För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län

2,671 views

Published on

En rapport från idéarbetsgruppen För ett gemensamt Sverige, Centerpartiet i Stockholms län.

Published in: News & Politics
  • Hej! Hur många har ni plågat med den här 'presentationen'? Man måste varva bilder och text.
    Bienvenido/a a mis presentaciones en: http://www.slideshare.net/gertfors allí está ¡don Gerardo de Suecia!
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
  • Be the first to like this

För Ett Gemensamt Sverige - (C) Sthlms län

  1. 1. För ett gemensamt Sverige Rapport från Idéarbetsgrupp Integration Aphram Melki, sammankallande Stockholm januari 2009
  2. 2. Innehållsförteckning Förord 3 Vision 4 Grundbultar 4 Centerpartiets utmaningar 4 Individen, familjen, staten och barns 5 kontra vuxnas rättigheter Bostads- och arbetsmarknadspolitik 9 Politiskt deltagande och representation 12 Sjukvård 12 Välkomnandet och introduktionen till Sverige 13 Våra förslag i sammandrag 15 Grundbultar 15 Konkreta förslag 15 Utbildning och skolplikt 15 Äktenskap 15 Värnande om personlig integritet 15 Firande av högtider / helgdagar i kalendern 15 Bostäder och bostadsområden 16 Arbetsmarknad och arbete 16 Politiskt deltagande och representation 16 Sjukvård 16 Introduktion till nyanlända 17 Mångfaldsmål 17 Bilaga 1. Resultat från analys gjord av 18 Ungdomsstyrelsen över fyra särskilt utsatta områden (s 16) Bilaga 2. Idéarbetsgruppens arbete (s 17) 19 Sid 2 av 26
  3. 3. Förord 10 jan -09 Detta dokument är en analys och en grund för en diskussion om integrationspolitiken för Centerpartiet i Stockholms län. Vi påstår inte att vi har hittat alla lösningar men vi vill gärna belysa, väcka debatt och engagera fler i detta arbete. Gruppen har haft tre möten och har deltagit i en integrations konferens för att bilda en verklighets beskrivning av ämnet. Vi har lyssnat, ställt många frågor och besvarat en del av dessa. Jag vill särskilt tacka följande personer för deras hjälp, Pamela Reynold, Carita Wallman Larsson, Alice Biljfedlt Onay och Christian Ottosson mfl. Aphram Melki Idéarbetsgruppen Integration Sid 3 av 26
  4. 4. För ett gemensamt Sverige Vision All politik bör utgå ifrån visionen om det Sverige vi vill skapa. Ett gemensamt Sverige för alla som väljer att leva här. Detta gäller i allra högsta grad integrationspolitiken. En lyckad integrationspolitik kräver förmågan att verkligen förstå problemets kärna och att kunna och våga diskutera det ur alla synvinklar. Vi vill skapa en politik som ger så stora möjligheter som möjligt för alla att göra det bästa av sitt liv och en politik som tydligt utgår från förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Grundbultar Den individuella personen, både barn och vuxna, är det svenska samhällets minsta enhet och har sin individuella rätt och skyldighet i förhållande till svensk lag. Den som inte tar emot hjälp från det allmänna har full frihet inom ramen för svensk lag och såvitt inte inverkar menligt på andra. Stat och myndigheter har rätt att villkora bidrag som ges utifrån den gemensamma ekonomin. Centerpartiets utmaningar Centerpartiets politiska mål är bland annat den enskildes frihet från förtryck, demokrati och en så liten inblandning från staten som möjligt. Framförallt det senaste har varit mycket i fokus inom den svenska, liberala politiken. I förhållande till integrationspolitiken innebär den liberala tanken målkonflikter, men som rätt hanterade, kan leda till en god integrationspolitik för Sverige. Laglig rätt kontra reella möjligheter Centerpartiet sätter stor tilltro till vuxna individers förmåga att ta ansvar och göra fria val. Det politiska verktyget används främst för att skapa fler valmöjligheter och avveckla sådan lagstiftning som begränsar människan. Nackdelen med att ensidigt fokusera på begränsning av statens styrning är att den endast förhindrar statlig inblandning men inte förmå hindra människor från att förtrycka varandra. De verkliga konsekvenserna av ett val, eller de föreliggande möjligheterna att förstå de olika valmöjligheterna, till exempel tillgången till information, kan avgöra i vilken mån det förelegat någon valmöjlighet i realiteten. Då så inte varit fallet räcker det inte att hänvisa till ”vuxna människors förmåga att ta ansvar och göra fria val”. Vilket reellt val har en nyanländ familj att välja rätt bostadsort utan kunskap om var bostäder och arbete finns? Kan man då säga att man valt att dela två rum och kök med två andra familjer? Kan en invandrare som söker arbete år ut och år in och som inte tar sig så långt som till en intervju på grund av sitt utländska namn, anses ha valt att ställa sig utanför arbetsmarknaden? En god integrations politik kan inte abdikera från ansvar genom att tala om frihet där den saknar substans. Definitionen av frihet måste vara frihet i realiteten och inte endast frihet på papperet, om vi skall kunna komma längre än vi gjort idag. Ambitionsnivån avseende att skapa Sid 4 av 26
  5. 5. verklig frihet måste höjas, genom större ansträngningar från oss politiker att använda det politiska verktyget för att skapa så stor frihet som möjligt för alla! Utmaningar Vi har reella utmaningar som är uppenbara, såsom bostadssituationen för invandrare, diskriminering på arbetsmarknaden och hedersförtryck för att nämna några. Dagens integrationspolitik är präglad av en oförmåga att adressera vissa frågor, vilket gjort att utvecklingen fått ta egna vägar och därmed har ytterligare svårigheter tillkommit som kräver sin lösning. En ny migrations- och integrationspolitik måste därför komma förbi dessa hinder. Religion och kultur Det svenska majoritetssamhället är ett av de mest sekulariserade kulturerna i världen. För människor från kulturer där familjen är viktigare än individen och levnadsreglerna i stor utsträckning baseras på religion, blir kontakten med den svenska kulturen en chock. Det som tidigare varit grunden för trygghet gäller inte här och det svenska systemet har man inte tillräcklig erfarenhet av. Det svenska sättet att leva blir då ett hot mot den egna tryggheten. För att underlätta möjligheten till ett mångkulturellt samhälle har vi i Sverige felaktigt tonat ned den svenska kulturen och problematiserat den, med resultatet att svenskheten monopoliserats av främlingsfientliga rörelser. Detta leder i förlängningen till kulturlöshet för den svenska majoritetsbefolkningen. En kulturlöshet som kan uppfattas som en svaghet av människor från länder med stark kultur, vilket kan bidra till än mindre respekt för det etniskt svenska. Detta försvårar integrationen mellan invandrare och etniska svenskar, både socialt och praktiskt. De nya svenskarna är tveksamma till att integreras i ett samhälle som inte värdesätter traditioner lika högt. Den sekulära, etniska svensken känner inte igen sig i ett tänkesätt där individen är underordnad familjekollektivet och kan, i och med stigmatiseringen av ”det svenska”, känna rotlöshet och oro för att den plattform vårt samhälle är uppbyggt på skall vara hotad. Den svenska kulturens fokus på frihet och individens rättigheter är en garant för lagstadgad trygghet. Det finns en möjlighet att lära av varandra vilket kan lägga grunden för ett verkligt fungerande mångkulturellt samhälle hit hör t.ex. kontakter mellan generationer och att finnas för varandra inom familjen. Individen, familjen, staten och barns kontra vuxnas rättigheter I Sverige erkänns varje enskild individs rätt, vilket också är inskrivet i artikel 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 6 säger dessutom: ”Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening”. Detta innebär att en individs rättigheter inte får kränkas av staten. Det innebär även att individens rättigheter inte får kränkas inom ramen för familjen. Vi har en lagstiftning idag som stödjer detta. I många kulturer är individen underordnad familjestrukturen. Det förekommer sedvänjor av kulturell eller religiös art som kränker individer, särskilt i de fall de inte är önskade av den som har att rätta sig efter dem. Med hänvisning till religionsfrihet, familjens integritet och en Sid 5 av 26
