligen inget nytt för dig som följt oss i alla år. Det är samma fondrobotar i form av Lysa och Opti som vi rekommenderar. Det är samma fonder i en-fond-lösningen och det är samma basportfölj som föregående år.
Lite tråkigt kanske, men en en naturlig följd av att sparandet ska vara långsiktigt och vi faktiskt säger att ett smart sparande ska inte vara spännande. Då blir det inte så mycket nytt, utan varje år blir ett konstaterande "det är bra nog även i år."
Om du har frågor, kommentarer eller funderingar, ta dem gärna i forumet så ses vi där!
Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
-------
Disclaimer / Tänk på: Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor och ansvarsbegränsning.
https://rikatillsammans.se/villkor
Bästa fonderna 2024: så väljer du dem och vår lista per bank #340
Tre väldigt vanliga frågor vi får är: 1) Vilka fonder ska jag välja? 2) Vad tycker ni om min portfölj? och 3) Har jag gjort rätt? Dagens avsnitt ger förslag på svar på alla tre. Samtidigt kommer du både få lära dig fiska och få fisken med dig.
I avsnitt 339 sammanfattade vi konsensus inom forskningen för hur man ska spara:
"Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med en billig, bred, och valutasäkrad räntefond.
Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta."
Dagens avsnitt bygger vidare och tittar på just de där aktieindexfonderna och räntefonderna. Vår rekommendation till både nybörjare och experter är fortfarande "använd en fondrobot" som är en all-inclusive-tjänst som löser det mesta - inkl. att välja och kombinera vilka fonder man ska ha. Har du en fondrobot, då kan du mer eller mindre skippa detta avsnitt.
Detta avsnitt är till för dig som inte vill använda en fondrobot eller inte kan använda en t.ex. i pensionssparandet. Det som du får i detta avsnitt är en genomgång av både:
▸ Vilka kriterier som är relevanta och inte när man väljer en fond
▸ En lista på de bästa aktieindexfonderna
▸ En lista på kompletterande räntefonder
▸ Förslag på hur dessa ingredienser kan kombineras till basportföljerna (100% aktier och 100% räntor)
Istället för att lägga mängder av tid på att i avsnittet lista de bästa fonderna 2024 eftersom de tyvärr skiljer från bank till bank, har vi en tråd i forumet som vi kommer hålla uppdaterat framgent. Den kommer dock bara uppdateras en gång om året, så du behöver inte hålla koll på den löpande. Det går dessutom i linje med att vara lat, passiv, oengagerad. 😉
Du hittar listan med de bästa fonderna 2024 per aktör här:
https://rikatillsammans.se/forum/t/basta-fonderna-2024/13975
OBS! Notera att denna lista skiljer sig markant med de listor som går runt i media just nu med titlar som t.ex. "fonderna som gick bäst 2023". Jag anser det vara totalt irrelevant information eftersom forskningen är tydlig med att "historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning". Det kan vara intressant att veta (kanske) men är totalt värdelöst ur ett "vad gör jag med det"-perspektiv.
Vår lista skiljer sig även genom att vi INTE utgår från en specifik marknadssyn eller åsikt om hur börsen kommer gå 2024. Det vet ingen. De kriterier som vi har valt ut är baserade på det som ter sig finnas mest evidens för:
▸ passivt förvaltad index eller indexnära fond
▸ låg avgift
▸ placeringsinriktning
Så precis som vanligt, kommer du få bäst avkastning med dessa fonder 2024? Nej. Garanterat inte. Målet med dessa fonder är att du ska få en avkastning så nära marknadens snitt som möjligt. I avsnitt 339 gick vi genom att denna mediokra avkastning varje enskilt år, över lång tid leder till att du med hög sannolikhet kommer hamna i topp-
#191 - Fått ett arv, sålt ditt företag eller fått en stor summa pengar? Här ä...
Det här är bildspelet till avsnitt 191 på RikaTillsammans:
https://rikatillsammans.se/tips-vid-arv
I dagens avsnitt diskuterar vi några av de bästa tipsen då man väntat, eller oväntat, får en större summa pengar. Det kan vara ett arv, att man säljer sitt företag, får sin del i en bodelning, vinner en vinst eller på något sätt får en engångssumma.
På många sätt hamnar man i en emotionell kris som både kan vara positiv eller negativ. Det uppstår många nya frågor som är av både praktisk och emotionell karaktär. I avsnittet intervjuar vi även beteendevetaren och coachen Moa Diseborn. Hon har lång erfarenhet att jobba med ”life transitions” både i Sverige och internationellt.
Hon delar med sig av några proaktiva tips kring arv. Hur man kan tänka kring tabut att prata om ett kommande arv, men hur det kan skapa en stor frihet. Risken att t.ex. inte prata om ett arv är att man vill hedra den som man har fått arvet av, men man vet inte hur.
Vi pratar även om vikten av att ta en paus och andas. Många gånger så vill vi, omgivningen eller andra att man ska göra något med pengarna. Det är många gånger kontraproduktivt. Det gör absolut ingenting om pengarna bara ligger på ett bankkonto med insättningsgaranti i både ett eller två rå. Det finns ingen anledning att stressa eller låta pengarna bränna i fickan. Du förlorar ingenting på att andas, ta det lugnt och tänka efter före.
Vi pratar vidare även om att det finns egentligen ingen anledning att tänka annorlunda kring dessa pengar än andra. Använd dem för att minska dina skulder, kanske till och med ta beslutet att bli helt och hållet skuldfri om du har möjligheten. Du kan dela upp dem enligt fyra hinkar-principen (avsnitt #190) och investera dem enligt avsnitt #99 i en fondrobot eller billiga globala indexfonder.
På samma sätt kan och bör du kanske ta en liten del och använda dem för att fira eller hedra personen som du fick dem av. Det är ingen mening att tillskriva dem ett sådant värde att de aldrig kommer till användning. Som alltid handlar det om att balansera dikotomin att mellan investera och konsumera samt att leva idag och spara till imorgon.
Om du vill komma i kontakt med Moa, så hittar du hennes hemsida och kontaktuppgifter på: molodi.se. Vi hoppas att du får glädje av dagens avsnitt och så ses vi igen nästa vecka!
Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi | #324
Bildspel till:
https://rikatillsammans.se/forum/t/64598
Vad är viktigast att veta eller få rätt på i en privatekonomi? Vilka saker ger mest effekt? Hur kan man tänka för att få en sund och välmående privatekonomi? Här har vi försökt samla ett smörgåsbord av de flesta svaren, guldkornen och tipsen. 🙂💰
Ambitionen med detta avsnitt är att det ska kunna vara det enda du egentligen behöver se. Det samlar ihop våra och många av communityns bästa tips, tankar och principer. Men framförallt så har vi försökt göra det så pass konkret att det finns flera saker som du kan göra till följd det.
Du kan se det som ett smörgåsbord där vi berör alla de viktigaste delarna i en privatekonomi - inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Mest tid lägger vi på sparandet och inkomsterna eftersom de är viktigast - men även utgifterna pratar vi ganska länge om. Särskilt eftersom vi tror på att man ska använda pengarna för att skapa sig ett rikt liv på riktigt. Det är verkligen inte att snålast vinner. Tvärtom. Det finns ingen anledning att vara rikast på kyrkogården.
Om vi ska sammanfatta några av de viktigaste sakerna att ha göra:
====
▸ Behåll ditt lönekonto på nuvarande bank
▸ Öppna ett buffertsparkonto på en annan bank eller LYSA (eller OPTI)
▸ Öppna ett investeringssparkonto ("ISK") för ett långsiktigt sparande på en annan bank eller LYSA (eller OPTI)
▸ Sätt en automatisk överföring till både buffertsparkonto och ISK
▸ Kontrollera att du har tjänstepension hos din arbetsgivare
▸ Fundera på om det finns saker du kan sälja eller hyra ut för att få en turbo på sparandet
▸ Om du är sambo eller har särkullbarn - överväg testamente och livförsäkring
▸ Hitta två kategorier i din ekonomi där du kan sänka kostnaderna
▸ Hitta två kategorier i din ekonomi där du kan höja kostnaderna för ett få ett rikare liv
Andra viktiga principer som vi tror på:
====
▸ Lev första delen av ditt liv under dina inkomster (=du jobbar för pengar) så att du kan spara, investera och leva andra delen av ditt liv över dina inkomster och tillgångar (=dina pengar jobbar för dig)
▸ Spendera extravagant på sådant som är viktigt för dig, men var lika brutalt snål i det som inte gör ditt liv rikare.
▸ Den som investerar rätt (=enligt forskningen, fondrobot eller aktieindexfond) och därefter sitter still i båten, är passiv, lat, oengagerad, ointresserad och oinloggad kommer över tid vinna (=hamna topp-10% eller topp-25%)
▸ Det enklast och bästa rådet kring sparande som fungerat för alla tillgångar i alla tidet är: "Just. Keep. Buying." (saker som ger dig inkomster - aktier och räntor).
▸ Fundera på hur du kan öka dina inkomster över tid (och samtidigt låta utgifterna öka i en lägre takt) eftersom dina inkomster bestämmer din pension, dina möjligheter, ditt sparande och väldigt mycket annat.
Ja, det här och väldigt mycket annat tar vi upp i avsnittet. Precis som vanligt rekommenderar vi att besöka forumet. Där kan du ställa frågor, läsa andras kommentarer och komplettera om du tycker att vi h
Börja spara och investera rätt och lätt 2024! | Allt du behöver veta | #99 / ...
De flesta av oss har lärt oss hur man jobbar hårt för pengar, men få har fått lära sig hur man låter pengarna jobba hårt för en själv. I dagens avsnitt får du våra, forskningens och communityns guldkorn för ett framgångsrikt och långsiktigt sparande på ett enkelt, inspirerande och konkret sätt. Det är allt du behöver veta för att spara rätt och lätt. Att du sannolikt kommer få bättre odds för att tjäna mer pengar än de flesta över tid, det är en bonus. 😉
Vi rekommenderar att även titta in på hemsidan där du får alla källor, referenser, tips på fonder och liknande. Därav endast en kortare sammanställning med de viktigaste länkarna. Vi påminner också om att historiskt har ett sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att tjäna pengar, men historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar, i värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital.
Denna video är avsnitt 339, men det är en uppdatering av vårt klassiska avsnitt 99 per den 1 januari 2024.
Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
Fördjupande artikeln på hemsidan:
====
▸ https://rikatillsammans.se/kom-igang/borja-spara-och-investera/
Länkar till forumet
====
▸ Ställ en fråga: https://rikatillsammans.se/forum/
▸ Diskussion om avsnittet: https://rikatillsammans.se/forum/t/70416
▸ Basportfölj 100% aktier: https://rikatillsammans.se/forum/t/68776
▸ Basportfölj 100% räntor: https://rikatillsammans.se/forum/t/69993
▸ Fondförslag hos andra banker: https://rikatillsammans.se/forum/t/13975
Sponsrade länkar
====
▸ Fondroboten LYSA: https://rikatillsammans.se/partner/lysa
▸ Fondroboten OPTI: https://rikatillsammans.se/partner/opti
▸ Avanza (för enskilda fonder): https://rikatillsammans.se/partner/avanza
▸ Nordnet (för enskilda fonder): https://rikatillsammans.se/partner/nordnet
#241 - Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens...
Bildspelet till avsnitt 241 på RikaTillsammans:
https://rikatillsammans.se/pension
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Bildspel till: https://rikatillsammans.se/forum/t/64040/
Hur ska man tänka kring fördelningen av aktier och räntor vid olika åldrar och faser i livet? Vilka misstag för de flesta av oss när vi tänker kring sparande över hela livet? Det är frågor vi diskuterar i veckans avsnitt som tar avstamp i boken “Lifecycle-investing” som är skriven av två amerikanska professorer. Det blir både nya perspektiv, tankespjärn och en varning: “prova inte detta hemma”. 🙂
Först och främst vill jag vara tydlig med att veckans avsnitt är ett överkursavsnitt vars främst syfte är att vidga vyerna, börja tänka annorlunda och ge ett nytt perspektiv - inte nödvändigtvis att man ska göra något annorlunda.
Boken och avsnittet utmanar de klassiska reglerna för hur man ska fördela andelen aktier och räntor genom livet. Det finns ett klassiskt ordspråk inom finans som lyder:
▸ Vill du tjäna pengar? Investera i aktier. Vill du behålla pengarna du tjänar på aktier? Investera i räntor.
Det vill säga att man ser aktier som gas och räntor som broms. Precis som vid bilkörning krävs det en balans mellan gas och broms för att turen ska bli trevlig. För mycket av det ena eller andra och man hamnar i diket eller riskerar att aldrig komma fram. Översatt brukar vi säga att om sparhorisonten är:
▸ 0 - 2 år: 100% på bankkontot (en typ av ränta)
▸ 10+ år: 100% i aktier (läs: bred, billig och passiv aktieindexfond eller fondrobot)
▸ 3-9 år: 50% aktier och 50% räntor
Andra klassiska regler brukar vara:
▸ 10% i aktier per år i sparhorisont, eller
▸ 110 - din ålder placerat i aktier.
Boken Lifecycle-investering utmanar dessa klassiska rekommendationer och gör några egna som många kommer att anse vara kontroversiella. Men logiskt är deras rekommendation bättre. För att komma till slutsatsen rekommenderar de tre nya perspektiv eller tankespjärn:
▸ Helhetssyn på sin ekonomi inklusive nuvärdet av framtida sparande (läs: humankapital samt pension).
▸ Att unga personer borde använda hävstång i sitt sparande eftersom det - över livet - som höjer avkastningen för samma tagen risk (=ökar den riskjusterade avkastningen).
▸ Diversifiering inte bara via indexfond, utan diversifiering även i tid - s.k. "tidsdiversifiering"
Värdet i avsnittet upplever jag således att man framgent kommer kunna ta mer informerade beslut. Framförallt kring val hur mycket risk - eller aktieindexfonder / räntor - man bör välja vid olika åldrar och att de flesta av oss förmodligen tar lägre risk än vad vi borde. Framförallt om vi är 55 år eller yngre.
Jag ser väldigt mycket fram emot dina och andras kommentarer på avsnittet för att se om det blir hiss eller diss. :)
Tack än en gång för att du läser, kommenterar och hänger i forumet. Tack även till dig på Patreon som gör det möjligt för oss att göra “udda” avsnitt som dessa.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Buffert: tips, råd och (oväntade) rekommendationer 💰 #342
Här får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du får även en fördjupning. Vi diskuterar när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 🙂
Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter:
▸ Börja med en buffert innan du börjar investera
▸ Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet
▸ Ha en buffert på minst 1 - 6 månadslöner (snitt: 3 mån)
▸ Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti
De är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är:
▸ Finns det sätt att minska storleken på bufferten som behövs?
▸ Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Behövs bufferten ens?
▸ Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?
▸ Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?
▸ Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?
▸ Hur hänger min buffert ihop med min egen risktolerans?
▸ Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?
Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.
Som vanligt finns det en kortare sammanfattning, bildspel och artikel på hemsidan. Se länkarna nedan.
Vi ses i kommentarerna!
Jan och Caroline
Länkar
====
Patreon: https://www.patreon.com/join/rikatillsammans
Diskussionen:
https://rikatillsammans.se/forum/t/72160
#250 - Just. Keep. Buying.
Bildspel till avsnitt #250:
https://rikatillsammans.se/just-keep-buying
====
Genom att äga en andel i en bred indexfond har du tusentals personer som varje dag arbetar för att gör dig och din ekonomi rikare. Idag går vi tillbaka till RikaTillsammans-rötterna utifrån Nick Magiullis nya bok: ”Just. Keep. Buying.”
Detta avsnittet är det första i en serie där vi diskuterar några av principerna i boken som Nick från bloggen ”OfDollarsAndData” precis gett ut. Den tar avstamp i den teoretiska frågan:
Om man bara fick ge ett råd till en investerare, som både fungerat de senaste 150 åren och sannolikt kommer fungera även i framtiden, vilket skulle det vara?
