Recommended
More Related Content
What's hot
Similar to Cecilia föreläsning vård i livets slut
Similar to Cecilia föreläsning vård i livets slut (20)
Cecilia föreläsning vård i livets slut
- 1. Vård i Livets slutskede Cecilia Wineström Eductus
- 2. Vård i livets slut Man behöver inte ha en Cancersjukdom för att behöva extra omvårdnad i livets slut. Men behoven är olika, beroende på orsak till den kommande döden.
- 3. Vägen till livets slut. Din insats och kunskap underlättar resan för anhöriga och din patient.
- 4. Hur ser vi på döden? ”Dödsförnekande” samhälle – Träffar inte på döden lika naturligt nuförtiden – Förr levde man mer med döden – Vi talar inte om döden och vill helst inte ens tänka på den – Många har inte sett någon död människa – Det är numera ok att barn får säga adjö till sina döda anhöriga. Detta uppmuntras.
- 5. Majoriteten avlider efter 60 års ålder Av de som dör är mer än 50 % över 80 år 80 % dör den långsamma döden (det är de som kommer att vara i behov av palliativ vård) ”Vem” är det som dör?
- 6. Hospice - filosofin • De döende – prioriteras högt – innehar en aktiv roll – utvecklar relationer människa till människa – möter personal som är ”sökare” – får sina behov analyserade och tillgodosedda – befinner sig i en kultur som ser lidandet, smärtan och döendet som en utmaning – överges ej/vandrar samman
- 7. Av vad och var dör man? • Dödsorsaker: Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligaste dödsorsak, därefter kommer tumörsjukdomar • Tumörsjukdomar ökar med åldern • Många avlider på sjukhus, men det är vanligare att man avlider på särskilt boende och i det egna hemmet
- 8. Ordet PALLIATIV • Tidigare terminalvård - nu palliativ vård • Latinets Pallium dvs. mantel- en symbol där mantel står för lindrande åtgärder
- 9. Palliativ vård • palliativ vård är en aktiv helhetsvård • syftar att ge livskvalitet när bot ej längre är möjligt • med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga förebyggande och lindrande behandling
- 10. Övergång mellan botande och palliativ behandling Botande behandling Palliativ vård & behandling Diagnos_____ Tidig fas ____Sen fas ___Efterlevandestöd____ Otydlig gräns Svårt att definiera slutfasen
- 11. Livets slut – olika förlopp 1) Långt utdraget förlopp (vanligast 75-94 år) Utdragen försämring 2) Växlande förlopp (vanligast 55-74 år) Längre förlopp med återkommande svåra sjukdomstillfällen och slutligen en ”plötslig” död 3) Relativt snabbt förlopp Kortare period med tydligt avtagande hälsa 4) Plötslig död (Glaser & Strauss, 1968; Murray et al, 2005; Rinell Hermansson,1990).
- 12. Fyra hörnstenar Symtomlindring Teamarbete Relation/kommunikation Närståendestöd
- 13. Vad behövs för ett bra teamarbete? • att man arbetar tillsammans • en gemensam vårdfilosofi • alla delaktiga (glöm inte vikarier och nyanställda) • gemensamt mål - nedskrivet mål är bra • kommunikation viktig - och den skall vara tvåvägs! • ett bra och tryggt team är där olikheter uppskattas och man tar hand om varandra
- 14. Symtomlindring • Att sträva efter att lindra smärta och andra symtom utifrån –Fysiska –Psykiska –Sociala –Andliga behov
- 15. Detta är den största delen i en god vård i livets slut. • Personal som vet dödsprocessen och vad som görs åt symtomlindring. • Här följer de mest vanliga problem ni stöter på:
- 16. Illamående (noggrann analys av orsak) • Lokala problem i mag-tarmkanalen t.ex. – ventrikelirritation (lokalt irriterande medicin, antibiotika, strålbehandling) – lokala problem i mun och svalg t.ex. svampinfektion • Påverkan av centra i hjärnstammen t.ex. – läkemedel (opoider, cytostatika, östrogen, digitalis) – ökat intrakraniellt tryck
- 17. Illamående Förslag till behandlingsstrategi: • Primperan • Postafen • Haldol • Cortison • Finns injektion som personal med delegering kan ge, • Samt supp, el. tablett.