  6. 6. felriktad liberal ideologi kränks människors rättigheter bland invandrare i en helt annan utsträckning än vad som gäller etniska svenskar. Vid mottagandet av asylsökande behandlas familjen i regel som en enhet, genom att en familjemedlem ses som representant och den verkliga sökande. Övriga vuxna familjemedlemmar blir intervjuade för att komplettera familjerepresentantens uppgifter. Det förekommer att:  Barn utsätts för begränsningar i sitt sociala liv på grund av traditionell konvention trots att det strider mot Barnkonventionen och skollagen  Barn inte kan fullgöra sin skolplikt och därmed tillgodogöra sig rätten till utbildning, genom att de förbjuds delta i vissa moment  Pojkar och flickor utsätts för irreversibel, och ibland smärtsam, inverkan på kroppen på grund av tradition  Pojkar och flickor kontrakteras för framtida äktenskap medan de är omyndiga  Barn utsätts för olaga hot och förföljelse av både vuxna och jämnåriga på grund av familjens önskan att kontrollera barnet socialt  Barn i religiösa familjer tar inte ställning till sin religion, de föds in i den Som förälder är man ansvarig för sitt barns säkerhet och utveckling. Därmed har man både moralisk och faktisk rätt att fatta beslut för sitt barns räkning. Då vuxna fattar beslut som innebär att barns grundläggande rättigheter kränks har vi ett svårt gränsdragningsproblem. Framförallt svår blir gränsdragningen när det gäller barnets individuella integritet, både fysiskt och psykiskt, och barnets behov att utvecklas socialt, i förhållande till de vuxnas önskan att barnet skall anpassa sig till familjens normer. Barndomen är ett övergående stadium men barn får inte sättas på undantag fram till sin 18- årsdag med hänvisning till föräldrarätten. Även barn måste erkännas som individer med mänskliga rättigheter oavsett kulturell bakgrund. Att möjliggöra detta och samtidigt säkra familjens möjligheter att värna sin identitet och det positiva med sin kultur och sina traditioner, blir en viktig balansgång. Skolplikt och skolrättighet Utbildning är både en plikt och en förmån i Sverige. För att säkra alla barns möjlighet att få bästa möjliga förberedelse inför vuxen livet skall skolplikten gälla utan undantag. Alla skall ha rätt att delta i all undervisning. Föräldrarnas bestämmanderätt över sina barn får inte gå före skolplikten i grundskolan eller rätten att delta i undervisningen på gymnasiet. Ledighet från t.ex simundervisning, utbildning i sexualkunskap, gymnastik osv får inte ges. Skolplikten bör utökas med två års utbildning efter grundskolan. Denna utbildning kan vara gymnasium, någon yrkesutbildning eller praktik som leder till arbete. Detta då det är mycket svårt idag att få arbete med endast grundskoleutbildning. Flickor från hederskulturer har också svårare att hävda fortsatta studier efter grundskolan och skulle på detta vis få ökade chanser att komma in i yrkeslivet. Fram till 18 års ålder har föräldrar laglig rätt att besluta om barnets skolgång. Med skolplikt fram till 18 års ålder får vi i praktiken en skolrätt även för barn över 15 år. Sid 6 av 26
  7. 7. Konfessionella friskolor Varje individ skall ha rätt att fatta, för sig själv, avgörande livsval, i myndig ålder. Hit hör val av religiös och politisk tillhörighet. En sann religions- och åsiktsfrihet innebär rätten att, som individ, ha ett verkligt val. Det gemensamma, i ett mångkulturellt samhälle, skall säkerställa att var och en under sin uppväxt, får den kunskap som behövs som underlag för att välja och har rätten att gå i en skola, som inte innebär påverkan på barnet konfessionellt innan hon eller han blivit vuxen. Vi är därför inte för konfessionella friskolor för barn under 18 år. Konfessionella friskolor gynnar inte integrationen. Utökad religionsundervisning i skolan Vi vill ha en utbyggd undervisning i olika religioner, kulturer och politiska inriktningar i grundskola och på gymnasiet. Förutom att vi lever i ett mångkulturellt land, är vi en del i en globaliserad värld. Förmågan att förstå olika kulturer blir alltmer viktigt, för många yrken och för vår förmåga som nation att samverka med övriga världen. Som ett relativt sekulärt land kan brist på kunskap om olika kulturer och religioner skapa ett avstånd till omvärlden som blir till nackdel. I det mångkulturella samhället behöver vi denna kunskap för att kunna integreras med varandra och för att göra egna, individuella val. Det är viktigt här att skilja på religionsundervisning, dvs undervisning om olika religioner och rent religiös undervisning! Äktenskap Alla äktenskap skall ingås på frivillig basis. Arrangerade äktenskap accepteras förutsatt att det är vad de inblandade (bruden och brudgummen) önskar. Alla äktenskap som ingåtts utan endera partens medgivande skall ogiltigförklaras. Inga äktenskap får ingås mellan personer under 18 år. Alla sådana äktenskap, ingångna i Sverige eller i något annat land skall vara ogiltiga enligt Svensk lag. Inga dispenser skall ges. Bortgifte av en person mot hans eller hennes vilja skall jämställas med olaga frihetsberövande eller människohandel. Borgerlig/civilvigsel föreslås införas för alla äktenskap. Religiösa och politiska symboler och kläder i skolor, på arbetsplatser och på allmän plats Debatten i Sverige om religiösa och politiska symboler har främst handlat om slöjor och huvuddukar hos muslimska kvinnor och nazistiska/rasistiska symboler. De rasistiska symbolerna hanteras via lagen om hets mot folkgrupp, och dessa symboler är också förbjudna i våra skolor. Vad gäller huvuddukar och slöjor, gäller förbudsdiskussionen ofta en önskan om att skydda kvinnor från förtryck, då det svenska majoritetssamhället tolkar dessa som ett skambeläggande och osynliggörande av kvinnor. Slöjan påverkar också kvinnors möjligheter att få arbete inom många yrken och på många arbetsplatser. Heltäckande slöjor som enbart visar ögonen kan uppfattas som avståndstagande och innebär svårigheter att kommunicera. Heltäckande slöja innebär även att personen inte går att identifiera, vilket är nödvändigt i många sammanhang för en samhällsmedborgare. Kvinnan blir då hindrad att utföra sådant arbete som kräver att hon visar sitt ansikte. Många känner en oro för att muslimska kvinnor tvingas bära slöja av sina familjer, vilket strider mot den svenska normen om individens rätt till personlig integritet. Detta förekommer också, Sid 7 av 26
