Årets sista nummer, nr 6/2013, innehåller flera spännande artiklar och monografier. Du kan bland annat läsa om läkemedel till nyfödda och spädbarn på svenska sjukhus, om vad som gäller när man ska resa med läkemedel och om hur miljön påverkas av läkemedel.
Årets sista nummer, nr 6/2013, innehåller flera spännande artiklar och monografier. Du kan bland annat läsa om läkemedel till nyfödda och spädbarn på svenska sjukhus, om vad som gäller när man ska resa med läkemedel och om hur miljön påverkas av läkemedel.
Patent Ductus Arteriosus - management in preterm infantsStefan Johansson
15 minute lecture about the What, Why and How questions on PDA management of preterm infants in the NICU.
Held at the Berzelius Symposium "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", 22 February 2019, Stockholm, Sweden.
Lecture held at the 4th Evidence-Based Neonatology conference, Nov 12 2017, in Hyderabad, India.
The lecture gives a short overview of the "fetal programming" theory, also referred to as the Developmental Origin of Health and Disease (DOHaD).
Oral presentation given at the jENS conference Nov 3, 2017, in Venice/Italy.
The presentation is a short summary of a project on maternal overweight and obesity and how that relates to offspring risk of cerebral palsy.
The study was published in in JAMA in 2017, where it is available as open access on https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2608220
Lecture on maternal obesity and neonatal outcomes 12 April 2017, held at the 17th Annual Saudi Neonatology Society Conference, in Riyadh, Saudi Arabia.
Patent Ductus Arteriosus - news and views on diagnosis and managementStefan Johansson
The document discusses the diagnosis and management of patent ductus arteriosus (PDA) in preterm infants. It notes that while PDA is common in preterms, there is still uncertainty around its significance and appropriate treatment. The author advocates using echocardiography to diagnose PDA based on ductal blood flow patterns and structural measurements. Current practice in Stockholm involves early screening echos and targeted treatment for high-risk infants, with conservative management for more stable preterms. While treatments can close the PDA, the long-term benefits remain unclear given the heterogeneous patient population. Further research is still needed to determine optimal PDA evaluation and management.
More Related Content
Similar to Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
Patent Ductus Arteriosus - management in preterm infantsStefan Johansson
15 minute lecture about the What, Why and How questions on PDA management of preterm infants in the NICU.
Held at the Berzelius Symposium "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", 22 February 2019, Stockholm, Sweden.
Lecture held at the 4th Evidence-Based Neonatology conference, Nov 12 2017, in Hyderabad, India.
The lecture gives a short overview of the "fetal programming" theory, also referred to as the Developmental Origin of Health and Disease (DOHaD).
Oral presentation given at the jENS conference Nov 3, 2017, in Venice/Italy.
The presentation is a short summary of a project on maternal overweight and obesity and how that relates to offspring risk of cerebral palsy.
The study was published in in JAMA in 2017, where it is available as open access on https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2608220
Lecture on maternal obesity and neonatal outcomes 12 April 2017, held at the 17th Annual Saudi Neonatology Society Conference, in Riyadh, Saudi Arabia.
Patent Ductus Arteriosus - news and views on diagnosis and managementStefan Johansson
The document discusses the diagnosis and management of patent ductus arteriosus (PDA) in preterm infants. It notes that while PDA is common in preterms, there is still uncertainty around its significance and appropriate treatment. The author advocates using echocardiography to diagnose PDA based on ductal blood flow patterns and structural measurements. Current practice in Stockholm involves early screening echos and targeted treatment for high-risk infants, with conservative management for more stable preterms. While treatments can close the PDA, the long-term benefits remain unclear given the heterogeneous patient population. Further research is still needed to determine optimal PDA evaluation and management.
Forskningens teori och praktik - Sodersjukhusets forskarskola 2015Stefan Johansson
Vad är kunskap, vetenskap och forskning?
Varför forskar man? Och hur gör man?
En introduktions- och inspirationsföreläsning om att ta en forskningsidé från ax till limpa.
För Södersjukhusets forskarskola VT 2015.
This document summarizes the results of a survey of 59 Swedish doctors on oxygenation targets in neonatal intensive care units (NICUs). The doctors were given scenarios of preterm and term infants and asked to provide the saturation targets for each case. The responses showed inconsistencies both in the targets provided for each scenario as well as whether the NICUs had official written guidelines. Specifically, targets ranged from 88-98% for the various cases. Also, 53% of doctors said they had no official guidelines while 47% said they did have guidelines, even among responders from the same hospital. The conclusions were that there is a lack of consensus on oxygenation targets in Swedish NICUs, both between units and sometimes even within the
This document summarizes information presented by Dr. Stefan Johansson on the patent ductus arteriosus (PDA). It discusses the definition, diagnosis, treatment, and management of PDA in preterm infants. Specifically, it notes that echocardiography is important for visualizing and defining a hemodynamically significant PDA. It also reviews different treatment approaches for PDA including medical treatment with ibuprofen or indomethacin and the need for more research on optimal dosing schedules and timing of treatment.
