SlideShare a Scribd company logo
1 of 47
Download to read offline
26.1.2017 1
Råd till hälsovårdspersonalen som
möter klienter som ställe sig
tveksamma till vaccination
THLs skolningsprogram på nätet 26.1.2017
Sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Enheten för Vaccinationsprogrammet, THL
Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo
Institutet för hälsa och välfärd
Sociala
medier
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 2
Vad beror osäkerheten på ?
• Information erbjuds från många olika källor
– Webben, olika kanaler på sociala medier, diskussionsgrupper, bloggar
– Traditionella medier; tidningar, tv, radio (finns även på nätet)
– Berättelser som apelerar till känslor säljer – samlar ”tycker klick”
– Den som söker information har inte tillräcklig kunskap att avgöra om
källan är pålitlig eller inte
• Sociala medier:
– Stödgruppen hittas lätt, det är lätt att känna samhörighet
• Elektronisk och snabb, lätt att samarbeta på nätet
• Man lever i en egen ”bubbla” som sociala mediernas
algoritmer förstärker
– Den som en gång gått till en viss typs sidor styrs på nytt till liknande sidor, sökare
plockar upp meddelanden från grupper som förmedlar likartade budskap
Traditionella
medier och
elektronisk
medier
• Pneumokockvaccinet
innehåller inte levanden
sjukdomsalstrande
bakterier. Man kan inte få
sjukdomen
• Nyheten levde och lever
fortfarande på internets
diskussionsforum
• Sensationsnyheter
förorsakar onödig
osäkerhet
• Opinionsnämnden för
massmedier konstaterade:
• ”Kunderna lockades att köpa
tidningen med upprörande
påstående som borde ha
kunnat verifieras i texten.
Den sensationella rubriken
var ogrundad”
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 3
Till journalistikens
grundregler hör att
granska bakgrundsfakta.
Rubriken skall motsvara
innehållet !
Hälsovårdaren och läkaren
har en viktig roll då det gäller
att stoppa rykten och erbjuda
rätt information
Vad beror osäkerheten på?
• Förtroendet för läkarvetenskapen, både för dem som
producerar medicinsk fakta och för dem som utövar
den har försvagats
– Det är svårt att försöka övertyga med fakta
– Bristen på förtroende fylls snabbt med känslosamma
föreställningar som har ideologisk eller kommersiell bakgrund
• Vaccinmotståndarna sprider ”budskapet” effektivt
• Utnyttjar alla plattformer på sociala medier
• Samma personer är aktiva på olika plattformer
• Konspirationsteoretikerna, ”Big Pharma”
• Livsåskådning eller religiös tro
Regionala skillnader, starka nyckelaktörer
Informationsutmaningen är lokalt förankrad !
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 4
Motsattsförhållandet är inte i balans
• Medierna älskar konfrontationer
– Sakkunniga kontra ” lekmannaexperter´´
• Sakkunnig, som baserar sina argument på
vetenskaplig fakta, möter lekmannaexperter som
baserar sin bevisföring på ev. egna eller andras
enskilda erfarenheter, egen värdsbild eller på teser
som ledare av någon antivaccingrupp påstått vara
sanningar
• Även ekonomiska intressen kan finnas med i spelet
• Vi har vanligtvis en så kallad ”falsk balans”
– En liten grupp får oproportionerlig stort utrymme för sina
åsikter
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 5
Andra faktorer som kan påverka
motsättningarna
• Vi lever i en tid då individen och de
individuella erfarenheterna lyfts fram
• Gemenskapen och ansvaret för andra har till
en del fallit i skymundan
”Jag själv” är i fokus: ”selfie-kulturen”
• Närstående personer kan påverka
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 6
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 7
Vaccinera eller inte?
• Nätet är fullt av olika påståenden som förvirrar
– Pålitlig fakta drunknar eller försvinner
– Vem tror man på eller vill tro på?
– Vad baser sig besluten på?
Vaccinerna försvagar immuniteten!
Det finns gift i
vaccinerna!
Det är bättre att gå igenom
sjukdomen
än att vaccinera sig!
God hygien och
föda räcker!
De alternativa vårdformerna
är tryggare än vaccinerna!
Kombinationsvaccinerna
belastar
immunsystemet!
Sjukdomar som man vaccinerar mot
är sällsynta, alltså behövs vaccinerna inte!
BIG PHARMA
Vaccinerna orsakar
autism
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 8
Hur bemöter man den som tvivlar på vacciner ?
