Kontroll av livsmedelsverksamheter, Hur livsmedelskontrollen ska gå till och vilka mål och prioriteringar som finns för kontrollen, Hur kontrollen går till, information av de regler inom kontroll av livsmedelsverksamhet
Técnica e dietética: conceituação e estudo quantitativo dos alimentosKetlenBatista
Este documento discute a técnica dietética, que estuda as operações e modificações que os alimentos sofrem durante a preparação e consumo para preservar seus valores nutritivos e propriedades. Ele define vários tipos de alimentos e explica como suas características físicas, químicas e organolépticas podem ser alteradas por fatores como cocção, fermentação e adição de condimentos.
Este documento discute as diretrizes de rotulagem nutricional de alimentos da Agência Nacional de Vigilância Sanitária do Brasil (ANVISA). Ele explica os objetivos da rotulagem nutricional, quais nutrientes devem ser declarados, como deve ser apresentada a informação nutricional e exemplos de declarações simplificadas. Além disso, fornece informações sobre a legislação brasileira e internacional relacionada à rotulagem nutricional de alimentos embalados.
O documento discute a avaliação nutricional de idosos, destacando a importância de realizar uma avaliação completa utilizando vários indicadores. É apresentada uma lista de indicadores bioquímicos, clínicos, antropométricos e de composição corporal importantes para o diagnóstico nutricional em idosos. Fatores relacionados à idade, dieta, saúde, psiquiatria e estilo de vida que podem interferir no estado nutricional também são descritos.
Este documento discute o planejamento de cardápios para coletividades e indivíduos. Ele aborda os objetivos de elaborar cardápios considerando critérios como sazonalidade dos alimentos e necessidades nutricionais. Também descreve as etapas para planejar cardápios como definir o prato principal, guarnições, sobremesa e ficha técnica das preparações.
Este documento fornece orientações sobre rotulagem nutricional obrigatória para consumidores. Ele explica as principais informações que devem estar nos rótulos de alimentos, como lista de ingredientes, prazo de validade, conteúdo líquido, entre outras. Além disso, esclarece o significado das informações nutricionais obrigatórias e como utilizá-las para escolher alimentos mais saudáveis.
O documento discute a importância da nutrição na atenção básica para alcançar as metas de desenvolvimento do milênio, como reduzir a fome e a desnutrição. Ele destaca o compromisso do governo brasileiro em erradicar a fome até 2015 por meio de políticas de saúde como a Estratégia Saúde da Família e a Atenção Básica, que têm impactado positivamente os indicadores nutricionais no país.
O documento fornece informações sobre lipídeos, incluindo sua definição, classificação e principais tipos como ácidos graxos, óleos e gorduras. Detalha suas funções, processos como hidrogenação e interesterificação e tipos de ácidos graxos como saturados e insaturados.
Técnica e dietética: conceituação e estudo quantitativo dos alimentosKetlenBatista
Este documento discute a técnica dietética, que estuda as operações e modificações que os alimentos sofrem durante a preparação e consumo para preservar seus valores nutritivos e propriedades. Ele define vários tipos de alimentos e explica como suas características físicas, químicas e organolépticas podem ser alteradas por fatores como cocção, fermentação e adição de condimentos.
Este documento discute as diretrizes de rotulagem nutricional de alimentos da Agência Nacional de Vigilância Sanitária do Brasil (ANVISA). Ele explica os objetivos da rotulagem nutricional, quais nutrientes devem ser declarados, como deve ser apresentada a informação nutricional e exemplos de declarações simplificadas. Além disso, fornece informações sobre a legislação brasileira e internacional relacionada à rotulagem nutricional de alimentos embalados.
O documento discute a avaliação nutricional de idosos, destacando a importância de realizar uma avaliação completa utilizando vários indicadores. É apresentada uma lista de indicadores bioquímicos, clínicos, antropométricos e de composição corporal importantes para o diagnóstico nutricional em idosos. Fatores relacionados à idade, dieta, saúde, psiquiatria e estilo de vida que podem interferir no estado nutricional também são descritos.
Este documento discute o planejamento de cardápios para coletividades e indivíduos. Ele aborda os objetivos de elaborar cardápios considerando critérios como sazonalidade dos alimentos e necessidades nutricionais. Também descreve as etapas para planejar cardápios como definir o prato principal, guarnições, sobremesa e ficha técnica das preparações.
Este documento fornece orientações sobre rotulagem nutricional obrigatória para consumidores. Ele explica as principais informações que devem estar nos rótulos de alimentos, como lista de ingredientes, prazo de validade, conteúdo líquido, entre outras. Além disso, esclarece o significado das informações nutricionais obrigatórias e como utilizá-las para escolher alimentos mais saudáveis.
O documento discute a importância da nutrição na atenção básica para alcançar as metas de desenvolvimento do milênio, como reduzir a fome e a desnutrição. Ele destaca o compromisso do governo brasileiro em erradicar a fome até 2015 por meio de políticas de saúde como a Estratégia Saúde da Família e a Atenção Básica, que têm impactado positivamente os indicadores nutricionais no país.
O documento fornece informações sobre lipídeos, incluindo sua definição, classificação e principais tipos como ácidos graxos, óleos e gorduras. Detalha suas funções, processos como hidrogenação e interesterificação e tipos de ácidos graxos como saturados e insaturados.