  8. 8. samtidigt som allt fler självständiga och välutbildade kvinnor ser slöjan som en viktig symbol och som en reaktion på det svenska, sekulära samhället. Ett samhälle man inte helt känner sig hemma i. Fördelar med ett förbud: Underlättar eventuellt för kvinnor från muslimska familjer, som inte önskar bära slöja, att hävda sin rätt att slippa. Underlättar för kvinnor med muslimsk bakgrund att få arbete. Nackdelar: Slöjförbudets syfte är att minska det förtryck av flickor och kvinnor som tolkas in i slöjan. Problemet med ett förbud är att den som drabbas är den man försöker hjälpa. Det är kvinnan som riskerar att straffas av sin familj om hon följer lagen.För de kvinnor som själva valt sin slöja är detta ett ingrepp i den personliga integriteten från det statliga hållet. Förbudet innebär också ett gränsdragningsproblem. Vad är en slöja? Avses endast den som täcker allt utom ögonen, eller avses även huvuddukar? I så fall; är det ok att bära sjalett, som också det är en huvudduk? Är det alls ok att täcka håret? Eller är det endast förbjudet att täcka håret som kvinna och muslim? Problemet är att det vi vill avskaffa är inte plagget, utan tvånget och symboliken samt de hinder slöjan kan innebära för någon som tvingas bära den. Man bör ställa sig frågan är det förenligt med vårt öppna och demokratiska samhälle att ha den typen av slöja som täcker hela ansiktet? Krav på arbetsgivare att underlätta för anställda att bära traditionell klädsel i arbetet där verksamheten så tillåter. Arbetsgivaren skall kunna lämna en godtagbar motivering då detta inte är möjligt. Motiveringen skall vara kopplad till praktiska, hygieniska orsaker eller till säkerhetsskäl. Det skall ställas högre krav på offentliga myndigheter att leva upp till detta. Polis, vård, försvarsmakten och kollektivtrafiken skall kunna erbjuda anpassade uniformer. Värnande om rätten till personlig integritet Var och en har rätt till sin egen kropp. Som förälder har man rätt att värna barnets säkerhet och hälsa enligt Barnkonventionen. Ingen skall behöva utsättas för någon behandling som är smärtsam eller som kränker den personliga integriteten av något annat skäl än medicinska, eller efter eget val. Stympning av delar av kroppen så som omskärelse av flickor och pojkar, är åtgärder som antingen är smärtsamma eller orsakar förändringar av kroppen som inte går att göra ogjorda. Sådana åtgärder skall varje individ kunna ta ställning till och besluta om för egen del. Kvinnlig omskärelse/könsstympning, är redan idag förbjudet, men detta förordar vi, skall kompletteras med ett förbud mot omskärelse av religiösa skäl av pojkar under 18 år. Det skall heller inte vara tillåtet att tvinga en flicka till gynekologisk undersökning för att kontrollera huruvida hon haft sexuellt umgänge eller ej. Möjligheten för alla att fira sin kultur och sina högtider För många människor i det Svenska majoritetssamhället har den religiösa grunden för många så kallade röda dagar, mist sin betydelse. För många invandrare strider våra religiösa högtider mot den egna religionens högtider samtidigt som möjlighet till ledighet saknas för de egna högtiderna. Detta förhållande passar illa, både för icke troende och för det multikulturella samhälle Sverige utvecklats till. Vi måste finna en väg som ger fler människor möjlighet att välja vilka traditioner man vill fira. Detta bör dock ske utan att vi utökar antalet röda dagar i kalendern. Sid 8 av 26
  9. 9. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer bör inleda en diskussion om åtgärder för att öka möjligheten för alla att fira sina högtider. Bostads- och arbetsmarknadspolitik Tillbaka till 20-talet, bostadssituationen för nya svenskar Under 1900-talet skapades det moderna Sverige – ett samhälle som varit en förebild för många andra länder. Bland det första vi tog itu med var trångboddheten och den dåliga boendemiljön som då fanns på många håll. De sanitära omständigheter som då rådde i bostäder är något vi idag inte längre accepterar. Med ett undantag; de nya svenskarna. Människor som flyttar till Sverige, från främst utomeuropeiska länder, bor idag i miljöer och under omständigheter vi inte skulle acceptera om det var vanligt förekommande bland etniska svenskar. Trångboddheten bidrar till segregationen, gör att barn och ungdomar får svårt att sköta sina studier, att ungdomar inte har någonstans att vara på fritiden. Detta i sin tur leder till problem med våld och ”stökighet” i bostadsområden där det bor många invandrare. Det segregerade boendet kan innebära svårigheter att komma i kontakt med samhället utanför den närmaste gemenskapen och att skaffa sig en egen relation till det nya landet för den nyanlända. Trångboddheten är också en hälsorisk då sjukdomar lätt sprider sig där många människor vistas tillsammans inomhus. Tillströmningen av människor från andra länder som fortfarande har sjukdomar vi i Sverige idag lyckats få bukt med, kan leda till att dessa sjukdomar nyintroduceras. TBC är ett sådant exempel. De områden som idag bebos av nya svenskar är främst de områden som bebyggdes under det så kallade miljonprogrammet. Dessa områden är idag hårt slitna. Den senaste tidens problem med kravaller och attentat mot samhällsservicen är ett kvitto på, att vi nu kommit över den gräns där samhället kan sägas inte fungera. Arbetsmarknad Arbetslösheten i de utsatta områdena, uppgår enligt ungdomsstyrelsens senaste rapport, upp till 38% bland ungdomar. Den genomsnittliga tiden för en nyanländ invandrare att bli självförsörjande är för män 7 år och för kvinnor 10 år. Stora etniska grupper, framförallt från Afrika och Mellanöstern kommer över huvud taget inte in på arbetsmarknaden. Denna situation är naturligtvis helt oacceptabel, både ur humanitär synvinkel och samhällsekonomisk. Vi har en demografisk situation som kommer att innebära arbetskraftbrist inom snar framtid, vilket vi delvis kommer att åtgärda genom arbetskraftinvandring. Detta får ej innebära att vi inte tar tillvara den kompetens och resurs som finns hos människor som redan finns i Sverige. Orsakerna för detta utanförskap är flera; en utdragen asylprocess som påbörjar ett liv i bidragsberoende, trauman från situationen i hemlandet som inte blir behandlade och när den nya svensken sedan söker arbete stöter hon/han på svårigheter att komma ifråga. Detta på grund av en tröghet hos de svenska företagen att ta tillvara invandrares kompetens och arbetsmarknadspolitikens brister avseende vidareutbildning av invandrade. EBO-lagen och dess konsekvenser Lagen om egen bosättning har inte medverkat till att nyanlända integrerats i samhället på ett tillfredställande sätt. De negativa effekterna av EBO-lagen, det vill säga trångboddhet, Sid 9 av 26