Svaret som Nick föreslår är: ”Just. Keep. Buying” som boken bygger på. Han delar upp boken i två delar – en om sparande och en om investerande. Det som jag gillar mest med boken är att den är allmänbildande och berör alla de viktiga delarna i en privatekonomi. I dagens avsnitt diskuterar vi de första fem (av tjugo) principerna:
Fem principer från boken i denna del
1. Saving is for the Poor, Investing is for the Rich – Identifiera var du är på den finansiella skalan innan du fokuserar din tid och energi. Om ditt förväntade sparande är större än din förväntade avkastning, fokusera på sparandet, annars på investerandet.
2. Save What You Can – Eftersom ens inkomster och utgifter förändras över tid bör även ens sparkvot förändras över tid.
3. Focus on Income, Not Spending – Det finns gränser för hur mycket du kan dra ner dina utgifter, men det finns inga gränser för att öka dina inkomst. Hitta små sätt att öka dina inkomster.
4. Use The 2x Rule to Eliminate Spending Guilt – Om du ibland får ett dåligt samvete för att unna dig saker, investera samma belopp som du spenderar för.
5. Save at Least 50% of Your Future Raises and Bonuses – Det är okej att ha ”lifestyle creep” så länge du håller det under 50 % av dina framtida ökade inkomster (givet att din sparkvot är 0 – 30 &, annars behöver du spara mer… 😉)
Om du har följt oss länge så lär det inte vara supermycket nytt. Det är ju det som är lite nackdelen när man kan mycket om ett ämne, det blir inte några nya insikter som firas med fyrverkerier utan man får blåsa upp de små nyanserna och detaljerna. Tittar man noga så har Nick identifierat en hel del detaljer som jag upplever värdefulla. 😊
I dagens avsnitt handlar det om att både kunna spendera och konsumera utan dåligt samvete, att fokusera på rätt sak på rätt sätt (de flesta gör fel sak på rätt sätt) och vi diskuterar det här med att spara vs tjäna mer pengar.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet!
Hälsningar,
Jan och Caroline
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
Bildspel till:
https://rikatillsammans.se/humankapital/
Humankapitalet utifrån en privatpersons perspektiv kan enkelt beskrivas som den samling kompetens, kunskap, erfarenheter och färdigheter som vi har. Få av oss har kvantifierat humankapitalet i en summa pengar, ännu färre av oss tänker strukturerat kring sitt humankapital och nästan ingen tar hänsyn till fördelarna som humankapitalet ger i sin finansiella strategi. Något vi kanske borde med tanke på att en genomsnittlig svensk 25-åring har runt 10 miljoner kronor i humankapital.
Dagens avsnitt är en fortsättning på vår serie "Just. Keep. Buying." utifrån Nick Magiullis bok med samma namn. Precis som vanligt tar vi avstamp i ett av hans kapital, denna gången "Varför ska man spara?" och resonerar kring det, anpassar det till svenska förhållanden och försöker dyka ner på djupet. Vi använder också många av professor Paolo Sodinis tankar om humankapital från intervjun i avsnitt #87 "Jag är en vandrande räntefond".
Det börjar med att Nick ställer sig frågan i boken:
- Varför ska man spara överhuvudtaget?
Han konstaterar att det är främst av tre anledningar:
1) Spara till sitt framtida jag (läs: pension)
2) Skydda sina pengar från inflationen
3) Över tid ersätta humankapitalet med finansiellt kapital
I avsnittet berör vi de två första anledningarna lite kort och lägger fokus på humankapitalet. Jag misstänker att nämligen att de flesta av oss inte har funderat särskilt mycket kring vårt humankapital, än färre av oss tar medveten hänsyn till det i vårt sparande och investerande. Något som till och med professorn från Handelshögskolan tycker är ett direkt misstag.
Vi går genom det i detalj i avsnittet, man i korthet kan man säga att ens humankapital är summan av all den kompetens, kunskap, erfarenhet och förmågor som man har i kombination med den tid man har kvar i arbetslivet samt ens löneinkomst.
Det leder till att man kommer fram till en definition som gör det möjligt att se på sig själv som en "tillgång som i framtiden kommer ge upphov till ett antal kassaflöden (läs: löner) med relativt låg risk". En sådan tillgång kan man väldigt förenklat värdera genom att tänka:
- Humankapitalet = nettomånadslön * 12 * antal år kvar till pension
Sedan kan man göra det mer avancerat genom att diskontera det till ett nuvärde (något vi pratar om i avsnittet). På det sättet får vi en väldigt tydlig graf över hur humankapitalet minskar över tid. Förenklat kan man säga att när vi går i pension är det utifrån ett ekonomiskt perspektiv noll och vi måste leva på tidigare sparande pengar (=vårt finansiella kapital).
Då kommer vi tillbaka till Nicks tredje mål - vår ekonomiska livsuppgift är att omvandla vår humankapital till finansiellt kapital medan tid finns. I avsnittet går vi genom flera exempel - både med Anna från avsnitt #252 men även med en genomsnittssvensk.
Det här resonemanget leder även till ett par tankspjärn....
Genomgång av en privatekonomi: Ett par i 30 års åldern utan barn | #330
Bildspelet till avsnitt 330 på rikatillsammans.se.
Man kan analysera i princip alla ekonomier på samma sätt. Det handlar om att börja identifiera målen, därefter undersöker man inkomsterna, utgifterna, tillgångarna och skulderna. Det hjälper i sin tur att hitta möjligheterna, riskerna, styrkorna och svagheterna som sedan kan bli till en ekonomisk plan.
Ett önskemål från er i communityn har länge varit att titta på och analysera olika portföljer och ekonomier. Häromveckan fick jag ett meddelande här på forumet från en av er som skrev:
Jag har länge tänkt göra ett inlägg som är ganska standard här på RikaTillsammans-forumet där man berättar om sin ekonomi och frågar om man kan/ska göra på något annat sätt. Är inte riktigt så sugen på att “outa” mig men skulle gärna få lite tips/råd på hur jag kan strukturera upp det bättre om det nu skulle behövas.
Jag tänkte att det kunde vara ett tillfälle att göra ett provavsnitt och se om det är något som ni gillar. Vi strukturerar upp personens ekonomi, vi tittar på den utifrån några olika aspekter, resonerar och avslutar med några funderingar och tips. Syftet med avsnittet är också tvåfaldigt:
Det kan vara roligt att se någon annans ekonomi och höra oss resonera kring det.
Det naturligtvis mycket mer intressanta är att göra liknande analys på sin egen ekonomi genom att inspireras av oss och med stolthet stjäla en del av resonemangen. :slightly_smiling_face:
I det här fallet är det en ekonomi som skulle kunna sammanfattas i:
Ungt par, där frågeställaren är 29 år och tjänar bra. Sambon pluggar för nävarande.
Boende i bostadsrätt för ca 2 MSEK. Bunden ränta på ca 1% där bindningsperioden löper ut i december.
Önskan om ett större boende och familj inom 5 år, en ekonomisk trygghet, en till två resor per år och en viss ekonomisk flexbilitet.
Ett stort sparande i förhållande till åldern, både i form av månadssparande och kapital.
Vi angriper analysen på samma sätt som jag skulle gjort vilken annan ekonomi som helst. Alla ekonomier består ju nämligen av:
En resultaträkning bestående av inkomster och utgifter
En balansräkning bestående tillgångar och skulder
Utifrån resultat och balansräkningen kan man sedan räkna ut ett antal nyckeltal som är relevanta att ställa upp, jämföra och mäta över tid. Några av nyckeltalen som vi diskuterar är:
Resultaträkningen – resultat, sparkvot, passiva utgifter och aktiva utgifter. Vi tar även med några överkursnyckeltal såsom: FIRE-tal, aktiva och passiva inkomster och därmed även ekonomisk trygghet och ekonomisk frihet.
Balansräkningen – belåningsgrad, ribbor för amorteringskravet, nettförmögenhet (total och bara finansiell) samt soliditet.
Därefter gör vi en klassisk SWOT-analys där vi tittar på frågorna:
Vilka är möjligheterna och styrkorna i deras ekonomi?
Vilka är riskerna och svagheterna i deras ekonomi?
I det här fallet konstaterar vi att de har en god ekonomi, att de kanske borde titta på det där husköpet något tidigare men också att de tar en juridisk risk (sambos,
#252 - Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? Med räkneexempel | Just...
Bildspel till avsnitt #252 på RikaTillsammans.
=====
Tre av de svåraste frågorna inom privatekonomi är: 1) Hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension? och 2) När kan jag gå i pension? samt 3) Hur mycket behöver jag spara själv?. I dagens avsnitt försöker vi ge ett inte perfekt, men tillräckligt bra svar på dessa frågor tillsammans med ett räkneexempel och några tumregler (t.ex. 4 procent-regeln).
Detta avsnitt är även en fortsättning i vår serie "Just. Keep. Buying." Som bygger på Nick Magiullis bok med samma namn. Vi gör dock en försvenskning och variant på hans kapitel om pension eftersom det skiljer på pensionssystemen i Sverige och USA.
Vi ger ett räkneexempel som bygger på följande sju steg:
1. Bestäm ”levnadsstandarden” genom att bestämma utgiftsnivån
2. Ta fram framtida inkomster via minpension.se
3. Räkna ut differensen mellan framtida utgiftsnivå och framtida inkomstnivå
4. Räkna hur mycket kapital som behövs för att täcka differensen
5. Experimentera med ränta-på-ränta-räknaren för att komma upp i kapitalet
6. Ta hänsyn och korrigera för osäkerhetsfaktorer / göra scenarion och omfall
7. Sätt igång planen och följ upp den på årsbasis
====
På bloggen finns det en skriven steg-för-steg-instruktion att följa.
https://rikatillsammans.se/rakna-pa-pensionen
#153 - Småspararna lämnar pengar på bordet i onödan | Genomgång av Dalbars QA...
Tyvärr lämnar de flesta småsparare över tid mycket pengar på bordet i form av avkastning som de kunde ha fått men aldrig fick. Idag går vi genom nio av de vanligaste anledningarna till att så är fallet.
För dig som har följt oss ett tag är det ingen nyhet att höra oss prata om att vi ofta är våra pengars egna största fiende. Utifrån Dalbars QAIB-rapport diskuterar vi några av de vanligaste beteendemisstagen som vi själva och många andra gör. Misstag som kostade den genomsnittlige amerikanska spararen, 4 % per år i genomsnitt mellan 2011 och 2019.
Översatt till 100 000 kr investerat i början av 10-års perioden ger det en skillnad på 240 000 kr (=genomsnittlige småspararen) och 340 000 kr (=indexfond/fondrobot). Det vill säga att nästan ett lika stort startbelopp lämnades på bordet som det man började med. Så stor påverkan har dessa misstag på vårt sparande.
Misstagen som identifieras framförallt i Dalbars QAIB 2019-rapport är:
- Förlustaversion - vi värderar förluster värre än motsvarande vinster
- För smalt perspektiv - vi räknar inte efter, ser inte hela bilden eller konsekvenser av kombinationer
- Mental bokföring - vi värderar pengar olika beroende på ett känslomässigt värde
- Brist på diversifiering - vi tror att vi har spritt äggen i olika korgar när vi inte gjort det egentligen
- Ankring - vi sätter en referenspunkt som sedan sabbar för oss
- Optimism och övertro på egen förmåga - jag har minsann möjligheten och dåliga saker drabbar inte mig
- Påverkan av media - vi glömmer bort medias affärsmodell och agenda och agerar på den
- Ånger - börsen är ångerns tempel där det alltid finns något att ångra
- Flockbeteende - vi gör som alla andra även om det innebär negativa konsekvenser
Vi hoppas att du får skratta lite med oss när vi delar med oss av våra misstag och när vi trillar i fällan vid många tillfällen. På många sätt och vis är det i princip omöjligt att värja sig från att inte trilla av hästen eftersom det i mångt och mycket går emot vår egna biologi.
Länkar vi nämner i bildspelet:
=========================
- Videon på youtube:
https://www.youtube.com/watch?v=bc0f5HwjnRg
- Avsnittet på bloggen:
https://rikatillsammans.se/dalbar-2019
- Vår webbkurs "Spara och investera rätt och lätt"
https://rikatillsammans.teachable.com/p/borja-investera
- Dalbars QAIB-rapport, vi kommer lägga ut den till i RikaTillsammans-communityn
https://www.patreon.com/rikatillsammans
- Dalbars hemsida med deras 2019 QAIB-rapport
https://dalbar.com/QAIB/Index
Finansiell rådgivning: allt du behöver veta
Bildspel till avsnitt 351 på rikatillsammans.se
Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.
Jag har varit med om mycket riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.
Jag har i tidigare avsnitt skojat om att när jag suttit på rådgivningsmöten säljmöten så har det känts som att rådgivaren egentligen bara velat veta:
Hur mycket pengar har jag?
Var har jag dem?
Hur stor del av dem kan hen ta över och förvalta debitera avgift på
Det är först på senare år när jag träffat rådgivare, som många lämnat den traditionella finansbranschen för att öppna egen låda (för att jobba på sitt eget sätt), som jag noterat att det finns en stor skillnad på rådgivning och rådgivning. Därav detta avsnitt. Man kan nämligen inte dra alla över en kam.
Vi har i detta, ganska långa fördjupningsavsnitt, försökt belysa flera aspekter och ge tips, checklistor och andra verktyg för att:
Identifiera en god finansiell rådgivare
Veta vilken typ av rådgivning som är relevant
Undvika de vanligaste fallgroparna och misstagen
Kvantifiera värdet en finansiell rådgivare kan bidra med
Ha rätt förväntingar och farhågor i relationen med en rådgivare
och i slutändan få antingen mer ro och eventuellt även mer pengar. 💰
För tydlighetens skull: vi själva säljer INTE finansiell rådgivning, ingen har sponsrat detta avsnitt och med flit nämner vi inga finansiella rådgivare i avsnittet. Anledningarna är flera, jag tycker nämligen att det är bättre att du lär dig identifiera och hitta en god finansiell rådgivare, istället för att jag säger här är X. Det kan faktiskt vara så att din rådgivare på banken kan vara undantaget som bekräftar regeln och då finns det ingen anledning att byta.
Som vanligt ser jag avsnittet som en början på (eller egentligen en fortsättning) på diskussionen kring finansiell rådgivning. Så jag ser fram emot dina tankar och kommentarer. Och nej, även om jag är positiv till finansiell rådgivning och det gör mitt liv enklare, så behöver inte alla rådgivning och kanske inte du, men jag tror att många fler än som köper det skulle ha glädje av det.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Mina 10 guldkorn och insikter från avsnittet
Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet:
De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder bes
#283 - Ekonomisk plan | Om du inte vet vart du är på väg så vet du inte hur m...
Presentation som hör till avsnitt 283:
https://rikatillsammans.se/forum/t/47450
De flesta av oss hade tittat konstigt på en läkare som skriver ut läkemedlet innan hen hade frågat oss om symptomen eller ställt en diagnos. På samma sätt vore det konstigt att få en vägbeskrivning innan vi berättat vart vi är på väg. Men inom ekonomi gör vi det hela tiden, vi pratar om fonder, investeringar, portföljer utan att ställa diagnosen - varför vill du spara överhuvudtaget?
Dagens avsnitt tar ett steg tillbaka och försöker börja i diagnosen istället för att prata om lösningen, metoden, indexfonden eller läkemedlet. På sätt och vis är det klurigare. Det är lika enkelt att förstå "Ta en alvedon en gång om dagen" som att "Spara 10 % av din lön varje månad" men problemet är att om sjukdomen är fel och alvedon inte hjälper, så är det helt bortkastat.
Det som är klurigt - i alla fall för oss - är att plötsligt behöver jag stanna upp och fundera på vad är det som jag vill eller vad är det som är viktigt för oss. Därför har vi i det här avsnittet försökt sammanställa ett antal frågor så att du ska kunna börja närma dig problemet. För jag tror inte svaret kommer att komma bara så där, utan att man behöver ringa in det från flera håll.
