Ett tak som ligger tätt och tryggt i 30 år och har ett minimalt behov av underhåll, är inte bara en god investering. Det är en ren vinst för miljön. Den extremt långa funktionstiden gör omläggningar onödiga. Det ger miljön en extra vinst.
Derbigum har en speciell ställning bland tät-
skikt i Sverige. Det är det enda takmaterial som undersökts ett flertal gånger av Statens Provningsanstalt. De har konstaterat att Derbigum klarar somrar och vintrar, stormar och ösregn under mycket lång tid. De slår fast att Derbigum-tak som är uppåt 30 år fortfarande ligger täta och trygga.
Derbigum ser postivt på att bidra med yterliggare klimatsmarta bidrag i samhällsbyggarsektorn. Detta gäller innovativa möjligheter att spara energi med det långsiktigt högreflektiva membranet DerbiBrite, samt att skapa energi med solceller på taket i systemet DerbiSolar.
Ett tak som ligger tätt och tryggt i 30 år och har ett minimalt behov av underhåll, är inte bara en god investering. Det är en ren vinst för miljön. Den extremt långa funktionstiden gör omläggningar onödiga. Det ger miljön en extra vinst.
Derbigum har en speciell ställning bland tät-
skikt i Sverige. Det är det enda takmaterial som undersökts ett flertal gånger av Statens Provningsanstalt. De har konstaterat att Derbigum klarar somrar och vintrar, stormar och ösregn under mycket lång tid. De slår fast att Derbigum-tak som är uppåt 30 år fortfarande ligger täta och trygga.
Derbigum ser postivt på att bidra med yterliggare klimatsmarta bidrag i samhällsbyggarsektorn. Detta gäller innovativa möjligheter att spara energi med det långsiktigt högreflektiva membranet DerbiBrite, samt att skapa energi med solceller på taket i systemet DerbiSolar.
En genomgång om den romerska republiken: först en bakgrund till det romerska samhället, därefter hur den romerska republiken fungerade. Finns även på youtube-kanalen bildningscentralen.
2. Rom grundas Grundades vid floden Tibern, vid ”sju kullar” av Romulus 753 f.Kr. Tack vare Tibern blev läget utmärkt för handel vilket ledde till att de olika kullarnas byar växte ihop till en stad, Rom
3.
4.
5. Rom Vs. Karthago Samtidigt som Rom fick mer makt över Medelhavet uppstod det en konkurrent till Rom, nämligen Karthago som byggdes upp av fenicierna Tre krig mellan Rom och Karthago under sammanlagt 100 år – de puniska krigen Hannibal försökte att erövra Rom norrifrån, men till slut lyckades det romerska riket besegra Hannibal och hans trupper – 146 f. Kr erövrades Karthago
6. ”Söndra & härska” Roms taktik över de besegrade folken 1. Gamla fienden i Italien gjordes till bundsförvanter 2. Erövrade områden utanför Italien blev provinser 3. Divide et impera - Söndra och härska
7. Julius Caesar 100 f. Kr – 44 f. Kr. Utsåg till konsul 59 f. Kr. 58 f. Kr utsågs han till ståthållare för de galliska provinserna – Norra Italien & södra Frankrike I Gallien samlar Caesar på sig både rikedomar och än fler legioner Fyra legioner blir till elva…
8.
9. Caesar utropade sig själv till diktator på livstid Den romerska republiken var nu mer eller mindre död Caesar blev allt mindre populär, både hos senaten och hos folket. År 44 f. Kr mördas Caesar på senatens golv Även du min Brutus!
10. Kejsartiden 27 f. Kr. – 476 e. Kr. Hejhej! Strax innan Caesar mördades hade han adopterat en viss Octavianus Octavianus var inte sen med att kräva hämnd på hans ”fars” mördare. Alla senatorer (300) och över 2000 patricier avrättades Octavianus var nu ensam härskare över Rom och den kejserliga tiden hade börjat.