  10. 10. segregation och överbelastning av några få kommuner som fått ta hela ansvaret, uppväger inte fördelarna med att fritt kunna bosätta sig var man vill. Bristen på lediga, billiga bostäder i områden där det också finns jobb, är den mest grundläggande orsaken till att det inte finns någon enkel lösning på problemet. Trångboddheten beror även på nyanländas önskan att söka sig till landsmän. Några få kommuner har stått för mottagandet av majoriteten av de nyanlända, medan andra kommuner inte tagit sitt ansvar. Informationen till nyanlända är inte tillräcklig avseende var bostäder och arbete finns. Bostadssituationen – 2000talets standard även för nya svenskar Problemen med boende och arbetsmarknad måste lösas så att individens rätt att fritt välja bostadsort och behovet att lösa föreliggande, strukturella problem, balanseras. Här måste vi ta det politiska ansvaret. Förbättring av befintliga problemområden och planering av framtidens bostadsområden Eftersom vi en gång har tagit ställning mot den typ av boendeförhållanden som idag råder inom problemområdena, måste vi bygga fler nya bostäder och rusta upp de befintliga områdena. Vid nybyggnation av hela områden bör det utredas hur socialt fungerande och trygga boendemiljöer kan skapas för att undvika att återupprepa misstagen med de gamla miljonprogrammen. Föreningsliv i de utsatta områdena bör uppmuntras, både vad gäller aktiviteter för de boende, till exempel riktat mot ungdomar. Det är även väldigt viktigt att satsa på starthjälp för bildande av lokala föreningar som samarbetar för bättre boendemiljö, till exempel tillsammans med lokal polis och bostadsbolaget. Tänkbara stödåtgärder kan vara tillgång till möteslokal och information om hur föreningar startas och administreras. Mångfald av boendeformer i utsatta områden För att skapa engagemang för de utsatta områdena bör det finnas en mångfald av boendeformer, där bostadsrätter/ägarlägenheter och generationsboende ingår. Det finns då möjligheter att göra boendekarriär inom områdena men detta förutsätter att ombildning sker till förvaltningsvärdet. Förhoppningen är att människor engagerar sig i sitt boende även när deras ekonomiska situation förbättrats. Mottagande i kommunerna När trångboddheten nått de dimensioner de har idag, till exempel i Södertälje, så bör vi kunna dra slutsatsen att andra kommuner måste träda in. Om detta inte sker är konsekvensen att vi har att välja mellan att acceptera denna typ av boendeförhållanden i Sverige igen, vilket vore en tillbakagång, eller att börja diskutera mottagningskvoter. Vår slutsats är att det måste finnas möjlighet för överbelastade kommuner att sätta stopp för ytterligare inflyttning. För att få övriga kommuner att dela ansvaret för mottagandet, förordar vi en utvecklingsperiod omfattande fyra år. Kommunerna skall redovisa planeringen för ökat mottagande, t.ex nybyggnationer av bostäder. Har inte mottagandet av nya svenskar ökat i kommunerna föreslår vi en lagstiftning som ger staten rätt att fördela flyktingmottagandet. Sid 10 av 26
  11. 11. Information till nyanlända En förbättrad information till nyanlända om var bostäder och en god arbetsmarknad finns, måste ges i samband med mottagandet. Incitament för nyanlända För att stimulera nyanlända att söka sig till kommuner där både arbete och bostäder finns, föreslår vi ett ekonomiskt incitament under en tillräckligt lång period för att möjliggöra etablering på orten. Fler nya svenskar i arbete Invandrare diskrimineras på arbetsplatser, vilket får till följd att man som invandrare har betydligt svårare att få arbete än som etnisk svensk. Språksvårigheter kan vara ett reellt hinder, men också en ursäkt för att inte anställa. Invandrare med hög utbildning finner sina kvalifikationer irrelevanta i svenskt arbetsliv och tvingas ta underkvalificerat arbete. Vilket innebär att kvalificerad arbetskraft går till spillo. Åtgärder mot diskriminering på arbetsmarknaden Komplettera dagens jämställdhetsplaner med dimensionen etnicitet. Arbetsgivare ska kunna redovisa en plan för att förhindra diskriminering och redovisa genomförda åtgärder. Detta bör gälla företag med över 10 anställda. Inför lag om transparens i rekryteringsprocessen för företag över 10 anställda som fungerar som en ”svart låda”. Vilka sökanden inkom? Vilka fick komma på intervju? Vem anställdes och på vilka grunder? Om en lika kvalificerad person med invandrarbakgrund inte fått jobbet och detta har hänt vid upprepade tillfällen. Hur motiverar arbetsgivaren detta? Arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken Stödåtgärder för arbetssökande som inte lyckats få arbete bör i första hand bestå av utbildning inom bristyrken. Dessa utbildningar bör planeras utifrån marknadens behov. Den demografiska situationen med en växande grupp äldre kommer att innebära avgångar som måste ersättas och behov av vårdpersonal på äldreboenden. Arbetssökanden skall hänvisas till dessa utbildningar. Avgångarna kommer även att innebära nedläggning av mindre företag. Något som skulle kunna förhindras med program innefattande praktik på företagen för senare övertagande, utbildning i företagande och starta eget bidrag. Kvinnor och arbetslinjen Då statistiken visar att tiden för en invandrad kvinna är 3 år längre än för en man att hitta sin försörjning måste extra ansträngningar att underlätta kvinnors inträde på arbetsmarknaden göras. Då många invandrade kvinnor kommer som anhöriginvandrare prioriteras de inte vad gäller introduktion. Detta innebär en brist i kunskaper om hur man förfar för att söka arbete. Nyanlända kvinnor måste erbjudas introduktion och arbetslinjen måste tydligt gälla även för kvinnor i praktiken. Maud-pengarna? Sid 11 av 26
  12. 12. Politiskt deltagande och representation Förutsättningen för demokrati är människors engagemang och deltagande i politiska val. Det är också en mänsklig rättighet inskriven i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Trots detta så är det många som inte utnyttjar sina möjligheter att påverka och delta, i allmänna val och genom politisk representation. Det finns flera orsaker till detta; självvald isolering från det svenska samhället, isolering som uppkommit på grund av språksvårigheter eller brist på information. Bland våra nya svenskar finns många som kommer från länder som inte är demokratiska. Detta kan innebära brist på demokratiska traditioner och därmed förståelse för deras möjligheter att påverka. Ett problem är även svårigheter för invandrare att komma ifråga på valbar plats på vallistorna. Ett problem som kan undanröjas genom högre ambitioner inom Centerpartiet och alliansen, att göra extra ansträngningar att finna kandidater med annan etnisk bakgrund än den svenska. Nyanlända bör introduceras i vårt svenska samhälle dessutom upplysas om vårt demokratiska system och vikten av att delta i det politiska livet och allmänna val. För invandrare som levt i Sverige en längre tid behövs kompletterande utbildning och information på olika språk. Vi föreslår detta i form av informationsbroschyrer, på lätt svenska och olika språk som skickas hem till alla vuxna i god tid inför val, i form av hemsidor kommuner, hos integrations- och migrationsdepartementen samt genom TV och radio. Sjukvård Sjukvård för papperslösa Det är inte humant att vi i Sverige stänger ute en grupp människor från en grundläggande mänsklig rättighet, nämligen sjukvården. Därför bör vi se till att de papperslösa får rätt till sjukvård i Sverige på samma villkor som alla andra. Denna fråga är också viktig för att förhindra att utsätta vårdpersonal för att behöva avvisa sjuka människor. Förebyggande hälsovård för nyanlända Alla barn får hälsoundersökningar, vissa vaccinationer och tandvård genom skolan. Vuxna i arbete får i många fall hälsovård genom sitt företag. Många nyanlända kommer från länder där sjukvården är undermålig och den nyanlända kan därför lida av åkommor som inte blivit behandlade, vara medtagna efter resan till Sverige eller vara traumatiserade. Den nyanlända kan även komma från områden där sjukdomar vi lyckats bekämpa fortfarande förekommer. Det kan vara en fördel att fånga upp detta så tidigt som möjligt. Vårt förslag är att alla nyanlända erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning för vidare inslussning i sjukvårdssystemet efter behov. Värdig vård – Hänsyn och integritet men ej religiöst inriktade vårdcentraler Uppfattningen om kroppen och den personliga integriteten skiljer sig mellan olika kulturer. Inom den svenska vården har vi ett kliniskt förhållningssätt till både kroppen och själva vårdsituationen som tar liten hänsyn till behovet av integritet. Detta är inte endast ett problem för Sid 12 av 26