• Bekanta dig med de vanligaste farhågorna och bekymren
så att du vid behov kan svara på frågor
– Fråga vad det är som främst oroar då det gäller vacciner
– Förbigå inte problemet utan lyssna och svara
– Kom ihåg att det finns en obalans i informationsflödet
Din uppgift är att förklara saker som är svåra att förstå
– Rätta till missförstånd utan att såra klienten
– Erbjud bara information som är baserad på fakta, inte ”jag tror”
– Riskanalys är svår, det hjälper att jämföra eventuella risker
– Balansera sakfrågor mot varandra
Fakta och fiktion kan vara förvirrande
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 9
Vaccinerna undersöks noggrant och länge
• Vanligtvis tar det 10-20 år av utvecklings- och
forskningsarbete innan vaccinet kommer ut på
marknaden
• Den noggranna övervakningen fortsätter även efter det
att vaccinet kommit ut på marknaden
– Effekten och säkerheten av naturpreparat har inte undersökts på
samma sätt.
– Det som kommer från naturen upplevs som tryggt fast så inte alltid är
fallet:
• Naturpreparaten innehåller inte det som lovas eller så förekommer det
orenheter
• Naturpreparaten kan ha överraskande egenskaper, t.ex. Johannesörten
kan samverka med 150 olika mediciner
• I homeopatin, där iden är att ”lika påverkar lika”, tror man på vattnets s.k.
minne, man späder ut och skakar. I praktiken säljer man buteljerat vatten.
• I all vård förekommer även s.k. placeboeffekt, människor blir friska ”trots
vård”
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 10
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 11
Vaccinutvecklingen övervakas med noggranna
direktiv
• Ett vaccin får försäljningstillstånd och tas i bruk först
efter det att undersökningar visat att vaccinet har en
så god effekt som möjligt och att biverkningarna är på
en acceptabel nivå
• Under vaccinutvecklingen undersöks vaccinets
komponenter skilt och tillsammans
• Noggrant övervakad verksamhet: vaccinerna undersöks
och produceras i överensstämmelse med Europeiska
farmakopéns direktiv
• Säkerhetsuppföljningen fortsätter även efter det att
vaccinet kommit ut på marknaden
– Sällsynta biverkningar kan komma fram först efter det att millioner
doser använts
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 12
Vaccinerna innehåller obetydliga mängder
giftiga ämnen
• Vaccinerna innehåller ytterst små mängder tillsatsämnen för
att förbättra lösligheten (t.ex. vatten/saltlösning), effekten och
stabiliteten m.m.
• Ytterst få vacciner innehåller konserveringsmedel
• Vaccinerna kan innehålla restämnen från produktionen, t.ex.
formaldehyd
• Vaccinerna är inte giftiga eftersom tillsats- och
restämnena förekommer i så obetydliga mängder
• Människan får i sig betydligt större mängder av motsvarande
ämnen i sin livsmiljö t.ex. i inomhusluften, trafiken, via mat och
dryck och t.o.m. via modersmjölken
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 13
Formaldehyd
• Förekommer i vissa vacciner som restmängder från
produktionsprocessen
– Restmängden har i praktiken ingen betydelse eftersom formalinet
sönderfaller snabbt
– Koncentrationerna är mycket större i vår livsmiljö, t.ex. i kosmetik-
produkter, textilindustrin, luftens föroreningar, maten (t.ex. frukt),
tobaken
– Formaldehyden förekommer även i vår egen kropp som en del av
ämnesomsättningen
• Det är bra att komma ihåg att i fråga om formaldehydallergi är
det nästan alltid fråga om typ-IV överkänslighet. Risken att få
en allvarlig, omedelbar allergisk reaktion av vaccinet ökar
alltså inte
•
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 14
,
Tiomersal, kvicksilverförening
• Är inte samma kvicksilverförening som vi får via maten
och som koncentreras i näringskedjan och ackumuleras i
kroppen
• Har använts och används i vissa vacciner, t.ex. i multi-
dosampuller
• Mängden etylkvicksilver i en vaccindos har ingen
betydelse jämförd med den mängd metylkvicksilver vi får i
oss via miljön
• Vaccinerna som för tillfället används i Finland
innehåller inte tiomersal
• T.ex. polio-, Hib- ja MPR-vaccinerna har alltid varit
tiomersalfria
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 15
Aluminiumföreningar som adjuvans
( en adjuvans ökar effekten av vaccinet)
• Aluminium är det tredje allmännaste grundämnet på jorden. Det
finns i vattnet, jorden, luften, maten och hygienartiklar
• Vi får i oss ca. 5-15 mg aluminium/dygn, huvudsakligen via
maten: gränsen för en accepterad exponering är 2 mg/kg