RikaTillsammans-programmet 2023
https://rikatillsammans.se/programmet
Forumet:
https://rikatillsammans.se/forum/
#269 - Ekonomisk brandövning | Konkreta frågor, tips och råd inför vinterns t...
Bildspel till artikeln:
https://rikatillsammans.se/269-winter-is-coming
#238 - Så här investerar du 2022 enligt forskningen och forumet | Portföljern...
Bildspelet som hör till avsnitt #238 på RikaTillsammans-bloggen och podden:
https://rikatillsammans.se/basta-satten-att-investera-2022/
#257 - Inte ens gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet me...
I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema "investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?". Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande.
Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över - den så kallade "sequence-of-returns"-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra "avkastningsår". Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i.
Vidare är även "sequence-of-returns"-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden.
Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 - 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror.
I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad - precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år.
Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a.
- hur mycket man sparar genom åren
- när i tiden man behöver välja att gå i pension
- kombinationen av jobb och pension
- i hur mycket pengar man tar ut till utgifter
- allokering i portföljen
Detta är för övrigt samma anledning till att vi rekommenderar att spara till flera barn i en pott istället för separat. Då drabbas de nämligen inte av sequence-of-return risken på samma sätt som t.ex. jag (född 1981) och min bror (född 1985). På samma sparande om 1 000 SEK/mån hade jag fått 3+ Mkr och han mindre än 1 Mkr. Just på grund av hur avkastningen fördelade sig mellan 1981-1999 respektive 1985 - 2003.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊
Hälsningar,
Jan och Caroline
Fyra-hinkar-modellen 2023 | En mental modell för en bättre balans i din ekono...
Bildspel till avsnitt 288:
https://rikatillsammans.se/forum/t/50397
Målet med fyra-hinkar-modellen är att hjälpa dig att få en bättre balans i din ekonomi, att hantera några av de risker vi alla behöver förhålla oss till och ge dig ett högre ekonomiskt välmående.
Dagens avsnitt är en nyinspelning av vårt klassiska "Fyra-hinkar-principen"-avsnitt. Tillsammans med avsnitt #99 tillhör det de två viktigaste avsnitten på RikaTillsammans. Eller snarare de två avsnitt som jag upplever gör att att man når 80 % av resultatet med 20 % av insatsen. Här
Fyra-hinkar-principen är en mental modell för att hjälpa en att få ett högre ekonomiskt välmående. Vi definierar det ekonomiska välmåendet som att ha en ekonomisk trygghet idag och i framtiden likväl att ha en valfrihet idag och i framtiden.
Den ska även hjälpa till att hantera några av de största riskerna som vi alla behöver förhålla oss i en privatekonomi som är:
1. Oförutsedda händelser - ökad utgift, minskad inkomst
2. Inflationen - att pengar minskar i värde
3. Volatilitetsrisken - att investeringar svänger i värde
4. Felkalibrerad ekonomisk plan - ett för högt eller för lågt sparande
I denna, version 4.0, av modellen försöker vi tydliggöra de olika variationerna av fyra-hinkar-principen som ni i communityn har kommit med. Vi diskuterar både en 2-hinkar och en 3-hinkar-variant som kan vara bättre att börja med. Vi pratar även om variationer på 4-hinkar-principen som inkluderar eller exkluderar olika saker och förhoppningsvis är vi tydligare på att målet är att du ska kunna göra modellen till din egen.
Inom kort så kommer vi baserat på era kommentarer släppa ett eller flera bonusavsnitt där vi kan titta på fördelning, svara på frågor och liknande. Redan nu finns det en sammanfattning på ca 12 minuter se här: https://youtu.be/am-bFHtQSZE
Än en gång, ett stort tack till alla er som följer, tittar och bidrar till oss andra. Vi rekommenderar även besöka forumet och läsa kommentarerna och diskussionen till avsnittet:
https://rikatillsammans.se/forum/t/50397
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Rikedom i livet bortom pengar | Gjorde du vinst 2023? Använd en liten del av ...
Tänk om meningen med livet är att skapa minnen med människor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. Tänk om meningen med livet inte är att dö som rikast på kyrkogården? Ändå är det dit de flesta av oss som sparar är på väg...
Länkar
====
Hela avsnittet:
https://youtu.be/JFmMRrQ119M
Följ diskussionen:
https://rikatillsammans.se/forum/t/71773
Avsnittet som artikel på bloggen
https://rikatillsammans.se/rikedom-i-livet-2024/
Die with zero-avsnittet:
https://rikatillsammans.se/die-with-zero-del1/
RikaTillsammans-programmet
https://rikatillsammans.se/programmet/
Sparfällan och konsten att använda sina pengar för ett rikare liv | Ett tanke...
Bildspelet till avsnittet:
https://rikatillsammans.se/regler-for-att-anvanda-sina-pengar
Pengar är väldigt personligt. Pengar är även ett område som är emotionellt, rörigt och inte alltid rationellt. Vi laddar pengar med känslor, de kan vara en trygghet, en frihet, ett mål, något att hand om och lägga på hög. Men tänk om man bara såg på pengar som en resurs. En resurs som vilken annan, som faktiskt ska användas för att göra livet rikare?
Sannolikheten är stor att, du som tittar på detta avsnitt, ÄR intresserad av pengar, HAR ett sparande och med ganska stor sannolikhet förmodligen kommer att öka dina förmögenhet genom livet. Jag är nästan beredd att slå vad om att du dessutom kommer att vara som rikast när du dör.
Det är i alla fall vad de flesta förmögenhet mot ålder-grafer visar för oss som är intresserade av sparande. Jag vågar dessutom påstå att de som inte sparar, de sparar för lite och de som sparar tenderar att spara för mycket.
Nu är detta avsnitt ingen naturlag. Det är inte avsnitt som handlar om argumentera och avgöra vad som rätt eller fel eller ens bra eller dåligt. Avsnittet och artikeln samman fattar ett antal spaningar och våga egna funderingar kring problemet:
▸ Hur får jag mest effekt och nytta av mina pengar?
▸ Hur använder jag mina pengar på ett effektivt sätt genom livet?
▸ Hur optimerar jag på fler resurser i livet än bara pengar?
▸ Hur hanterar jag risken att ångra mig senare i livet till följd av prioriteringar idag?
▸ Paradoxen kring att när vi är unga har vi tid men inte pengarna. När vi är äldre har vi pengarna, men inte tiden.
Jag räknar med att detta avsnitt kommer få en del mothugg, det har det redan fått innan det ens har publicerats. För jag förstår att för många – inklusive mig – så är pengar en trygghet. Ju mer pengar, desto bättre. Varför då spendera dem? Och jag skriver det rakt ut: för vissa personer är det idag och kommer alltid att ge en större upplevelse av ett rikt liv att fortsätta spara och inte använda pengarna. Det är självklart okej och då ska man naturligtvis fortsätta med det.
Men jag är så pass osäker att jag bedömer att risken för att jag ska ångra mig i framtiden över beslut jag gör idag, inte som noll. Det är därför jag tror att det för mig är viktigt att utforska det här området. Man behöver ju inte göra något av det. 😉 Jag vill även förtydliga att det med tanke på klimatet, miljön, så är konsumtion kanske inte det som vi behöver mer av. Därför vill jag också understryka att det INTE handlar om att
▸ spendera för spenderandets skull,
▸ spendera för spenderandets skull,
▸ större konsumtion är bättre än mindre, eller
▸ ens att man måste göra något annorlunda från idag.
Jag tror att det handlar om att ställa sig frågan:
▸ Vad är ett rikt liv mig för mig?
▸ Hur kan jag använda mina pengar för att stödja mig i det?
Det är några av de frågor som vi utforskar i dagens avsnitt. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen i forumet eller kommentarerna. 🙂
#160 - HSB Bospar: att spara eller icke-spara? | En diskussion om värdet av b...
Frågan om man ska bospara (via HSB) till sig själv eller sina barn är typiskt en sådan fråga som har två svar. Ett matematiskt/rationellt och ett känslomässigt. Tyvärr går dessa två svar dessutom i olika riktning.
Ett ämne som vi har fått frågor om under åren men som vi undvikit är HSB Bospar. Anledningen är att vi själva har sparat i det till våra döttrar, samtidigt som det har gnagt i mig att det inte är ett optimalt sparande på grund av de höga avgifterna och en ej optimal skattekonstruktion.
I slutet av förra året meddelade HSB att de skulle flytta bosparandet från Swedbank till Danske Bank. För de ca 140 000 spararna skulle det innebära att utbudet av fonder ökade från 2 till 11 fonder. Även avgifterna skulle minska.
I dagens avsnitt går vi genom fördelarna och nackdelarna, vi tittar på de olika fonderna (där vissa alternativ är riktigt usla ur avgiftssynpunkt) och konstaterar att Bosparpoängen vid ett sparande på 500 kr per månad över en 20 års period kostar ca 15 000 - 30 000 kr.
Beslutet kring att välja att spara i HSB Bospar kommer således ner till frågan:
- "Genom att bospara via HSB Bospar istället för att köra en fondrobot eller eget sparande får du ca 15 000 - 30 000 kr lägre avkastning. Motsvarar Bosparpoängen det värdet eller mer?"
I diskussionen mellan mig och Caroline i avsnittet konstaterar vi att i vår situation är det osannolikt. Särskilt om man tar hänsyn till att om man har sparat ihop de ca 200 000 kr så har man ju råd att lägga insats på en bostadsrätt.
Många av de mest attraktiva hyresrätterna kostar ju kanske till och med 25 - 30 års bosparande. Anledningen till att vi ändå bosparar (och förmodligen kommer sluta) är således högst känslomässigt. Det känns bättre att göra det än att inte göra.
Men det är ju sällan en bra idé att lita på allt som ens hjärna hittar på - särskilt i områden som har med statistik, pengar, ränta och långa tidsperioder att göra.
Slutligen, om man ändå bestämmer sig för att bospara, så bör man överväga att bara välja de två billiga indexfonderna (Danske Invsest Global och Danske Invest Sverige Beta) eftersom fler av de andra har både en förvaltnings-, insättnings- och uttagsavgift. Något som jag tycker är helt förkastligt.
Småspararguiden sammanfattade HSB Bospar och flytten till Danske Bank som "vi tar bort dem från skitlistan men inte så mycket mer". Jag är beredd att hålla med. Caroline gör ett bra case i avsnittet för att sluta bospara hos HSB och jag behöver väl bara landa det beslutet känslomässigt.
Vi är väldigt nyfikna på vad du tänker, så kommentera gärna! 👍
Många hälsningar,
Jan och Caroline
PS. Notera att vi alltid rekommenderar att spara till ett boende, särskilt i dagens situation, däremot att just göra det inom ramen för HSB Bospar är vi inte lika säkra på att det är ett bra alternativ. DS.
#242 - Spara till barn och spara med barn | Våra, forumets och experters bäst...
Bildspelet som hänger ihop med avsnitt 242:
https://rikatillsammans.se/spara-till-barn/
#161 - HSB Bospar replik: "Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?"
Hela artikeln:
https://rikatillsammans.se/hsb-bospar-replik/
I veckan publicerade HSB en replik på Danske Banks hemsida om att vi i förra avsnittet (#160) hade sagt missvisande saker, kommit med direkta felaktigheter och misskrediterat HSB. Därför upplevde vi att vi behövde göra en rättelse, ett förtydligande och sedan titta ännu mer noggrant på Bosparandet.
För att göra en rättelse direkt. Vi sa fel i förra veckans avsnitt om insättnings- och uttagsavgifter. Dessa stod med i fondfaktabladen som brukar gälla, men det fanns ett sidodokument med en fotnot där det stod att dessa inte togs ut. Fel av mig. Dock förändrar det huvudargumentationen väldigt lite.
Vad som är än värre är att när jag började detaljstudera fonderna ännu mer så lade jag märke till att t.ex. fonden Danske Invest European High Yield har nyckeltal (alfa=-2,51, beta=0,98, r2=98,8, te=3) har nyckeltal som tyder på att den förvaltas som en passiv indexfond men säljs in som en aktivt förvaltad fond. Det kan ju vara okej ända tills man tar hänsyn till att avgiften är 1,87 % vilket är 8 till 4 gånger högre än jämförbara fonder. Dessutom är det något som Swedbank blev polisanmält av Aktiespararna för 2013. Frida Bratt beskrev det som: "Man betalar för oxfilé men får varmkorv".
Ännu mer konstigt blir det när man ser att samma fond som vi bosparare behöver betala 1.87 % för finns hos SAVR för 1.16 %, vilket innebär en nästan 40 % lägre avgift (eller rabatt om man väljer se det så). Det här samtidigt som HSB påstår att det är direkt felaktigt när jag påstår att det är höga avgifter på fonderna som äter våra pengar.
Ännu mer konstigt blir det när man tar hänsyn till att jag behöver betala 300 kr för att kunna bospara, vilket på maxinsättningen som jag får poäng för på 6 000 kr per år motsvarar en "insättningsavgift" på 5 %. Sparar man ett lägre belopp blir det en än högre procentsats. Dessutom har vi inte tagit hänsyn till att eftersom 10 av 11 fonder är Luxemburgbaserade vilket sannolikt innebär en högre intern skatt på utdelningar från amerikanska aktier.
Även om man tittar på själva sparkontona så erbjuder man en ordinarie ränta på 0.4 % nu med kampanjränta på 0.65 % till april 2021 eller 0.55 % på låst bankkonto. I jämförelse med Avanza Sparkonto+ ger de också 0.65 % idag på olåst konto men 1.05 % på 24 månader och 0.9 % på 12 månader. Jag vågar slå vad om att även i längden kommer HSB erbjuda generellt lägre räntor än konkurrenterna.
Som vi argumenterar i avsnittet - när vi går genom hela repliken från HSB - så det kanske inte ens HSB man ska vara arg på utan Danske Bank. Precis som vanligt har finansbranschen ätit upp småspararna och gått vinnande ur leken.
Portföljen som alltid ska gå plus | Om allvädersportföljen med Henning / Zino...
Problemet med en aktieportfölj är den kan falla väldigt mycket i värde på kort tid. Allvädersportföljen är designad för att motverka detta och ge stabil avkastning oavsett marknadsklimat, om än lägre. Den fungerar under högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation och deflation.
Dagens avsnitt är en introduktion till Allvädersportföljen, inspirerad av Zinos (Henning) populära tråd "Jakten på den Ultimata Allvädersportföljen" i RikaTillsammans-communityn. Henning gästar oss för att diskutera detta ämne.
Se detta avsnitt som en utforskning, inte som en ersättning för indexfonder och fondrobotar. Allvädersportföljen kräver mer av oss investerare, är mentalt utmanande att äga, och går emot många råd inom forskning och finansbranschen.
Konceptet är inte nytt. Min första allvädersportfölj på Shareville 2014 var en variant av denna strategi, baserad på artiklar publicerade för över 40 år sedan på 70-talet.
Den teoretiska grunden är enkel: det finns två ekonomiska klimat (tillväxt och recession) och två inflationslägen (låg och hög). Dessa kombineras till fyra ekonomiska klimat:
▸ Hög tillväxt + låg inflation
▸ Hög tillväxt + hög inflation
▸ Låg tillväxt + låg inflation
▸ Låg tillväxt + hög inflation
Olika tillgångar presterar bra i olika klimat. Henning argumenterar för att många av oss felaktigt satsar allt på aktier i det här fallet endast ett av fyra tillgångsslag. Det finns en risk för att vi har en recency-bias, då aktier gått bra de senaste 50 åren. Investerare som slutade i början av 70-talet skulle förmodligen ha en annan syn på aktier, då perioden 1920-1970 såg flera svaga aktiemarknader.
Jag hoppas du uppskattar detta avsnitt med Henning. Det är lärorikt, ger nya perspektiv och Hennings tankar är inspirerande, särskilt hans mod att gå emot konsensus och argumentera för det.
Ett stort tack Henning!