  13. 13. individer med viss kulturell bakgrund, utan även något etniska svenskar kan uppleva av individuella skäl. Eftersom vi anser att all gemensam service skall vara konfessionellt neutral är vi inte positiva till religiösa vårdcentraler, vi tror att den nödvändiga hänsynen kan tas genom en anpassning av bemötandet inom vården. Vi föreslår att ett program tas fram kring etik i bemötandet av patienter inom hela vårdområdet, inte endast för vårdcentralerna. Exempel  Genom vårdvalet skall patienter kunna välja läkare av samma kön  Det skall finnas möjlighet att byta om eller ta av sina kläder i avskildhet  Möjlighet att delvis skyla sig under undersökning och behandling  Nummerlappar i väntrummet istället för namnupprop  Tillgång till tolk All vårdpersonal skall utbildas i programmet och få utbildning om olika religioner och kulturers förhållningssätt till vård, personlig integritet och kroppsuppfattning. Äldreboende med språkinriktning Många äldre förlorar sitt andraspråk och kan endast kommunicera på sitt modersmål. Detta försvårar vården och sänker livskvalitén för den boende/patienten. Vi föreslår att det skall finnas äldreboenden där hela personalen, eller delar av personalen talar det egna språket. Välkomnandet och introduktionen till Sverige Utbildning För att få en bra start och kunna orientera sig i Sverige krävs information och utbildning i svenska språket för alla. Innan vi kan ställa krav måste vi ha en fullödig information till nyanlända om hur vårt samhälle fungerar ur alla väsentliga aspekter. Idag får många sin information av redan anlända landsmän, som i sin tur inte fått fullödig information. Utbyggd introduktionsutbildning skall gälla för alla, även anhöriginvandrare, som kommer till Sverige för att bosätta sig. Utbildningen bör svara på frågan,” vad innebär det att vara en del av det svenska samhället?”  Svensk lagstiftning  Familjelagstiftning  Skolplikt  Grundlagen  Rättigheter och skyldigheter  Det politiska systemet  Samhällsorientering – hur man tar sig fram i samhället – söka jobb, skola, utbildning, vård, ekonomiskt stöd  Svensk kultur och historia Sid 13 av 26
  14. 14. Staten skall ansvara för innehållet i utbildningen och bekosta den. Utbildningen skall vara obligatorisk för alla vuxna som sökt asyl och skall vara en förutsättning för ekonomiskt bidrag. Arbetstillstånd för asylsökande Tillfälligt arbetstillstånd skall omedelbart ges till alla vuxna asylsökande. Detta kan bidra till att undvika att den asylsökande från början fasas in i ett bidragsberoende. Det är viktigt att arbetstillståndet utfärdas automatiskt vid ankomsten. Ytterligare åtgärder för att förkorta asyl tiden bör tas fram. Sid 14 av 26
  15. 15. Våra förslag i sammandrag Grundbultar  FN´s förklaringar om de mänskliga rättigheterna och svensk lag skall fastslås vara minsta gemensamma nämnare för alla innevånare i Sverige  Fastslå en grundsyn där kultur och religion i grunden är något positivt  All gemensam samhällsservice och svensk lagstiftning skall vara konfessionsneutral  Viktiga livsval görs av personer vid myndig ålder. Politik och skola skall vara anpassad för att förbereda barn för detta Konkreta förslag Utbildning och skolplikt  Konfessionsfri utbildning i grundskola och på gymnasiet  Utbyggd undervisning i olika religioner, kulturer och politiska inriktningar i grundskola och på gymnasiet  Föräldrarnas bestämmanderätt över sina barn får inte gå före skolplikten i grundskolan eller rätten att delta i undervisningen på gymnasiet  Undantag från skolplikten är ej tillåtet i sin helhet för någon individ eller för särskilda ämnen  Skolplikten bör utökas med två års fortbildning efter grundskolan. Denna fortbildning kan vara gymnasium, någon yrkesutbildning eller praktik som leder till arbete Äktenskap  Alla äktenskap skall ingås på frivillig basis  Alla äktenskap som ingåtts utan endera partens medgivande skall ogiltigförklaras  Inga äktenskap får ingås mellan personer under 18 år. Alla sådana äktenskap, ingångna i Sverige eller i något annat land skall vara ogiltiga enligt Svensk lag. Ingen dispens skall kunna ges  Bortgifte av en person mot hans eller hennes vilja skall jämställas med olaga frihetsberövande eller människohandel  Borgerlig/civilvigsel skall gälla vid alla äktenskap Värnande om personlig integritet  Ingen skall behöva utsättas för behandling som är smärtsam eller som kränker den personliga integriteten av annat skäl än medicinska, eller efter eget val av myndig person (såsom könsstympning, omskärelse av pojkar, tatueringar eller piercing av omyndiga personer)  Gynekologiska undersökningar för att säkerställa att en flicka inte haft könsumgänge skall inte vara tillåtet Firande av högtider / helgdagar i kalendern  Samtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer om ökad möjlighet för alla att fira sina högtider Sid 15 av 26
  16. 16. Bostäder och bostadsområden  Bygg fler nya billiga bostäder och rusta upp befintliga utsatta områden  Utred kriterierna för hur socialt fungerande och trygga boendemiljöer kan skapas vid uppförande av nya bostadsområden  Starthjälp för bildande av lokala föreningar i utsatta områden, som samarbetar för bättre boendemiljö, tillsammans med lokal polis och bostadsbolaget. Tillgång till möteslokal och information om hur föreningar startas och administreras med hjälp av studieförbunden.  Underlätta Ombildningar till bostadsrätter till förvaltningsvärdet i utsatta områden  Fler lokala polisstationer och patrullerande poliser till fots i utsatta områden  Stopp för ytterligare inflyttning till överbelastade kommuner  Införande av utvecklingsperiod omfattande 4 år för ökat mottagande hos kommuner med lågt mottagande av nyanlända, där plan för att öka kvoten redovisas  Har inte mottagandet av nya svenskar ökat i kommunerna föreslår vi en lagstiftning som ger staten rätt att fördela flyktingmottagandet  Förbättrad information till nyanlända om var bostäder och en god arbetsmarknad finns, måste ges i samband med mottagandet  Ekonomiskt incitament under en tillräckligt lång period för att möjliggöra etablering på orten. Detta skall gälla nyanlända och alla som varit frånvarande från arbetsmarknaden längre än 3 år. Arbetsmarknad och arbete  Komplettera dagens jämställdhetsplaner med dimensionen etnicitet för företag med över 10 anställda. Redovisning av plan för åtgärder mot diskriminering och redovisning av genomförda åtgärder.  Lag om transparens i rekryteringsprocessen för företag över 10 anställda  Krav på arbetsgivare att underlätta för anställda att bära traditionell klädsel på arbetet där verksamheten så tillåter. Högre krav på offentliga myndigheter.  Utbildningar inom bristyrken som arbetsmarknadsåtgärd  Program innefattande praktik på företag som skall avvecklas på grund av exempelvis pensionsavgångar, för senare övertagande, utbildning i företagande och starta eget bidrag.  Arbetslinjen måste tydligt gälla för kvinnor även i praktiken Politiskt deltagande och representation  Information till nyanlända om hur man deltar i det politiska livet  För invandrare som levt i Sverige en längre tid behövs kompletterande utbildning och information på lätt svenska och olika språk  Informationsbroschyrer om det svenska politiska systemet som skickas hem till alla vuxna i god tid inför val, information i form av hemsidor kommuner, hos integrations- och migrationsdepartementen samt genom TV och radio Sjukvård  Rätt för papperslösa till sjukvård i Sverige  Kostnadsfri hälsoundersökning för nyanlända plus vidare inslussning i sjukvårdssystemet vid behov  Nej till religiösa vårdcentraler  Program för etik i bemötandet av patienter inom hela vårdapparaten. Utbildning av all vårdpersonal i etikprogrammet och i olika religioner och kulturer ur ett vårdperspektiv. Sid 16 av 26