kroppsvikt/dygn
• Mängden aluminium i vacciner som innehåller
aluminiumföreningar får inte överskrida 0,5 mg / dos
• Vaccindosen ökar inte nämnvärt Al-koncentrationen i
serum och belastar inte kroppen, utsöndras i urinen
• Det har ingen betydelse för kroppen om aluminium
kommer via matsmältningskanalen eller injiceras
• Aluminiumsalter har använts i vacciner sedan 1920-talet
Aluminiumföreningar som adjuvans
• Aluminium utvecklar inte IgE-medierad allergi
• Man behöver inte avbryta vaccinationsserien på grund av
misstänkt ”aluminiumallergi”
• Lokala reaktioner och en steril abscess kan uppkomma,
speciellt om aluminiumsaltet kommer i kontakt med
underhudsvävnaden
• Detta undviks med rätt vaccinationsteknik
• En fördröjd lokal reaktion beror oftast på en immunologisk
reaktion som förorsakas av en hög antikroppsnivå mot det
verksamma ämnet i vaccinet, d.v.s. immunförsvaret hos den
vaccinerade har lärt sig reagera mot sjukdomsalstraren
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 16
bild: THL:s video om vaccinationsteknik
(Rokotustekniikkavideot)
Praktiska råd – Vaccination steg för steg
(Rokottaminen askel askeleelta)
Det är inte självklart för lekmännen vad
vacciner innehåller
• De som arbetar med vacciner bör veta vad vaccinet
innehåller och hur det i princip funktionerar så att
de vid behov kan svara på frågor
• Antigenerna, d.v.s. vaccinernas versamma ämnen aktiverar
och väcker immunsystemet så att det känner igen och kan
försvara den vaccinerade mot sjukdomsalstrarna
– Levande försvagade sjukdomsalstrande mikrober
– Små beståndsdelar av avdödade = inaktiverade
sjukdomsalstrande mikrober eller hela avdödade mikrober
– Toksoider = toxin från den sjukdomsalstrande mikroben som
oskadliggjorts så att toxinet förlorat sina giftiga egenskaper
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 17
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 18
Det är inte självklart för lekmännen
vad vacciner innehåller
• Tillsatsämnen (hjälpmedel)
– Nödvändiga för att erhålla en bra sammansättning, maximal
effekt, garanterad lång hållbarhet och vara lätta att använda
– Vattnet är den viktigaste ingrediensen för att lösa upp vaccinets
övriga komponenter
– Övriga tillsatsämnen är adjuvans som ökar effekten av vaccinet,
konserveringsmedel, emulgatorer, stabilisatorer och pH-
indikatorer
– Restämnen från produktionen
– Koncentrationerna i det färdiga vaccinet, som genomgått flera
reningsprocesser och utspätts, är mycket små
– Spårmängderna har nödvändigtvis inte någon betydelse ens för
sådana personer som är allergiska mot ett visst ämne i vaccinet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 19
Hjälptabell för att klargöra mängderna
• Tillsatsämnen förekommer i milligram, spårämnen i
mikro-, nano- eller picogram
Milligram 1 mg= 0,001 g
Mikrogram 1 μg = 0,000 001 g
Nanogram 1 ng = 0,000 000 001 g
Picogram 1 pg = 0,000 000 000 001 g
• I vaccinernas produktresuméer hittas alla ämnen
som finns i vaccinet, men mängder anges inte alltid
• Det har tidigare förekommit att restämnen har
nämnt i punkten för tillsatsämnen
Det är inte självklart för allmänheten hur
vacciner funktionerar
• Bekanta dig själv med ämnet så att du kan svara på
frågor
• Merit Melins föredrag om vacciner och
immunförsvaret samt om flockimmunitet:
• Finns på THL:s sidor:
https://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 20
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 21
Kombinationsvaccinerna överbelastar inte barnets
immunsystem
• Barnet har redan vid födseln ett funktionerande
immunförsvar för att möta omgivningens nya
antigener
– Då barnet passerar förlossningskanalen kommer det i
kontakt med ca 400 proteiner som aktiverar
immunsystemet
– En baby kan på en gång bilda antikroppar mot tusen
gånger fler vacciner än vad som ingår i det nuvarande
vaccinationsprogrammet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 22
Kombinationsvaccinerna överbelastar inte
immunförsvaret
• Med en pentavaccindos, DTaP-IPV-Hib, får barnet
lika många antigener som i ett myggbett
• Trippelvaccinet DTwP som användes tidigare innehöll hela
avdödade kikhostebakterier på vars yta fanns över 3000 olika
antigen
• I den acellulära kikhostekomponenten, som ingår i det
nuvarande kombinationsvaccinet, finns 2-5 olika antigen
beroende på preparatet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 23
Barnet får inte vaccinerna för tidigt.