Jan (och resten av communityn)
Riskinformation
====
Allt sparande innebär en risk. Ditt sparande kommer att öka och minska i värde. I värsta fall kan du förlora hela beloppet. Detta avsnitt är INTE en rekommendation att investera i allvädersportföljen. Se det som början på en utforskning. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Det finns ingen garanti för att denna portfölj inte kommer att gå back även om det är målet och den historiskt har hållt sitt värde bra. Sparhorisonten för denna typ av portfölj bör vara 5 år eller fler. Ingen ersättning har utgått för detta avsnitt till någon part.
Länkar
====
Följ diskussionen i forumet (där finns även länkarna och bildspelet):
https://rikatillsammans.se/forum/t/82126
Vår investeringsresa 1996-2024 inkl. många pinsamheter, misstag och insikter ...
I dagens avsnitt tittar vi tillbaka vår investeringsresa på ert önskemål. Så här i efterhand blir det en del pinsamheter allt från att jag har ägt fonder där inte ens fondbolaget finns kvar (hej Gustavia Balkan) idag, till högläsning från min teknisk analys-period och insikten att jag inte slår index där runt 2011.
Bakgrunden är två frågor från: MayorJonathan i forumet och TheGreat på Tiktok som skrev till oss:
▸ Jan, kan du inte göra ett avsnitt om din resa från att du började investera fram till idag? Inkludera alla misstag, framgångar, vinster, förluster och hur din resa varit.
och
▸ Tycker det är väldigt kul att höra era historier och historiska investeringar ni har gjort, samt vad ni har lärt av dem, positiva som negativa.
Min förhoppning är att detta (stå med brallorna-nere) avsnitt kan både avdramatisera misstag, något som vi alla gör, att vi är långt ifrån perfekta och också gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner samt att vi kan skratta lite åt våra antaganden, fondval, investeringsstrategi tillsammans. 🤣
Jag börjar mer och mer tro på det som vi tog upp i förra avsnittet (#351): det tar 10-20 år att bli en (tillräckligt) duktig investerare. Det handlar om att hitta skärningspunkten mellan en strategi som är sund och sig själv och sina egenheter.
Det här avsnittet tror jag är ett bra bevis för den tesen där vi har testat det mesta - enskilda aktier, alternativa investeringar, teknisk analys, fundamental analys, onoterade aktier för att till slut mer och mer landa i indexfonder och fondrobot som _vår_ lösning på problemet "hur bör vi investera?"
Som vanligt gäller att allt sparande innebär en risk, investeringar kan öka och minska i värde och det finns inga garantier. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning och vi sitter - väldigt uppenbart - inte på sanningen. Med reservation även för att minnet sviker när det är så många år tillbaka. 🤣
Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot din kommentar!
Hälsningar,
Jan och Caroline
Länkar
====
Följ diskussionen och få extra-materialet i forumet:
https://rikatillsammans.se/forum/t/78685
More Related Content
Similar to Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
#241 - Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens...
Bildspelet till avsnitt 241 på RikaTillsammans:
https://rikatillsammans.se/pension
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Bildspel till: https://rikatillsammans.se/forum/t/64040/
Hur ska man tänka kring fördelningen av aktier och räntor vid olika åldrar och faser i livet? Vilka misstag för de flesta av oss när vi tänker kring sparande över hela livet? Det är frågor vi diskuterar i veckans avsnitt som tar avstamp i boken “Lifecycle-investing” som är skriven av två amerikanska professorer. Det blir både nya perspektiv, tankespjärn och en varning: “prova inte detta hemma”. 🙂
Först och främst vill jag vara tydlig med att veckans avsnitt är ett överkursavsnitt vars främst syfte är att vidga vyerna, börja tänka annorlunda och ge ett nytt perspektiv - inte nödvändigtvis att man ska göra något annorlunda.
Boken och avsnittet utmanar de klassiska reglerna för hur man ska fördela andelen aktier och räntor genom livet. Det finns ett klassiskt ordspråk inom finans som lyder:
▸ Vill du tjäna pengar? Investera i aktier. Vill du behålla pengarna du tjänar på aktier? Investera i räntor.
Det vill säga att man ser aktier som gas och räntor som broms. Precis som vid bilkörning krävs det en balans mellan gas och broms för att turen ska bli trevlig. För mycket av det ena eller andra och man hamnar i diket eller riskerar att aldrig komma fram. Översatt brukar vi säga att om sparhorisonten är:
▸ 0 - 2 år: 100% på bankkontot (en typ av ränta)
▸ 10+ år: 100% i aktier (läs: bred, billig och passiv aktieindexfond eller fondrobot)
▸ 3-9 år: 50% aktier och 50% räntor
Andra klassiska regler brukar vara:
▸ 10% i aktier per år i sparhorisont, eller
▸ 110 - din ålder placerat i aktier.
Boken Lifecycle-investering utmanar dessa klassiska rekommendationer och gör några egna som många kommer att anse vara kontroversiella. Men logiskt är deras rekommendation bättre. För att komma till slutsatsen rekommenderar de tre nya perspektiv eller tankespjärn:
▸ Helhetssyn på sin ekonomi inklusive nuvärdet av framtida sparande (läs: humankapital samt pension).
▸ Att unga personer borde använda hävstång i sitt sparande eftersom det - över livet - som höjer avkastningen för samma tagen risk (=ökar den riskjusterade avkastningen).
▸ Diversifiering inte bara via indexfond, utan diversifiering även i tid - s.k. "tidsdiversifiering"
Värdet i avsnittet upplever jag således att man framgent kommer kunna ta mer informerade beslut. Framförallt kring val hur mycket risk - eller aktieindexfonder / räntor - man bör välja vid olika åldrar och att de flesta av oss förmodligen tar lägre risk än vad vi borde. Framförallt om vi är 55 år eller yngre.
Jag ser väldigt mycket fram emot dina och andras kommentarer på avsnittet för att se om det blir hiss eller diss. :)
Tack än en gång för att du läser, kommenterar och hänger i forumet. Tack även till dig på Patreon som gör det möjligt för oss att göra “udda” avsnitt som dessa.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Buffert: tips, råd och (oväntade) rekommendationer 💰 #342
Här får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du får även en fördjupning. Vi diskuterar när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 🙂
Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter:
▸ Börja med en buffert innan du börjar investera
▸ Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet
▸ Ha en buffert på minst 1 - 6 månadslöner (snitt: 3 mån)
▸ Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti
De är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är:
▸ Finns det sätt att minska storleken på bufferten som behövs?
▸ Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Behövs bufferten ens?
▸ Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?
▸ Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?
▸ Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?
▸ Hur hänger min buffert ihop med min egen risktolerans?
▸ Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?
Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen.
Som vanligt finns det en kortare sammanfattning, bildspel och artikel på hemsidan. Se länkarna nedan.
Vi ses i kommentarerna!
Jan och Caroline
Länkar
====
Patreon: https://www.patreon.com/join/rikatillsammans
Diskussionen:
https://rikatillsammans.se/forum/t/72160
#250 - Just. Keep. Buying.
Bildspel till avsnitt #250:
https://rikatillsammans.se/just-keep-buying
====
Genom att äga en andel i en bred indexfond har du tusentals personer som varje dag arbetar för att gör dig och din ekonomi rikare. Idag går vi tillbaka till RikaTillsammans-rötterna utifrån Nick Magiullis nya bok: ”Just. Keep. Buying.”
Detta avsnittet är det första i en serie där vi diskuterar några av principerna i boken som Nick från bloggen ”OfDollarsAndData” precis gett ut. Den tar avstamp i den teoretiska frågan:
Om man bara fick ge ett råd till en investerare, som både fungerat de senaste 150 åren och sannolikt kommer fungera även i framtiden, vilket skulle det vara?
Svaret som Nick föreslår är: ”Just. Keep. Buying” som boken bygger på. Han delar upp boken i två delar – en om sparande och en om investerande. Det som jag gillar mest med boken är att den är allmänbildande och berör alla de viktiga delarna i en privatekonomi. I dagens avsnitt diskuterar vi de första fem (av tjugo) principerna:
Fem principer från boken i denna del
1. Saving is for the Poor, Investing is for the Rich – Identifiera var du är på den finansiella skalan innan du fokuserar din tid och energi. Om ditt förväntade sparande är större än din förväntade avkastning, fokusera på sparandet, annars på investerandet.
2. Save What You Can – Eftersom ens inkomster och utgifter förändras över tid bör även ens sparkvot förändras över tid.
3. Focus on Income, Not Spending – Det finns gränser för hur mycket du kan dra ner dina utgifter, men det finns inga gränser för att öka dina inkomst. Hitta små sätt att öka dina inkomster.
4. Use The 2x Rule to Eliminate Spending Guilt – Om du ibland får ett dåligt samvete för att unna dig saker, investera samma belopp som du spenderar för.
5. Save at Least 50% of Your Future Raises and Bonuses – Det är okej att ha ”lifestyle creep” så länge du håller det under 50 % av dina framtida ökade inkomster (givet att din sparkvot är 0 – 30 &, annars behöver du spara mer… 😉)
Om du har följt oss länge så lär det inte vara supermycket nytt. Det är ju det som är lite nackdelen när man kan mycket om ett ämne, det blir inte några nya insikter som firas med fyrverkerier utan man får blåsa upp de små nyanserna och detaljerna. Tittar man noga så har Nick identifierat en hel del detaljer som jag upplever värdefulla. 😊
I dagens avsnitt handlar det om att både kunna spendera och konsumera utan dåligt samvete, att fokusera på rätt sak på rätt sätt (de flesta gör fel sak på rätt sätt) och vi diskuterar det här med att spara vs tjäna mer pengar.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet!
Hälsningar,
Jan och Caroline
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
Bildspel till:
https://rikatillsammans.se/humankapital/
Humankapitalet utifrån en privatpersons perspektiv kan enkelt beskrivas som den samling kompetens, kunskap, erfarenheter och färdigheter som vi har. Få av oss har kvantifierat humankapitalet i en summa pengar, ännu färre av oss tänker strukturerat kring sitt humankapital och nästan ingen tar hänsyn till fördelarna som humankapitalet ger i sin finansiella strategi. Något vi kanske borde med tanke på att en genomsnittlig svensk 25-åring har runt 10 miljoner kronor i humankapital.
Dagens avsnitt är en fortsättning på vår serie "Just. Keep. Buying." utifrån Nick Magiullis bok med samma namn. Precis som vanligt tar vi avstamp i ett av hans kapital, denna gången "Varför ska man spara?" och resonerar kring det, anpassar det till svenska förhållanden och försöker dyka ner på djupet. Vi använder också många av professor Paolo Sodinis tankar om humankapital från intervjun i avsnitt #87 "Jag är en vandrande räntefond".
Det börjar med att Nick ställer sig frågan i boken:
- Varför ska man spara överhuvudtaget?
Han konstaterar att det är främst av tre anledningar:
1) Spara till sitt framtida jag (läs: pension)
2) Skydda sina pengar från inflationen
3) Över tid ersätta humankapitalet med finansiellt kapital
I avsnittet berör vi de två första anledningarna lite kort och lägger fokus på humankapitalet. Jag misstänker att nämligen att de flesta av oss inte har funderat särskilt mycket kring vårt humankapital, än färre av oss tar medveten hänsyn till det i vårt sparande och investerande. Något som till och med professorn från Handelshögskolan tycker är ett direkt misstag.
Vi går genom det i detalj i avsnittet, man i korthet kan man säga att ens humankapital är summan av all den kompetens, kunskap, erfarenhet och förmågor som man har i kombination med den tid man har kvar i arbetslivet samt ens löneinkomst.
Det leder till att man kommer fram till en definition som gör det möjligt att se på sig själv som en "tillgång som i framtiden kommer ge upphov till ett antal kassaflöden (läs: löner) med relativt låg risk". En sådan tillgång kan man väldigt förenklat värdera genom att tänka:
- Humankapitalet = nettomånadslön * 12 * antal år kvar till pension
Sedan kan man göra det mer avancerat genom att diskontera det till ett nuvärde (något vi pratar om i avsnittet). På det sättet får vi en väldigt tydlig graf över hur humankapitalet minskar över tid. Förenklat kan man säga att när vi går i pension är det utifrån ett ekonomiskt perspektiv noll och vi måste leva på tidigare sparande pengar (=vårt finansiella kapital).
Då kommer vi tillbaka till Nicks tredje mål - vår ekonomiska livsuppgift är att omvandla vår humankapital till finansiellt kapital medan tid finns. I avsnittet går vi genom flera exempel - både med Anna från avsnitt #252 men även med en genomsnittssvensk.
Det här resonemanget leder även till ett par tankspjärn....
Genomgång av en privatekonomi: Ett par i 30 års åldern utan barn | #330
Bildspelet till avsnitt 330 på rikatillsammans.se.
Man kan analysera i princip alla ekonomier på samma sätt. Det handlar om att börja identifiera målen, därefter undersöker man inkomsterna, utgifterna, tillgångarna och skulderna. Det hjälper i sin tur att hitta möjligheterna, riskerna, styrkorna och svagheterna som sedan kan bli till en ekonomisk plan.
Ett önskemål från er i communityn har länge varit att titta på och analysera olika portföljer och ekonomier. Häromveckan fick jag ett meddelande här på forumet från en av er som skrev:
Jag har länge tänkt göra ett inlägg som är ganska standard här på RikaTillsammans-forumet där man berättar om sin ekonomi och frågar om man kan/ska göra på något annat sätt. Är inte riktigt så sugen på att “outa” mig men skulle gärna få lite tips/råd på hur jag kan strukturera upp det bättre om det nu skulle behövas.
Jag tänkte att det kunde vara ett tillfälle att göra ett provavsnitt och se om det är något som ni gillar. Vi strukturerar upp personens ekonomi, vi tittar på den utifrån några olika aspekter, resonerar och avslutar med några funderingar och tips. Syftet med avsnittet är också tvåfaldigt:
Det kan vara roligt att se någon annans ekonomi och höra oss resonera kring det.
Det naturligtvis mycket mer intressanta är att göra liknande analys på sin egen ekonomi genom att inspireras av oss och med stolthet stjäla en del av resonemangen. :slightly_smiling_face:
I det här fallet är det en ekonomi som skulle kunna sammanfattas i:
Ungt par, där frågeställaren är 29 år och tjänar bra. Sambon pluggar för nävarande.
Boende i bostadsrätt för ca 2 MSEK. Bunden ränta på ca 1% där bindningsperioden löper ut i december.
Önskan om ett större boende och familj inom 5 år, en ekonomisk trygghet, en till två resor per år och en viss ekonomisk flexbilitet.
Ett stort sparande i förhållande till åldern, både i form av månadssparande och kapital.
Vi angriper analysen på samma sätt som jag skulle gjort vilken annan ekonomi som helst. Alla ekonomier består ju nämligen av:
En resultaträkning bestående av inkomster och utgifter
En balansräkning bestående tillgångar och skulder
Utifrån resultat och balansräkningen kan man sedan räkna ut ett antal nyckeltal som är relevanta att ställa upp, jämföra och mäta över tid. Några av nyckeltalen som vi diskuterar är:
Resultaträkningen – resultat, sparkvot, passiva utgifter och aktiva utgifter. Vi tar även med några överkursnyckeltal såsom: FIRE-tal, aktiva och passiva inkomster och därmed även ekonomisk trygghet och ekonomisk frihet.
Balansräkningen – belåningsgrad, ribbor för amorteringskravet, nettförmögenhet (total och bara finansiell) samt soliditet.
Därefter gör vi en klassisk SWOT-analys där vi tittar på frågorna:
Vilka är möjligheterna och styrkorna i deras ekonomi?
Vilka är riskerna och svagheterna i deras ekonomi?
I det här fallet konstaterar vi att de har en god ekonomi, att de kanske borde titta på det där husköpet något tidigare men också att de tar en juridisk risk (sambos,
#252 - Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? Med räkneexempel | Just...
Bildspel till avsnitt #252 på RikaTillsammans.
