Dubbat eller odubbat? (Anders Ydenius, Folksam)
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•923 views
Presentation vid Tylösandsseminariet 2014
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Dubbat eller odubbat? (Anders Ydenius, Folksam)
Similar to Dubbat eller odubbat? (Anders Ydenius, Folksam) (6)
More from MHF Tylösandsseminariet
More from MHF Tylösandsseminariet (20)
Dubbat eller odubbat? (Anders Ydenius, Folksam)
- 1. Dubb eller dubbfritt – En konsumentguide baserad på däcktest och olycksdata för olika delar i Sverige. Anders Ydenius Folksam
- 2. Konsumentens val – dubb eller dubbfritt? • Olycksrisk • Partikelutsläpp från däck och vägslitage • Buller • Framkomlighet is/snö
- 3. Skillnad i friktion mellan underlag 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Torr asfalt Våt asfalt Lös snö Packad snö Ruggad is Våt is Friktion (μ) F=μN
- 4. Andel (%) som kör på dubb / dubbfritt vintertid 100 80 60 40 20 0 Sommardäck Dubbfria Dubb Söder Mitt Norr Källa: Trafikverket 2012 %
- 5. Studier på trafiksäkerhetseffekter • Dubb Minst 25% reduktion av upphinnandeolyckor på is/snö (polisrapporterade) (Folksam;Trafikverket 2014) • 20% minskning av dubb 6% färre polisrapp. olyckor (Elvik&Kaminska 2011) • Dubb 42% reduktion av dödsolyckor på is/snö utan antisladd (Strandroth et.al. 2010) • Försumbar skillnad mellan dubb/dubbfritt på torrt & vått underlag (Nordström & Gustavsson 1997, Strandroth 2010) • >25 % dubb främjar friktion för dubbfritt (Tuononen 2013)
- 6. Partikelutsläpp - källor 0.0 5.0 10.0 15.0 20.0 25.0 30.0 35.0 Källa: Naturvårdsverket 2012 Industriprocesser Småskalig vedeldning El- och värmeproduktion Vägslitage/avgas/däck Övrigt % PM10 % PM2,5 %
- 7. Dödsfall i Sverige partiklar vs trafik Partikelutsläpp Trafikolyckor 3400 förtida dödsfall/år (PM10) (Sjöberg et.al. 2009) 163 döda i bil (2012) 30-40 förtida dödsfall/år av PM10 från vägtrafik (Meister et.al. 2012) 8 färre förtida dödsfall/år Stlms län sedan dubbdäcksförbud Hornsg. (Meister et.al. 2013) 23 färre förtida dödsfall/år av PM10 om andelen dubbdäck sjönk från 50% till 10% i Stockholmsregionen (Meister et.al. 2013) 15 (7 vintertid) omkommer i personbil (2012) (Trafikverket) Färre än 1 dödsfall/år räddas med dubbdäck Sverige Stockholms län
- 8. Material 1 - Däcktester motortidningar Genomsnittlig bromssträcka (m) Dubb Dubbfria Nord Dubbfria Euro Torrt Vått Snö Is (m) 25 20 15 10 5 0
- 9. Material 2 - Personbilsolyckor • Polisrapporterade olyckor vintertid 1dec-31mars 2009-2013 • 22500 olyckor • Tre geografiska områden - vägunderlag • Torrt • Vått • Snö • Is Söder Mitt Norr
- 10. Olycksfördelning i % områden / underlag 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Torrt Vått Snö Is Sthlm/Gbg SÖDER MITT NORR Norr 9% barmark 41% barmark 58% barmark Mitt Söder %
- 11. Genomsnittlig bromssträcka (m) i resp område 9.3 Dubb Dubbfria Nord Dubbfria Euro 15.9 10 18.6 10.7 21.5 Söder Mitt Norr Norr Mitt Söder 25 20 15 10 5 0 (m)
- 12. Rekommendation område Söder & Mitt • Med antisladd – Nordiska Dubbfria • Relativt liten skillnad i bromssträcka • Antisladd effektivt även med dubbfritt • 41-58% barmark >> partikelutsläpp dubb • Utan antisladd – Dubbdäck • Hög säkerhetseffekt med dubb på is & snö • Mindre trafikarbete med bilar utan antisladd >> begränsat partikelutsläpp
- 13. Rekommendation område Norr • Dubbdäck • Endast 9% barmark • 17% längre bromssträcka med dubbfritt • Hög säkerhetseffekt med dubb på is & snö
- 14. Rekommendation Storstäder Göteborg, Stockholm, Malmö • Med/utan antisladd – Nordiska Dubbfria • 59% barmark >> partikelutsläpp dubb • Antisladd effektivt även med dubbfritt 14 Titel på presentationen 2014-09-03
- 15. Sammanfattning Område Med antisladd Utan antisladd Storstad Dubbfritt Nordiska Dubbfritt Nordiska Söder Dubbfritt Nordiska Dubb Mitt Dubbfritt Nordiska Dubb Norr Dubb Dubb 15 Titel på presentationen 2014-09-03
Editor's Notes
- Som konsument är det många parametrar att ta hänsyn till i valet av vinterdäck. Du vill helst minimera din olycksrisk men samtidigt inte orsaka onödiga partikelutsläpp eller vägslitage. Du vill helst att däcket skall vara tyst och komma fram på is och snö. Tidningarnas däcktester vill hjälpa med valet av däcktyp. I testerna uppmanas man därför att bedöma vilken typ av körning man har dvs ha en idé om hur stor andel barmark respektive is och snö man kör på. Säg att man gissar på 10% körning på is och snö, skall jag ha dubbdäck då? Den här studien består av trafikolycksdata som har kombinerats med motortidningarnas bromstester för att kunna ge ett mer långtgående stöd i däckval beroende på var du bor.
