Introduktion till medling

Inledning till medling vid brott och i
vissa tvister
POLAMK Mars 18, 2019
Henrik.Elonheimo@thl.fi

18.3.2019 1
Fakta om mig
• Juris doktor från Åbo
• Doktorsavhandling år 2010: Nuorisorikollisuuden
esiintyvyys, taustatekijät ja sovittelu. (Youth Crime.
Prevalence, Predictors, Correlates, and Restorative
Justice.)
• Tema som jag har forskat:
– Restorative Justice och Victim-Offender Mediation (Hurdan är den
restorativa teorin i böcker och på vilket sätt syns det i den finska
medlingspraktiken?)
– Longitudinal criminological study (T.ex: Hur allmänt är brottslighet,
vilka faktorer finns bakom brottsligt beteende)
Elonheimo / THL

FinnCrime Studie
Hur allmän är kriminalitet i ålder 15-30 enligt
polisregistret?
Elonheimo / THL 218.3.2019

Allmänhet av brott bland pojkar, ålder 16-20
• 23% mistänkta i polis register
• Allmänhet av olika typ av brott
• Egendom 318 11%
• Trafik 314 11%
• Våld 205 7%
• Rattfylleri 152 5%
• Droger 106 4%
Alla brottstyper korrelerade med varandra
• Hur många brott per person?
0 brott 2205 77%
1-2 425 15%
3-5 120 4%
>5 116 4%
Hög nivå av kumulering: det mest aktiva 4% begått 72% av alla brott
Elonheimo / THL18.3.2019 3

Brott på ålder 15-30
Elonheimo / THL 4
• 2304 (43%) av dom född i Finland i 1981 var i polisregister som misstänkta
– Av män 1626 (60%)
– Av kvinnor 678 (25%)
• Tillsammans över 16,400 brott
– Egendoms- och trafikbrott var de mest allmänna brottstyper; deras andel av alla
brott var 68%
– Sexualla brott var det mest sällsynta brott (mindre än 1%)
18.3.2019

Elonheimo / THL 5
• Män: det mest kriminellt aktiv 1% av män begått 34% av
alla mänskliga brot
– Mer än hälften (53%) av alla mänskliga brott begått av
3% av män
• Kvinnor: det mest kriminellt aktiv 1% av kvinnor begått
57% av alla kvinnliga brot
• Av alla: det mest kriminellt aktiv 1% begått 42% av alla
brott
Koncentration av brott, ålder 15-30
18.3.2019

Ålder Risk faktor >5 brott 1-5 brott Inga brott
8 Bor utan 2 biol. föräldrar 43 22 14
18 Skillsmässa av föraldrar 64 38 27
8 Låg utbildningsnivå av
föräldrar
82 73 61
8 Psykiska problem enligt
lärare
26 23 13
8 Behov av hjälp enligt
läraren
19 12 6
8 Dålig skol framgång 25 20 15
8 Mobbar andra elever 44 37 28
18 Psykiska problem enligt
egen uppskattning
44 25 26
18 Sjävmordstankar/försök 12 8 6
18 Daglig rökning 85 59 29
18 Regelbunden
alkoholmissbruk
47 22 6
18 Drogmissruk 28 12 4
18-23 Psykiatrisk diagnos 59 16 7
Prevalens av psykosociala problem i olika grupper enligt hur aktiva brottslingar de var
18.3.2019 Elonheimo / THL 6

OLIKA SÄTT ATT HANTERA KONFLIKTER
• Undvikande av konflikt eller den andra parten
– Allmän, men löser inte de grundläggande problem och inte förbättrar
människorelationer
• Våld
– Omoralisk och olaglig
– Expanderar, förlänger och amplifierar konflikten
• Förhandling
– Förutsätter jämliket mellan parter som inte alltid finns i brottmål / konflikter
• Rättsväsen (formell rätt)
– Långsam, dyr, löser inte basproblem, offret kanske blir ett offer en gång till
(Nils Christies idé om offrett som dubbelförlorare), experter har makt,
åtminstone den andra parten förlorar
• Restorative Justice (RJ) / medling (informell rätt)
– Möjliggör dialogen och möte, medlare garanterar maktbalansen, parter själva
får makt, båda parter kan vinna, möjligt att diskutera också bakomliggande
problem, snabb, mer konstruktiv sätt än de andra
18.3.2019 7Elonheimo / THL