=====
Tre av de svåraste frågorna inom privatekonomi är: 1) Hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension? och 2) När kan jag gå i pension? samt 3) Hur mycket behöver jag spara själv?. I dagens avsnitt försöker vi ge ett inte perfekt, men tillräckligt bra svar på dessa frågor tillsammans med ett räkneexempel och några tumregler (t.ex. 4 procent-regeln).
Detta avsnitt är även en fortsättning i vår serie "Just. Keep. Buying." Som bygger på Nick Magiullis bok med samma namn. Vi gör dock en försvenskning och variant på hans kapitel om pension eftersom det skiljer på pensionssystemen i Sverige och USA.
Vi ger ett räkneexempel som bygger på följande sju steg:
1. Bestäm ”levnadsstandarden” genom att bestämma utgiftsnivån
2. Ta fram framtida inkomster via minpension.se
3. Räkna ut differensen mellan framtida utgiftsnivå och framtida inkomstnivå
4. Räkna hur mycket kapital som behövs för att täcka differensen
5. Experimentera med ränta-på-ränta-räknaren för att komma upp i kapitalet
6. Ta hänsyn och korrigera för osäkerhetsfaktorer / göra scenarion och omfall
7. Sätt igång planen och följ upp den på årsbasis
====
På bloggen finns det en skriven steg-för-steg-instruktion att följa.
https://rikatillsammans.se/rakna-pa-pensionen
#153 - Småspararna lämnar pengar på bordet i onödan | Genomgång av Dalbars QA...
Tyvärr lämnar de flesta småsparare över tid mycket pengar på bordet i form av avkastning som de kunde ha fått men aldrig fick. Idag går vi genom nio av de vanligaste anledningarna till att så är fallet.
För dig som har följt oss ett tag är det ingen nyhet att höra oss prata om att vi ofta är våra pengars egna största fiende. Utifrån Dalbars QAIB-rapport diskuterar vi några av de vanligaste beteendemisstagen som vi själva och många andra gör. Misstag som kostade den genomsnittlige amerikanska spararen, 4 % per år i genomsnitt mellan 2011 och 2019.
Översatt till 100 000 kr investerat i början av 10-års perioden ger det en skillnad på 240 000 kr (=genomsnittlige småspararen) och 340 000 kr (=indexfond/fondrobot). Det vill säga att nästan ett lika stort startbelopp lämnades på bordet som det man började med. Så stor påverkan har dessa misstag på vårt sparande.
Misstagen som identifieras framförallt i Dalbars QAIB 2019-rapport är:
- Förlustaversion - vi värderar förluster värre än motsvarande vinster
- För smalt perspektiv - vi räknar inte efter, ser inte hela bilden eller konsekvenser av kombinationer
- Mental bokföring - vi värderar pengar olika beroende på ett känslomässigt värde
- Brist på diversifiering - vi tror att vi har spritt äggen i olika korgar när vi inte gjort det egentligen
- Ankring - vi sätter en referenspunkt som sedan sabbar för oss
- Optimism och övertro på egen förmåga - jag har minsann möjligheten och dåliga saker drabbar inte mig
- Påverkan av media - vi glömmer bort medias affärsmodell och agenda och agerar på den
- Ånger - börsen är ångerns tempel där det alltid finns något att ångra
- Flockbeteende - vi gör som alla andra även om det innebär negativa konsekvenser
Vi hoppas att du får skratta lite med oss när vi delar med oss av våra misstag och när vi trillar i fällan vid många tillfällen. På många sätt och vis är det i princip omöjligt att värja sig från att inte trilla av hästen eftersom det i mångt och mycket går emot vår egna biologi.
Länkar vi nämner i bildspelet:
=========================
- Videon på youtube:
https://www.youtube.com/watch?v=bc0f5HwjnRg
- Avsnittet på bloggen:
https://rikatillsammans.se/dalbar-2019
- Vår webbkurs "Spara och investera rätt och lätt"
https://rikatillsammans.teachable.com/p/borja-investera
- Dalbars QAIB-rapport, vi kommer lägga ut den till i RikaTillsammans-communityn
https://www.patreon.com/rikatillsammans
- Dalbars hemsida med deras 2019 QAIB-rapport
https://dalbar.com/QAIB/Index
Finansiell rådgivning: allt du behöver veta
Bildspel till avsnitt 351 på rikatillsammans.se
Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.
Jag har varit med om mycket riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.
Jag har i tidigare avsnitt skojat om att när jag suttit på rådgivningsmöten säljmöten så har det känts som att rådgivaren egentligen bara velat veta:
Hur mycket pengar har jag?
Var har jag dem?
Hur stor del av dem kan hen ta över och förvalta debitera avgift på
Det är först på senare år när jag träffat rådgivare, som många lämnat den traditionella finansbranschen för att öppna egen låda (för att jobba på sitt eget sätt), som jag noterat att det finns en stor skillnad på rådgivning och rådgivning. Därav detta avsnitt. Man kan nämligen inte dra alla över en kam.
Vi har i detta, ganska långa fördjupningsavsnitt, försökt belysa flera aspekter och ge tips, checklistor och andra verktyg för att:
Identifiera en god finansiell rådgivare
Veta vilken typ av rådgivning som är relevant
Undvika de vanligaste fallgroparna och misstagen
Kvantifiera värdet en finansiell rådgivare kan bidra med
Ha rätt förväntingar och farhågor i relationen med en rådgivare
och i slutändan få antingen mer ro och eventuellt även mer pengar. 💰
För tydlighetens skull: vi själva säljer INTE finansiell rådgivning, ingen har sponsrat detta avsnitt och med flit nämner vi inga finansiella rådgivare i avsnittet. Anledningarna är flera, jag tycker nämligen att det är bättre att du lär dig identifiera och hitta en god finansiell rådgivare, istället för att jag säger här är X. Det kan faktiskt vara så att din rådgivare på banken kan vara undantaget som bekräftar regeln och då finns det ingen anledning att byta.
Som vanligt ser jag avsnittet som en början på (eller egentligen en fortsättning) på diskussionen kring finansiell rådgivning. Så jag ser fram emot dina tankar och kommentarer. Och nej, även om jag är positiv till finansiell rådgivning och det gör mitt liv enklare, så behöver inte alla rådgivning och kanske inte du, men jag tror att många fler än som köper det skulle ha glädje av det.
Hälsningar,
Jan och Caroline
Mina 10 guldkorn och insikter från avsnittet
Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet:
De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder bes
#283 - Ekonomisk plan | Om du inte vet vart du är på väg så vet du inte hur m...
Presentation som hör till avsnitt 283:
https://rikatillsammans.se/forum/t/47450
De flesta av oss hade tittat konstigt på en läkare som skriver ut läkemedlet innan hen hade frågat oss om symptomen eller ställt en diagnos. På samma sätt vore det konstigt att få en vägbeskrivning innan vi berättat vart vi är på väg. Men inom ekonomi gör vi det hela tiden, vi pratar om fonder, investeringar, portföljer utan att ställa diagnosen - varför vill du spara överhuvudtaget?
Dagens avsnitt tar ett steg tillbaka och försöker börja i diagnosen istället för att prata om lösningen, metoden, indexfonden eller läkemedlet. På sätt och vis är det klurigare. Det är lika enkelt att förstå "Ta en alvedon en gång om dagen" som att "Spara 10 % av din lön varje månad" men problemet är att om sjukdomen är fel och alvedon inte hjälper, så är det helt bortkastat.
Det som är klurigt - i alla fall för oss - är att plötsligt behöver jag stanna upp och fundera på vad är det som jag vill eller vad är det som är viktigt för oss. Därför har vi i det här avsnittet försökt sammanställa ett antal frågor så att du ska kunna börja närma dig problemet. För jag tror inte svaret kommer att komma bara så där, utan att man behöver ringa in det från flera håll.
RikaTillsammans-programmet 2023
https://rikatillsammans.se/programmet
Forumet:
https://rikatillsammans.se/forum/
#269 - Ekonomisk brandövning | Konkreta frågor, tips och råd inför vinterns t...
Bildspel till artikeln:
https://rikatillsammans.se/269-winter-is-coming
#238 - Så här investerar du 2022 enligt forskningen och forumet | Portföljern...
Bildspelet som hör till avsnitt #238 på RikaTillsammans-bloggen och podden:
https://rikatillsammans.se/basta-satten-att-investera-2022/
#257 - Inte ens gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet me...
I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema "investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?". Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande.
Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över - den så kallade "sequence-of-returns"-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra "avkastningsår". Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok "Just. Keep. Buying." och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i.
Vidare är även "sequence-of-returns"-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden.
Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 - 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror.
I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad - precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år.
Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a.
- hur mycket man sparar genom åren
- när i tiden man behöver välja att gå i pension
- kombinationen av jobb och pension
- i hur mycket pengar man tar ut till utgifter
- allokering i portföljen
Detta är för övrigt samma anledning till att vi rekommenderar att spara till flera barn i en pott istället för separat. Då drabbas de nämligen inte av sequence-of-return risken på samma sätt som t.ex. jag (född 1981) och min bror (född 1985). På samma sparande om 1 000 SEK/mån hade jag fått 3+ Mkr och han mindre än 1 Mkr. Just på grund av hur avkastningen fördelade sig mellan 1981-1999 respektive 1985 - 2003.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊
Hälsningar,
Jan och Caroline
Fyra-hinkar-modellen 2023 | En mental modell för en bättre balans i din ekono...
Bildspel till avsnitt 288:
https://rikatillsammans.se/forum/t/50397
Målet med fyra-hinkar-modellen är att hjälpa dig att få en bättre balans i din ekonomi, att hantera några av de risker vi alla behöver förhålla oss till och ge dig ett högre ekonomiskt välmående.
Dagens avsnitt är en nyinspelning av vårt klassiska "Fyra-hinkar-principen"-avsnitt. Tillsammans med avsnitt #99 tillhör det de två viktigaste avsnitten på RikaTillsammans. Eller snarare de två avsnitt som jag upplever gör att att man når 80 % av resultatet med 20 % av insatsen. Här
Fyra-hinkar-principen är en mental modell för att hjälpa en att få ett högre ekonomiskt välmående. Vi definierar det ekonomiska välmåendet som att ha en ekonomisk trygghet idag och i framtiden likväl att ha en valfrihet idag och i framtiden.
Den ska även hjälpa till att hantera några av de största riskerna som vi alla behöver förhålla oss i en privatekonomi som är:
1. Oförutsedda händelser - ökad utgift, minskad inkomst
2. Inflationen - att pengar minskar i värde
3. Volatilitetsrisken - att investeringar svänger i värde
4. Felkalibrerad ekonomisk plan - ett för högt eller för lågt sparande
I denna, version 4.0, av modellen försöker vi tydliggöra de olika variationerna av fyra-hinkar-principen som ni i communityn har kommit med. Vi diskuterar både en 2-hinkar och en 3-hinkar-variant som kan vara bättre att börja med. Vi pratar även om variationer på 4-hinkar-principen som inkluderar eller exkluderar olika saker och förhoppningsvis är vi tydligare på att målet är att du ska kunna göra modellen till din egen.
Inom kort så kommer vi baserat på era kommentarer släppa ett eller flera bonusavsnitt där vi kan titta på fördelning, svara på frågor och liknande. Redan nu finns det en sammanfattning på ca 12 minuter se här: https://youtu.be/am-bFHtQSZE
Än en gång, ett stort tack till alla er som följer, tittar och bidrar till oss andra. Vi rekommenderar även besöka forumet och läsa kommentarerna och diskussionen till avsnittet:
https://rikatillsammans.se/forum/t/50397
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Rikedom i livet bortom pengar | Gjorde du vinst 2023? Använd en liten del av ...
Tänk om meningen med livet är att skapa minnen med människor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. Tänk om meningen med livet inte är att dö som rikast på kyrkogården? Ändå är det dit de flesta av oss som sparar är på väg...
Länkar
====
Hela avsnittet:
https://youtu.be/JFmMRrQ119M
Följ diskussionen:
https://rikatillsammans.se/forum/t/71773
Avsnittet som artikel på bloggen
https://rikatillsammans.se/rikedom-i-livet-2024/
Die with zero-avsnittet:
https://rikatillsammans.se/die-with-zero-del1/
RikaTillsammans-programmet
https://rikatillsammans.se/programmet/
Sparfällan och konsten att använda sina pengar för ett rikare liv | Ett tanke...
Bildspelet till avsnittet:
https://rikatillsammans.se/regler-for-att-anvanda-sina-pengar
Pengar är väldigt personligt. Pengar är även ett område som är emotionellt, rörigt och inte alltid rationellt. Vi laddar pengar med känslor, de kan vara en trygghet, en frihet, ett mål, något att hand om och lägga på hög. Men tänk om man bara såg på pengar som en resurs. En resurs som vilken annan, som faktiskt ska användas för att göra livet rikare?
Sannolikheten är stor att, du som tittar på detta avsnitt, ÄR intresserad av pengar, HAR ett sparande och med ganska stor sannolikhet förmodligen kommer att öka dina förmögenhet genom livet. Jag är nästan beredd att slå vad om att du dessutom kommer att vara som rikast när du dör.
Det är i alla fall vad de flesta förmögenhet mot ålder-grafer visar för oss som är intresserade av sparande. Jag vågar dessutom påstå att de som inte sparar, de sparar för lite och de som sparar tenderar att spara för mycket.
Nu är detta avsnitt ingen naturlag. Det är inte avsnitt som handlar om argumentera och avgöra vad som rätt eller fel eller ens bra eller dåligt. Avsnittet och artikeln samman fattar ett antal spaningar och våga egna funderingar kring problemet:
▸ Hur får jag mest effekt och nytta av mina pengar?
▸ Hur använder jag mina pengar på ett effektivt sätt genom livet?
▸ Hur optimerar jag på fler resurser i livet än bara pengar?
▸ Hur hanterar jag risken att ångra mig senare i livet till följd av prioriteringar idag?
▸ Paradoxen kring att när vi är unga har vi tid men inte pengarna. När vi är äldre har vi pengarna, men inte tiden.
Jag räknar med att detta avsnitt kommer få en del mothugg, det har det redan fått innan det ens har publicerats. För jag förstår att för många – inklusive mig – så är pengar en trygghet. Ju mer pengar, desto bättre. Varför då spendera dem? Och jag skriver det rakt ut: för vissa personer är det idag och kommer alltid att ge en större upplevelse av ett rikt liv att fortsätta spara och inte använda pengarna. Det är självklart okej och då ska man naturligtvis fortsätta med det.
Men jag är så pass osäker att jag bedömer att risken för att jag ska ångra mig i framtiden över beslut jag gör idag, inte som noll. Det är därför jag tror att det för mig är viktigt att utforska det här området. Man behöver ju inte göra något av det. 😉 Jag vill även förtydliga att det med tanke på klimatet, miljön, så är konsumtion kanske inte det som vi behöver mer av. Därför vill jag också understryka att det INTE handlar om att
▸ spendera för spenderandets skull,
▸ spendera för spenderandets skull,
▸ större konsumtion är bättre än mindre, eller
▸ ens att man måste göra något annorlunda från idag.
Jag tror att det handlar om att ställa sig frågan:
▸ Vad är ett rikt liv mig för mig?
▸ Hur kan jag använda mina pengar för att stödja mig i det?
Det är några av de frågor som vi utforskar i dagens avsnitt. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen i forumet eller kommentarerna. 🙂
#160 - HSB Bospar: att spara eller icke-spara? | En diskussion om värdet av b...
Frågan om man ska bospara (via HSB) till sig själv eller sina barn är typiskt en sådan fråga som har två svar. Ett matematiskt/rationellt och ett känslomässigt. Tyvärr går dessa två svar dessutom i olika riktning.
Ett ämne som vi har fått frågor om under åren men som vi undvikit är HSB Bospar. Anledningen är att vi själva har sparat i det till våra döttrar, samtidigt som det har gnagt i mig att det inte är ett optimalt sparande på grund av de höga avgifterna och en ej optimal skattekonstruktion.