- 18. Förändrade matvanor/Nedsatt aptit • Kroppens sätt att stänga ner, naturligt skede. • Lokala problem i munnen som gör att de inte kan äta (t.ex. svampinfektion, dålig tandstatus) • Strålbehandling • Läkemedel • Obstipation • Oro/ångest • Illamående • Fel eller oaptitlig mat • Hyperkalcemi
- 19. Förändrade matvanor/Nedsatt aptit • Analysera bakomliggande orsaker genom att tala ingående med vårdtagaren – Har vårdtagaren • fått förändringar i smak - och luktupplevelsen? • metabola förändringar? • smärta, ångest eller depression som minskar födointaget? • läkemedel som kan ge aptitlöshet? • problem med mun och svalg; t.ex. svamp, sår, eftersatt munhygien
- 20. Ingen press, Ät det du orkar! • Viktigt att inte skapa stress eller oro kring att vårdtagaren inte får energi eller vätska. • Ger dåligt samvete. • Kroppen klarar ej ta hand om samma mängd energi/vätska. • Uppmuntra till att endast äta det som tilltalar. • Svårt med salt och stekt mat. Vill ha friskt, fruktigt saftigt. Glass, läsk, Juice etc.
- 21. Det är kroppens sätt av stänga av • Det är inte längre lika viktigt med mat. • Stress för anhöriga • Önskekost • Det kanske räcker med en trevlig dryck, med energi. • Glass är lättare att få i sig. • EJ anhörigdropp, större risk än nytta.
- 22. Andnöd • Vävnadstryck i lungorna p.g.a. tumör, infektion, hjärtsvikt eller lungemboli • Ångest ger ofta upphov till andnöd • Kol • Musklerna orkar inte med bukandning.
- 23. Andnöd • Skapa lugn och ro kring vårdtagaren • Lär vårdtagaren att hushålla med sina krafter och spara energi till väsentliga och roliga uppgifter • Låt vårdtagaren sitta upp med kuddar som stöttar armar och huvud • Installera fläkt som ger en lindrande vind • Farmakologisk behandling som brukar lindra: Morfin
- 24. Trötthet • Orsak: –Kan bero på obehandlad smärta, läkemedel, sömnsvårigheter, otillräckligt med mat, depression. –Alltid svårt att behandla, men ej dåligt samvete till vårdtagaren. Acceptans för vila.
- 25. Åtgärder: – Borsta tänderna och tungan med en mjuk borste. – Om pat ej klarar tandborstning, kan man använda munswab doppade i vatten med lite tandkräm i. – Använd tork som man doppat i vatten eller vichyvatten – Ge isbitar att suga på eller ge teskedsvis vatten – Smörj läpparna med mjukgörande salva – Ge preparat för att öka salivproduktionen t.ex. Salivin – Behandla svampinfektioner (Mycostatin), munspray, saliv ersättningsmedel. Att tänka på då vårdtagaren har protes: Kontrollera att den inte skaver + rengöring!
- 26. Torr mun / Törst • Törstcentrum reagerar då saltkoncentrationen stiger • För att lindra törstkänslan dricker man och då blockeras törstkänslan. • Blockeringen varar i 15-20 minuter varefter törsten återkommer. • Då vårdtagaren inte kan kommunicera, bör man utgå ifrån att den kan känna törst och behandla efter det. • Små mängder vätska tillförd flera ggr varje timme vårdtagaren är vaken lindrar effektivt. Ex spray eller munswab. • Noggrann och ofta utförd munvård lindrar törstkänslan!
- 27. Smärta Smärtan har olika dimensioner: • Fysisk • Social • Existentiell • Psykisk
- 28. Råd vid smärtanalys och insättning av behandling • ta alltid vårdtagarens och anhörigas utsago om smärtupplevelsen på allvar • analysera smärtproblemen kontinuerligt och dokumentera • ge vårdtagaren behandling även om orsaken är okänd • ge saklig information om behandling • avdramatisera opoidbehandling (morfin) • dosera analgetika med fasta tidsintervall för att få en jämn effekt (extradoser kan förekomma) • Utvärdera smärtbehandlingens effekt innan ändring görs • FÖREBYGG FÖRSTOPPNING OCH ILLAMÅENDE VID OPOIDBEHANDLING • Ge smärtlindring INNAN vändning.
- 29. Förstoppning Symtom / Diagnostik / Åtgärder Symtom: • Dålig aptit, utspändhet, tryckkänsla/tyngdkänsla i buken, konfusion, oro, smärtor, illamående/kräkningar, urinretention, ansträngd andning och ökad benägenhet till immobilisering Diagnostik: • Analysera vårdtagarens normala avföringsvanor • Gå igenom hur vårdtagaren skött magen de senaste dagarna • Klinisk undersökning Förebyggande åtgärder: • Undersök bakomliggande orsaker/behandla dessa • Fråga vårdtagaren om avföringsvanor, kostvanor, dagliga levnadsvanor, laxantiabruk! • Informera om vikten av motorikstimulerande lm vid opoidbehandling. • Ge lämplig kost med riklig vätska • Ge laxantia regelmässigt och adekvat.