11. Pax Romana Ironiskt nog ville Augustus skapa ett rike under fred Pax Romana = Den romerska freden, varade i 200 år (Ca 0 – 200)
12. Rom delas Kejsar Konstantin flyttade huvudstaden till Byzantium ( Konstantinopel/Istanbul) i nuvarande Turkiet. År 395 delades det romerska riket upp i Västrom och Östrom
13. Romarriket går under (Västrom) 476 går Västrom definitivt under, orsakerna: Inrikespolitiska orsaker Utrikespolitiska orsaker Ekonomiska orsaker Istället för att fråga oss varför romarriket gick under, borde vi hellre förvånas över att det höll ut så länge Edward Gibbon -
14. Kristendomen införs Ända sedan kristendomen uppstod runt år 30 var detta strängt förbjudet inom romarriket 306 blev dock en viss Konstantin kejsare över Rom 312 tillät han kristendomen och vips döptes han om till Konstantin den store Vid slutet av 300-talet blev kristendomen den enda tillåtna religionen i det romerska riket…
Editor's Notes
Faktum är att det är många fler kullar än sju som Rom grundades på, anledningen till att man säger ”Roms sju kullar” kommer ursprungligen från en gammal religiös fest något århundrade eller så innan Rom grundades. Att Rom grundades exakt detta årtal och av Romulus är mycket mer saga än verklighet där krigsguden Mars spelade en roll osv. Det var alltså dessa bönder och herdar som bebodde de olika kullarna vid Tibern där Rom skulle komma att ligga som var de första romarna. Precis när Rom hade blivit en större handelsstad tack vare det perfekta läget för handel inom Medelhavet så skulle Rom bli erövrat av ett annat italienskt folkslag…
Detta erövrande kanske inte var det mest förvånansvärda. Etruskerna var vid denna tid mycket mer utvecklad än vad de enkla bönderna, herdarna och handelsmännen i Rom var. Staden hade även precis blivit grundad vilket innebar att det inte direkt fanns några större försvarsställningar. Det var alltså ingen direkt svår match för etruskerna. Under dessa hundra år som Etruskerna styrde Rom så skedde det en fantastiskt snabb utveckling i stadens infrastruktur Denna Forum Romanum, som står kvar än idag, utvecklades till mycket mer än en handelsplats. Den anlades mitt i Rom och blev en naturlig mötesplats för romare under flera århundraden. Där möttes politiker och bönder, man samtalade och diskuterade politik. Nyheter utannonserades med mera. Dessa etrusker var även föregångare till ett hyfsat jämställt samhälle tror man. Bilder och skulpturer visar att män och kvinnor deltog i samhällslivet på samma villkor och att moderns namn till de döda fanns nästan alltid med på gravstenarna
Trots den utveckling som skedde under etruskernas tid, även kallat ”Kungariket”, så gjorde romarna uppror, alltså de ursprungliga romarna som grundade staden via handeln. Detta skedde 509 f. Kr. Etruskernas kung Tarquinius störtades och resten av etruskerna assimilerades med romarna, alltså blev romare själva. Anledningen till att man störtade Tarquinius Superbus var på grund av att denne var på tok för hård i sitt styrelsesätt. Dock skulle man faktiskt kunna säga att det inte var romare som grundade Rom utan det var etruskerna. För första gången i historien, så vitt vi vet, så grundades det en republik, där det alltså inte fanns någon statschef som ärvde sitt ämbete som kung eller liknande. Konsulerna utsågs av senaten för ett år i taget. Dessa övervakade vad tjänstemännen, alltså kommunalanställda, sysslade med och såg till att de gjorde vad senaten och folkförsamlingen hade beslutat. Det var även som sagt konsulerna som var de som ledde Roms mäktiga arméer in i strid. Senaten bestod av 300 patricier, alltså adelsmän. Dessa representerade de allra finaste av Roms adelsfamiljer och således föddes man liksom in i senaten. Under nästan hela republikstiden förutom när Caesar kommer in i bilden, så var senaten den absolut mäktigaste instansen. Ingen konsul, förutom Caesar, vågade någonsin gå emot denna starka senat. Folkförsamlingen bestod av alla romerska medborgare. Dock var det inte så fritt som det låter. Endast de vapenföra männen var romerska medborgare så någon demokrati som vi ser den idag existerade alltså inte i Rom. Det var heller inte en person en röst som gällde utan ju mer förmögen man