O documento resume um encontro de conselhos de nutricionistas com gestores e profissionais para discutir a garantia do direito humano à alimentação adequada. Apresenta também as diretrizes, grupos de trabalho e participações do Conselho Federal de Nutricionistas em eventos e representações junto a órgãos governamentais.
O documento discute a obesidade infantil, definindo-a como um excesso de gordura corporal que aumenta os riscos à saúde. A obesidade é classificada por índice de massa corporal e afeta cerca de 43 milhões de crianças no mundo. Fatores como má alimentação, sedentarismo e publicidade influenciam os altos índices, trazendo problemas físicos e psicológicos. Uma alimentação saudável e ativa pode ajudar no tratamento.
A nutrição é essencial em todas as fases da vida, desde a infância até a velhice. Uma alimentação balanceada e saudável é importante para o crescimento, desenvolvimento e manutenção da saúde ao longo dos anos. Christianne de Vasconcelos Affonso é uma nutricionista com mestrado, doutorado e especialização que estuda os benefícios da nutrição no ciclo de vida humano.
O documento discute os principais componentes de uma alimentação saudável e equilibrada, incluindo carboidratos, proteínas, lipídios, vitaminas e minerais. Também aborda os pilares da moderação, variedade e equilíbrio na dieta, e explica a diferença entre alimentos diet, light e zero.
O documento discute as regras e legislação sobre rotulagem de alimentos embalados no Brasil. Ele explica o que constitui uma rotulagem e embalagem, as informações obrigatórias que devem constar na rotulagem como ingredientes, prazo de validade e informações nutricionais. Também lista várias resoluções e decretos que regulamentam aspectos específicos da rotulagem de alimentos.
O documento discute as principais características dos cardápios de restaurantes, incluindo conceitos, tipos, estrutura, elaboração e orientações para planejamento. Explica que os cardápios servem como ferramenta de vendas e gerenciamento para o restaurante e discute os passos para elaboração de um cardápio balanceado.
Este documento discute a rotulagem nutricional de alimentos pré-embalados. Apresenta as informações obrigatórias e opcionais que devem constar nos rótulos, como a denominação do produto, quantidade, data de validade, ingredientes e informação nutricional. Também fornece recomendações para escolhas alimentares saudáveis baseadas na leitura dos rótulos.
1) O documento descreve os objetivos e métodos da avaliação do estado nutricional, incluindo parâmetros antropométricos, bioquímicos e clínicos.
2) São detalhadas várias medidas antropométricas como peso, altura, circunferências e pregas cutâneas usadas para avaliar a composição corporal.
3) O documento explica como interpretar os resultados dessas medidas e relacioná-los com indicadores como IMC, percentual de gordura corporal e risco para saúde.
O documento discute as orientações para a alimentação de crianças pré-escolares e escolares, enfatizando a influência da família na formação de hábitos alimentares saudáveis e a importância de oferecer uma alimentação balanceada e refeições em família para o crescimento e desenvolvimento das crianças.
O documento discute os cuidados essenciais com a alimentação durante a gravidez. Ele explica como a mulher pode se sentir nos diferentes meses da gravidez e dá dicas para tentar melhorar sintomas como enjoo, azia e prisão de ventre. Também enfatiza a importância de manter uma alimentação saudável com refeições variadas e ricas em nutrientes, beber bastante água e evitar álcool e cigarros.
O documento discute as informações obrigatórias que devem estar nas embalagens de alimentos, como lista de ingredientes, prazo de validade e informação nutricional. Ele também explica quais produtos estão dispensados de fornecer informação nutricional e quais nutrientes precisam ser declarados. Por fim, faz uma distinção entre alimentos diet e light.
Estabelecimentos industriais de pescado alessandra cesarLeonardo Faquini
O documento descreve os requisitos legais e estruturais para estabelecimentos de pescado no Brasil. Estabelece que esses estabelecimentos devem ter layouts operacionais que garantam a qualidade e segurança dos produtos de pescado, evitando contaminação cruzada, com áreas claramente definidas para recepção, processamento, armazenamento e expedição. Também determina que a água, gelo e equipamentos de processamento devem atender aos padrões de higiene exigidos.
Aula de Bromatologia sobre Rotulagem de Alimentos - Legislação Brasileira (1)Jaqueline Almeida
O documento discute a legislação e as informações obrigatórias na rotulagem de alimentos embalados no Brasil, incluindo a rotulagem nutricional. É explicado que a rotulagem deve conter a denominação de venda, lista de ingredientes, conteúdo líquido, origem, lote, prazo de validade, instruções de uso e cuidados de conservação. A rotulagem nutricional deve declarar o valor energético e nutrientes por porção e percentual de valor diário.
O documento discute o planejamento físico em unidades de alimentação e nutrição. Ele explica que o planejamento deve ser realizado por uma equipe multiprofissional e visa proporcionar conforto aos funcionários e clientes, fluxos de trabalho mais eficientes e flexibilidade nos espaços. Também lista os seis principais tipos de unidades de alimentação e como seus diferentes objetivos podem interferir no planejamento físico.
O documento discute uma alimentação saudável e equilibrada, destacando a importância de incluir alimentos de todos os grupos da Roda dos Alimentos nas proporções recomendadas, incluindo cereais, legumes, frutas, laticínios, carnes, ovos, leguminosas e gorduras. Também enfatiza a importância da atividade física regular e de um estilo de vida saudável para prevenir a obesidade.