- Med risk för att slå in öppna dörrar så kan det konstateras att det oftare är sämre väggrepp på vintern än på sommarn. Men hur stor är skillnaden? Friktionen på underlaget bestämmer vilken kraft ett däck kan bromsa med. På sommaren ger en torr vägbana en tillgänglig friktion på ca 0,9µ medan den mer än halveras på snö och is. Du kan däremot påverka den tillgängliga friktionen genom att välja rätt däcktyp. På ruggad is ger dubbdäck generellt 25% mer friktion än dubbfria.
- Så här ser vinterdäcksanvändandet ut för Sverige. I norra Sverige dominerar dubbdäcksanvändandet, där 9 av 10 använder dubbdäck medan det i södra Sverige är ungefär hälften som väljer att köra på dubbdäck vintertid.
- Elvik & Kaminska 2011, minskning av dubbdäcksanvändande med 25% leder till 6% minskning av polisrapporterad olyckor i Oslo, Drammen, Stavanger, Bergen och Trondheim. Citat ur Hjort & Nordström 2005 ”På våt väg är skillnaderna mellan dubbade och odubbade däck försumbara. Däremot har vinterdäcken enligt VTIs undersökningar 10-20 % sämre bromsfriktion jämfört med sommardäck. Det är inte dubbarna, utan gummiblandning och mönsterutformning som ger de största skillnaderna i friktion. ” Strandroth 2010 – 42% reduktion av dödsolyckor, n=242 dödsolyckor under en tioårsperiod >> ca 24dödsolyckor per år vilket sparar ca 10 liv per år Gustafsson et.al 2006) Vinterdäckslagen (1999) minskade dödsolyckorna i med ca3% (4-5 dödsfall) för alla underlag 1dec-31mars (ejsignifikant) Vinterdäckslagen har i genomsnitt räddat 3-5 liv per år. Så vad säger forskningen om säkerhetseffekter för vinterdäck? Här är ett axplock av några studier. Enligt presentationen innan reducerar dubbdäck risken för upphinnandeolyckor med minst 25%. En norsk studie visar att en minskning av dubbdäcksanvändande med 25% leder till 6% minskning av polisrapporterad olyckor i stadsmiljö. En studie av dödsolyckor med bilar utan antisladd påvisar en 42%ig reduktion av olycksrisk med personskada för dubbdäck på is och snö. Omvandlat i sparade liv skulle det motsvara ca XX personer. På torra och våta vägbanor finns några studier som visar att det inte är någon effektskillnad mellan dubb och dubbfritt. En viss andel dubbdäck främjar friktion för dubbfritt genom uppruggning av is och packad snö. Men däck åsamkar också partikelutsläpp…
- Enligt VTI är utsläppen från dubbdäck är 10ggr mindre än slitage av vägbeläggning. Utsläppen från bromsbelägg är 100ggr mindre än vägbeläggning. Emissionsfaktorerna (µg/fordonskm) från dubbdäck är minst en tiondel lägre än avgaser, dessutom betydligt lägre emissionsfaktor för dubbfria däck(Gustafsson 2009). Slitaget som orsakas av dubbdäcksanvändning är den i särklass största källan till icke-avgasrelaterade partiklar (Gustafsson 2001, Icke-avgasrelaterade partiklar i vägmiljön) På TorkelKnutssonsgatan uppmättes 2000-2008 15,5µg/m3 PM10 och 8,6µg/m3 PM2,5 (Johansson 20 Partikelutsläpp kommer i stor utsträckning från vägtrafiken och står för ca 25% av det totala partikelutsläppet enligt siffror från Naturvårdsverket. PM10 som domineras av vägdamm kommer huvudsakligen av väg och däckslitage. Dubbdäcken är den största bidragande faktorn till vägslitaget. Hur påverkar då partikelutsläppen risken för att dö i förtid och hur ser en jämförelse med dödsolyckor i trafikolyckor ut?