  17. 17.  Äldreboenden där hela personalen, eller delar av personalen talar det egna språket Introduktion till nyanlända  Utbyggd introduktionsutbildning skall gälla för alla, även anhöriginvandrare, som kommer till Sverige för att bosätta sig  Staten skall ansvara för innehållet i utbildningen och bekosta den  Utbildningen skall vara obligatorisk för alla vuxna som sökt asyl och skall vara en förutsättning för ekonomiskt bidrag  Tillfälligt arbetstillstånd till alla vuxna asylsökande. Det är viktigt att arbetstillståndet utfärdas automatiskt vid ankomsten  Förkortad asyltid Mångfaldsmål  Mål för etnisk mångfald inom samhällsservicen, särskilt inom polis, rättsväsende, vård och skola Sid 17 av 26
  18. 18. Bilaga 1. Resultat från analys gjord av Ungdomsstyrelsen över fyra särskilt utsatta områden (varav ett är Husby, Stockholm) ( Fokus 08 – en analys av ungas utanförskap) Resultaten visar att unga som bor i Araby (Göteborg), Husby (Stockholm), Hjällbo (Göteborg) eller Rosengård (Malmö) har en betydligt snårigare väg till ett arbete jämfört med unga boende i de studerade städernas övriga områden. Sysselsättningsgraden för unga i socialt utsatta områden är betydligt lägre jämfört med unga i övriga delar av kommunerna, i storleksordningen 20-30 procentenheter. Andelen unga företagare i åldern 20–25 år är mycket liten, cirka 2 procent i hela riket. I socialt utsatta områden är andelen företagare ännu lägre. Analysen visar också – tvärtemot vad som påstås ibland – att unga i hög grad är benägna att lämna bostadsområdet för att arbeta. Unga i undersökningens områden färdas en längre sträcka till sin arbetsplats än vad äldre gör. Gruppen unga som varken arbetar eller studerar visar sig vara oroväckande stor, enligt vår beräkning var den 14 procent bland unga i åldern 20–25 år i hela riket under 2006. I de socialt utsatta områdena är nivåerna mycket högre. I Husby 38 procent, i Hjällbo och Rosengård kring 35 procent och i Araby 27 procent. Ungdomsstyrelsen konstaterar att Arbetsförmedlingen i och med jobbgarantins införande och de kommunala arbetsmarknadsprogrammens avskaffande har fått ett större ansvar för utsatta ungas etablering på arbetsmarknaden. Detta har än mer aktualiserat behovet av samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter. En tydlig ingång och en tydlig modell är viktig för den som söker hjälp för att etablera sig i samhället. Man konstaterar också att arbetet med att stärka de ungas anknytning till arbetsmarknaden genom praktik har inskränkts. Förslag från Ungdomsstyrelsen i urval Öka undervisningen i modersmål och genomför även undervisning i kärnämnena på andra språk än svenska för att underlätta för nyanlända att klara skolan. Förstärk samtidigt satsningarna på svenska språket. Komplettera det ordinarie betygssystemet med ett nytt mätsystem så att skolan kan synliggöra elevernas framgångar även om de inte får godkända betyg, ett verktyg som kan visa elevers ”ingångsvärde” samt ”utgångsvärde” i grundskolans övre år. Förstärk jobbgarantin för unga så att tidigt individuellt stöd kan prioriteras. Särskilt viktigt är det för unga i utanförskapsområden som borde erbjudas insatser inom 30 dagar. Särskilt ungas kontaktnät med arbetslivet behöver stärkas. Lagstiftningen behöver ändras för att möjliggöra en gemensam och integrerad organisation mellan kommuner och stat dit alla arbetssökande kan vända sig, en väg in. Försäkringskassan, eller en annan lämplig aktör, bör få i uppdrag att arbeta med unga som av hälsoskäl inte är etablerade på arbetsmarknaden. Som nuvarande regelverk ser ut finns ingen självklar aktör för rehabiliteringen av unga då målgruppen ofta saknar sjukersättnings- grundande inkomst vilket innebär att de inte faller under Försäkringskassans ansvar. Sid 18 av 26
  19. 19. Bilaga 2. Idéarbetsgruppens arbete Gruppen har haft tre strukturerade dialoger med representanter från andra organisationer. Innan dessa organiserades samlades gruppen ihop genom öppna inbjudningar i såväl e-post som nyhetsbrev till alla medlemmar i län och sedan också staden. På den e-postlista som kan sägas utgöra hela gruppen finns drygt 20 namn varav 15 från länets distrikt. Uppdraget har, liksom för övriga grupper, varit att skapa en omvärldsanalys, identifiera frågeställningar samt stimulera debatt. Fokus har legat på den första frågan och delvis på den andra medan debatten hittills har förts mest inom gruppen. Ytterligare en del i uppdraget från distriktsstyrelsen var att identifiera väljarmålgrupper. Wadih Al -Achkar, näringslivschef Botkyrka kommun Diskussionen tog sitt avstamp i Wadihs presentation med fokus på erfarenheterna i Ragundaprojektet (då han var kommunchef där) med flera satsningar som tar ett helhetsgrepp för Sverige utifrån arbetskraftsbehovet i olika delar av landet. Ragundaprojektet visar oss andra aspekter av utanförskapet i inlands- och norrlandskommuner. Om vi ser på arbetskraftsbehovet i Norrlandslänen fram till 2020 är det ett stort antal personer som kommer att behövas. Vi kan jämföra med pensionsavgångarna på Södertörn som också representerar ett stort rekryteringsbehov framöver. Wadih hade ett referenscitat till Sture Nordh, TCO, som har sagt att man tar mindre hänsyn till etniciteten i rekryteringssammanhang i norra delarna av landet dvs i mindre orter. Idag talar vi problemtyngt om integrationen och det är alldeles tydligt ett storstadsperspektiv. Den ökade rörligheten mellan regioner, inte bara inom dem, behövs och är en utmaning på arbetsmarknaden. Vi bör försöka styra invandringen mer efter arbetskraftsefterfrågan än efter boendemöjligheterna (som ofta är fallet idag). Integrationen som främst ett problem finns bara i storstäderna. Wadih gav oss frågan: Hur skapar vi ökad rörlighet utifrån arbetskraftsbehov? Arbetskraftsinvandringen kan komma att sätta ytterligare tryck på storstadsområdena och vi förblir långt ifrån visionen om ett integrerat samhälle med minskat utanförskap, och förorterna blir kvar med sina ”problemområden” om inget annars görs samtidigt. En annan utgångspunkt i Wadihs presentation var att Arbetsförmedlingen inte fyller de roll som den skulle behöva göra för att öka rörligheten. De känner inte till arbetskraftsbehovet i andra landområden, det har vi bl a sett i Ragunda-Göteborgprojektet. Detta projekt visar oss att alla inte vill bo i storstadsområdena. Om man flyttar på människor måste individperspektivet, som är vanligt i storstäderna, ersättas av ett familjeperspektiv, därför at båda parterna i en relation behöver ha jobb för att flytten ska bli bra. I Ragundaprojektet var det i princip ett krav att båda skulle ha jobb för att genomföra flytten (från Göteborg till Ragunda). Samtidigt var det öppet för alla boenden i e viss ort och inte bara invandrare vilket är viktigt för at så långt som möjligt undvika att inrikta så mot speciella grupper. Redan hos Migrationsverket, menade Wadih, där man gör den första bedömningen om familjerna som kommer hit borde man fråga sig var någonstans i landet det finns ett behov av Sid 19 av 26