Upplevelse om harm som
-granne
-konsument
-arbetstagare, arbetsgivare
-familj medlem, etc.
Kontakt till jurist
Kontakt till den andra
parten
Rättsväsen,
domstol
Även om konfliker är allmänna, full domstolprocess är ett
exceptionellt fenomen
 Vi behöver andra sätt
att hantera konflikter och
garantera ”access to
justice”

OLIKA FÄLT AV RESTORATIVE JUSTICE:
DEN MODERNA MEDLINGSRÖRELSEN
• Familj
– Medling i familjkonflikter, särskilt vid skilsmässor
• Församling som en serviceproducent
• I Norge är medling även obligatorisk om paret har barn och vill skilja sig
– Family Group Conferencing (en viktig urform av RJ från Nya Zeeland)
• Skola
– Konflikter mellan elever / lärare
– Konflikter kan medlas av andra elever eller vuxna eller dem kan sändas till en
medlingsbyrå
• Kamratmedlingsprogram Verso (vertaissovittelu)
• Arbetslivet
– Särskilt så kallade varma konflikter som mobbning
• Doktorsavhandling av Finlands Forum för Medling ordförande Timo Pehrman (2012)
Paremmin puhumalla. Restoratiivinen sovittelu työyhteisössä.
– Kalla konflikter: arbetsmarknadsförhandlingar (riksförlikningsman)

• Grannskap, närmiljö
– Tvister mellan grannar (www.naapuruussovittelu.fi)
– Krosskulturell medling (www.depolarize.fi)
– Miljömedling: t.ex. några fall i Åbo: rivning av gamla hus, boende
nära avstjälpningsplats
– Gatumedling (Aseman lapset / Stationens barn)
– Stormöte i Norge (gängvåld)
• Rättsväsen
– Tvister: Alternative Dispute Resolution
• Olika åsikter mellan forskare om hur bra RJ-teorin passar för civila tvister,
men i alla fall har tvister och brott många gemensamma drag
• Tvister medlas mer och mer i domstolar (föregångare Esbo och Uleåborg)
• Ganska få tvister i medlingsbyråer
– Brott: Victim-Offender Mediation (VOM): medlingsbyråer
• Internationella konflikter
– Fredsmedling

Den lagliga statusen av RJ aktörer i Finland
• VOM är reglerad av en speciell lag (Lag om medling vid brott och i
vissa tvister, i kraft 2006)
– Koordinerad och utvecklad riksomfattande av THL
• Nästan alla andra fält av medling är projekter som utförs av olika
slags föreningar (som Finlands forum för medling eller Stationens
barn)

Prof. Risto Koulu 2010:
”Alternativ konflikthantering och dess
flaggskepp medling har på goda
grunder ansetts vara nutidens
stärkaste rättslig megatrend.”

18.3.2019 17
https://www.coe.int/en/web/prison/home/-/asset_publisher/ky2olXXXogcx/content/recommendation-cm-rec-2018-8
Internationella normer
av Europeiska
Unionen och FN
Elonheimo / THL

VAD MENAR RESTORATIVE JUSTICE?
• RJ ger brottsmedling (och andra restorativ praktik) en
akademisk bakgrundsteori (rättsteori)
– I Finland, brottsmedling är den mest synbar uttryck av RJ
• På finska: korjaava oikeus?
• På svenska: reparativ rättvisa?
• I litteratur, olika begrepp har använts som pekar åt
detsamma idéer
– creative / real / relational / human / transformative justice
– peacemaking criminology
– participatory conflict solving
…men RJ är den mest etablerade termen sedan 1990-
talet

Restorativa rättens kärndefinition:
Alla parter som brottet har påverkat samlas ihop
med hjälp av en medlare (eller annan
sammankallare) för att diskutera brottet (vad
har hänt), dess konsekvenser (vad har det
menat för alla parter) och vad borde man göra
åt det.

Vad är medling?
Medling är en informell men strukturerad
process, där parterna i en konflikt, med hjälp av
en tredje opartisk part, talar om konflikten och
om gottgörelse. Parternas behov och intressen
är i centrum.
(Mark Umbreit 1995)

Lag om medling vid brott och i vissa tvister 1§
Med medling vid brott = en avgiftsfri tjänst där det ordnas
möjlighet för den misstänkte och brottsoffret att genom en
opartisk medlares förmedling mötas i förtrolighet för att
behandla de psykiska och materiella skador som ett brott
orsakat offret och att på egen hand försöka komma
överens om åtgärder för att gottgöra dessa skador.

