Antiken; Romarriket 
Västerlandets arv del II
Arv från romariket 
Latinet; länge världsspråket. Ur detta språk 
härstammar spanska, franska, italienska, rumänska, 
portugisiska. Har influerat många germanska språk. 
Flera europeiska städer anlagda av romare; Köln, 
London, Paris (Lutetia), Barcelona, mfl. 
Romerska rätten (ett allmänt rättssystem, har 
influerat juridiken i hela västvärlden) 
Stadsplanering
Början 
Remus och Romelus 
två bröder uppfödda av 
varginna 
Anlagd av Romelus år 
753 f. kr 
Uppstod vid ett 
vadställe vid Tibern 
En ”polis” - stadsstat
Republik 
Senaten; ämbetsmän 
tillsatta på livstid. 
Två konsuler 
Patricier och plebejer 
Patron - klient-förhållande 
(jmf 
dagens maffiakultur)
Erövringsmakt 
År 276 f. Kr hade Rom 
erövrat resten av Italien 
Puniska krigen, 264, 218 
(Hannibal) samt 149-146 f. 
Kr. 
Landområden utanför 
Italienska halvön, kallades 
för provinser. Dessa leddes 
av ståthållare.
krigens följder 
Roms patricier blev rikare; 
skatter, slavar och ståtliga 
byggnader 
Bondeklassen utarmas – 
proletärer (stadsbor utan 
egendom) med rösträtt – bröd 
och skådespel 
Jordarna köps upp av rika 
släkter - latifundor 
Nya grödor - ökade importer
Romarriket
Slavar 
Det romerska samhället 
uppbyggt på slavar 
Slavarna var krigsfångar 
från andra delar av riket 
Användes i hushållet, i 
jordbruket, som lärare 
Gladiatorer 
Proletärer bjuds på bröd 
och skådespel
Republikens slut 
Värnpliktsarmé blev 
yrkesarmé (proletärer) 
Lojaliteten hos soldaterna 
låg hos härföraren 
Allianser mellan olika 
senatorer och krigsherrar 
leder till inbördeskrig år 
100 f.kr
Ceasar
kejsar augustus 
Octavianus - Julius Caesars 
adoptivson 
Kejsar Augustus, omtalad i bibeln 
Regerade 31 f. Kr - 14 e. Kr (45 år!) 
Genomförde nya reformer 
Enväldig, men med senat. Arvsrike 
Populär bland folket 
Början på lång fredsperiod: Pax 
Romana
Kristendomen 
Kristendomen en version av 
judendomen 
Romarna tillbörjan 
toleranta 
På 200-talet förföljdes 
kristna 
På 300-talet blev dock 
kristendomen statsreligion - 
kejsar Konstantin låter döpa 
sig.
kris 
Yttre militära hot. Germaner anfaller från norr. 
Ekonomiska kriser Hög inflation, handeln drabbas, slavsamhället 
faller sönder, skatterna höjs 
Jordbrukskris Bönderna görs livegna, eller lämnar sina marker för 
att slippa betala skatt 
Inrikespolitiska kriser Oroligt när militärhavare tar makten; många 
ledarbyten 
Befolkningskris Flera epidemier drabbar riket, befolkningen 
minskar, färre måste betala högre skatt, missnöjet gror
slutet 
Romarriket delas i en 
östlig resp. västlig del 
år 395. 
År 476 avsätts den siste 
västromerske kejsaren 
Östrom exsisterar som 
Bysantiska riket 395- 
1453.

Antika rom1

  • 1.
  • 2.
    Arv från romariket Latinet; länge världsspråket. Ur detta språk härstammar spanska, franska, italienska, rumänska, portugisiska. Har influerat många germanska språk. Flera europeiska städer anlagda av romare; Köln, London, Paris (Lutetia), Barcelona, mfl. Romerska rätten (ett allmänt rättssystem, har influerat juridiken i hela västvärlden) Stadsplanering
  • 3.
    Början Remus ochRomelus två bröder uppfödda av varginna Anlagd av Romelus år 753 f. kr Uppstod vid ett vadställe vid Tibern En ”polis” - stadsstat
  • 4.
    Republik Senaten; ämbetsmän tillsatta på livstid. Två konsuler Patricier och plebejer Patron - klient-förhållande (jmf dagens maffiakultur)
  • 5.
    Erövringsmakt År 276f. Kr hade Rom erövrat resten av Italien Puniska krigen, 264, 218 (Hannibal) samt 149-146 f. Kr. Landområden utanför Italienska halvön, kallades för provinser. Dessa leddes av ståthållare.
  • 6.
    krigens följder Romspatricier blev rikare; skatter, slavar och ståtliga byggnader Bondeklassen utarmas – proletärer (stadsbor utan egendom) med rösträtt – bröd och skådespel Jordarna köps upp av rika släkter - latifundor Nya grödor - ökade importer
  • 7.
  • 8.
    Slavar Det romerskasamhället uppbyggt på slavar Slavarna var krigsfångar från andra delar av riket Användes i hushållet, i jordbruket, som lärare Gladiatorer Proletärer bjuds på bröd och skådespel
  • 9.
    Republikens slut Värnpliktsarméblev yrkesarmé (proletärer) Lojaliteten hos soldaterna låg hos härföraren Allianser mellan olika senatorer och krigsherrar leder till inbördeskrig år 100 f.kr
  • 10.
  • 11.
    kejsar augustus Octavianus- Julius Caesars adoptivson Kejsar Augustus, omtalad i bibeln Regerade 31 f. Kr - 14 e. Kr (45 år!) Genomförde nya reformer Enväldig, men med senat. Arvsrike Populär bland folket Början på lång fredsperiod: Pax Romana
  • 12.
    Kristendomen Kristendomen enversion av judendomen Romarna tillbörjan toleranta På 200-talet förföljdes kristna På 300-talet blev dock kristendomen statsreligion - kejsar Konstantin låter döpa sig.
  • 13.
    kris Yttre militärahot. Germaner anfaller från norr. Ekonomiska kriser Hög inflation, handeln drabbas, slavsamhället faller sönder, skatterna höjs Jordbrukskris Bönderna görs livegna, eller lämnar sina marker för att slippa betala skatt Inrikespolitiska kriser Oroligt när militärhavare tar makten; många ledarbyten Befolkningskris Flera epidemier drabbar riket, befolkningen minskar, färre måste betala högre skatt, missnöjet gror
  • 14.
    slutet Romarriket delasi en östlig resp. västlig del år 395. År 476 avsätts den siste västromerske kejsaren Östrom exsisterar som Bysantiska riket 395- 1453.