- 30. Oro / Ångest, symtomlindring • Det är viktigt att vi tar oss tid med vårdtagaren! • Information måste ges i den takt som vårdtagaren vill och orkar ta emot. • Rädsla för det okända är ofta värre än vetskapen om fakta. • När vårdtagaren blivit helt informerad om sin sjukdom och att det inte finns någon ytterligare behandlingsmöjlighet kommer ofta ångesten.
- 31. Oro / Ångest • Ofta utser vårdtagaren själv någon eller några bland de olika personalkategorierna som den känner speciellt förtroende för eller haft en god kontakt tidigare med. • För att kunna närma sig en svårt sjuk och förtvivlad människa utan hopp måste man som personal kunna uthärda ångesten från patienten. • Oro och ångest skall alltid symtom lindras, om det ej går med stöd, skall läkemedel erbjudas!
- 32. Huden Huden blir kallare och antar en blå färgton när blodcirkulationen försämras. En del patienter kan klaga på att de fryser och vill ha mer värme, Hand massage och ett mjukt täcke kan kännas skönt. En del upplever smärta när man rör huden. Hjärnan Hjärncellerna med hög ämnesomsättning är känsliga för syrebrist när blodcirkulationen försämras. Syrebristen gör vanligtvis den sjuke medvetslös. En del patienter är dock vid medvetande till slutet. Vissa blir lugna eller tillfälligt litet piggare som om de uppbjöd sina sista krafter. Hörsel och känsel klarar sig längst; hörseln t.o.m. skärps Lungorna Lungorna fylls med vätska när det försvagade hjärtat inte orkar pumpa ut blodet i kroppen. Andetagen kan låta rossliga beroende på att slem ansamlas i luftvägarna. Den döende är i detta stadium inte medveten om det, som av anhöriga kan upplevas smärtsamt. När slutet närmar sig blir andetagen långsamma och djupa med pauser mellan. Ofta upphör andningen knappt märkbart och döden har inträffat. Kroppens funktioner avtar.
- 33. Blodkärlen Blodet ansamlas i de vävnader som ligger underst när blodcirkulationen upphör. Ligger den döende på rygg blir marmoreringen tydligast på ryggen. Missfärgningen brukar börja på ytteröronen ner mot halsen. Blåa knän, tecken på att döden kommer snart. Musklerna Likstelheten börjar i de finaste musklerna i fingrarna kort efter döden och förstärks första dygnet. Stelheten i muskler och leder beror på en kemisk process som får muskelfibrerna att limmas ihop. Denna kemiska process är densamma för all biologisk vävnad i naturen. Processen sker snabbare i värme än i kyla. Pulsen Pulsen som normalt är välfylld och jämn övergår till att bli svag, oregelbunden och svår att palpera. Patienter med Pacemaker har ett utdraget dödsförlopp. Kroppen förbereder sig för döden.
- 34. • Minskad aptit, både på mat och dryck. • Rosslande andning, • Andningsuppehåll, oregelbunden andning • Minskad lust till umgänge. Vänner kan känna sig sårade. • Sover mycket, oförmåga att vända sig; läges ändra i sängen. Hjälp med vändning men endast sparsamt. Ej orsaka smärta. Lättare lägesändring sista dagarna. • Ögonen öppna, ögondroppar.
- 35. Hur vill du bli bemött?
- 36. Att vara personal – Visa Närvaro – Ta Kontakt – Vara ärlig – Viss gränsdragning – Ge Tid – Ingjut förtroende – Aktivt lyssnande – Visa att man bryr sig, omtanke.
- 37. Personal • Uppträd med trygghet • Behandla patienten utifrån den han/hon alltid varit. – Se människan, inte bara sjukdomen. – Förminska ej individen. – Tänk på anhörigas situation i ditt bemötande av patienten.
- 38. Personalens rädsla för döden • Vid vak, en del patienter önskar närhet, medans vissa bara vill ha sällskap i rummet. • All närhet skall ske med respekt och ej vara för närgången. • Tänk på varför du utför handlingar, för vems skull. Din rädsla eller patientens? • Låt patienten få sova. • Hålla handen, stryka pannan? • Musik? Lampor? Andning?
- 39. Övrigt att tänka på vid vak • Munvård • Ansiktsuttryck • Andning; rosslande, oregelbunden. • Förklara för anhöriga, alla steg i dödskedet. • Ej vändschema vid sista 1-2 dygnen. Endast lättare lägesförskjutning. • Temperaturen i rummet, lakan • Oro/ångest, smärta. SYMTOMLINDRING!! • Låt patienten få lämna, en störd patient får mer oro. Ibland förklara för anhöriga.