De huvudsakliga former av RJ
1. VOM (bara parter deltar, ”one-to-one”)
2. Conferencing (också stödpersoner deltar)
3. Circles (även medlemmar av yttre
samfundet deltar)

Den restorativa metoden
• I princip alla metoder som lindrar konflikten och ökar belåtenhet av parter
• I praktiken den mest allmänna metoden är att parterna träffar varandra
(med hjälp av en neutral sammankallare)
– Om parterna inte vill träffas, kan medlare förmedla avtal mellan dem (shuttle
diplomacy), men en sådan process är inte helt restorativ
• RJ bilder ett kontinuum, och restorativa principer kan förverkligas mer eller
mindre i olika tillämpningar av RJ
– Family group conferencing är en något slags idealmodel av RJ
– Brottsoffermedling (VOM) lider särskilt av en brist av stödpersoner = den sociala
kretsen av VOM är mer begränsad än vad den restorativa teorin skulle
rekommendera
• Ytterligare är VOM en ganska kort intervention

Två olika sätt att medla
1. Fasilitativ
=medlare hjälper, men bestämmer inte om uppgörelsen, parter själva
avgör hurdant beslut de vill fatta
-medlare borde inte ens ge sit egna förslag till avgörande
Vs.
2. Evaluativ
=medlare tar ställning och föreslår/fattar beslut (t. ex. skiljeman,
riksförlikningsman)

25
Modeller av retroaktiv kontrol av brottslighet
• Retributiv (betonar straff)
• Rehabilitativ (betonar vård)
• Restorativ (medling som metoden)
Eller en kombination av dessa.
18.3.2019 Elonheimo / THL

RJ-teoretiker påstår att:
• Brott är mera en kränkning mot offret &
människorelationer än lagen / staten
•Konflikter hör till parter, inte till staten eller experter
(som borde inte “stjäla” konflikter”)
•Statens intressen att straffa är sekundära
• För att ordentligt hantera konflikter, räcker det inte till
att mäta straffet eller bestämma hurdan vård eller
summan av kompensation vore riktiga
RJ är ett alternativ till straff och vård

RJ SOM EN NY KRIMINALPOLITISK
PARADIGM
Både den retributiva och den rehabilitativa kriminalpolitik
har i stora drag kritiserats för detsamma problem:
– för formella
– för dyra
– för långsamma
– passiverar parter, det är bara myndigheter som har en aktiv roll
– inte effektiva, ganska dåliga resultat
• parter är inte nöjda
• återfallsbrottslighet är allmän
• det är inte säker om offret får skadestånd på riktigt även om den
har dömats

Elonheimo / THL 28
Duodecim 2017;133:2351–6
18.3.2019

KRIMINALPOLITISKA MODELLER: Hur avviker RJ från de andra?
RETRIBUTIV REHABILITATIV RESTORATIV
Focus Brottslig gärning Gärningsmannen Brottskador
Medel Straff Vård, rehabilitering Möte, dialog
Central aktör Rättsliga myndigheter Social- och
hälsomyndigheter
Parter, medborgarna
Mål Juridisk-moralisk
balans, avskräckning,
inkapasitation, laglig
procedur, procedural
sanningen räcker (vs
materiell sanningen)
Beteende som inte bryter
normer
Att reparera alla skador
och människörelationer
& hindra nya brott
Offrets
stälning
Sekundär, brott är mot
staten och lagen
Sekundär, focus på
gärningsmannen
Central, brott är mot
offret och mänskliga
relationer
Hur mäter
man
resultaten?
Hur säkert kriminell får
straff och hur tung det
är
Beteende enligt normer 1. Belåtenhet av parter
2. Lindrigare och
sällsyntare
återfallsbrottslighet

Medling vid brott och i vissa tvister: Viktiga
milstolpar:
• 1983: Verksamhet började som en projekt i Vanda
• 2006: Medlingslagen i kraft; medling tillgänglig i hela
landet
• 2016: THL ansvarig för nationell utveckling och
koordinering (före detta regionförvaltningsverk)
• 2017: Mer än 15 000 fall om året
• 2018: Stadsbidrag ökade (är nu 7,1 miljoner euro)