var desto mer makt fick man. Detta ledde till att patricier alltid fick sin vilja igenom i Roms folkförsamling. Diktator kunde utses vid allvarliga kriser, som till exempel närkrig hotade Rom. Det var dock senaten och konsulerna tillsammans som beslöt om diktatur skulle införas. Tanken var att vid allvarliga kriser så krävs det snabba beslut utan debatt, och kompromisser. En diktator kunde dock som längst utses i sex månader i taget. Det var alltid en av de två konsulerna som blev diktator. OBS! Efter det att republiken hade grundlagts så började Rom erövra stad efter stad på den italienska halvön. Romerska riket började här att konkurrera med det grekiska väldet. Grekland hade ju, som vi vet, en hel del kolonier i södra Italien. 270 f. Kr så hade det romerska riket erövrat hela italienska halvön. Dock skulle krigen fortsätta bra länge till…
” Sköldpaddetaktiken” Dessa fenicier utvandrade från dagens Libanon och dessa byggde upp den mäktiga staden Karthago som ligger i norra Afrika, dagens Tunisien. Dessa fenicier byggde snabbt upp en stark armé och en stark flotta och erövrade många grekiska kolonier på öarna i medelhavet och man erövrade även stora delar av södra Spanien. Eftersom både Rom och Karthago hade intresse av samma områden så var en konflikt mellan dessa båda ”supermakter” oundvikligt. Bilden till vänster visar hur Hannibal och hans enorma trupper, inklusive stridselefanter (37 st.) korsar alperna i ett försök att erövra Italien norrifrån, något som Rom definitivt inte hade väntat sig, vilket också ledde till att stora delar av Italien erövrades. Dock anföll Hannibal aldrig Rom eftersom han inte hade med sig några belägringsmaskiner till stadsmurarna. Här kan vi även se en annan intressant historisk ”sak”. Fenicierna hade inte någon författare som skrev om dessa tre krig mot Rom, därför har vi bara tillgång till Roms version av kriget. Till och med namnet puniska kriget är det Rom som har döpt det till. Vi vet alltså inget om de feniciska perspektiven i detta krig.
Till en början av Roms erövringsvinster så var man oerhört brutal med de besegrade folken. Ett bra exempel på det är Karthago där hela staden brändes ned, männen dödades och kvinnorna och barnen tillfångatogs och såldes som slavar. Efter ett tag insåg man dock, kanske första gången genom historien(?) att det är svårt att upprätthålla ett större rike genom hot och våld, därför arbetade man fram tre olika taktiker för att kontrollera de erövrade områdena som hela tiden blev fler och fler. Dessa bundsförvanter fick sköta sig själva mer eller mindre, de var dock tvingade att bistå med soldater till Rom och de fick heller inte ingå i allianser med någon några andra stater än Rom. Dessa provinser var mer eller mindre direkt styrda från Rom fast genom ståthållare. Dessa ståthållare var mer eller mindre som borgmästare. Dessa provinser betalade skatt till Rom och i gengäld slapp man att ställa upp med arméer till Rom. En annan anledning till att man från Roms sida inte ville att dessa skulle skicka arméer var att man inte kände sig helt trygg med att dela ut en massa vapen till de erövrade folken…Det var i efterhand som provinserna blev den största inkomstkällan för Rom. Det var även dessa provinser som skulle bli en av flera anledningar till att Västrom föll Söndra och härska. För att skapa större makt för rom i de övertagna provinserna så utnyttjade man nästan alltid olika grupperingar i det erövrade samhället. Man försökte alltså hela tiden att splittra de underkuvade folken och få dom att spelar ut varandra, på så sätt blev de svagare samtidigt som Rom blev starkare på deras bekostnad. Rävspel helt enkelt.
Den nya yrkesarmén blev nu ett starkt politiskt vapen. Den som kontrollerade legionerna, kontrollerade även Rom, detta visste Caesar. När Caesar kom till Gallien hade han med sig enbart fyra legioner (varje legion innehåller 5000 man). Dock var det inte på något sätt lugnt och fint i Gallien, speciellt inte i södra Frankrike. Det tog ända fram till ca 50 f. Kr som Caesar kunde underkuva de upproriska gallerna. Under denna tid lyckades dock Caesar bygga upp ännu mer legioner, mycket tack vare de pengar han erövrade under sitt krig i Gallien.
