bakterieväxt sjukdomar

1. S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

2. •Kapsel:
•Cellvägg:
•DNA
(deoxiribonukleinsyra
) - innehåller alla de genetiska
anvisningarna som används i
utvecklingen och driften av
bakterien. Det är inuti
cytoplasman.
•Cytoplasma - en
gelatinös substans inuti
lasmamembranet . Genetiskt
material och ribosomer ligga
inuti.
•Flagell
•Pili (singular: pilus) - dessa
spikar tillåter cellen att hålla sig
till ytor
•Plasmamembran - den
genererar energi och
transporterar kemikalier. Ämnen
kan passera genom membranet
(permeabelt). Det ligger inom
cellväggen.
•Ribosomer - det är där
protein görs (syntetiseras).
Ribosomer är små organeller
som består av RNA-rika
granulat.
S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

3. Vad är Bakterie
1. Bakterier är relativt enkla celler, utan några
som helst organeller.
2. Bakterier har ofta en cellvägg. Cellväggen
bidrar till att skydda cellen mot yttre
påfrestningar i form av mekanisk skada eller
kemisk nedbrytning.
3. Bakterier med cellvägg kan vara antingen
grampositiva eller gramnegativa.
4. Gramfärgning är en metod som kan avgöra
om bakterien har en tjock cellvägg, eller
om den har en tunn cellvägg och ett yttre
cellmembran istället.
5. För att röra sig har bakterier ofta flageller
som den kan "simma" med.
S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

4. S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

5. Bakteriesjukdomar
Växtsjukdomar orsakade av bakterier är jämförelsevis få. I
Sverige är dessutom klimatet inte särskilt gynnsamt för
bakterier - de vill ha varmt och fuktigt. Av det trettiotal
bakteriesjukdomar som finns här kan dock flera göra svår
skada.
Bakterier behöver "hjälp" att förflytta sig. De sprids t.ex. med
växtmaterial, frön, jord, vatten, regnstänk, insekter, fåglar,
redskap, växsaft på händer. Bakterierna tar sig in i växten
genom naturliga öppningar eller sår.
Vid fuktigt väder bildas ibland ett slem som innehåller mängder
av bakterier och som är viktigt för spridningen.
Bakterier har olika strategier för angrepp, t.ex. utveckla gifter,
bryta ner växtens cellväggar, täppa till ledningsbanorna.
Symptomen är fläckar, vissning, blöta röter (ofta illaluktande),
stamsår eller svulster
S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

6. S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

7. S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

8. Bladbakterios
Bladbakterios som kan förväxlas med
bladfläcksvamper.
Angreppen starkare med svalt och fuktigt
väder underförsammaren som följts av hög
temperaturer.
S. Wali . Växtodling Sarbast Wali, Agronom

9. I början är de små, ovala och kan se
”vattniga” ut. De förväxlas lätt med
havrens bladfläcksjuka som dock ger
tydligare,
rödlila fläckar
S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

10. S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

11. frågor
1. Vad är en bakterie.
2. Namnge en bakteriell sjukdom av havre.
3. Vad produceras proteinet i bakterier
4. Vilka är symptomen på Bladbakterios på havre
5. Hur de infekterar andra växter?
6. Hur skiljer bladbakterios än brunbladsjuka ?
S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom

12. Tack så
mycket
S. Wali . Växtodling
Sarbast Wali, Agronom