Lag om medling vid brott och i vissa tvister
• Lagen behövdes för medling fanns endast i vissa större städer, och
resultatet av medling kan påverka straffprocess
– Likhet inför lagen
• Ganska kort och flexibel; ger bara ramer och lämnar utrymme för
utveckling av olika modeller och metoder vid medlingen
• Få förändringar innehållsmässigt
– Lagen för det mesta bekräftade vad som redan var praktiken
• Staten ersätter kostnader (statsbidrag)
– Medling kostar ingenting till parter

Hur är medlingsservicen administrerat i Finland
Social- och hälsovårdsministerium
THL
Medlingsbyråer (18)
18.3.2019 34
Delegationen för
medling vid brott
Elonheimo / THL

Rikos- ja riita-asioiden sovittelun
palveluntuottajien toimialueet 2018
Aluejaot © MML, 2017
Lapin sovittelutoimisto
Rovaniemen, Ranuan ja
Posion sovittelutoimisto
Vantaan sovittelutoimisto
Päijät-Hämeen
sovittelutoimisto
Ålands medlingsbyrå
Varsinais-Suomen
sovittelutoimisto
Satakunnan
sovittelutoimisto
Pirkanmaan
sovittelutoimisto
Etelä-Pohjanmaan
sovittelutoimisto
Keski-Suomen
sovittelutoimisto
Pohjanmaan
sovittelutoimisto
Pohjois-Suomen
sovittelutoimisto
Kymi-Saimaan
sovittelutoimisto
Pohjois-Karjalan
sovittelutoimisto
Pohjois-Savon
sovittelutoimisto
Länsi-Uusimaan
sovittelutoimisto
Helsingin sovittelutoimisto
Kanta-Hämeen
sovittelutoimisto
18 medlingsbyråer täckar hela landet

THLs uppgifter gällande medling
• Väljar serviceproducenter
• Delar statsbidrag till serviceproducenter
• Handleder och bevakar medlingsbyråer
• Organiserar vidareutbildning till medlare
• Samlar och publicerar statistik om medling
• Lokala serviceproducenter organiserar medlingsbyråer och rekryterar
personalen och voluntära medlare, tränar dem och är ansvariga för
att övervaka och stöda deras arbete
• Serviceproducenter kan vara olika slags organisationer
– Kommuner (11)
– Föreningar (7)

Utgångspunkter för ”THL-medlingen”
• Mål av all verksamheten:
– Enhetlighet och god kvalitet i medlingsservice
• Servicen borde vara samma för alla i hela landet
– Öka mängden av medlingsfall
• Frivilliga medlare är en stenfot av medlingsservicen
• Den restorativa rättsteorin, medlingslagen och
internationella normer styr medling
• T. ex. THL handbok för frivilliga medlare erbjuder mer
detaljerat praktisk hjälp för såna frågor som förekommer
i medlingspraktiken

Professionella arbetare i medlingsbyråer
• Cirka 100
• Ledare 18, handledare 68 ja andra personal 14
• Rekryterar, övervakar ja handleder frivilliga medlare
• Måste ha en lämplig högskole-examen
• Kan själv också medla

Frivilliga medlare
• Cirka 1200
• Får endast kostnadsersättning
• Medlare måste
– Ha genomfört grundkursen och
– Annars ha en sådan utbildning, skiclighet och erfarenhet, som det krävs för att sköta
uppgiften ordentligt och
– Annars vara lämpliga för att vara medlare
• Grundkursen: circa 50 timmar kontaktundervisning
• Fortutbildning:
• Våld i nära relationer (170 timmar)
• Barn & ungdomar (100 timmar)

Frivilligarbete och medling
• Totalt 1,4 milj. finländare gör frivilligarbete
• Medling är en ganska lockande form av det

Medling är särskilt krävande frivilligverksamhet
• Det finns höga kvalitetskrav för medling (och det höjs hela tiden)
– Nya krav för medling speciellt av våld in närrelationer
• Medlare måste följa restorativa principer och enhetliga procedurer
• Medlares verksamhet är kontrollerad av THL
• Ärenden i medling är ytterst viktiga för kunder
• Ärenden måste behandlas på ett opartiskt och rättvist sätt
• Medlare måste kunna stödja dialog och uppmuntra alla parter med i
dialogen
• Medlares uppgift kan jämföras till myndighetsverksamhet och
rättsservicer
• Medling kan påverka rättsmyndigheters beslutfattande och rättsprocess
• Medlare är bunden av hemlighållande
• Medlare måste kunna uppskatta parternas behov av stöd och andra
servicer