I slutet av förra året meddelade HSB att de skulle flytta bosparandet från Swedbank till Danske Bank. För de ca 140 000 spararna skulle det innebära att utbudet av fonder ökade från 2 till 11 fonder. Även avgifterna skulle minska.
I dagens avsnitt går vi genom fördelarna och nackdelarna, vi tittar på de olika fonderna (där vissa alternativ är riktigt usla ur avgiftssynpunkt) och konstaterar att Bosparpoängen vid ett sparande på 500 kr per månad över en 20 års period kostar ca 15 000 - 30 000 kr.
Beslutet kring att välja att spara i HSB Bospar kommer således ner till frågan:
- "Genom att bospara via HSB Bospar istället för att köra en fondrobot eller eget sparande får du ca 15 000 - 30 000 kr lägre avkastning. Motsvarar Bosparpoängen det värdet eller mer?"
I diskussionen mellan mig och Caroline i avsnittet konstaterar vi att i vår situation är det osannolikt. Särskilt om man tar hänsyn till att om man har sparat ihop de ca 200 000 kr så har man ju råd att lägga insats på en bostadsrätt.
Många av de mest attraktiva hyresrätterna kostar ju kanske till och med 25 - 30 års bosparande. Anledningen till att vi ändå bosparar (och förmodligen kommer sluta) är således högst känslomässigt. Det känns bättre att göra det än att inte göra.
Men det är ju sällan en bra idé att lita på allt som ens hjärna hittar på - särskilt i områden som har med statistik, pengar, ränta och långa tidsperioder att göra.
Slutligen, om man ändå bestämmer sig för att bospara, så bör man överväga att bara välja de två billiga indexfonderna (Danske Invsest Global och Danske Invest Sverige Beta) eftersom fler av de andra har både en förvaltnings-, insättnings- och uttagsavgift. Något som jag tycker är helt förkastligt.
Småspararguiden sammanfattade HSB Bospar och flytten till Danske Bank som "vi tar bort dem från skitlistan men inte så mycket mer". Jag är beredd att hålla med. Caroline gör ett bra case i avsnittet för att sluta bospara hos HSB och jag behöver väl bara landa det beslutet känslomässigt.
Vi är väldigt nyfikna på vad du tänker, så kommentera gärna! 👍
Många hälsningar,
Jan och Caroline
PS. Notera att vi alltid rekommenderar att spara till ett boende, särskilt i dagens situation, däremot att just göra det inom ramen för HSB Bospar är vi inte lika säkra på att det är ett bra alternativ. DS.
#242 - Spara till barn och spara med barn | Våra, forumets och experters bäst...
Bildspelet som hänger ihop med avsnitt 242:
https://rikatillsammans.se/spara-till-barn/
#161 - HSB Bospar replik: "Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?"
Hela artikeln:
https://rikatillsammans.se/hsb-bospar-replik/
I veckan publicerade HSB en replik på Danske Banks hemsida om att vi i förra avsnittet (#160) hade sagt missvisande saker, kommit med direkta felaktigheter och misskrediterat HSB. Därför upplevde vi att vi behövde göra en rättelse, ett förtydligande och sedan titta ännu mer noggrant på Bosparandet.
För att göra en rättelse direkt. Vi sa fel i förra veckans avsnitt om insättnings- och uttagsavgifter. Dessa stod med i fondfaktabladen som brukar gälla, men det fanns ett sidodokument med en fotnot där det stod att dessa inte togs ut. Fel av mig. Dock förändrar det huvudargumentationen väldigt lite.
Vad som är än värre är att när jag började detaljstudera fonderna ännu mer så lade jag märke till att t.ex. fonden Danske Invest European High Yield har nyckeltal (alfa=-2,51, beta=0,98, r2=98,8, te=3) har nyckeltal som tyder på att den förvaltas som en passiv indexfond men säljs in som en aktivt förvaltad fond. Det kan ju vara okej ända tills man tar hänsyn till att avgiften är 1,87 % vilket är 8 till 4 gånger högre än jämförbara fonder. Dessutom är det något som Swedbank blev polisanmält av Aktiespararna för 2013. Frida Bratt beskrev det som: "Man betalar för oxfilé men får varmkorv".
Ännu mer konstigt blir det när man ser att samma fond som vi bosparare behöver betala 1.87 % för finns hos SAVR för 1.16 %, vilket innebär en nästan 40 % lägre avgift (eller rabatt om man väljer se det så). Det här samtidigt som HSB påstår att det är direkt felaktigt när jag påstår att det är höga avgifter på fonderna som äter våra pengar.
Ännu mer konstigt blir det när man tar hänsyn till att jag behöver betala 300 kr för att kunna bospara, vilket på maxinsättningen som jag får poäng för på 6 000 kr per år motsvarar en "insättningsavgift" på 5 %. Sparar man ett lägre belopp blir det en än högre procentsats. Dessutom har vi inte tagit hänsyn till att eftersom 10 av 11 fonder är Luxemburgbaserade vilket sannolikt innebär en högre intern skatt på utdelningar från amerikanska aktier.
Även om man tittar på själva sparkontona så erbjuder man en ordinarie ränta på 0.4 % nu med kampanjränta på 0.65 % till april 2021 eller 0.55 % på låst bankkonto. I jämförelse med Avanza Sparkonto+ ger de också 0.65 % idag på olåst konto men 1.05 % på 24 månader och 0.9 % på 12 månader. Jag vågar slå vad om att även i längden kommer HSB erbjuda generellt lägre räntor än konkurrenterna.
Som vi argumenterar i avsnittet - när vi går genom hela repliken från HSB - så det kanske inte ens HSB man ska vara arg på utan Danske Bank. Precis som vanligt har finansbranschen ätit upp småspararna och gått vinnande ur leken.
Similar to Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322 (20)
#241 - Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens...
#241 - Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens...
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Risk, tidsdiversifiering och rätt andel aktier och räntor genom livet | Bokre...
Buffert: tips, råd och (oväntade) rekommendationer 💰 #342
Buffert: tips, råd och (oväntade) rekommendationer 💰 #342
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
#253 - Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgån...
Genomgång av en privatekonomi: Ett par i 30 års åldern utan barn | #330
Genomgång av en privatekonomi: Ett par i 30 års åldern utan barn | #330
#252 - Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? Med räkneexempel | Just...
#252 - Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? Med räkneexempel | Just...
#153 - Småspararna lämnar pengar på bordet i onödan | Genomgång av Dalbars QA...
#153 - Småspararna lämnar pengar på bordet i onödan | Genomgång av Dalbars QA...
#283 - Ekonomisk plan | Om du inte vet vart du är på väg så vet du inte hur m...
#283 - Ekonomisk plan | Om du inte vet vart du är på väg så vet du inte hur m...
#269 - Ekonomisk brandövning | Konkreta frågor, tips och råd inför vinterns t...
#269 - Ekonomisk brandövning | Konkreta frågor, tips och råd inför vinterns t...
#238 - Så här investerar du 2022 enligt forskningen och forumet | Portföljern...
#238 - Så här investerar du 2022 enligt forskningen och forumet | Portföljern...
#257 - Inte ens gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet me...
#257 - Inte ens gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet me...
Fyra-hinkar-modellen 2023 | En mental modell för en bättre balans i din ekono...
Fyra-hinkar-modellen 2023 | En mental modell för en bättre balans i din ekono...
Rikedom i livet bortom pengar | Gjorde du vinst 2023? Använd en liten del av ...
Rikedom i livet bortom pengar | Gjorde du vinst 2023? Använd en liten del av ...
Sparfällan och konsten att använda sina pengar för ett rikare liv | Ett tanke...
Sparfällan och konsten att använda sina pengar för ett rikare liv | Ett tanke...
#160 - HSB Bospar: att spara eller icke-spara? | En diskussion om värdet av b...
#160 - HSB Bospar: att spara eller icke-spara? | En diskussion om värdet av b...
#242 - Spara till barn och spara med barn | Våra, forumets och experters bäst...
#242 - Spara till barn och spara med barn | Våra, forumets och experters bäst...
#161 - HSB Bospar replik: "Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?"
#161 - HSB Bospar replik: "Vad får spararna? Luftslott eller lägenhet?"
More from Jan Bolmeson
Portföljen som alltid ska gå plus | Om allvädersportföljen med Henning / Zino...
Problemet med en aktieportfölj är den kan falla väldigt mycket i värde på kort tid. Allvädersportföljen är designad för att motverka detta och ge stabil avkastning oavsett marknadsklimat, om än lägre. Den fungerar under högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation och deflation.
Dagens avsnitt är en introduktion till Allvädersportföljen, inspirerad av Zinos (Henning) populära tråd "Jakten på den Ultimata Allvädersportföljen" i RikaTillsammans-communityn. Henning gästar oss för att diskutera detta ämne.
Se detta avsnitt som en utforskning, inte som en ersättning för indexfonder och fondrobotar. Allvädersportföljen kräver mer av oss investerare, är mentalt utmanande att äga, och går emot många råd inom forskning och finansbranschen.
Konceptet är inte nytt. Min första allvädersportfölj på Shareville 2014 var en variant av denna strategi, baserad på artiklar publicerade för över 40 år sedan på 70-talet.
Den teoretiska grunden är enkel: det finns två ekonomiska klimat (tillväxt och recession) och två inflationslägen (låg och hög). Dessa kombineras till fyra ekonomiska klimat:
▸ Hög tillväxt + låg inflation
▸ Hög tillväxt + hög inflation
▸ Låg tillväxt + låg inflation
▸ Låg tillväxt + hög inflation
Olika tillgångar presterar bra i olika klimat. Henning argumenterar för att många av oss felaktigt satsar allt på aktier i det här fallet endast ett av fyra tillgångsslag. Det finns en risk för att vi har en recency-bias, då aktier gått bra de senaste 50 åren. Investerare som slutade i början av 70-talet skulle förmodligen ha en annan syn på aktier, då perioden 1920-1970 såg flera svaga aktiemarknader.
Jag hoppas du uppskattar detta avsnitt med Henning. Det är lärorikt, ger nya perspektiv och Hennings tankar är inspirerande, särskilt hans mod att gå emot konsensus och argumentera för det.
Ett stort tack Henning!
Jan (och resten av communityn)
Riskinformation
====
Allt sparande innebär en risk. Ditt sparande kommer att öka och minska i värde. I värsta fall kan du förlora hela beloppet. Detta avsnitt är INTE en rekommendation att investera i allvädersportföljen. Se det som början på en utforskning. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Det finns ingen garanti för att denna portfölj inte kommer att gå back även om det är målet och den historiskt har hållt sitt värde bra. Sparhorisonten för denna typ av portfölj bör vara 5 år eller fler. Ingen ersättning har utgått för detta avsnitt till någon part.
Länkar
====
Följ diskussionen i forumet (där finns även länkarna och bildspelet):
https://rikatillsammans.se/forum/t/82126
Vår investeringsresa 1996-2024 inkl. många pinsamheter, misstag och insikter ...
I dagens avsnitt tittar vi tillbaka vår investeringsresa på ert önskemål. Så här i efterhand blir det en del pinsamheter allt från att jag har ägt fonder där inte ens fondbolaget finns kvar (hej Gustavia Balkan) idag, till högläsning från min teknisk analys-period och insikten att jag inte slår index där runt 2011.
Bakgrunden är två frågor från: MayorJonathan i forumet och TheGreat på Tiktok som skrev till oss:
▸ Jan, kan du inte göra ett avsnitt om din resa från att du började investera fram till idag? Inkludera alla misstag, framgångar, vinster, förluster och hur din resa varit.
och
▸ Tycker det är väldigt kul att höra era historier och historiska investeringar ni har gjort, samt vad ni har lärt av dem, positiva som negativa.
Min förhoppning är att detta (stå med brallorna-nere) avsnitt kan både avdramatisera misstag, något som vi alla gör, att vi är långt ifrån perfekta och också gör så gott vi kan och fattar så fort vi hinner samt att vi kan skratta lite åt våra antaganden, fondval, investeringsstrategi tillsammans. 🤣
Jag börjar mer och mer tro på det som vi tog upp i förra avsnittet (#351): det tar 10-20 år att bli en (tillräckligt) duktig investerare. Det handlar om att hitta skärningspunkten mellan en strategi som är sund och sig själv och sina egenheter.
Det här avsnittet tror jag är ett bra bevis för den tesen där vi har testat det mesta - enskilda aktier, alternativa investeringar, teknisk analys, fundamental analys, onoterade aktier för att till slut mer och mer landa i indexfonder och fondrobot som _vår_ lösning på problemet "hur bör vi investera?"
Som vanligt gäller att allt sparande innebär en risk, investeringar kan öka och minska i värde och det finns inga garantier. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning och vi sitter - väldigt uppenbart - inte på sanningen. Med reservation även för att minnet sviker när det är så många år tillbaka. 🤣
Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot din kommentar!
Hälsningar,
Jan och Caroline
Länkar
====
Följ diskussionen och få extra-materialet i forumet:
https://rikatillsammans.se/forum/t/78685
Risk: det viktigaste att veta
Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”.
Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande.
I och med att vi väljer att spara och investera så kommer våra pengar variera i värde. Det är inte en fråga om ”om”, det är snarare en fråga om ”hur mycket?”. Börsens svängningar är också extrem, exempelvis mellan toppen och botten februari-mars 2020, föll värdet på sparande i en indexfond med nästan 30 procent på 30 dagar. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på:
Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Därför är det viktigt att du förstår vad du investerar i.
och
Historisk avkastning är inte en garanti för framtiden.
Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.
Samtidigt är vi väl medvetna om att risk är bland de mest komplexa ämnena som finns. Det finns i princip ingen bra gemensam definition. Dessutom är risk högst personlig och två personer har helt olika risktoleranser. Risktolerans i sin tur beror på ens kunskap om risk, ens ekonomiska möjlighet att bära risk och ens emotionella förhållningssätt till risk och mycket mer. Poängen är att något som jag upplever som riskabelt behöver inte alls upplevas som riskabelt av någon annan.
I detta avsnitt har vi valt att fokusera på det som vi upplever borde vara allmänbildning om risk kring sparande i indexfonder. Några av de viktigaste punkterna som vi tycker att du ska ta med dig är:
Läs mer på:
https://rikatillsammans.se/risk/
Boka in egen kickoff inför 2024 med någon du bryr dig om | 336
Vad är viktigast? En kickoff med jobbet eller med någon du bryr dig om? Jag tycker det är fascinerande att många av oss har gjort både en, två och flera kickoffer med jobbet, men få av oss har varit på en med vår partner eller någon annan vi bryr oss om. Därav dagens avsnitt som syftar till att inspirera dig till att boka in en sådan så här i årsskiftet och du får hänga med på en del av vår. :slightly_smiling_face:
Jag upplever att julen och årsskiftet är ett naturligt tillfälle att stanna upp i livet och reflektera. Det är samtidigt slutet på det gångna året och början på ett nytt. I år tänkte jag och Caroline försöka inspirera genom att prova ha en del av vår kickoff som ett avsnitt.
Det finns många fördelar med att ha en egen kickoff. Några av fördelarna som vi och andra som brukar ha dem är att kickoffen ger ett tillfälle att:
att stanna upp och ha ett eller flera samtal som man normalt inte hinner ha
skapa samsyn kring t.ex. riktningen på kort och lång sikt
uppdatera varandra om var man är i livet och vad man tycker
se vad som har förändrats sedan sist
utvärdera och reflektera över vad som fungerar och inte
inkludera varandra t.ex. i ekonomin
Tillsammans hjälper det att skapa ett rikare liv bortom pengar. Något jag också upplever är att man ofta prioriterar upp saker som viktiga och gör dem tidigare i livet. Man prioriterar den där resan, projektet, skiftet i livet eller motsvarande. Man kan även vända på det och säga att jag har svårt att se nedsidan med att ha en egen kickoff. :wink:
I veckans avsnitt får du både hänga med på vår där vi:
Går genom mitt och Carolines livshjul
Pratar kring våra utgifter
Diskuterar vår ideala period och årets ord för 2024
osv.