O documento discute matérias-primas para alimentos, incluindo sua definição, situação no Brasil e tipos de matérias-primas de origem animal e vegetal. Também classifica alimentos de acordo com sua perecibilidade e discute os requisitos e processos de pré-tratamento, conservação e acabamento de matérias-primas para alimentos.
O documento discute o processamento mínimo de hortaliças e frutas. Ele descreve o processo de lavagem, corte e embalagem de produtos como alface, cenoura e abacaxi para torná-los prontos para consumo. O documento também discute a importância de manter a qualidade nutricional e sensorial destes alimentos após o processamento mínimo.
O documento discute diabetes e doenças cardiovasculares. A diabetes ocorre quando o corpo não produz insulina suficiente ou quando as células não respondem adequadamente à insulina, levando à alta glicose no sangue. As doenças cardiovasculares, como a aterosclerose, são favorecidas por fatores como colesterol alto, hipertensão, diabetes e sedentarismo. Uma dieta saudável é importante para prevenir e tratar essas condições.
O documento discute hábitos alimentares saudáveis, recomendando uma alimentação variada e equilibrada de acordo com a pirâmide alimentar, evitando excessos de sal, açúcar e gordura e aumentando o consumo de frutas, vegetais e água. A prática regular de exercícios físicos também é aconselhada.
O documento descreve os principais tipos de aditivos alimentares, suas funções e regulamentação. Ele define o que são ingredientes e aditivos alimentares e explica como agências internacionais e nacionais garantem a segurança dos aditivos. Também lista vários exemplos de aditivos comuns e suas funções técnicas nos alimentos.
Detta är en sammanfattning av de grundläggande kraven för livsmedelshantering på svenska och arabiska
هذا ملخص للمتطلبات الأساسية للتعامل مع الطعام باللغتين السويدية والعربية '
J01 - Allmänna krav på livsmedelssäkerhet
J02 - Utformning och underhåll av lokaler och utrustning
J03 - Hygien före, under och efter processen
J04 - Personlig hygien
J05 - Utbildning i hygien och arbetsmetoder
J06 - Bekämpning av skadedjur
J07 - Vattenförsörjning
J08 - Upprätthållande av kylkedjan och uppfyllande av temperaturkriterier
J09 - Material i kontakt med livsmedel (FCM)
J99 - Övriga grundförutsättningar
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering
(svenska-Arabiska)
المتطلبات الأساسية
المتطلبات الأساسية التي يجب أن تستوفيها شركات الأغذية. وهي تشمل، على سبيل المثال، متطلبات تتعلق بالمباني والنظافة والتنظيف ومكافحة الحشرات والنقل. تعد المتطلبات الأساسية، بالإضافة إلى نظام تحليل المخاطر ونقاط المراقبة الحرجة (HACCP)، جزءًا من تسجيل ملفات ضبط و الكونترول الداخلي في الشركة.
Sarbast Wali
O documento resume um encontro de conselhos de nutricionistas com gestores e profissionais para discutir a garantia do direito humano à alimentação adequada. Apresenta também as diretrizes, grupos de trabalho e participações do Conselho Federal de Nutricionistas em eventos e representações junto a órgãos governamentais.
O documento discute a obesidade infantil, definindo-a como um excesso de gordura corporal que aumenta os riscos à saúde. A obesidade é classificada por índice de massa corporal e afeta cerca de 43 milhões de crianças no mundo. Fatores como má alimentação, sedentarismo e publicidade influenciam os altos índices, trazendo problemas físicos e psicológicos. Uma alimentação saudável e ativa pode ajudar no tratamento.
A nutrição é essencial em todas as fases da vida, desde a infância até a velhice. Uma alimentação balanceada e saudável é importante para o crescimento, desenvolvimento e manutenção da saúde ao longo dos anos. Christianne de Vasconcelos Affonso é uma nutricionista com mestrado, doutorado e especialização que estuda os benefícios da nutrição no ciclo de vida humano.
O documento discute os principais componentes de uma alimentação saudável e equilibrada, incluindo carboidratos, proteínas, lipídios, vitaminas e minerais. Também aborda os pilares da moderação, variedade e equilíbrio na dieta, e explica a diferença entre alimentos diet, light e zero.
O documento discute as regras e legislação sobre rotulagem de alimentos embalados no Brasil. Ele explica o que constitui uma rotulagem e embalagem, as informações obrigatórias que devem constar na rotulagem como ingredientes, prazo de validade e informações nutricionais. Também lista várias resoluções e decretos que regulamentam aspectos específicos da rotulagem de alimentos.
O documento discute as principais características dos cardápios de restaurantes, incluindo conceitos, tipos, estrutura, elaboração e orientações para planejamento. Explica que os cardápios servem como ferramenta de vendas e gerenciamento para o restaurante e discute os passos para elaboração de um cardápio balanceado.
Este documento discute a rotulagem nutricional de alimentos pré-embalados. Apresenta as informações obrigatórias e opcionais que devem constar nos rótulos, como a denominação do produto, quantidade, data de validade, ingredientes e informação nutricional. Também fornece recomendações para escolhas alimentares saudáveis baseadas na leitura dos rótulos.
1) O documento descreve os objetivos e métodos da avaliação do estado nutricional, incluindo parâmetros antropométricos, bioquímicos e clínicos.
2) São detalhadas várias medidas antropométricas como peso, altura, circunferências e pregas cutâneas usadas para avaliar a composição corporal.
3) O documento explica como interpretar os resultados dessas medidas e relacioná-los com indicadores como IMC, percentual de gordura corporal e risco para saúde.