  20. 20. den kompetens som de har. Folk är inte passiva men har oftast inte informationen om vilka alternativ som finns. Idag är det första gången som invandrade och färdigutbildade människor i USA inte längre stannar kvar i landet. Vi bör göra så att valmöjligheterna blir fler, att kunna se andra alternativ, då kan Sverige blir mer attraktivt. I detta måste båda parter göra sin del, såväl individen som systemet (offentlig sektor), exempelvis bör statliga myndigheter gå före näringslivet och rekrytera människor med annan bakgrund, och i Botkyrka finns en målsättning för detta. Wadihs avslutade med frågan hur vi får allt detta att bli en del av samhället? Vad kan individen göra och vad kan systemet göra för att skapa nya valmöjligheter? Som politiskt parti borde man i första hand försöka leverera spännande berättelser. Fråga till Wadih: Räcker det med information för flyttarna eller behövs även ekonomiska incitament? Svar: Det behövs morötter, och ju större avstånd flytten sker över desto större borde moroten vara. Tidigare fanns flyttbidrag men de finns inte idag. Fråga till Wadih: Om båda är arbetslösa, varför räcker det då inte med att en har jobb på nya orten? Svar: Det viktigaste för oss var drivkraften och 97 % av de som gick arbetsmarknadsutbildningarna fick också arbete. Det är ett noggrant arbete som behöver göras för att möjliggöra flytten. Fråga till Wadih: Saknas det inte en vision om det mångkulturella Sverige och hur landet borde se ut, i jämförelse med andra politikområden där visionerna är tydligare? Politiken måste gå i bräschen för att skapa en vision som en mångkulturell plattform, också för att kontrastera den negativa mediabilden. Svar: Ja, men det behövs också mycket praktiskt arbete och det är samtidigt en del politiker som har bidragit till att situationen just uppfattas som så problemtyngd idag. Fråga till Wadih: Är det inte viktigt med snabbare och bättre svenskundervisning t ex i SFI? Detta är något som Centerpartiet borde jobba med för att öka kvaliteten. Svar: Jo, men samtidigt vet vi väl att svenskan som språk inte används efter skoltid i hemmen och på helgerna i dessa bostadsområden? Andra frågor som Wadih tog upp:  SFI borde bli mer branschinriktat och arbeta tillsammans med näringslivet  Man bör luckra upp regelverket för att belöna rörligheten på arbetsmarknaden  Vikten av att söka samverkansmöjligheter med andra aktörer och inte heller isolera integrationsfrågan eller invandrarfrågan från övrig politik  Med (Sd) bör man tala generella välfärdsfrågor och inte integrationspolitik, det handlar om den svenska modellens överlevnad, om Sverige som helhet Deltagarnas slutsatser från samtalet:  Ny vision istället för talet om ”integration” där flyttfrågan är en del av helheten  Vision om vad integration är och vad vi ska göra, med mänskliga rättigheter som bas  Jobb i kombination med att ta tillvara sina egna kompetenser  Visa att invandrarna är en resurs som Sverige behöver Sid 20 av 26
  21. 21.  Undervisning i svenska (SFI och annan) då språkkunskaperna är en viktig väg in i samhället  Hur vi matchar in personer som är långt ifrån arbete in på arbetsmarknaden, de som redan har bott här länge  Jobb ska finnas även för de utan utbildning, liksom vård för papperslösa  Alla som vistas här ska ha möjlighet till sjukvård  Se människan som person och motarbeta negativa värderingar och se till att offentlig sektor tar sitt ansvar för att undvika getton Samtal med Humanisterna, Företagarna Botkyrka -Salem, Karma Mångkulturellt Resurscentrum/ Svensk-Turkiska Kvinnors Nationella Riksförbund Samtalet – som arrangerades via en öppen inbjudan till föreningar och företagargrupper – utgick från två frågeställningar: a) Vilka dagsaktuella frågor anser ni närvarande att vi har? b) Vilken koppling finns det mellan integration, miljö- och småföretagarfrågor? Företagarnas perspektiv:  Ansåg att integration stannar vid prat  Integration anses inte få kosta  Företagarna borde ses som en resurs och inte som en belastning  Det finns en njugg inställning till företagarens vardag  De aktiva i Företagarna som organisation får arbeta oavlönat, ekonomiska resurser saknas  Man efterfrågar bättre stöd från politikerna  Man borde öppna upp företagen och bereda invandrarna möjlighet till att komma in och få praktik, det finns en stark önskan från Företagarna som organisation att se en koppling till flera lösningar koppling politiker-företag-arbetslösa  Att hjälpa små företag att växa detta gör bl a MCG Managment Consulting Group  Positivt är Samhalls projekt- samarbete med arbetsförmedlingen för de icke fullt arbetsföra Humanisternas perspektiv:  Ansåg att det viktigaste var att visa respekt  Att skapa en inkluderande skola  Att verka för religionsfrihet  Större kunskap hos myndighetspersoner om och kring invandring  Humanisterna ordnar läger för ungdomar kring värdegrundsfrågor  Man verkar för civilrättsliga frågor  Man anser inte att kyrkan skall ha ”vigselmonopol”  Man är emot politiska religiösa symboler Mångkulturellt resurscentrum / Svensk-Turkiska Kvinnors Nationella Riksförbund:  Önskade att Centern skulle verka för flexiblare lösningar vid byggande av bostäder, möjlighet till generationsboende var viktigt för många invandrare  Ville att vi skulle ha god koll på hur det fungerar i idrottsföreningarna för våra invandrarungdomar  Skapa bättre öppettider på fritidsgårdarna Sid 21 av 26
  22. 22.  Vill att vi i C tar reda på hur de sk Maud pengarna har använts, kort sagt vart har de tagit vägen?  Vikten av att invandrarföretagare kom med i de offentliga upphandlingssystemet, som definitift borde gå att förenkla  Hela det offentliga upphandlingssystemet borde göras om så att det kunde gynna alla och inte skilja ut en del som nu  Önskade mera uppmuntran och utbildningstillfällen  Förenklade texter i ansökningsformulär (IS instämde i detta)  Stöd i att överklaga om man förlorar ett anbud  Främja det lokala företagandet Samtalet avslutades med en slutrunda där alla överens om att vi dessvärre har ett segregerat Sverige. Följande punkter togs upp i slutrundan:  Vikten av inkluderande sekulära skolor  Separerad religionsundervisning  Nej till enskilda vårdcentraler för ”religiösa”  Integrationscertifiering för att undvika segregation  Riva upp lagen om offentlig upphandling  Dansk flexicurity  Ta bort tvånget med svenska två  Verka för flexibel komvuxutbildning  Blandat boende  Bättre bostadspolitik Pressmeddelande från det nybildade integrationsnätverket på nationell nivå (c) 4 oktober ”Integrationsnätverket består av 30 engagerade centerpolitiker med ursprung från 12 olika nationer som nu tagit initiativ till en förnyelse av den politiska debatten i integrationsfrågor där vi även vågar ta tag i de svåra frågorna kring exempelvis bostadssegregation, diskriminering, rasism och hedersförtryck. Centerpartiets integrationsnätverk har under två dagar arbetat fram ett underlag för fortsatt dialog där två viktiga huvudfrågor är:  Behovet av en tydligare värdegrund som betonar både de rättigheter och de skyldigheter som är grundläggande i det svenska samhället  Större fokus på det gemensamma och ömsesidiga ansvaret för att skapa en fungerande integrationsprocess. Centerpartiets integrationsnätverk visar att Centerpartiet nu har en möjlighet att ta initiativet i integrationsdebatten. Vi kommer inom nätverket att gå vidare i detta arbete genom att lägga grunden för en lokalt förankrad integrationsdialog kring hur vi gemensamt vill bygga framtiden Sverige. Centerpartiet är idag ett mångkulturellt parti som har en god möjlighet att förnya den svenska integrationspolitiken genom att ta vara på all den kunskap, erfarenhet och engagemang som finns både inom och utom partiet.” Sid 22 av 26