Vi hoppas att vi kan inspirera dig att boka in egen med någon som du bryr dig om. Nedan har vi även sammanställt det i en egen tråd så att du kan kopiera de övningar som du gillar. Se det som detta avsnitt fast utan allt vårt snack. Något för dig / er som tycker att vi ska komma till saken snabbare. :rofl:
Med det sagt, så vill vi också passa på att säga god jul!
Jan och Caroline
Läs mer på:
https://rikatillsammans.se/forum/t/boka-in-egen-kickoff-infor-2024-med-nagon-du-bryr-dig-om-336/69336
Investerarintervju: Juuso Rantasalo | Bli din egen förmögenhetsförvaltare | #325
Tänk om ett mål bör vara att leva ett ekonomiskt stressfritt liv? Att man kanske inte behöver maximera avkastningen hela tiden. Att det enkla är bättre än det komplexa. Att investerande är en dyr hobby. Att ta så mycket risk du kan, men inte för mycket. Att helt enkelt kanske bete sig mindre som en investerare och mer som din egen en föremögenhetsförvaltare. 😉
Denna veckan har vi förmånen att intervjua Juuso, som hänger i forumet under användarnamnet @JayR. Det blir ett tvådelat samtal som både berör hans filosofi och tankar kring sparande, men även mer konkretiserat där Juuso har ett konkret alternativ till vår Fyra-hinkar-modell i form av hans “total return approach” som han har skrivit om i forumet tidigare.
Nedan följer några av de tankar som Juuso bygger sin investeringsfilosofi kring:
▸ Målet är att leva ett stressfritt liv, inte maximera högen av pengar
▸ Gör sparandet och investerandet så enkelt som möjligt - enkelhet framför komplexitet
▸ Sluta tänka som investerare och börja agera som din egen förmögenhetsförvaltare
▸ Ta så mycket risk du kan, men aldrig för mycket.
▸ Investerande är en dålig (och dyr) hobby
▸ Majoriteten borde aldrig ha en portfölj med mer än 60 - 80 % aktier
▸ Ombalansering är viktigt, men inte religöst
▸ Fyra-hinkar-principen är bra, men total return approach är bättre 🙂
Den sista punkten är intressant eftersom det är ett lite annat sätt att tänka kring det finansiella sparandet i sin ekonomi. Juuso utgår från det finansiella obundna kapitalet (dvs. alla pengar exkl. pensioner, boende och materiella tillgångar) och att man ska se det som en enda korg. Då uppstår frågan: hur ska man fördela sina pengar i denna korg mellan t.ex. säkra och mer riskfyllda tillgångar?
Juuso utvecklar det till ett koncept i form av en riskbudget. Det vill säga hur mycket risk kan man bära emotionellt (=risktolerans) och hur mycket kan man bära mer objektivt och rationellt (=riskkapacitet). Dessutom bryter han ner det i ett par enkla frågor och en modell som då ger ett förslag på fördelning mellan bankkonto, räntor och aktier. Det resonemanget är så pass bra att jag, Aether och JayR har utvecklat en liten Excel-snurra och en egen video på 7 minuter som finns i nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=3nAxMi28yQo
Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot din kommentar!
Tack för att du tittar,
Jan, Caroline och Juuso
Länkar
====
▸ Kalkylarket "Total return approach": https://mailchi.mp/rikatillsammans/tra
▸ Juusos originaltråd i forumet: https://rikatillsammans.se/forum/t/55257
▸ Forumdiskussionen till avsnittet: https://rikatillsammans.se/forum/t/64950/
Innehållsförteckning
====
00:00:00 Introduktion
00:04:28 Leva ett stressfritt liv
00:10:06 Investerande är en dyr hobby
00:15:23 Mål i livet och andra perspektiv
00:20:34 Myten om att slå börsen
00:25:06 Sträva efter enkelhete
00:31:07 Var Försiktig med Modefenomen
00:35:03 Total return approach
00:40:14 Riskbudget
00:45:20 Lågriskinvesteringar
00:50:39 Hitta balansen
00:55
Myten om superinvesterarna och andra fällor att se upp med | #319
https://rikatillsammans.se/forum/t/62443
Superinvesterarna är, enligt en svensk bank, personer som i perioden 31 maj 2022 till och med 29 maj 2023 slog världsindex med 17 procentenheter. Ett makalöst resultat … om det vore sant. Dagens avsnitt dyker ner i vanliga misstag vid jämförelser, myten om superinvesterarna, medias och experters roll och hur du kan vinna vilken diskussion om vilken investering som helst om du bara får lov att göra en enda sak.
Normalt brukar jag försöka hålla mig ifrån aktuella händelser, framförallt sådana i media eftersom det bara är brus. Men ibland faller jag för frestelsen, särskilt när jag upplever att övertrampet är stort och framförallt gör att många småsparare ifrågasätter sitt val kring globala indexfonder och fondrobotar.
Tro sören att man känner sig som en förlorare när man ser det här. Klart att man ska vara en superinvesterare. Särskilt när de dessutom publicerar vad man skulle ha ägt. Notera det implicita antagandet om att det som gått bra kommer fortsätta gå bra och du borde köpa samma sak för att få samma resultat. Det fungerar ju i nästan alla områden i livet - vill du ha samma resultat som någon på gymmet, följ samma program, gör samma övningar, ät samma sak och du kommer få ungefär samma.
Så låt oss titta på det aktuella fallet. Det var en bank som gjorde ett utskick till sina kunder och påstod att i den valda perioden så gick - ett odefinierat - världsindex +/-0 procent och deras superinvesterare gick +17%.
Problemet är ju att det gäller inte inom sparande. Det gäller överhuvudtaget inte i någon aktivitet som påverkas av slump. För mig är att läsa ovan ungefär samma sak som att säga: “Titta, personen vann på lotto. Köp du också en lott så vinner du också!”. Men vi vet ju att det inte är så det fungerar. Men! Det här var ju inte ens det värsta. Det som skavde för mig med grafen var ju att jag inte kände igen avkastningen alls. Lätt bekräftat, bara att logga in och dra ut en bild på t.ex. Länsförsäkringar Global.
Det vill säga att utvecklingen för det vanligaste världsindexet MSCI World (med korrigering för LF:s hållbarhetskriterier) var 15.7% i perioden. Så deras superinvesterare slog på sin höjd index med 1.3 procentenheter. Ganska stor skillnad på 1.3% och 17% påstår jag.
Vilket leder oss in på de vanliga misstag vid jämförelser som många - även uppenbarligen denna bank - gör och som sedan plockas upp okritiskt av bl.a. DI. med rubriker såsom " Segerreceptet avslöjat – så ser ”superinvesterarnas” portföljer ut" 🤦♂️ (har jag sagt att DI är som Aftonbladet för ekonomiintresserade?)
▸ Man tar inte hänsyn till att olika index är i olika valutor
▸ Man missar att vissa index korrigerar för utdelningar och andra inte
▸ Man jämför olika index som egentligen inte är relevanta
▸ Man missar friktion och avgifter (därför jag gillar att jämföra mot en fond som följer ett index eftersom det är de facto är en avkastning man hade fått. Se jämförelse LF-fonden ovan istället för jämförelse med ett MSCI W
Låg avgift = (mycket) mer pengar till dig | RikaTillsammans #305
I dagens presentation undersöker vi en grundläggande, men ofta förbisedd aspekt av sparande: betydelsen av låga avgifter. Med hjälp av tumregler, jämförelseverktyg och konkreta exempel presenterar vi hur avgifter påverkar ditt sparande och varför du borde prioritera fondavgifterna efter fondens inriktning vid valet av fond. Trots att vi gjort över 300 avsnitt, har vi aldrig tidigare belyst detta centrala ämne. Avgifter är faktiskt något vi enkelt kan påverka, till skillnad från exempelvis marknadens avkastning. Enligt vår generella riktlinje bör en låg avgift ligga runt 0.4% för en portfölj, vilket är betydligt lägre än genomsnittsavgiften för aktiefonder i Sverige.
Vi utmanar också det vanliga tänkesättet att dyrare är bättre. Inom sparande är det faktiskt motsatsen: billigare tenderar att vara bättre. Vi tar upp teorin om att fondavgiften är en av de mest pålitliga indikatorerna på en fonds framtida avkastning, en ståndpunkt stödd av forskningschefen på Morningstar, Russel Kinnel, och Jack Bogle, pionjären bakom indexfonder. Vi introducerar även ett nytt sätt att jämföra avgiftens inverkan genom att jämföra mot en teoretisk situation där avgiften är noll.
För sparande med längre horisont, som barnsparande eller pensionssparande, visar vi hur skillnaden i avgifter kan resultera i enorma skillnader i slutbeloppet. Vår målsättning är att öka medvetenheten om vikten av låga avgifter, och bidra till att du väljer fonder baserat på inriktning och avgift istället för mindre pålitliga faktorer som historisk avkastning och antal stjärnor.
2022 sämsta året för räntor sedan franska revolutionen | Lärdomar och förutsä...
Bildspel till avsnitt #285
https://rikatillsammans.se/forum/t/285-2022-samsta-aret-for-rantor-sedan-franska-revolutionen-lardomar-och-forutsagelser-for-2023/48312
Trots att börsåret 2022 var speciellt - t.ex. var det första gången sedan 1969 som räntor och aktier gick ned samtidigt i den utsträckningen de gjorde - så var det ändå ett ganska vanligt börsår. Många av de tidigare lärdomarna gäller även i år.
I dagens avsnitt tittar vi tillbaka på 2022, reflekterar över utfallet och tittar på några av de historiska lärdomarna som förmodligen kommer gälla även i framtiden. Vi pratar om om vår önskan att ha kontroll och klicka på rubriker såsom "13 aktier att äga 2023", "Sju aktier som slår börsen" och liknande, trots att den första studien som visade att analytiker inte kan förutsäga börsen publicerades redan 1933 av Alfred Cowles III.
Vi konstaterar (återigen) att direktägande av aktier är svårt - att det bara var 131 av Stockholmsbörsens 1033 bolag som gick plus. Att 2022 var det sämsta året för räntor sedan 1788 året innan franska revolutionen(!) eller George Washington blev president i USA. Att dollarn hade sin största förstärkning mot svenska kronan sedan 1985 och liknande.
Men samtidigt kan vi dra slutsatsen att inget av ovan är ovanligt. Att spara och investera är att fånga människors drivkraft. Så länge vi vill ha de bättre idag än igår så kommer vi ha en ekonomisk utveckling. Vi kommer ha olika riskpremier där aktier kommer ha högst risk och möjlighet till avkastning över längre tidsperioder.
Vi kommer även högst sannolikt i framtiden inte få bättre resultat än en indexfond. I dagens avsnitt baserar vi det på SPIVA:s 20 års rapport där de sammanfattar sina jämförelser. Vi diskuterar även jämförelsen mellan den genomsnittlige Avanzianen och en indexfond och inte att man inte behöver ångra sig om man missade det som var populärt för ett par år sedan - sannolikheten är inte obefintlig för att en indexfond är ikapp eller snart är ikapp.
Slutsatserna blir som vanligt - bland det bästa vi småsparare kan göra är: "Just. Keep. Buying.", spara brett, billigt, långsiktigt och regelbundet i en fondrobot eller indexfond, inte försöka tajma marknaden, fonder, valuta eller något annat utan sitta still i båten samt lita på att tiden fortfarande är vår bästa vän. Den jämnar ut avkastningen, minskar risken och ökar sannolikheten för att gå plus.
Lite som Napoleon sa: "Genialitet är att fortsätta göra det helt vanliga även när alla andra runtomkring beter sig som galningar." 🙂
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Forumdiskussion: https://rikatillsammans.se/forum/t/48312
Länksamling: https://rikatillsammans.se/l.php
#281 - Om finansiell intelligens & hantera istället för att undvika risk | Ri...
Dagens avsnitt tar avstamp i Robert Kiyosakis bok "Rich Dad, Poor Dad" och diskuterar olika aspekterna som hör till finansiell kompetens, två typer av investerare, att köpa vs skapa investeringar, att hantera istället för att undvika risk och mycket mer.
Finansiell intelligens handlar om att sträva efter att öka sitt möjlighetsutrymme. Att ha så många alternativ som möjligt. Dvs att det handlar inte så mycket om vad som händer, men hur många olika sätt kan jag lösa det på. De flesta människor har bara en lösning på finansiella problem; jobba hårt, spara och låna pengar.
Kiyosaki resonerar sedan vidare att nyckeln handlar om vårt sätt att tänka. Att goda möjligheter ser man inte med ögonen, de ser man med hjälp av sitt tankesätt. De bygger på en kombination av de olika pelarna för finansiell intelligens som enligt honom är: kunskap om bokföring, färdigheten att investera, förståelse för marknader och kompetens inom juridik. Jag skulle i och för sig även lägga till självkännedom också.
Det i sin tur leder till hans uppdelning av två typer av investerare - de som köper färdigpaketerade investering (läs: t.ex. indexfonder) eller de investerare som skapar investeringar som andra köper. Metaforen han använder är skillnaden mellan en person som köper en färdig dator vs att bygga ihop en dator från de olika komponenterna.
I verkligheten så bygger man ihop en investering genom att 1) se något som de flesta har missat, 2) resa pengar och 3) ta hjälp av smarta människor. Att sätta ihop dessa investeringar kan skapa stora vinster men också leda till stora förluster.
Vi pratar även om att nyckeln är många gånger att hantera risk snarare än att undvika den. Att det ibland inte behövs mer teknisk kunskap utan mer mod. Samt att det inte handlar om att välja mellan sköldpaddan och haren, utan att vara sköldpaddan som långsamt men säkert kommer till sitt mål - men att från tid till annan unna sig ett skutt. Särskilt om det sker på ett tryggt och ansvarigt sätt.
Vi gör även lite reklam för RikaTillsammans-programmet 2023, vi tänker oss att det är ett något som vi gör tillsammans med dig under 12 månader. Det handlar om att skapa sig en livsplan bestående av tre delar, en emotionell del, en ekonomisk del och en finansiell del. Läs gärna mer nedan.
Tack för denna veckan och god jul!
Jan och Caroline
Länkar
====
RikaTillsammans-programmet (reklam):
https://rikatillsammans.se/programmet/
Forumet: https://rikatillsammans.se/forum/t/46711
#280 - Låt avkastningen finansiera ej nödvändig konsumption | Reflektion på R...
Bildspel till avsnitt 280:
https://rikatillsammans.se/forum/t/46346
Övriga länkar
https://rikatillsammans.se/l.php
Dagens avsnitt har två huvudpoänger: låt avkastningen finansiera din lyx- eller ej nödvändiga konsumtion och investera i tillgångar som du älskar för att lära dig mer om dem. Det är en fortsättning på diskussionen utifrån Robert Kiyosakis bok "Rich Dad, Poor Dad".
I ett av de föregående avsnitten använde vi metaforen att om livet vore ett dataspel så skulle alla människor gå runt med en liten bild av sin ekonomi ovanför huvudet. Det skulle vara som ett papper uppdelat i fyra delar. Uppe till vänster har vi inkomster, därefter uppe till höger utgifter och nedanför har vi tillgångar och skulder.
Poängen som Kiyosaki (och vi vill göra) är att istället för att pengarna går direkt från inkomster till utgifter, att man låter dem ta omvägen via tillgångssidan. Att istället för att köpa sakerna man vill ha (men kanske inte behöver) för lönen, så köper man dem för avkastningen för sina pengar. Magin som uppstår är att då har man de initiala pengarna kvar. Lite som det kraftigt förenklade exempel vi diskuterade i forumet som lät ungefär:
- Spara lite mer än 1 000 kr i månaden i 10 år för att om lite mer än 10 år kunna få ut ungefär 1 000 kr i månaden i genomsnitt resten av livet.
Det vill säga hela poängen med ränta-på-ränta i kombination med uppskjuten belöning. Tricket som många inom ekonomi pratar om: varje krona som du sätter i arbete kommer att jobba åt dig 24 timmar per dag, sju dagar i veckan, 365 dagar om året och i generationer om du låter den. Det är som ett frö utifrån mer pengar kommer att växa över tid. Eller som Kiyosaki säger: "Once a dollar goes in, never let it out."