Hurdan är en bra medlare?
• Lyssnar aktivt, observerar situationen hela tiden
• Medlare måste ligga bara i bakgrunden (fasilitator)
• Goda seder
• Klar och finkänslig kommukation så att parter tydligt förstår vad medlingen menar
• Rättvis (drar upp gränser om det behövs – t.ex om offret kräver alltför mycket
kompensation)
• Ledarskap: förmågan att leda ordet och hela situationen så att det är trygg och rättvis
för parter
• Medlare måste känna till juridiken till en vis grad, men medlingen är inte en mini-
rättegång
• Känner till gränser av sin roll: är varken domare eller terapeut
• Tålamod
– Ofta processen av konflikten är icke-lineär, svåra situationer kan utlösa sig
överraskande snabbt efter patten om medlarna är tålmodiga
• Identifierar deras egna känslor och kan behärska dem på ett professionellt sätt
• Beredda att lära mera och utveckla sig (lifelong learning)

Rekrytering av frivilliga medlare
• Beaktas ska sökandens människobilden, motivation, skicklighet i
människorelationer
• Personal livet ska vara i balans
• Motivation att bli en medlare ska inte bero på behov av behandla egna
problem
• Medlare borde inte ha obehandlad problem gällande trauma eller våld eller
seriösa konflikter i personal livet
• Medlare borde inte ha en (grav) kriminell bakgrund
• Rekrytering av medlare till enskilda fall: De professionalla arbetare i
medlingsbyrån ska välja medlare som är lämpliga för var och ett fall p.g.a.
deras erfarenhet och kompetens.

Vem kan skicka ärenden till medling?
• Parter eller deras föräldrar
• Polis (84%)
• Åklagare (13%)
• Andra myndigheter (som social arbetare)
– Undantag: bara polis eller åklagare kan sända våld i nära relationer till
medling

HURDANA BROTT KAN MEDLAS I FINLAND?
• (Nästan) alla slags brott
– Brott som bedöms vara lämpliga för medling med beaktande av brottets art och
tillvägagångssättet, förhållandet mellan parter samt övriga omständigheter som
helhet
– Den misstänkte måste bekräfta de huvudsakliga sakförhållandena i händelseförloppet
– Medlingen måste ligga i offrets intresse
– Medling är inte tillåten i brott mot minderåriga, om offret p.g.a. brottets art eller sin ålder
är i behov av särskilt skydd
– Parter måste vara kunniga att förstå vad medling menar
• Medling är möjlig vid alla faser av straffprocessen
– Behandling eller avgörande av ärendet vid en polis- eller åklagarmyndighet eller
en domstol utgör inget hinder för medling
• Både målsägandebrott och brott under officiella åtalsrätt kan medlas likaväl
• Likaväl barns / ungdomars / vuxnas fall kand medlas
• I sista hand, medlingsbyrån bestämmer om fallet kan medlas eller inte

VILKA TVISTER KAN MEDLAS?
• Tvister kan medlas, om medling kan anses vara en ändamålsenlig
åtgärd
• Medling kan tillämpas ai sådana tvister i vilka åtminstone en part är
en fysisk person

Avtal som fattas i medling
-Statistiker visar att minst 3 från 4 medlingar
resulterar i ett avtal
-Oftast avtalen också hållas i verkligheten
Sätt att ersätta (prevalens i 2017):
• immateriel (65%), e.g. ändring in
beteende, ursäkt
• monetär (32%)
• arbete (2%)
• Eller en kombination

Vad menar medling medling för straffprocessen?
• Medling kan påverka rättsprocessen på olika sätt:
– Polis kan avbryta förundersökning
– Åklagare kan låta bli att väcka åtal
– Domare kan straffa lindrigare eller inte als
• Rättsmyndigheter värderar varje fall individuellt och bestämmer hur
mycket medling påverkar deras avgöranden
• Målsägandebrott: om offret inte mer kräver straff, rättsprocessen
tar slut
• Brott under officiell åtalsrätt: åklagaren kan antingen väcka åtal
eller inte p.g.a. egen bedömning
– allmänt intresse
• Parter kan ansöka för att domaren ska bekräfta avtalet och på så
sätt göra det verkställbar

Medling händer “i skuggan av lagen”
•I medling är man inte helt bunden till lagtext (medling är
inte exakt lagskipning), men i alla fall borde medlare inte
befrämja avtal som tydligt bryter mot rättvisan eller
de grundläggande värden av vårt juridiska system
•Om medlarna inte är säkra om ett förslag till avtal är
måttligt, kan de ta en paus för att konsultera experter
•Medlare ska också balansera maktrelationen mellan
parter

