Presentation vid Tylösandsseminariet 2014

1. Dubbdäckens bidrag till partiklar i stadsluften
och betydelsen för hälsoriskerna
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Christer Johansson
SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm
Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Stockholms Universitet
Tylösandsseminariet 2014

2. Sverige fällt i EU domstolen för
200
175
150
125
100
75
50
25
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
överskridande av PM10
0
1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96
PM10,μg/m3
Hornsgatan 2009, 100 worst days
Local contribution
Urban background
Regional background
De 100 dagarna med högsta
halterna på Hornsgatan,
Stockholm (2009)
Lokala trafiken
Urban bakgrund
Regional bakgrund
Lokalt ”vägdamm” bidrar
med 20%-80 % till totala
PM10 halterna i trafikmiljö
Högst 35 dagar >50 μg/m3
50

3. Dubbdäcken främsta orsaken…
2500
2000
1500
1000
500
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0
Partikelhalter i Södra länken tunneln i Stockholm
2006-08-21 2007-03-09 2007-09-25 2008-04-12 2008-10-29 2009-05-17 2009-12-03 2010-06-21
PM10, μg/m3
PM10 & Studded tyre use, weekly averages
PM10, west
PM10, east
Studded tyre

4. Värst på våren då det är torrt och det finns
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
mycket ”damm” på vägbanorna
PM10 halter
Dubbandel
Vägbane-fuktighet

5. Minskade PM halter till tack vare
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
färre dubbdäck
Fordon totalt
Antal med dubb
Partikel bidrag nov-apr
VTI rapport 767
2012

6. Effekter av dubbdäcksförbud på
Hornsgatan i Stockholm
SLB rapport nr 2
2011
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Dubbandelar
2010: 35 % - 45 %
2011: 30 % - 35 %

7. Vägslitagepartiklar
ger störst bidrag
till partikelhalterna
i Stockholm
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Avgaser, personbilar Avgaser, lastbilar/bussar
Avgaser + vägslitage
Sjöfart
Energianläggningar Vedeldning

8. Slitagepartiklar ger störst bidrag från
Stockholmsregionen partikelexponeringen
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
för Europas befolkning
European population exposure to PM10
due to emission sources in the Stockholm area
0
Road traffic
exhaust, LDV
Road traffic
exhaust, HDV
Sea traffic Power plants Residential
heating
Traffic non-exhaust
person mg / m3
Directly emitted combustion PM
Secondary Inorganic Aerosol (SIA)
total PM10
Avgaser Sjöfart Energi Ved-eldn.
Slitage
partiklar

9. Samlad hälsoriskbedömning:
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Ingen partikelfraktion
är helt ofarlig!

10. Häloeffekter av grova partiklar
Dödlighet
- Kortvarigt förhöjd exponering (dagar) ökar dödligheten
- Inga studier som visat om långtidsexponering (>år) påverkar dödligheten (men inte
osannolikt eftersom kroniska sjukdomseffekter påvisats)
Sjuklighet
Lika stora eller större effekter än fina partiklar:
- Försämring av kronisk obstruktiv lungsjukdom
- Påverkan på astmatiker
- Kroniska effekter (kognitiv funktionsnedsättning)
Brunecref & Forsberg, 2005 (Eur Respir J.)
Meister et al., 2011
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF

11. Hälsovinster med minskad
användning av dubbdäck
1. Förbud på en gata (dagens situation 50% & 60%
dubbandel lokalgator resp. infarter):
- 8 färre förtida dödsfall
2. Om end 10% på lokalgator & 50% infarter:
- ytterligare 15 färre förtida dödsfall
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Meister K, Johansson C, Forsberg B (2012).
Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on Daily
Mortality in Stockholm, Sweden. Environ Health Perspect.
120:431-436.

12. Livslängdsförkortning per förtida
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
dödsfall?
Livstidsförkortning per dödsfall för partikelexponering
Om bara korttidseffekter:
6 – 18 månader förkortat liv per dödsfall
Om långtidseffekter
>10 år förkortat liv per dödsfall (Stockholm)
Gäller fina partiklar, okänt om samma effekter kan antas för
slitagepartiklarna.

13. Dubbdäcksbegränsning
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
lönsam
förkortning av tiden till 31/3 i södra Sverige och
15/4 i övriga Sverige
• Hälsovinst p.g.a. minskade partikelhalter ca 96 Mkr per år
• Hälsovinst p.g.a. minskat buller ca 150 Mkr
• Kostnaden för slitaget skulle minska med ca 50 Mkr per år.
• Minskning av CO2-utsläpp med ca 25 000 ton och miljövinst för minskade CO2-utsläpp med ca
37 Mkr per år.
• Olyckskostnaden skulle öka med ca 8 Mkr per år.
• Den totala samhällsvinsten blir då +325 Mkr per år för ett dubbdäcksförbud i april.
Trafikverket, 2008: Samlad lägesrapport om vinterdäck–Redovisning av ett regeringsuppdrag

14. Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Åtgärders effektivitet
• Minskad dubbandel
– Mest effektiva åtgärden för att generellt sänka PM10
• Information, förbud, avgifter?
• Minskad hastighet
– Troligen effektiv längs infarterna
• Dammbindning
– Effektivt sätt att sänka maxhalterna då torrt
– Betydligt färre överskridanden längs E4
– Ingen påverkan på överskridanden i innerstaden
• Sopning med nuvarande maskiner
– Ej effektiv metod
• Trädplantering
– Troligen ej effektiv metod (men ska testas)
• Åtgärder som minskar avgaspartiklar men inte leder till att MKN klaras (och PM10)
– Trängselavgifter
– Parkeringsavgifter
– Miljözon för äldre personbilar
– Skärpt miljözon för äldre lastbilar o bussar
– …

15. PM10 halter efter
städning/spolning
Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
och
CMA behandling
jfrt med obehandlad
referensgata
Hornsg (behandlad)/Folkungag
(obehandlad)
Sveav. (behandlad)/Norrlandsg
(obehandlad)
CMA CMA
Spolning
Städning
Spolning
Städning
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
Ingen
VTI rapport 767
2012

16. Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Slutsatser
• Dubbdäcksanvändning i städer…
– … viktigaste lokala källan till partiklar längs hårt
trafikerade vägar
– … måste minska om vi ska klara gränsvärden
– … bidrar till ökad förtida dödlighet och sjuklighet
– … bidrar också till att öka
• buller, vägslitage, ”nedsmutsning”, bränsleförbrukning
– Vilket skall vägas mot de positiva effekterna

17. Christer Johansson, ITM/SU, SLB/MF
Livslängdspåverkan
i Stockholms län
Kvinnor Män Anm.
Medelålder 81.6 år 75.6 år 15 808 dödsfall
Ökning om alla
partikulära
luftföroreningar
försvinner
+ 60 d + 70 d Ca 400 dödsfall
Ökning om alla
slutar röka
+ 400 d + 440 d 27% rökare, RR
1.5 (10-19 cig/d)
Ökning om ingen
får lungcancer
+ 150 d + 200 d 595 dödsfall
Ökning om ingen
begår självmord
+ 100 d + 140 d 256 dödsfall
Ökning om inga
trafikolyckor
+ 30 d + 50 d 71 dödsfall