Kiyosaki drar det ett steg vidare och säger: "An important distinction is that rich people buy luxuries last, while the poor and middle class tend to buy luxuries first. The poor and middle class buy luxuries with their own sweat, blood, and children’s inheritance.". Tufft. 🙄
Det andra bärande resonemanget i avsnittet handlar om att läroperspektivet. Vi har börjar beröra ämnet i de senaste avsnitten och vi älskar våra indexfonder. Men många i forumet har ju rätt att man lär sig ungefär noll från att äga en indexfond. Tittar man istället från ett läroperspektiv så finns det poänger att använda det vi tidigare kallat för lekhink, till att investera i sådant man gillar för att lära sig mer om det och öka sin finansiella kompetens. För undvikande av missförstånd, vi pratar inte om antingen eller, utan snarare både och.
Vi hoppas att du gillade avsnittet och ser fram emot att diskutera avsnittet och reflektionsfrågorna i forumet. 🙂
Många hälsningar,
Jan och Caroline
#277 - Sanningen om jakten på den bättre investeringen och myten om den rike ...
Bildspelet till avsnitt #277 på RikaTillsammans.
Artikel:
https://rikatillsammans.se/investeringstrappan
Diskussion:
https://rikatillsammans.se/forum/t/44762
#276 - Hur många dagar klarar din ekonomi om du slutade arbete idag? | Reflek...
This document discusses reflecting on how many days a person's finances could sustain them if they stopped working today. It encourages reviewing one's finances based on concepts from the book Rich Dad Poor Dad. It prompts considering questions like when one's financial education began, how assets and liabilities have been viewed, and which cash flow situation most reflects one's life. The document promotes joining a community for additional material and tips to build financial intelligence and manage money's power over one's life and balance sheet.
#275 - Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv | Rich Dad, Poor Dad - ...
Bildspel till avsnitt #275 på RikaTillsammans.
https://rikatillsammans.se/resultat-och-balansrakning
#273 - Jobb: en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem | Rich Dad, Poo...
Artikel:
https://rikatillsammans.se/kiyosaki-rich-dad-poor-dad-del1
Patreon: https://www.patreon.com/join/rikatillsammans
Forumet: https://rikatillsammans.se/forum/t/43155
Börja spara och investera - Börja spara och investera Allt du behöver veta fö...
Bildspel till artikeln:
https://rikatillsammans.se/kom-igang/borja-spara-och-investera/
#262 - Värdet och marginalnyttan av pengar minskar med åldern | Del 2 av 2 om...
- Money has declining marginal utility as we age, as our health declines and interests narrow. We should aim to spend money when it creates the most experiences and memories.
- People typically have the ability to enjoy inherited money the most from ages 25-35. Giving money to children during this period allows them to fully utilize it for experiences before their abilities decline.
- Rather than focusing only on accumulating wealth, we should think of our lives in "seasons" or time buckets and ensure we spend adequate time and money creating experiences during each life stage. Having a spending date in mind ensures we don't work solely for money we will never enjoy.
More from Jan Bolmeson (17)
Portföljen som alltid ska gå plus | Om allvädersportföljen med Henning / Zino...
Portföljen som alltid ska gå plus | Om allvädersportföljen med Henning / Zino...
Vår investeringsresa 1996-2024 inkl. många pinsamheter, misstag och insikter ...
Vår investeringsresa 1996-2024 inkl. många pinsamheter, misstag och insikter ...
Boka in egen kickoff inför 2024 med någon du bryr dig om | 336
Boka in egen kickoff inför 2024 med någon du bryr dig om | 336
Investerarintervju: Juuso Rantasalo | Bli din egen förmögenhetsförvaltare | #325
Investerarintervju: Juuso Rantasalo | Bli din egen förmögenhetsförvaltare | #325
Myten om superinvesterarna och andra fällor att se upp med | #319
Myten om superinvesterarna och andra fällor att se upp med | #319
Låg avgift = (mycket) mer pengar till dig | RikaTillsammans #305
Låg avgift = (mycket) mer pengar till dig | RikaTillsammans #305
2022 sämsta året för räntor sedan franska revolutionen | Lärdomar och förutsä...
2022 sämsta året för räntor sedan franska revolutionen | Lärdomar och förutsä...
#281 - Om finansiell intelligens & hantera istället för att undvika risk | Ri...
#281 - Om finansiell intelligens & hantera istället för att undvika risk | Ri...
#280 - Låt avkastningen finansiera ej nödvändig konsumption | Reflektion på R...
#280 - Låt avkastningen finansiera ej nödvändig konsumption | Reflektion på R...
#277 - Sanningen om jakten på den bättre investeringen och myten om den rike ...
#277 - Sanningen om jakten på den bättre investeringen och myten om den rike ...
#276 - Hur många dagar klarar din ekonomi om du slutade arbete idag? | Reflek...
#276 - Hur många dagar klarar din ekonomi om du slutade arbete idag? | Reflek...
#275 - Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv | Rich Dad, Poor Dad - ...
#275 - Ditt pengaflöde berättar historien om ditt liv | Rich Dad, Poor Dad - ...
#273 - Jobb: en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem | Rich Dad, Poo...
#273 - Jobb: en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem | Rich Dad, Poo...
Börja spara och investera - Börja spara och investera Allt du behöver veta fö...
Börja spara och investera - Börja spara och investera Allt du behöver veta fö...
#262 - Värdet och marginalnyttan av pengar minskar med åldern | Del 2 av 2 om...
#262 - Värdet och marginalnyttan av pengar minskar med åldern | Del 2 av 2 om...
Investera eller amorterera på bolånet 2023? | #322
- 1. Amortera på bolånet eller investera? Avsnitt 322 – Uppdatering 2023
- 2. En fråga utan ett korrekt svar… • Finns ett matematiskt korrekt svar och ett diametralt annorlunda känslomässigt korrekt svar • Kraften i ”både och”… • Som vanligt gäller: • Lita på oss, men dubbelkolla och anpassa till din situation • Historisk avkastningen ingen garanti för framtida avkastning • Alla investeringar innebär en risk där man kan förlora hela eller delar av sitt kapital. • Se det här som en startpunkt för diskussion i forumet • Läs mer på rikatillsammans.se/villkor
- 3. Tack för Patreon-stödet I vår RikaTillsammans-community får du exklusivt extra-material, FikaTillsammans-podd och fler tips. Du väljer själv din engagemangsnivå. https://patreon.com/rikatillsammans
- 4. Ekonomisk rikedom och välmående Idag I framtiden Trygghet Kontroll över din ekonomi på dags- och månadsbasis. Förmågan att hantera en ekonomisk chock. Valfrihet Friheten att göra egna val för att njuta av livet utan begränsning. Uppnått eller på spår att uppnå de uppsatta ekonomiska målen. Källa: ”Financial well-being: The goal of financial education” av Consumer Financial Protection Bureau, Januari 2015
- 5. När bör man INTE amortera/investera? Amortera på bolånet / Investera först när du… 1. … har en buffert som hjälper dig att sova gott om natten • En till sex månaders utgifter beroende på livssituation 2. … inte har några andra dyrare lån (billån, konsumtion) • Har du dyra lån, försök spara 30% av dina inkomster. Använd 2/3 av sparandet till lånen och 1/3 till eget sparande (enligt boken: ”Rikaste mannen i Babylon”) 3. … har tänkt genom hur det påverkar din långsiktiga ekonomiska plan, så att du inte suboptimerar.
- 6. Matematiskt perspektiv • Mitt jobb är att hitta bra jobb för mina pengar, där pengarnas lön är räntan som de får. • Att amortera är att sätta pengarna i ett jobb där de får den ränta som jag betalar som lön. • Dvs. om räntan är 5% och jag amorterar 100 kr, så betyder det att jag inte kommer behöva betala 5 kr per år de kommande åren.
- 7. Matematiskt perspektiv (forts.) • Historisk nominell avkastning har varit ca: • Bankkonto: ca 0 – 2% • Ränteindexfonder: ca 3 – 6% • Aktieindexfonder: ca 7 – 9% • Ett bolån är de facto en räntefond • Dvs. bankernas finansiering + en marginal på ca 1 % • (Vi kan alltså agera på samma marknad) • Därmed måste det finnas en riskpremie mot aktier som har en högre risk eftersom bolånen har fastigheten i säkerhet. • Logiskt sett bör det finnas en uppsida på att investera eftersom vi tar en högre risk (iaf. på kort sikt).
- 8. Matematiskt perspektiv (dagsläget) • Bolån: ca 4,5% • Sparkonto idag: • 3,67% (LYSA), • 3,8% (Avanza Sparkonto) • Förväntad årsmedelavkastning de 10 kommande åren: • Stockholmsbörsen: • ca 8-10,3% realt, (ca 90+% slh för 5% real avkastning i snitt 10 kommande år) • ca 10-12% nominellt • Globalt: • ca 3 – 4,5% realt (ca 20% slh för 5% real avkastning i snitt 10 kommande år) • ca 5 – 6,5% nominellt
- 9. Matematiska valet • Alternativ A) • Amortera på 4,5% nominellt idag • Ingen osäkerhet och kort tidshorisont • Exempel: • 100.000 kr i lån, besparing: 4.500 kr per år (ränteavdrag 30%-21%: -1.500 kr) • ”Lönen pengarna tjänar vid amortering”: ca 3.000 kr per år per 100.000 kr • Alternativ B) • Förväntad avkastning ca 8 – 10% per år i ca 10 år • Osäkerhet och en lång tidshorisont • Exempel: • 100.000 kr investerat, avkastning 8%, ca 8.000 kr per år minus en ränta på 3.000 kr och minus skatt 1.000 kr (vid ISK-skatt på 1%, SLR på 2.8%) • ”Lönen pengarna tjänar vid investering”: 4.000 kr per år per 100.000 kr. • Men, kom ihåg ränta-på-ränta!
- 10. Matematiska valet bör ha 10+ års horisont Exempel: • 2.000.000 kr i lån och ränta 4.5% • Avkastning: 8%, ISK-skatt: 1% • Månadssparande: 4.000 kr som kan investeras/amorteras • Efter 10 år: • Amortering) värde: ca 1.440.000 kr (=2.000.000 – 10 x 48.000 – snöboll) • Investering) värde: ca 1.400.000 kr (=2.000.000 – 600.000) • Efter 20 år: • Amortering) värde 720.000 kr • Investering) värde: 425.000 kr • Skuldfri: • Amortering) 28 år • Investering) 23 år (20 år vid 10% avkastning)
- 11. Matematiska valet vid olika räntor - kr 200 000 kr 400 000 kr 600 000 kr 800 000 kr 1000 000 kr 1200 000 kr 1400 000 kr 1600 000 kr 1800 000 kr 2000 000 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Investering (10%) Investering (8%) Amortering
- 12. Känslomässigt perspektiv • Är det viktigt att blir skuldfri? • Behöver du ”vinstmaximera” och bära risken? • Mental bokföring: • Pengar som amorteras ser vi resultatet av direkt (ingen risk) • Pengar som investeras kommer ger resultat om 10+ år • Skillnad i upplevelse av tid • Lätt att titta på 10 år i en graf, 12 månader kan kännas som en evighet • Lättare att använda pengar som blir över till följd lägre räntebetalning till att göra livet rikare. • Kommer jag ångra mitt beslut om utfallet går emot mig? • Hur kommer jag uppleva den ekonomiska oron / stressen? • Vissa anser att det är moraliskt rätt att vara skuldfri • Ganska skönt att inte behöva delta i räntekonversationen.
- 13. Fyra frågor 1. Vilket alternativ ger bäst avkastning på pengarna? 2. Vilken är risken och osäkerheten i mina antaganden? 3. Hur förhåller jag mig känslomässigt till alternativen • Hur viktigt är det för mig att vara skuldfri? • Hur förhåller jag mig till osäkerheten (läs: ekonomisk stress)? • Hur förhåller jag mig till tiden? 4. Hur förhåller sig alternativen till min ekonomiska plan? • T.ex. Har du vunnit spelet, sluta spela och amortera. • T.ex. Är du ung, bygg kapital snarare än amortera
- 14. Andra aspekter • Likviditet på äldre dagar • Svårt att ta lån efter 55 års ålder • Banken ger dig paraply när det är sol ute, vill ha tillbaka det när det börjar regna. • Många gånger en fördel att hålla sig till den stora massan och majoriteten av svenskarna har bolån. Subventioner som t.ex. ränteavdrag. • ”Inflationen äter upp lånet” - Om din löneökning är högre än inflationen och räntan minus ränteavdraget är mindre än inflationen så äter inflationen på ditt lån. Dvs. klarar du de ökade kostnaderna i andra ändan så är lån positivt i ett inflationsscenario och sparande straffas. Kanske ett annat avsnitt.
- 15. @Nestor i forumet Min erfarenhet är denna: För cirka 40 år sedan hade jag samma belåning som idag, runt 700 000 kr. Samtidigt har min och min frus inkomster fyrdubblats! Nog sjutton har inflationen betat av mina skulder. Det som var jobbigt på 80-talet är numera lätt som en plätt. Även om räntan skulle fyrdubblas sitter jag säkert. Om jag vill kan jag dessutom lösa lånet, eftersom jag har mer sparande än lån. Samtidigt har en hyra för motsvarande bostad dragit iväg rejält. Också en viktig aspekt. Jag ger dig rätt i en sak. Inflationen kommer alltid före löneökningarna, så du kan möjligen få ett par svettiga år. Sedan rullar det bara på. Tro mig! Så länge lönerna långsiktigt stiger mer än inflationen, är man en vinnare om man har köpt fast egendom med lånade pengar.
- 16. Överkurs: En sund syn på lån • Många är negativa lån, t.ex. ”Den som är satt i skuld är inte fri.” • Men det gäller att skilja på bra och dåliga lån: • Ett bra lån gör dig rikare • Ett dåligt lån gör dig fattigare • Lån har sin plats i den ekonomiska verktygslådan • T.ex. sparande flyttar pengar från idag till framtiden, lån flyttar från framtiden till idag. Priset för flytten är ränta.
- 17. Överkurs: Riksbankens PM om hushållens skuldsättning Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder. Riksbankens promemoria, 27 januari 2014.
- 18. Överkurs: livscykelinvestering • Ett vanligt misstag är att inte ta hänsyn till helheten. • De flesta tar inte hänsyn till humankapitalet • Paolo Sodini, avsnitt 87 och 270 • Räkna ut via länk i beskrivningen • 42 år, 37.000 i lön före skatt har ca 8.000.000 kr i humankapital • Räknar vi humankapitalet som en ränteobligation så är det för de flesta rimligt att ha ett bolån och en aktieexponering. • Dvs. att det är nästan fel utifrån ett nyttomaximerings-perspektiv – om man inte har vunnit det ekonomiska spelet – att inte vara belånad när man är ung (<55 år). • Ganska känt i akademiska kretsar sedan ett resonemang för många år sedan av Paul Samuelson, men det pratas inte om det eftersom vi har belåningen via bostaden. • Aktier ger dessutom en bättre diversifiering än en enskild bostad som är ett ganska smalt ”bet”.
- 19. Hur gör vi själva? • Både och. 🙂🙂 • Följt amorteringskravet. • Och vi har överamorterat (trots att vi ibland avråder).
- 20. Nästa steg • Följ gärna diskussionen i forumet – communityn ger en extra dimension och nya perspektiv. Länk i beskrivning. • Fundera på de fyra frågorna. • Alltid värt att förhandla om räntan. • Amorteringsunderlagtricket fungerar fortfarande. Det förbättrar dina odds för att gå med vinst. • Relevanta avsnitt: • 99 / 263 – Börja spara (aktieindexfonder) • 87 / 253 / 270 – Om humankapital • Ställ en fråga eller hjälpa andra i forumet. • Tack! Och extra stort tack till dig på Patreon.