Menar RJ att vi återvänder till vilda västern
typ av rätten? Blir straffrätt privat?
Nej, för
• Medlare säkrar parternas trygghet, balanserar deras
maktförhållande och ser till att avtal är rimliga
• Medlare har genomgått en viss träning
• Medlingsmetoden är strukturerad och följer restorativa
principer och värder
• Medling är frivillig och parter kan alltid vända sig till den
officiella rättsväsen
• Vår utvecklade uppfattning av de moderna mänskliga
rättigheterna styr också medling

Medling som en mänsklig rättighet
Den finska grudlagen:
•Det allmänna skall främja den enskildes möjligheter att
delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut
som gäller honom eller henne själv (14§)
•Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha
rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor
som gäller dem själva (6§)

VIKTIGASTE RESTORATIVA VÄRDEN OCH
PRINCIPER
•Några av värden i medling är viktigare än andra
1) Primära: våldsfrihet, aktningsfull dialog, trygghetskänsla
2) Relativt viktiga (finns några undantag): konfidentiell dialog, frivillig
deltagande
3) Bara byprodukter av en god process: ursäkt, nåd, god vilja, generositet,
förståelse, inlärning, sämja

”Empowerment”
• Parterna själva är de bästä experterna i sitt egna fall
• Delaktighet: parterna är aktiva och kan själva ta ansvar för lösningen
• Medlare bara skapar omständigheter för deras fredligt möte
• Parterna får svar på sina frågor
– ”Varför mig?”
 Genom aktiv deltagande lär parter sig mera (än i domstolen) och blir
mentalt mer bundna med hela processen och dess resultat
 Om man lysnar på gärningsmannen, som kan fullt ta del i processen,
och respekterad som en människa, ökar det hans/hennes förplikelse till
processen och dess resultat

Men: parter har ingen gränslös makt
• Medlare ska försäkra måttlighet
• Avtal får inte bryta mot grundläggande rättssystems
principer och goda vanor
• Åklagare kan föra ärendet till domstolen om det är fråga
om brott under officiell åtalsrätt, även om parter inte vill
det

Andra restorativa principer
• Det är viktigare att tillfredställa offrets behov än att
straffa gärningsmannen
– Båda parters behov ska beaktas
– Medlingslagen 17§: medlaren måste informera parter om servicer
• Syftet är att reparera alla brottskador på ett heltäckande
sätt
– Mentala, psykiska
– Sociala
– Materiella

• Gärningsmannen ska ta ansvar
– Det är svårare att neutralisera ansvaret om man träffar offret och
hör sin berättelse
– Inte domestication of violence
– Forutsättning redan i lagen (3§)
• Att delta i medling och att ingå avtal är frivilligt
– Frivillighet motiverar
…Restorativa principer fortsätter

• Dialogen ska vara öppen och högaktningsfull
– Parter kan säga vad de vill med egna ord
– Medlare hjälper parter att kommunicera med varandra på ett
konstruktivt sätt
– Parter vill bli hörd och bli bemött på ett respektfullt sätt
– Diskussion borde vara konfidentiell
• Förtroendefullhet är huvudregeln i medlingslagen
• Människosyn & reintegration:
– Brottet dömas, inte förövaren
– Man borde försöka integrera förbrytare tillbaka till samhälle

OLIKA SÄTT AT SAMTALA
1. DEBATT
-Typexempel: akademisk debatt
-Mål: klara sakfrågor
2. FÖRHANDLING
-Typexempel: affärsliv
-Mål: nå avtalt
3. DIALOG
-Typexempel: medling
-Mål: lära sig att förstå andra människan, avtal bara som byprodukt

• Inlärning: diskussion är ett effektivt sätt att lära normer
och förståelse av andra människors synpunkter och
känslör
– Medling har kallats ”en lektion av empati”
– Inte förebråelse: den är däremot mindre effektiv och kan leda till
en socialpsykologisk motreaktion (trots)
18.3.2019 60
Elonheimo / THL

• Roll av medmänniskör och stödpersoner
– Bästa resultat kan nås om alla inblandade parter deltar i den
reparativa processen
– RJ ska förstärka sociala band
– Med ska inviteras människor som kan bäst kontrollera och stöda
parter
• Till domstolen däremot inviteras dom som kan mest skada
motparten
– Conferencing approach
– Medlingslagen 18§: stödpersoner är tillåtna redan nu