O documento discute as orientações para a alimentação de crianças pré-escolares e escolares, enfatizando a influência da família na formação de hábitos alimentares saudáveis e a importância de oferecer uma alimentação balanceada e refeições em família para o crescimento e desenvolvimento das crianças.
O documento discute os cuidados essenciais com a alimentação durante a gravidez. Ele explica como a mulher pode se sentir nos diferentes meses da gravidez e dá dicas para tentar melhorar sintomas como enjoo, azia e prisão de ventre. Também enfatiza a importância de manter uma alimentação saudável com refeições variadas e ricas em nutrientes, beber bastante água e evitar álcool e cigarros.
O documento discute as informações obrigatórias que devem estar nas embalagens de alimentos, como lista de ingredientes, prazo de validade e informação nutricional. Ele também explica quais produtos estão dispensados de fornecer informação nutricional e quais nutrientes precisam ser declarados. Por fim, faz uma distinção entre alimentos diet e light.
Estabelecimentos industriais de pescado alessandra cesarLeonardo Faquini
O documento descreve os requisitos legais e estruturais para estabelecimentos de pescado no Brasil. Estabelece que esses estabelecimentos devem ter layouts operacionais que garantam a qualidade e segurança dos produtos de pescado, evitando contaminação cruzada, com áreas claramente definidas para recepção, processamento, armazenamento e expedição. Também determina que a água, gelo e equipamentos de processamento devem atender aos padrões de higiene exigidos.
Aula de Bromatologia sobre Rotulagem de Alimentos - Legislação Brasileira (1)Jaqueline Almeida
O documento discute a legislação e as informações obrigatórias na rotulagem de alimentos embalados no Brasil, incluindo a rotulagem nutricional. É explicado que a rotulagem deve conter a denominação de venda, lista de ingredientes, conteúdo líquido, origem, lote, prazo de validade, instruções de uso e cuidados de conservação. A rotulagem nutricional deve declarar o valor energético e nutrientes por porção e percentual de valor diário.
O documento discute o planejamento físico em unidades de alimentação e nutrição. Ele explica que o planejamento deve ser realizado por uma equipe multiprofissional e visa proporcionar conforto aos funcionários e clientes, fluxos de trabalho mais eficientes e flexibilidade nos espaços. Também lista os seis principais tipos de unidades de alimentação e como seus diferentes objetivos podem interferir no planejamento físico.
O documento discute uma alimentação saudável e equilibrada, destacando a importância de incluir alimentos de todos os grupos da Roda dos Alimentos nas proporções recomendadas, incluindo cereais, legumes, frutas, laticínios, carnes, ovos, leguminosas e gorduras. Também enfatiza a importância da atividade física regular e de um estilo de vida saudável para prevenir a obesidade.
O documento discute matérias-primas para alimentos, incluindo sua definição, situação no Brasil e tipos de matérias-primas de origem animal e vegetal. Também classifica alimentos de acordo com sua perecibilidade e discute os requisitos e processos de pré-tratamento, conservação e acabamento de matérias-primas para alimentos.
O documento discute o processamento mínimo de hortaliças e frutas. Ele descreve o processo de lavagem, corte e embalagem de produtos como alface, cenoura e abacaxi para torná-los prontos para consumo. O documento também discute a importância de manter a qualidade nutricional e sensorial destes alimentos após o processamento mínimo.
O documento discute diabetes e doenças cardiovasculares. A diabetes ocorre quando o corpo não produz insulina suficiente ou quando as células não respondem adequadamente à insulina, levando à alta glicose no sangue. As doenças cardiovasculares, como a aterosclerose, são favorecidas por fatores como colesterol alto, hipertensão, diabetes e sedentarismo. Uma dieta saudável é importante para prevenir e tratar essas condições.
O documento discute hábitos alimentares saudáveis, recomendando uma alimentação variada e equilibrada de acordo com a pirâmide alimentar, evitando excessos de sal, açúcar e gordura e aumentando o consumo de frutas, vegetais e água. A prática regular de exercícios físicos também é aconselhada.
O documento descreve os principais tipos de aditivos alimentares, suas funções e regulamentação. Ele define o que são ingredientes e aditivos alimentares e explica como agências internacionais e nacionais garantem a segurança dos aditivos. Também lista vários exemplos de aditivos comuns e suas funções técnicas nos alimentos.
Detta är en sammanfattning av de grundläggande kraven för livsmedelshantering på svenska och arabiska
هذا ملخص للمتطلبات الأساسية للتعامل مع الطعام باللغتين السويدية والعربية '
J01 - Allmänna krav på livsmedelssäkerhet
J02 - Utformning och underhåll av lokaler och utrustning
J03 - Hygien före, under och efter processen
J04 - Personlig hygien
J05 - Utbildning i hygien och arbetsmetoder
J06 - Bekämpning av skadedjur
J07 - Vattenförsörjning
J08 - Upprätthållande av kylkedjan och uppfyllande av temperaturkriterier
J09 - Material i kontakt med livsmedel (FCM)
J99 - Övriga grundförutsättningar
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering
(svenska-Arabiska)
المتطلبات الأساسية
المتطلبات الأساسية التي يجب أن تستوفيها شركات الأغذية. وهي تشمل، على سبيل المثال، متطلبات تتعلق بالمباني والنظافة والتنظيف ومكافحة الحشرات والنقل. تعد المتطلبات الأساسية، بالإضافة إلى نظام تحليل المخاطر ونقاط المراقبة الحرجة (HACCP)، جزءًا من تسجيل ملفات ضبط و الكونترول الداخلي في الشركة.