- När man beskriver hälsokonsekvenser av föroreningar pratar man om förtida död: Det innebär en förkortad levnadstid pga partikelutsläpp som för partiklar från vägdamm ligger på i storleksordningen 2-3 månader. I Sverige beräknas 3400 personer per år dö i förtid pga av allmäna partikelutsläpp som till en fjärdedel kommer från vägtrafiken. Som jämförelse dör ca 160 personer i personbil varje år. Det är svårt att ange några nationella siffror på hur många förtida dödsfall som skulle sparas om andelen dubbdäck minskade. Det finns några studier från Stockholm som ger en indikation hur många liv som skulle sparas: För Sthlm finns några studier som visar att 30-40 förtida dödsfall orsakas specifikt av vägdamm och som jämförelse omkommer ca 7-10 personer vintertid i trafikolyckor i Sthlm. Några slutsatser från studier från Sthlmstrafiken visar att dubbdäcksförbudet på Hornsgatan lett till 8 färre förtida dödsfall/år sedan förbudet infördes. Riskberäkningar ger att en minskning av dubbdäcksandelen i Stockholm från 50% till 10% skulle leda till 23 färre förtida dödsfall. (Meister 2013) Om man jämför med trafiksäkerhetspotentialen bedöms dubbdäck kunna rädda färre än ett liv per år i Stockholms län. Referenser: Slitage >> Vägbeläggning 110 000 ton/år, däck 10 000 ton/år, bromsbelägg 1000 ton/år (Gustafsson VTI 2001) Förtida död….. 3100-3400 förtida död/år Sverige, orsakat av partiklar - avgas+uppvärmning+industri+bakgrundsdamm+Vägdamm, (Sjöberg et.al. 2009) 30-40 förtida död/år Sthlm, (Meister et.al. 2012) Orsakat av vägdamm (Vägslitage+Däck+bromsbelägg) 2000-2008. 8 färre döda/år av PM10 tack vare dubbdäcksförbudet Hornsgatan enl hälsokonsekvensberäkning (Meister 2013,Umeå Univ). 8+15 färre döda/år av PM10 om andelen dubbdäck sjönk från 50% till 10% i Stockholmsregionen (1,6milj.inv) (Meister 2013,Umeå Univ). Sedan dubbdäcksförbuded infördes på Hornsg hardubbdäcksanv sjunkit från 60-70% till 30% (Johansson 2011). 20-25% lägre partikelalt om halverad användn av dubbdäck, (Gustafsson 2004 VTI Åtgärdsprogram Sthlm län) Förtida död: Innebär en förkortad levnadstid på i genomsnitt 2-3 månader, Jmf om alla skulle sluta röka så skulle livslängden öka 1år
- Plocka ev bort för att spara tid ?! Vi har räknat ihop medelvärdet för tidningstesternas bromstester för samma typ av underlag som i olycksmaterialet. Däcktyperna delades in i dubbdäck, dubbfria och sk centraleuropeiska däck. Det är inte förvånande att dubbdäcken i genomsnitt ger störst skillnad på is gentemot dubbfritt.
- I den här studien har använts 22500 polisrapporterade olyckor som inträffat vintertid 2009-2013. Materialet delades in i tre geografiska områden, Söder - nedanför Göteborg, Växjö och Västervik, Mitt -från Jönköpings län och upp till Värmland/Uppsala län och Norr-Dalarna, Gävleborg och uppåt. I varje olycka noterades vilket vägunderlag som rådde så att vi fick en fördelning av vägunderlag i de tre områdena.
- I olyckorna i södra Sverige var det barmark i 58% av fallen jämfört med 41% barmark i mellersta Sverige. Norra Sverige hade däremot endast barmark i 9% av olyckorna. Stockholm och Göteborg hade en fördelning som mer påminner om södra Sverige med 59% barmark. Den här delen av analysen användes sedan för att vikta mot tidningarnas bromstester.
- Den här bilden visar den genomsnittliga bromssträckan för dubbdäck, dubbfria och centraleuropeiska däck från tidningarnas bromstester. Bromssträckan omräknad efter hur underlaget fördelat sig i de olika områdena. I Södra Sverige så ger valet av dubbdäck en försumbar förbättring av bromssträcka med den fördelning av underlag som råder där. I mellersta Sverige är skillnaden större till dubbdäckens fördel men fortfarande så liten att något generellt råd att välja dubbdäck inte kan motiveras. I norra Sverige ger dubbdäcken en klart större fördel som konsekvens av den stora andelen snö och is vintertid. Vi har i den slutliga rekommendationen av däckval också tagit hänsyn till de utsläpp som orsakas av dubbdäck. Så vår rekommendation blir med avvägningen mellan miljöeffekt och trafiksäkerhet som följer:
- Här ser vi den friktion som kan uppnås på ruggad is, ca 0,2 my med det bästa däcket. Här syns hur stort övertag dubbdäcket har när det gäller friktion på is. Det dubbade däcket har ca 25% mer friktion på is. Hur fördelar sig vinterdäckstyperna på våra vägar?....