• Rum för känslör
– RJ är inte bara ett sätt att hantera konfliker utan också ”en
emotionell strategi”
– Det finns många känslör i spel, särskilt skam, som man måste
erkänna och leva ut
 katarsis
– Syftet är att parter kan efteråt t. ex. träffa varandra på gatan utan
rädsla eller hat

• Rehabilitering: reparering av bakgrundsproblem
– Den mest effektiva kriminalpolitiken består av kombination av
restorativa och rehabilitativa rätten
– Efter brott är parter ofta mottagliga att tala om olika
vårds/stödsalternativ
– Trots att man erkänner olika psykosociala problem bakom brott,
menar det inte att förbrytare slipper ansvar: han/hon är ansvarig
för att förbättra offrets och sin egna situation
”You may not be responsible for getting knocked down, but you are
responsible for getting up again”
18.3.2019 63
…Restorativa principer fortsätter
Elonheimo / THL

DEN KRIMINALPOLITISKA PYRAMIDEN
Sådan här kontrol vore mest effektiv och mest etisk: RJ samt
rehabilitering som standardvärde, och om de inte lyckas,
följer mer repressiva interventioner:
Restorativ rätten
Avskräckning
(formell och straffande rätt)
Inkapasitering
(fängelse)
Rehabilitering

Elonheimo / THL 65
“Policing works, prison doesn’t”
18.3.2019

• RJ möjliggör kreativa lösningar som gynnar båda parter
– Lösningar är inte direkt bundna till det formella rättssystemet
– Arbetsavtal är från en teoretisk synvinkel särskilt pedagogiska,
speciellt för ungdomar och barn
• De faller direkt på gärningsmannen (och inte på föraldrarna)
• Processen kan justeras enligt parternas behov och på basen av
konfliktens natur (mer eller mindre omfattande och tidskrävande)
• Avtal som byprodukter: viktigaste är att processen är restorativ
– Ju restorativare procedur, desto mer sannolikt att
• Parter är nöjda och når ett avtal
• Gärningsmannen inte återfaller i brott

• Säkerhetsutredning behövs bara av dom som har tillträde till hel
databas (många personers uppgift)
– Till dessa personer hör bara de annstallda i medlingsbyråer och det gäller
bara nya anställningar
• I rekrytering anväds intervju och CV
– Möjlig kriminell bakgrund kan frågas
• Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i
verksamhet bland barn möjliggör utredande av kriminell bakgrund av
frivilliga medlare som jobbar med barn
18.3.2019 67
Kooste huhti-joulukuu 2018 asiakaspalautteista (N=931)
Kundrespons: nästan maximal belåtenhet
Elonheimo / THL

IDEALMODELL AV DEN RESTORATIVA PROCESSEN
1. SOLITÄRMÖTE PÅ FÖRHAND
-Medlare berättar parter vad medling innebär och utreder om dom har viljan och krafter att försöka den
-Förbereder parterna för det gemensamma mötet
-Om parter får tillräckligt baskunskaper på förhand, kan de i sammöte koncentrera sig mer på dialogen
2. SAMMÖTE, GEMENSAMT MÖTE
-Ett eller flera
-Fokus på dialogen
-Genomgång av händelserna
-Kartläggning av möjliga lösningar
3. UPPFÖLJNING OCH NYA MÖTEN OM DET BEHÖVS
-Det ökar offrets säkerhet, om det kontrolleras att avtal uppfyllas och brottet har inte förnyats
-Behövs särskilt i långvariga mobbningsfall eller våld i närrelationer

Så kallad Resto-metod (Maija Gellin)
Tema i restorativ medling process:
• TEMA 1: Fakta
• Vad har hänt? Var och en har sin unik och värdefull åsikt.
• TEMA 2: Känslor
• Vad kände du? Tankar påverkar känslor och känslor påverkar beteende.
• TEMA 3: Andra människor
• Hurdan krets av människor har konflikten påverkat? Man ska lära sig empati
och hur skall andra människor beaktas.
• TEMA 4: Lösning
• Vad behöver parter för att lösa konflikten? Det hjälper att identifiera behov som
var och en har.
• TEMA 5: Avtal
• Vad ska man skriva ner? Förtoende och krafter ökar mellan parter.