Sarbast Wali
Grisproduktion Cykel, Sarbast Wali
Allmänt om grisproduktion, Protein vid digivning, Svinraser, Könsmognad, Svinens fortplantning, Vaccination mot rödsjuka och parvovirus, Reproduktions cykel , Könshormoner i brunstcykeln, Skötsel av små grisar, Hull vid avvänjning, Trikinos, Byggnation och ritningar, Styckningsschema
Reglerar hantering och märkning av livsmedel, Vad säger livsmedelslagstiftningen om vår mat? Det handlar om hur livsmedel ska hanteras, kontrolleras och vara beskaffade. En beskrivning av Lagstiftningens uppbyggnad; Vad lagen säger om ansvar .
För- och nackdelar med olika redskap för ogräs bekämpning, harvning av ogräs, stubbearbetning av fleråriga ogräs, Förebyggande åtgärder för ogräs bekämpning, vanliga ogräs bekämpningsmetoder, radhackning, ogräsharvning, radrensning, kompensationspunkt hos ogräs, mekanisk ogräs bekämpning i oljeväxter, bekämpning , Mekanisk bekämpning av ogräs i råg odling, Radrensning, flamning, System Cameleon, robot rad rensning
De fyra utsädeslagen, korn, havre, vete, råg, rågvete,
Viktiga egenskaper för spannmålsodling, Protein Innehållet i spannmål påverkas av, Kemiska sammansättning av olika sädesslag, De mest frekventa analyser, Vetekorn Anatomi, Vete klassificeras med planteringssäsongen, hårdhet och färg, Kvävegödsling, Utsädesmängd, växtföljd, Falltalet , egenskaper till olika spannmål . sarbast wali
Plog, Syftet med plöjning, Plog delar, Stenutlösningssystem, Skumutrustning, Inställning av skumutrustning, Slitdelar, Vilka är plogtyperna, etc. Föreläsning till växtodling 1 Naturbruksgymnasiet
Såbädden är grunden i grödans start. Föreläsning av växtodling 2, naturbruksgymnasiet Beskriver : Hur skapar man en optimal såbädd, Vilka jordbruksredskap som man använder för så förberedning, för- och nackdelar med olika såbädds förberednings redskap, Val av bearbetnings redskap, etc.
Lektion Västodling 2: Organisk gödsling, hur, när och var ska man sprida, olika organisk gödslingsmedel, faktorer som påverkar organisk gödsel spridning, Kol kväve kvoten C/N kvot, Växtnäring i stall och gödsel, Växtnäring effekt av stallgödsel vid Organisk gödsel spridning på våren, Spridning och ekonomi, etc.
Oljeväxter - sjukdomar och skadedjur, Tips vid odling av höst oljeväxter. Raps eller rybs? Produkter &
användningsområden av oljeväxter, Kvalitetsmått hos oljeväxter (Raps) och växtförädlingsmål,
ogräs, mekanisk bekämpning, Faktorer som påverkar ogräsens förekomst och spridning, För- och nackdelar med olika redskap för mekanisk ogräs bekämpning, Ogräs påverkar skördens kvantitet och kvalitet, Förebyggande åtgärder, ogräs, Vanliga
bekämpningsmetoder, Radrensning, Effekter av olika redskap vid mekanisk ogräsbekämpning
Jordbearbetning
vid raps och
rybs odling, olika odlings strategier, Plöjning. Plöjningsfri odling
med grund
bearbetning.
Plöjningsfri odling
med djup
bearbetning.
Strip tillage –
delar av ytan
bearbetas.
Direktsådd.
Redskap för såbäddsberedning, Skapa en såbädd, Grund och djup bearbetning, kultivator, harv, vält, etc.
PDF föreläsning för växtodling 2, Naturbruksgymnasiet.
3. Varor motagning,
lagring och transport
Råvaror ska skyddas mot
smuts och bakterier och
skadliga ämne
Förvaring och Rätt
temperatur under lagring och
transport
3
Sarbast Wali
4. Spårbarhet
”möjlighet att spåra och följa
livsmedel, foder,
livsmedelsproducerande djur
eller ämnen som är avsedda
att eller kan förväntas ingå i ett
livsmedel eller ett foder genom
alla stadier i produktions-,
bearbetnings- och
distributionskedjan”.
4
Sarbast Wali
5. Spårbarhet
Identifikationsmärkning av livsmedelspartier
Information om tillverkningsdatum och datum för infrysning för
livsmedel av animaliskt ursprung
Fångst- eller produktionsområden för fiskeri- och
vattenbruksprodukter
Upptagningsområde för musslor
Journalföring och märkning med producent kod för ägg
Identifiering av djur och uppgifter från jordbruksanläggningen (FCI)
vid slakt
Ursprungsmärkning av nötkött
Spårbarhetskrav för groddar och frön avsedda för produktion av
groddar
Spårbarhetskrav för GMO
Ekologisk marknadskontroll i detaljhandel
5
Sarbast Wali
MeatTrac från
TracTechnology
6. Hantering och förvaring
av avfall
Hygienisk hantering
Krav på avfallsutrymmen
Pant- och returmaterial
Avfall under produktion
Kasserade varor 6
Sarbast Wali
11. Utbildning
Hur jobbet
utföras.
Utan risk för
att maten
blir osäker .
