1. Hur lönsamma är hög-
presterande beläggningar?
Carl-Gösta Enocksson VGtav
2010-01-14 Vägverket 1
2. Presentationsupplägg
1. Kalkyl 1996 – E6 Fastarp – Heberg
2. Uppföljning 13 år, Referens resp. ”FAS”
3. Stämde kalkylen ?
4. Principmetoder för lägsta årskostnad
5. ”LCC”–kalkyler eller ”tumregler” ?
2010-01-14 Vägverket 2
3. Kalkyl 1996
Referens FAS-koncept Betong
HABS 16 HABX 16 Slit o bärlager
40 mm 40 mm av betong
X-AG22 (Durasplit)
80 mm 220 mm
AG22
195 mm
X-BASE
115 mm
Cementbundet
F-lager F-lager bärlager
135 mm 135 mm 150 mm
*Likvärdig total tjocklek = 370 mm
*Resterande överbyggnad är samma.
2010-01-14 3
5. Underhållskostnader
Kostnad kr/m
Underhållsåtgärd diskonteras
till år 0 1 / (1+ränta) ^ år Ränta = 4%
K1 Fräs+ABS
K2 -- ” --
Nuvärde av alla Tidsaxel
MV ÅDT 15000 ÅDT 25000
underhållsåtgärder År 40 vägyta
Ref 14 år 10 år
och trafikantkostn i ”nyskick”.
FAS 25 år 19 år
under 40 år Delkostnad diskonteras
Btg 33 år 21 år
2010-01-14 5
6. Trafikantkostnader 2
Trafikantkostnader 1
Kostnad för lägre åkkomfort jämfört med nybelagd väg
Vid underhållsarbete beräknas omledning på
ena MV-halvan med ÅDT 15000,
Traf.kostn / ojämnhet o spår
avstängning 8 dagar och
åtgärds/avstängningslängd 5 km.
- tidskostnad (enl VV effektkat) ca 30 kr/m Diskonterat värde av sämre ytstd
- fordons/ miljö kostnad ca 2 ”
- olyckskostnad (osäker) ca 30 ”
ca 62 kr/m
Vid ÅDT 25000 ca 104 ”
Tidsaxel
Beräknat till ca 0,35 kr/mil och fordon.
Gällande i slutet av livslängd ,ca 25% av livslängd.
”Missgynnar” åtgärder med korta livslängder.
ÅDT 15000 ger ca 194 kr/m (referens) o 129 kr/m (FAS)
2010-01-14 6
8. Trafikutvecklingen E6
Mätpunkt: S Kvibille
19000 4000
18550
O sk ars trö m ÅDT - Fordon
3800
18000
Kv ib ille 3800 1990: 11565
S enn an 3600
26
17000
H arp ling e
Å le d
2007: 22350
E6
3400
/E
H a ve rd al #
20
Ho lm
16000 G u llbra nd s-
3200
antal personbilar / dygn
to rp S K v ibille
antal lastbilar / dygn
V ills h ärad
15000 25
S k e da la 3000
Frö s ak u ll
14000 2800
2600
13000
Lbl K1 ca 95%
2400
12000 Förändring
Pbl K1 ca 70% 2200 1990-2007:
11000
2000 Fordon: + 93,3%
9930
10000 Personbil
1800 Lastbil: + 132,4%
1635 Lastbil
9000 1600
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
2010-01-14 8
År
11. Stämde kalkylen ?
• Slitaget blev mindre i verkligheten
(<0,4mm/år (initialt 3-4ggr), beräknat 0,5-1,0mm ----
överdrivet antal dubbaxlar o mindre skillnad i verklighet)
• Deformationen större de första 5-7 åren
(skillnad ref–fas samma (> 50% även ”SCI”-diff), men för lite)
• Livslängdsprognos för ”FAS” orealistiskt lång?
(Beständigheten blir avgörande !!!)
2010-01-14 11
13. Beständighet !
Ref ”sämsta” – något år till Ref ”bästa” – några år till
(Str 15 åtgärdad 2006) (Porfyren bra också inkl spår)
2010-01-14 13
14. Slutsatser 1996 (samma idag)
• Mycket svårt att göra en fullständigt rättvisande kalkyl.
• Tvingas tänka och uppskatta rimliga indata. Osäkra och
oklara data framträder tydligt.
• Känslighetsanalyser kan göras för t ex vilka ekonomiska
konsekvenser det blir med en massa som har sämre
deformationsmotstånd.
• Ger vägledning för lämpliga val och kvalitetsnivåer.
• En gemensam och allmänt accepterad kalkylmetod är av
stort intresse, där delmodeller för bl a
spårdjupsberäkning m a p slitage resp. deformation
(”livslängd”) bör ingå.
2010-01-14 14
16. Stämde kalkylen ? - slutsats
• Spårdjupsprognos (total) hyfsat bra
• Beständighet blir ofta utslagsgivande parameter vid
livslängder >10 år --- hur prognostisera bäst?
• Svagaste ”länken” avgör(slit -, bind -, bärlager, Gbl/F --helhet!)
• ”FAS” inte lönsam 1996, men om bara K1! -3cm x-base!
• Ränta eller inte ränta? – kan betraktas som hänsyn till
framtida osäkra marginalnyttor?
2010-01-14 16
17. Principmetoder för lägsta årskostnad
• ”Lägsta pris” för samma eller likvärdig produkt (dvs
enligt regelverk)
• Medvetet val av något lägre kvalitetsnivå som ger
klart mindre investeringskostnad vilket mer än väl
uppväger högre underhållskostnad.
• Högre kvalitetsnivå som innebär högre
investeringskostnad men där minskat underhåll
mer än väl uppväger detta
2010-01-14 17
18. ”LCC” – kalkyler eller ”tumregler”
• ”Kalkyler används till att bevisa vad man vill göra”
• LCC – kalkyl är en del i ett beslutsunderlag
• Kalkylen blir inte bättre än vad indata är
Hjälpmedel för att gemensamt/centralt fastställa
enkla tumregler och kravnivåer i regelverk
Stora projekt, särskilda fall utföra objektsanpassad
kalkylering, gärna i arbetsgrupp
2010-01-14 18