- 40. En döende person genomgår vanligen fem känslomässiga stadier (Dr Kubler-Ross)
- 41. Chock/förnekande person som fått ett besked om att han har en obotlig sjukdom är i en chock. •Vill inte tro att diagnosen är riktig. •vanligt att man utbrister: ”Nej, det tror jag inte” •Menar att diagnosen måste vara fel och att man blir säkert bra och kommer nog att kunna återgå till ett normalt liv. • Vänder sig kanske till någon annan läkare i hopp om att få ett bättre besked. Letar ofta efter andra behandlingsformer. En kort period som ersätts av medvetandet av realitet, insikt
- 42. Aggressivitet/Vrede I detta skede har den sjuke fått klart för sig hur det står till och kan inte förneka sin situation •Ligger nära till hands att bli besviken och förargad •”Varför skulle jag drabbas av det här?” •” Varför just nu?” •” Varför inte han eller hon?” • I besvikelsen kan man bli otrevlig mot sin omgivning (närstående och personal)
- 43. Köpslående/byteshandel klart för sig att det inte går att undkomma döden, men : •Börjar tala om det möjligt få sin livstid förlängd på ett eller annat sätt. •Detta skede präglas av att man medger att ”nu är det min tur, men. . .” •Man vill vinna tid för att kunna avsluta sina affärer •”Bara jag får leva en tid till så ska jag inte önska något mer…”
- 44. Depression Bottnar i rädsla och sorg över att behöva lämna de sina, sitt arbete och livet här på jorden. Depressionen kan antingen vara aktiv eller tystlåten. •Är den aktiv, yttrar den sig i tårar, irritation, stor sorg, ”som ibland förlamar”. •Är den tystlåten, visar den sig i att man drar sig undan (sluter sig inom sig själv).
- 45. Accepterande Den sjuke godtar det faktum att han skall dö. •Han gör upp med sig själv, med sina medmänniskor och med ev Gud •Om personen fått tillräckligt med tid att bearbeta tidigare stadier kan han nu få frid. •Bakomliggande konflikter i familjen kan störa detta stadium.
- 46. • Alla går inte igenom samtliga fem stadier. • Somliga lever inte länge nog efter att de insjuknat för att kunna göra det. • Andra vägrar acceptera att de skall dö. • Stadierna behöver inte komma i ordningsföljd HOPPET finns med hela perioden och det är viktigt att stötta personen i det skede som den befinner sig i. Det är sällan att dödsförnekelse pågår så lång tid. Alla har rätt att dagdrömma!! Att tänka på
- 47. Människans instinkt: Planering • Att drömma sig iväg och skapa planer är inte alltid dödsförnekelse. • Man behöver inte varje minut leva i tankarna på döden, Behöver frihet att få dagdrömma och planera. Ett grundläggande behov hos människor.
- 48. NÄRSTÅENDESTÖD Närstående En person som står en nära utan att behöva vara förbunden med blodsband eller genom äktenskap/samboförhållande. Inte alla känner till Närståendepenning. Viktigt att informera.
- 49. Hur är det att vara närstående? • Under sjukdomstiden kretsar allt kring den sjuke. • Lätt att närstående glöms bort. • Många närstående vill vara involverade i vården. Men ta inte varje dag förgivet. Måste avlastas. • Närstående och den sjuke kan ibland ha svårt för att prata om sjukdomen. • De döljer sina känslor för att skydda varandra. De närstående vill inte väcka obehagliga känslor och oro hos den sjuke och göra denne ledsen. • Ibland kanske de agerar ut mot andra, el personal.
- 50. Hur kan vi hjälpa närstående? • Det är en ansträngande situation, med sorg och lite sömn. Behöver stöd och tröst. • Närstående behöver bli sedda och ej nonchalerade - ge dem tid • Det är viktigt att låta närstående vara en del av vården och låta dem få vara delaktiga • Stötta närstående till att låta vårdtagaren få dö. Det är inte alltid så lätt att finna balansen och personal måste ibland hjälpa till.
- 51. Viktigt att tänka i kontakt med döende personer och närstående • Alla har rätt till palliativ vård, symtomlindring • Arbeta tillsammans, efter samma mål • Det är viktigt att möta vårdtagaren där den är, oavsett hur långt i processen den kommit. – ta tillvara de saker som de önskar och uppskattar – Tänka på att de är i en utsatt situation, – tänka på deras värdighet • Se och stötta närstående
- 52. Cecilia Wineström Erfarenhet från Palliativ vård Hospice Uppsala Victoriaenheten ASIH Hemsjukvård Kommunala boenden.
- 53. Studieuppgift • Sid 251, Svara på frågorna: • 4 och 5 samt • Reflektera hur sista dygnet ser ut, om du som personal sitter vak. Hur ser du till att patienten får en god symtomlindring, en god omvårdnad. Trygghet och undvika smärta. • Tänk på att patienten kan ha svårt att förmedla sig via ord. • Det är ok, att ta tillvara annan litteratur, men ej kopiera direkt. OBS! Källhänvisning Lämnas in måndag 2 maj.