Allergener Hygien
rutiner
Förhindra
hälsofaror
HACCP-
baserade
förfaranden
Rutiner för
utbildning och
instruktioner till
nyanställda
11
Livsmedelsföretagaren är ansvarig för att den personal har kunskaper
Sarbast Wali
12. Information och märkning
Informationen ska vara på svenska
Informationen ska vara lätt att hitta
Tillräckligt stor teckenstorlek
Livsmedlets beteckning.
N.ettokvantitet, drycker alkhol halt
FLIS - EU:s verktyg för märkningsstöd
(Food Labelling Information System )
12
information om ett livsmedel som slutkonsumenterna får, skriftligt eller muntligt.
Sarbast Wali
14. 14
HACCP Introduktion-
historia
HACCP är ett ledningssystem för
livsmedelssäkerhet som
utvecklades på 1960-talet som ett
resultat av ett gemensamt arbete
av Pillsbury Company och NASA för
att garantera säkerheten för
livsmedel avsedda för astronauter.
HACCP är ett lagligt krav
Sarbast Wali
15. 15
HACCP-baserade arbetssätt
Fara - något som orsakar
skada på kunden eller
konsument.
Analys - identifierande
Kritisk kontrollpunkt -
punkt där kontrollen kan
tillämpas Sarbast Wali
17. 17
Definitioner inom
livsmedel
Säker mat: Mat som är fri
från föroreningar och inte
orsakar sjukdom.
Livsmedelshygien: Alla
åtgärder som är nödvändiga för att
säkerställa livsmedlets säkerhet och
hälsosamhet under beredning, tillverkning,
lagring, transport, distribution, hantering,
försäljning och leverans.
Sarbast Wali
18. 18
Livsmedelshygien
Skydda mat från kontaminering
från skadliga bakterier och
främmande kroppar
Förhindrar bakterier till en säker
nivå.
Förstör skadliga bakterier i
maten genom matlagning,
bearbetning, bestrålning
Kassera olämplig mat
Sarbast Wali
20. 20
• t.ex. bakterier, svampar,
virus etc.
Mikrobiologi är
studiet av
mikroorganismer
• a. små organismer
• b. svårt att se med blotta
ögon
Bakterier är
• a. Nedbrytande bakteria
• b. Patogena bakterier
Huvudsakligen
två typer
Mikrobiologi
Sarbast Wali
23. 23
Bakterie
Nedbrytande bakterier
förstör matvaror
genom att förstöra
dess protein, struktur,
kvalitet etc.
Patogena bakterier
Finns överallt speciellt
på rå mat, människor,
insekter, gnagare,
husdjur, matavfall
Sarbast Wali
24. 24
Villkor för
bakterietillväxt
Mat: bakterier hämtar sina väsentliga näringsämnen från protein
som finns i högriskmat som kött, fisk och mejeriprodukter
Vatten: Bakterier kräver vatten för att transportera näringsämnen
till kroppen och ta bort avfall från kroppen.
Temperatur: den bästa temperaturen för bakterietillväxt är 37 °
C. Temperaturområdet 50 ° C till 63 ° C kallas Danger Zone.
Tid: bakterier multipliceras med binär fission var 10: e till 20: e
minut. Sarbast Wali
26. 26
Binär fission
En typ av asexuell
reproduktion där
en föräldercell
delar sig, vilket
resulterar i två
identiska celler,
som alla har
potential att växa
till storleken på
den ursprungliga
cellen.
Sarbast Wali
27. 27
Matförgiftning
Akut sjukdom
uppträder inom 1 till
36 timmar efter att
ha ätit förorenad /
giftig mat.
Symtom inkluderar;
Buksmärtor
Diarre
kräkningar
illamående
Sarbast Wali
28. 28
Orsaker till
matförgiftning
Bakterier eller toxiner
Giftig fisk, inklusive scombrotoxisk
fiskförgiftning, skaldjur, pufferfish
Kemikalier såsom insekticider, överdrivna
tillsatser och fungicider
Metaller som bly, koppar och kvicksilver
Giftiga växter som dödlig nattskugga, giftiga
svampar, underkokta röda njure bönor och
rabarberblad.
Mögel (mykotoxiner) Sarbast Wali
29. 29
Salmonella
Finns i rå fjäderfä, rått kött,
råa ägg, avloppsvatten,
husdjur, gnagare etc.
Symtom inkluderar:
Buksmärta, diarré, kräkningar
och feber.
Sjukdomens varaktighet: 1 till
7 dagar
Startperiod: 12 till 36 timmar
Sarbast Wali
31. 31
Clostridium botulinum
Finns i jord, fisk, kött och
grönsaker
Symtom: dubbelsyn /
dimsyn, muntorrhet, svår att
svälja, andningsförlamning.
Varaktighet sjukdom: flera
månader
Inkubationsperiod: 1 till 5
timmar.
Sarbast Wali
32. 32
Clostridium perfringens
Finns i jord, rått kött, människa
och djurutsöndring
Symtom: buksmärta, diarré och
kräkningar sällan
Varaktighet sjukdom: 12 till 48
timmar
Inkubationsperiod: 12 till 18
timmar
Sarbast Wali
33. 33
Bacillus cereus
Finns i spannmål, särskilt
ris, majsmjöl, kryddor,
damm och jord.