Som sagt så var en kontrollen av en stark armé vid denna tid, och även idag, oerhört viktigt för att kunna få och bibehålla makten. Senaten i Rom såg att Caesar nu hade en stor armé, nästan lika stor som den övriga romerska armén. Detta kanske inte direkt var det smartaste draget av senaten i Rom. De gav helt enkelt Caesar två val, antingen att återvända som privatperson utan sin armé eller att återvända som general med sin armé och erövra Rom och makten där. Valet var ganska enkelt då Caesar visste att ifall han skulle återvända hem som en privatperson hade han med största sannolikhet blivit avrättad. Under tiden i Gallien hade han nämligen begått en massa brott. Dels hade han skaffat sig en privat förmögenhet under krigets gång, något som var strängt förbjudet. Alla erövringar skulle tillfalla Rom! Tärningen är kastad! Detta sägs det att Caesar sa då han med sin enorma armé gick över gränsfloden mellan Gallien och det romerska landet. Detta innebar alltså en krigsförklaring från Caesar till senaten. Caesar valde alltså det senare alternativet, inte så konstigt kanske.
Det tog han bara ett år ungefär innan han kontrollerade hela makten själv. Efter det att Caesar utropade sig till diktator på livstid, något som egentligen bara senaten fick göra som sagt och bara för en tid på högst ett halvår. Han bytte då namn på hans födelsemånad - Julius Det började bra för Caesar, folket var med honom då han gjorde många reformer som gynnade de fattiga i Rom, dock var senaten och patricierna såklart emot honom eftersom de själva ville behålla makten. I slutet av hans tid så började allt fler vanliga medborgare bli mer och mer skeptiska mot Caesar då han började visa tendenser att ses som en gudomlig kung, något som romarna inte gillade. Republiken hade växt sig starkt in i romarnas själ. Bland annat använde han lagerkrans på huvudet titt som tätt, vilket enbart gudar hade. En sammansvärjning som bestod av 60 senatorer började smida planer på att döda Caesar och återinföra republiken ännu en gång. I spetsen för denna sammansvärjning var Brutus, Caesars gamla vän…eller son. ”Även du mitt barn”. Casear hade dagen innan fått ett anonymt brev där det i detalj stod om planen att döda honom. Han trodde dock inte på detta och gick till senaten helt oskyddad, varken med vapen eller med livvakter..dumt drag där. Efter att Caesar blev mördad trodde senaten att den var säker och att Rom återigen skulle bli en republik efter 6 år av kungarike (diktatur). Ack så fel man hade…
Caesar hade inga biologiska barn som levde, hans dotter Julia hade dött tidigare. Därmed hade han istället adopterat en 18-årig släkting till sitt barn, Octavianus. I sitt testamente fann man att han lämnade allting till sin nye son. Denne nye son fick även genast Caesars truppers lojalitet. Augustus var dels ett coolare namn, men det betydde även, ”Gudens son”. Det där med republik och senat var därmed helt borta. Dock fanns det kvar en senat och folkförsamling och sådär, men dessa fick numera en mer rådgivande roll till kejsaren.