Vad diskuteras på en medling?
• Vad hände?
• Hur påverkades du?
• Vilka andra blev påverkade av konflikten? (familj, släkt, vänner, arbetet osv.)
• Vad kände du?
• Vad kände de andra?
• Vad behöver hända för att morgondagen skulle vara bättre än idag?
• Vad vill du ha / vad behöver du för att komma vidare?

Videor för att distribueras:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLV8_D7-
jawHQLlGh8wlvV25sDy5duYPxJ
Ni kan hitta länken via våra websidor: thl.fi/sovittelu

Informationskällor
Medlingslagen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2005/20051015
Institutet för hälsa och välfärd:
https://www.thl.fi/sv/web/thlfi-sv/teman/informationspaket/medling

TACK!
VI SKA FORTSÄTTA SAMARBETE!
FEEDBACK:
HENRIK.ELONHEIMO@THL.FI

Övriga dior

BRA ATT LÄSA
• Braithwaite, John (2002) Restorative Justice & Responsive Regulation. Oxford
University Press.
• Christie, Nils (1981/1983) Limits to Pain / Piinan rajat. (En klassiker.)
• Elonheimo, Henrik (2010) Nuorisorikollisuuden esiintyvyys, taustatekijät ja sovittelu.
Turun yliopiston julkaisuja, Annales Universitatis Turkuensis, C 299, Turku.
(Doktorsavhandling, finns i nätet: http://www.doria.fi/handle/10024/59505)
• Poikela, Esa (2010) Sovittelu. Ristiriitojen kohtaamisesta konfliktien hallintaan. PS-
kustannus. (Innehåller artiklar av experter om många olika typer av medling)
• Elonheimo H & Kuoppala T (2018) Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2017. Tilastoraportti
28 / 2018. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. ISSN 1798-
0887. http://www.julkari.fi/handle/10024/136586

Utvecklingsprogram för medling 2016-2020
• Syftet är att kunder ska ha samma möjlighet
att få bra medlingsservicer oberoende var
de bor
• THL är ansvarig för programmet men det
görs i samarbete med medlingsbyråer

Handboken för frivilliga medlare
• Ska finslipades och publiceras i näten snart
• Mål:
– Att samla ihop särdrag, principer,
rekommendationer, bra praktik och normer
gällande frivillingmedling
– Att hjälpa medlare och säkerställa att de mår bra i
deras job och är behandlade alla på samma sätt
• Obs:
– Ändå vill vi inte förlora medborgerlig aktivitet och viss
flexibilitet och ”bondförnuft” som är värdefull i medling
– Medling är informell rätt och borde inte regleras för hårt heller
– Vi ger mer anvisning än bindande befallningar

Handboken innehåller t.ex.:
– Uppgifter av de anställda och frivilliga medlare
– Kompetenskrav, plikter och rätter av medlare
– Träning för medlare
– Ledning av frivilliga medlare, t.e.x. utvecklingssamtal
– Par arbete
– Säkerhetsfrågor
– Kostnadsersättning för medlare
– Hur kan medlingsbyrån stödja det att medlare orkar jobba och mår
bra
– Hur ska det ta slut att jobba som frivilliga medlare
– Bra praktik av olika byråer

Urvalskriterier gällande medlare av barns och
ungdomars ärenden
• Medlare måste ha avlagt först baskursen
• Efter basutbildningen har medlare medlat aktivt för ungefär minst ett
år, deltagit i möten och utbildningar organiserat av medlingsbyrån
(eller på annat sätt skaffat motsvarande erfarenhet av medling)
• Medlares personliga egenskaper måste vara lämpliga
• Medlare måste vara motiverad och engagerad att medla barns och
ungdomars ärenden
• Medlare deltar aktivt i samarbete med medlingsbyrån
18.3.2019 79
VIDAREUTBILDNING FÖR MEDLARE
Elonheimo / THL

Urvalskriterier för medlare av våld i närrelationer
• Rekrytering hör till ledare av medlingsbyrån
• Medlare måste först ha genomgått baskursen
• Efter den, medlaren har minst för ett år deltagit aktivt i möten mellan
medlare och utbildningar och medlat olika slags fall
• Medlares personliga egenskaper måste vara lämpliga
• Medlare har möjlighet att förbinda sig till medling av våld i nära
relationer
• Medlare deltar aktivt i samarbete med medlingsbyrån

Introduktion till medling

Recommended

Recommended

More Related Content

Similar to Introduktion till medling

Similar to Introduktion till medling (6)

More from Henrik Elonheimo

More from Henrik Elonheimo (10)

Introduktion till medling