Symtom: Illamående,
kräkningar, buksmärta och
viss diarré
Varaktighet: 12 till 24
timmar
Inkubationsperiod: 1 till 5
timmar
https://microbenotes.com/bacillus-cereus/
Sarbast Wali
34. 34
Källor till bakterier
Bakterier finns i tarmen hos djur och
tarmar. De berörda djuren har
vanligtvis inga symtom utan bär bara
bakterier. Således kan de överföras
till kött som är avsett att användas
som livsmedel.
Andra varelser som flugor och andra
insekter, råttor och möss, djur som
katter och hundar kommer sannolikt
att komma i nära kontakt med
matförgiftningsbakterier.
Sarbast Wali
37. 37
Olika typer av mat
HÖGRISKMAT
1. Färdig mat
2. rik på protein
3.Ingen ytterligare matlagning
kräver.
T.ex. Allt kokt kött och
fjäderfäföremål
kokt sås, lager, köttpajer,
mjölk, grädde, vaniljsås,
mejeriprodukter, skal fisk,
kokt ris osv.
LÅG RISKMAT
1. Sällan inblandad i matförgiftning.
T.ex. sylt, torkad mat, mjöl, bröd,
kex, syror - vinäger, konserver
Sarbast Wali
38. 38
Livsmedelslagring
och temperatur kontroll inom
livsmedel
Maten ska vara nedkyld till
högst +8° C inom 2 timmar,
annars ska den
kasseras. Kontrollera
temperaturen av maten
samt att temperaturen
i kylskåpet inte överstiger +8°
C. När maten sedan ska
värmas upp måste den
upphettas till en
kärntemperatur på +72° C.
Sparas inte längre än till nästa
måltid
Sarbast Wali
39. 39
Temperatur
Temperatur på kylaren: 1°C till 4°C
Kritisk gräns: 8°C
Frysens temperatur: -18°C
Kritisk gräns: -12°C
koktemperatur -75°C och över
Uppvärmningstemperatur -82°C
Varm temperatur - 65°C och högre
Sarbast Wali
40. 40
Förvaring och
temperaturkontroll
Råvaror: Matvaror som ska köpas från
godkända leverantörer och
inspekteras under mottagning,
fördröjning av lossning som ska
undvikas, överför omedelbart till
butiken.
Förvaringsutrymmet måste vara rent
och ordnat.
Torrförvaring ska vara rent, torrt och
väl ventilerat med en temperatur på
21° C.
Sarbast Wali
41. 41
Förvaring och
temperaturkontroll
Träpallar som ska
undvikas.
Kemikalier ska förvaras
separat.
Konserverade
livsmedel som ska
undersökas innan de
tas emot.
Kylda matvaror som
ska förvaras i
temperaturintervallet
1° C till 4°C
Frysta föremål som ska
förvaras i - 18°C
Tining kan göras på två
sätt:
• 1. genom att hålla i kylaggregatet.
• 2. genom att använda rinnande kranvatten
med en temperatur under 21°C
Sarbast Wali
42. 42
LAGROTATION: (Först in först ut) för att
säkerställa att den äldre maten bör användas
först.
Regler för drift av kylaggregat och frysar
1. Överbelasta inte
2. placera inte varm mat
3. öva lagerrotation
4. Täck över och märk alla livsmedel innan de
förvaras
5. Temperatur som ska övervakas
Förvaring och
temperaturkontroll
Sarbast Wali
44. 44
Och hur maten förvaras
Matförstörelse
Matförstörelsen:
är den process
eller förändring
som gör en
produkt oönskad
eller oacceptabel
för konsumtion.
Sarbast Wali
45. 45
Nedbrytning och
konservering av livsmedel
Matnedbrytning (förstörelseprocess) börjar
när grönsaker och frukter skördas, djur
slaktas och fisk avlägsnas från havet.
Förstöring sker på grund av verkan av
enzymer, bakterier, mögel, jäst och skadedjur
Kylning av lättfördärvliga livsmedel minskar
förstörelsen
Livsmedelsbevarande försenar förstörelse och
hämmar tillväxten av patogena organismer.
Kylning, Frysning, Sötning, Saltning,
Konservering, Vakuumförpackning.
Sarbast Wali
46. 46
Livsmedelsbevarande
Livsmedelsbevarande : antal tekniker
som används för att förhindra att
mat förstörs
a. användning av hög temperatur
b. användning av låg temperatur
c. uttorkning
d. kemikalier
e. konservering
f. rökning
g. matstrålning Sarbast Wali
47. 47
Personlig hygien
Handtvättning:
• Våt händerna med vatten
• Applicera flytande tvål och gör skum
genom att gnugga ihop handflatorna.
• Rub ovanpå andra sidan,
• mellan fingrarna.
• Gnugga fingrarna.
• Skölj tummen.
• Skölj händerna tillsammans.
• Använd pappershandduk för torkning.
• Stäng kranen med pappershandduk om
kranen inte är fot- / knämanövrerad. Sarbast Wali
48. 48
När ska
man tvätta
händerna?
1. efter toalett.
2. efter hosta
3. efter nysningar
4. efter rökning
5. efter hantering av rå mat
6. skrapa hår, kropp, näsa etc.
Sarbast Wali
Personlig hygien
49. 49
Livsmedelshanterare med
matförgiftningssymtom som
diarré eller kräkningar eller
misstänks bära livsmedelsburna
organismer måste uteslutas
från alla jobb eftersom han kan
förorena mat.
Informera handledaren vid
sådan sjukdom.