  23. 23. Nätverket hade dessförinnan 3-4 oktober arbetat fram ett antal punkter under en konferens i Falkenberg. Följande intresseområden togs upp: • Samhällsplanering • Hur kan vi skapa möten i vardagen? • Vilka är våra ideologiska utgångspunkter? - och vad får de för konsekvenser? • Hur synliggör vi mångfaldens möjligheter? • Måste jag vara ”svensk”? • Föräldragrupper • Musik • Mottagande/Attityder • Gängkonflikter • Vad är integration? • Minska väntesalarna • Demokrati – Olika bakgrund • Hedersförtryck • Svågerpolitik • Hur blir vi trovärdiga i vårt eget parti? • Hur många generationer behövs, för att inte vara invandrare? • Socialbidragsberoendet • Är Centerpartiet ett öppet parti? • Vilken gemensam plattform skulle alla olika etniska grupper kunna utgå ifrån för att bygga Sverige? • Vilken är egentligen den största utmaningen med integrationsfrågan? • Bostadssegregeringen • ”Ta seden dit du kommer!” • Ungas möjligheter att bryta med traditionerna • Integration och arbete • Integration och språk • Hur gör vi C intressant för väljare med utländsk bakgrund? • Rätt från början • Möten • Invandrarhieraki • Framtidens Sverige • Möjligheter • Oskrivna lagar • Synliggöra = egenskaper • Psykiatrins del i introduktionen • De ungas möjlighet • Hur ska vi organisera oss kring dessa frågor? • Rädslan för det okända • Kunskap • Hur ser vi på papperslösa? Följande punkter togs upp i gruppvisa arbeten. Röda gruppen 1. Sluta snacka och sluta upp med att försöka uppfinna fler ord om integration. Det är dags att Sid 23 av 26
  24. 24. uppleva (fusionera) integration. 2. Ta tillvara kunskapen och gör den kompatibel. 3. Förslag: Har man efter två år med socialbidrag inte fått arbete får man flytta dit där det finns arbete. 4. En kontinuitet i våra möten så att vi inte bara syns och ”fiskar röster” i valet. Gröna gruppen Problem Ideologisk splittring i partiet. En gemensam vision saknas. Dåliga kontaktytor mellan riks och lokal nivå. – Det lokala engagemanget och erfarenheten måste tas tillvara bättre. Möjligheter Att skapa en gemensam vision. Skapa ett tydligt politiskt program som kommer underifrån – Federalism. Fokusera på positiva exempel - Se det som fungerar bra och bygg vidare på detta. - Behov av perspektivförflyttning från Vad fungerar inte? till Vad gör vi bra? Möten i vardagen genom att skapa kontaktytor utanför partipolitiken och vara ett tydligt politiskt alternativ till S. Dra nytta av vår folkrörelsetradition. Gruppen hade också en diskussion om faran/möjligheten att profilera sig som ett parti som aktivt förespråkar mångfald. Om risken är att vi förlorar väljare och medlemmar på detta så är frågan om inte det är värt det och istället fokusera på de nya väljare och medlemmar som vi istället drar till oss. Är Centerpartiet moget fullt ut att våga sticka ut hakan i dessa frågor, och ta den verkliga striden med främlingsfientliga krafter? Blå gruppen Hur ”tar man seden dit man kommer” om den inte är tydliggörs? Svårt att förstå det svenska eftersom vi saknar tydliga religiösa och gemensamma normer och värderingar, vi saknar ett tydligt ”kollektivt minne”. Det är viktigt att tydliggöra allas skyldigheter. Den liberala politikens negativa sidor, det är fult att styra och begränsa. Osäkerheten under väntetiden på uppehållstillstånd gör att man söker sig till sina egna grupper och normer istället för att komma in i det ”svenska”. En fundering: Hur olika fungerar migrationsverket på olika platser i Sverige? Nu måste vi ha en riktning FRAMÅT! Utgångspunkten måste vara en gemensam värdegrund/plattform. Vi har en gemensam värdegrund men den måste förbättras och fler måste känna till den och se till att den verkligen gäller, detta kan vi inte backa ifrån oavsett vilken kulturell bakgrund vi har. Svarta gruppen Vikten av att ”det blir rätt från början”. Sid 24 av 26
  25. 25. En gemensam värdegrund – Det börjar hos dig. Viktigt med ledarskap – Vilka ord man väljer och att man är tydlig! Ansvar – Regler – Lagar- Sanktioner Asyltiden måste vara kort och att det är tillåtet att jobba under tiden. Viktigt att man som nyanländ får frågorna Vem är du? Vad kan du? Vad vill du? Viktigt att acceptera olikheter men att man inte frångår värdegrunden. EBO -lagen och bostadssegregeringen diskuterades. Arbetslinjen är viktig men det kan också finnas acceptans för att man ska ha rätt att inte arbeta om man tycker att familjeförhållande m.m. inte fungerar om båda föräldrarna jobbar. Vår egen analys – de här frågorna har vi jobbat med Områden som togs upp men inte prioriterades + idéer kring åtgärder 1. Validering av utbildningar och yrken; att ha jobb är förutsättningen för integration. 2. Segregerat boende 3. Religiösa friskolor - hjälper inte integrationen 4. Jämställdhet 5. Kunskapsbrist – Diskriminering (ömsesidigt) – Stora sociala avstånd 6. Rädsla 7. EBO-lagstiftningen 8. Hedersrelaterad kultur / våld 9. Friktionen mellan etniska svenskar och nyinflyttade 10. Vård för papperslösa 11. Segregerad arbetsmarknad 12. Trauman bland nya svenskar 13. Nya sjukdomar som når Sverige från andra delar av världen: obligatorisk hälsoundersökning för alla nyanlända 14. Friktionen mellan olika etniska grupper: Stalkinglagstiftning, brottsligt att upprepat förfölja någon. Minsta gemensamma nämnare för alla som är här. 15. Bidragsberoende: Konverteringsprogram för välutbildade (arbetslinjen). 16. SFI: SFI-peng med upphandling, mer flexibelt också att kunna studera och jobba. Prioritering – de här frågorna bör Centerpartiet lyfta fram särskilt 1. Validering av utbildningar och yrken; att ha jobb är förutsättningen för integration. 2. Segregerat boende 3. Religiösa friskolor - hjälper inte integrationen 4. Jämställdhet 5. Kunskapsbrist – Diskriminering (ömsesidigt) – Stora sociala avstånd 6. Rädsla 7. EBO-lagstiftningen 8. Hedersrelaterad kultur / våld Möjliga åtgärder 1. Validering: Ex. Solna (validering och vidareutbildning) och Södertälje (SFx-inriktningar) 2. Segregerat boende: Ex. Brandbergen (kvotering boenden; blandade upplåtelseformer, även kooperativt boende) Sid 25 av 26
  26. 26. 3. Religiösa friskolor: Ex. hantering av judar i engelska skolor; lär av tidigare exempel som t ex Libanon och varför utvecklingen har blivit som den har. 5. Kunskapsbrist: utbildning och tydliga regler och krav. Rättigheter – skyldigheter – Möjligheter. Att börja tidigt för att undvika problem senare i människors liv. Krav kopplade till förmåner (t ex medborgarskap) och krav på introduktionsutbildning eller samhällsutbildning för att erhålla ersättning. Vikten av information om ”systemets” avsikter för att undvika överutnyttjande. Mentorskap. Faddersystem med föreningar. 6.Rädsla: naturliga mötesplatser, fadderfamiljer. ”Utbilda en kvinna och du utbildar en familj”. Överbrygga rädslor. 7. EBO-lagstiftningen: Ekonomiska incitament för att koppla boendet till arbetet; för att flytta. 8. Hedersrelaterad kultur / våld: Information om grundvärderingar i skolan; ”hedershus” för att samordna myndigheter för bättre kunskap; fånga upp misstankar om hedersförtryck i skolan. Sid 26 av 26

×