Future lab is a project at Läkartidningen, the Journal of the Swedish medical association. In the Future lab, a group of medical students gather and discuss contents and channels they feel is useful for the future as practising doctors. How they want Läkartidningen to be in the Future.
Varningssignaler före 6 månder - råd om de minsta barnen
1. Varningssignaler före 6 månader
– råd om de minsta barnen
Stefan Johansson
överläkare, neonatalsektionen, Sachsska barnsjukhuset
forskare, klinisk epidemiologi, Karolinska institutet
2. Jag
• kommer från Hedesunda
• är utbildad i Uppsala/Sundsvall/Stockholm
• jobbar mest i neonatalvården
• gillar att föreläsa :)
9. Barnet kan tala till oss!
• via ombud (som kan ringa till dig)
• genom att själv säga till
– mycket pip & skrik
– inget pip & skrik
• därför ska du lyssna noga!
25. AT - tonus & motorik
• Slö, slapp eller spänd?
• Kramper?!
26. AT - andning
• Andningsarbete ≠ andningsfrekvens
– riktigt tungandade barn kan inte andas fort
• Ljudlig andning
– pip och rossel
• Barnets färg
• Orkar barnet något annat än att andas?
• Kan en förälder värdera barnets andning?
27. AT - intag & förluster
• Kroppsvattnets omsättning per dag
– nyfödd 15-20%
– vuxen 3-4%
• Vid mis-match blir spädbarn lättare uttorkade
28. AT – intag & förluster
• Äta sämre men oftare – oftast ok
• Äta lite och mer sällan – kan vara illa
• Stora förluster – möjliga vid diarré
29. AT - kräk, kiss & bajs
• Gallfärgad kräkningar (tarmhinder?)
• Kissa <2 ggr per dag (uttorkning?)
• Stora vattentunna diarréer (uttorkning?)
• Blodig avföring (lurt!)
30. Huden – kan vara lurt!
• Ett ”organsystem” man inte tänker på
• Små vätskefyllda blåsor (herpes?)
• Färska hudblödningar (sepsis?)
• Blåmärken (misshandel?)
32. Skyldighet att anmäla
14 kap 1 § socialtjänstlagen:
Du har skyldighet att anmäla vid
misstanke om att ett barn far illa
Var har du telefonnumret till Socialtjänsten?
34. • kraftig oro hos den som ringer
• medvetslöst barn
• krampande barn
• uttalade andningssvårigheter
35. Söka vård idag?
Symtom som behöver utredas akut
• Tydlig allmänpåverkan
• Feber före 6-8 (-12) veckors ålder
Oförmåga att försörja sig
• Stor mis-match mellan intag – förluster
• Trolig dehydring
36. Söka vård imorgon?
Oklara besvär
• Diffusa symtom utan större allmänpåverkan
• Luftvägsinfektioner med lätta andningsbesvär
Kan försörja sig
• Äter oftare men mindre (vätskeersättning)
• Kissar och bajsar ok
37.
38. Hur tänker vi i vården?
• Sjukvården – sjukdomsinriktad
• Förälder – probleminriktad
RS-virus?
kan inte
andas!
41. Vanligt och nytt
• Luftvägsinfektioner
• Gastroenterit
• Eksem / allergier
• Kolik
42. RS-virus
• Alla ”vet” att RS-virus kan vara farligt
• De flesta får lindrig sjukdom
• Vanlig men inte enda orsaken till bronkiolit
• Vanliga råd gäller om hygien, snuvig släkt etc
• Ingen specifik behandling finns
• Föräldraperspektivet ska vara: har barnet
svårt att andas – kontakta alltid vården!
43. Vanligt och medfött
• Matningssvårigheter
• Kefalhematom
• Gulsot
• Blod i
– kisset
– bajset
– vaginalsekret
• Plitor
44. Ovanligt och nytt
• Sepsis med/utan meningit
• Herpesencefalit
• Kraftig gulsot
• Förgiftningar
• Barnmisshandel
46. Telefonrådgivarens roll
• Ta en bra anamnes
• Värdera förälderns oro
• Värdera barnets allmäntillstånd
• Hänvisa till rätt vårdinrättning i rätt tid
47. Vårdinrättningarna ska
• Förstå telefonrådgivarens utmaningar
• Inte ”klaga” på att barn hänvisas
• Utreda, diagnostisera och behandla
This is how I feel about PDA in preterm infants. It is a common and sometimes difficult problem in our daily practise, but like a piece in puzzle it is interconnected to lots of other problems faced by the very preterm infant.