Anledningen till att det är ironiskt att Augustus ville skapa ett ”fredens rike” var ju att han inledde sin karriär med att avrätta cirka 2300 personer..lite smått galet. Det pågick visserligen krig under denna tid med dessa krig var mestadels så kallade ”ställningskrig” Dessa gick mer eller mindre ut på att säkra rikets enorma gränser. Man försökte dock att erövra Germanien , det stora landet öster om Rhen, dock slog germanerna tillbaka anfall efter anfall från Rom vilket gjorde att rom gav upp Detta var mer eller mindre första gången som det romerska riket såg någon långvarig fred i dess historia. Under hela tiden från dess att Rom grundades 753 f. Kr tills år 0 hade ständiga krig och erövringståg hållt på. Detta ledde i sin tur att det blev en massa positiva effekter. Istället för krig så började man nu att handla. Ekonomin fick ett enormt uppsving eftersom folk vågade handla över land och hav nu utan risken att bli plundrade. Arbetslösheten minskade rejält tack vare att ekonomin blev bättre. En och samma valuta infördes. Som en effekt av att handeln utvecklades anlades en massa nya städer i Västeuropa. Under denna tid sprids även den romerska kulturen
Varför valde Konstantin att bara flytta huvudstaden då? Det finns flera orsaker. I boken står det att han helt enkelt inte trivdes i Rom vilket kan såklart vara en orsak, men inte flyttar man en huvudstad som Rom bara för att man inte trivs. Dels ansåg Konstantin att den nya huvudstaden låg bättre strategiskt till, precis mellan Europa och Asien. Han var själv från Östrom vilket innebar att han hade sin maktbas där samtidigt som det hade uppstått en massa politiska intriger och tjafs. I västra delarna av Rom hade de germanska folkstammarna börjar härja runt också. Efter Teodoius (den sista kejsaren som styrde i hela det romerska riket och även den som införde kristendomen som statsreligion) död hade han två söner och han ville att båda dessa skulle få ett rike var att regera över, därmed delades riket mellan hans söner, Honorius and Arcadius , en händelse som brukar utses till den definitiva delningen av Romarriket i två självständiga riken - Östrom och Västrom . Delningen blev därmed permanent.
Västrom föll 476, Östrom stod kvar ända fram till mitten av Medeltiden ungefär Inrikespolitiska orsaker: Från och med 180-talet blev kejsarna väldigt korrupta, svaga och ineffektiva. Detta ledde till stora inre stridigheter mellan olika fraktioner där alla ville bli kejsare över Rom vilket i sin tur ledde till inbördeskrig, där igenom försvagades även de gränsposteringar som fanns utmed hela den enorma gränsen mot germaner och andra folkslag. Utrikespolitiska orsaker: Eftersom gränsen i norr var så enorm stor och germanerna så ihärdiga i sina plundringar (germanerna hade utvecklats både organisatoriskt och militärt under de flera århundradena som Rom hade haft makten i Europa) vilket ledde till att Rom inte längre kunde försvara sig mot de ständiga anfallen av bland annat germaner, och framförallt goterna. För övrigt kan det vara så att dessa goter kom från våra breddgrader. Våra förfäder kan alltså ha bidragit till Roms fall..det ni! 410 var Rom så svagt att goter faktiskt intog Rom och plundrade staden, något som var helt otänktbart. Den moraliska effekten hos rommarna måste ha varit förödande! Ekonomiska orsaker: När Rom delades förlorade Västrom många provinser till Östrom. Just dessa provinser var enormt viktiga eftersom det som sagt var från provinserna som Rom fick sin största inkomst. Detta fick man alltså inte längre och det kostar pengar att ha en stående armé m.m. Detta ledde till att alltfler bönder skrevs in till armén vilket ledde till att det blev matbrist. Rom faller slutligen år 476 när germaner under ledning av Odovakar avsätter den siste västromerske kejsaren, Augustulus , vilket markerar början på medeltiden i klassisk europeisk historieskrivning.
Redan 63 f. Kr. erövrade det romerska riket Palestina. Vid denna tid var det judendomen som var religionen där och detta förbjöds å det strängaste. Judar förföljdes och uppror slogs brutalt ned. Efter att en viss Jesus hade dömts till döden av den romerske ståthållaren Pontius Pilatus grundade Jesus följeslagare en ny form av religion, eller en utveckling av judendomen, nämligen kristendomen. Även denna religion var strängt förbjuden i det romerska riket som sagt. Kristna förföljdes och deras kyrkor raserades ständigt Dock skedde det något År 312…Konstantin såg vid ett slag ett stort kors i himlen och en text som sa: ”I detta tecken ska du segra”. Dock är det många senare historiker som menade att införandet av kristendomen i det romerska riket var ett politiskt initiativ för att binda samman och stärka riket som nu höll på att lösas upp.
![För er som ej orkar/vill/kan lyssna: ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]](https://image.slidesharecdn.com/5-rom-100924041608-phpapp01/85/5-rom-1-320.jpg)