Sarbast Wali
Personlig hygien
50. 50
Komma ihåg innan du går in i
livsmedelsberedning området
Hår som ska tvättas regelbundet
och hållas täckt under arbetet med
ett hårnät. Kammning av hår och
justering bör endast ske i
omklädningsrum. Skrapning av
huvudet bör undvikas.
Mathanterare bör undvika
överflödiga smycken, eftersom de
kan innehålla smuts och bakterier
Sarbast Wali
51. 51
Tvätta händer
Använd skyddskläder
Skydd, sår, kokar etc med
vattentäta förband
Håll fingernaglarna korta.
Parfymer, starka doftande tvålar,
aftershave, deodoranter som ska
undvikas eftersom dessa kan
smärta maten Sarbast Wali
Komma ihåg innan du går in i
livsmedelsberedning området
52. 52
Rökning och användning av tobak är
förbjudet i matrum eller vid hantering av
öppen mat eftersom cigarettändar och
aska kan förorena maten. Det
uppmuntrar hosta också
Använd skyddskläder som är tvättbara,
ljusa utan yttre fickor.
Rätt procedur för att bära tyg är att
huvudet ska täckas först följt av kokhatt.
Skyddskläder ska inte bäras utanför
livsmedelslokalerna. Sarbast Wali
Komma ihåg innan du går in i
livsmedelsberedning området
53. 53
Rengöring och
desinfektion
Rengöring är avlägsnande av smuts.
Desinfektion är processen för att minska bakterienivån till en
säker nivå.
Hur man rengör:
Städning inkluderar 6 steg
• 1.Rengöring - tar bort överflödig smuts genom att torka
eller skölja
• 2.Rengör ytan fett och smuts med rengöringsmedel
• 3. Skölj bort av smuts och tvättmedel
• 4. smittar förstörande bakterier
• 5.Slutlig sköljning - avlägsnande av desinfektionsmedel
• 6.Tork av förångning Sarbast Wali
54. 54
Sarbast Wali
Rengöring och
desinfektion
Vattente
mperatur
Förspolning ljummet, + 35 till + 40
grader
Rengöring varmt, + 60 grader
Avsköljning hett, över + 80 grader
Förspolningen ska alltså göras i
nästan kallt vatten. Om du spolar av
med varmt vatten kommer
proteinerna att bränna fast
(denaturera) och det blir svårt att få
bort dem.
Minimera biprodukter från
desinfektionenExempel på oönskade
desinfektionsbiprodukter är:
Klororganiska föreningar
Klorit och klorat
Bromat
Ammonium och nitrit
55. 55
Kök design och
layout
Kökets utformning och utformning
kan direkt påverka nivån på
livsmedelshygien.
Ett hygieniskt kök ger gott om plats
för arbete och förvaring.
Arbetsytor måste vara
1. stark
2. hållbar
3. lätt rengöras
Sarbast Wali
56. 56
Golv
1. måste vara hållbar
2. lätt att rengöra
3. ej absorberande och halksäker
4. få sprickor som möjligt
5. hörn bör vara kovade.
Sarbast Wali
Kök design och
layout
57. 57
Väggar
1. smidig och hållbar
2. fri från sprickor
3.Lätt att rengöra
4. ljus målad
Sarbast Wali
Kök design och
layout
58. 58
Tak och belysning
Taket ska vara slätt och hållbart
ljus i färg
Brandtålig
korrekt ventilation
Belysning är nödvändig för att visa
smuts på utrustning och ytor och
hjälper till att förhindra olyckor. Sarbast Wali
Kök design och
layout
59. 59
Toaletter och tvättmöjligheter bör vara
tillgängliga för alla livsmedelshanterare.
Matrester kan kasseras effektivt och
omedelbart
Alla soptunnor ska vara
fotmanövrerade.
Arbetsflödet ska vara i Mottagning-
lagring-förberedelse service Sarbast Wali
Kök design och
layout
60. 60
Bekämpning av
skadedjur
Levande varelser som kan förorena
mat - skadedjur.
Vanliga skadedjur är råttor, möss,
flugor, kackerlackor, myrsparvar,
hundar och katter.
Varför håller vi
skadedjur
utanför
matlokalerna?
1.För att förhindra spridning av sjukdom
2.För att förhindra matavfall orsakat av
skadedjur
3.För att följa lagen
4.För att undvika att förlora personal som kan
bli biten.
Sarbast Wali
61. 61
Vi kan
förhindra
skadedjur
sangrepp
genom
att:
1. Rapportering till handledaren vid
skadedjursskada.
2. Håll områdena rena och städade
utan matspill
3. Håll maten täckt
4. Kontrollera lagerrotationen
5. Förvara mat bort från väggar och
golv Sarbast Wali
Bekämpning av
skadedjur
62. 62
Levande eller döda kroppar, inklusive
larver, ägg
Släpp av fåglar, bo, vävband
Skador inklusive gnagande märken i
mat, trä, gips, hål i paketet, lådor, säckar
etc.
Ovanlig luktar fotavtryck och
svansmärken, gnagareutstryk och förlust
av den lilla mängden mat.
Sarbast Wali
Tecken på skadedjur
64. 64
Kylning bör göras i en sprängkylare
eller i is.
En blastkylare är en utrustning som
kan sänka matens temperatur från
65°C till 50°C inom 90 minuter.
Mat bör serveras omedelbart för att
förhindra bakteriemultiplikation.
Temperaturen bör hållas hela tiden
Alltid mat som ska hållas täckt.
Sarbast Wali
Hygienkontroll