• Många sjukdomar som man vaccinerar mot kan vara
livshotande för spädbarn.
• Därför är det ändamålsenligt att ge vaccinet tillräckligt
tidigt
• Vaccinationsprogrammet är noga övervägt
• Med kombinationsvaccin får man ett grundskydd
mot många olika sjukdomsalstrande mikrober
• Målsättningen är att uppnå tillräcklig
skyddseffekt så tidigt som möjligt vid rätt ålder
Barnet blir inte ”motståndskraftigare” om
vaccinationerna lämnas bort
• Barnet blir en ”motståndskraftig” individ eftersom det
ständigt möter virus och bakterier i sin omgivning
• Barnet behöver inte de sjukdomsalstrande bakterierna,
som kan undvikas med vaccination, för att sparra sin
motståndskraft
• Efter t.ex. genomgången mässling kan kroppens
immunförsvar försvagas under följande 2-3 år
• Om barnet inte vaccineras kan det utsättas för allvarliga
sjukdomar, komplikationer och invaliditet till följd av
sjukdomen
• Risken för dödsfall finns också efter sjukdomar som kunde
ha förhindrats med vaccinationsprogrammet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 24
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 25
Vilka andra faktorer kan påverka
vaccinationsbeslutet?
• Ett väl planerat genomfört vaccinationsprogram blir
lätt ett ”offer” för sin egen effektivitet
• Många sjukdomar som kan förhindras med
vaccination har blivit sällsynta eller helt försvunnit i
Finland tack vare den utmärkta vaccintäckningen
• Dagens föräldrar har inte sett dessa infektions-
sjukdomar och komplikationerna som de kan förorsaka
• Det föder en illusion om att vaccinerna inte mera behövs
• Det är därför förståeligt att många ifrågasätter
vaccinationens betydelse och dess berättigande
Globala aspekt på vaccinationer
• Varje år
– Vart femte barn blir fortfarande utan det
skydd som vaccinen kan ge
– 1,5 miljoner barn dör i sjukdomar som kunde ha
förhindras med vacciner
• Motståndet mot vaccinationer är bara de utvecklade
i-ländernas problem
Vaccinationer ifrågasätts
vanligtvis inte i länder där
sjukdomen förekommer och
barn dör
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 26
© UNICEF/NYHQ2001-0636/
Shehzad Noorani
© UNICEF/NYHQ2011-2454/Sokol
Smittkopporna har utrotats tack vare vaccinet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 27
Kuvat:
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Dödade millioner
människor varje
år!
Utrotades år 1977
Stelkramp (tetanus) är en mycket sällsynt
sjukdom i Finland
• Årligen förekommer ett eller
inget fall bland den äldre
befolkningen i Finland. Fallen
beror närmast på försämrad
immunitet eller föråldrat
vaccinationsskydd
• Effektivt rengöring och en
påfyllnadsdos i samband
med skärsår eller sår efter
bett
• Medborgarna medvetna om
vaccinet betydelse
• Gruppimmunitet hjälper inte,
var och en behöver
personligt vaccinskydd
•
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 28
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
• Stelkramp hos nyfödda påträffas
inte i Finland tack vare god hygien
vid födseln och vaccination Många
nyfödda dör i utvecklingsländerna
Difteri
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 29
Svår svalginfektion och svullnaden i
halsen försvårar andningen
Toxinet som bakterien producerar
förorsakar skador på hjärta och
nerver
I västvärlden avlider 5–10 % av
difteripatienterna
Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Förekomsten av difteri i Finland 1917–2012.
Källa: Nationella registret över smittsamma sjukdomar
https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar
• Allvarlig, allmänfarlig smittsam
sjukdom som förorsakas av
bakterier
• Försvann från Finland under
1960-talet tack vare
vaccinationer
Polion försvann från Finland på
1960-talet tack vare hög vaccinations-
täckning
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 30
Förekomsten av poliofall i Finland 1917–2012.
Källa: Nationella registret över smittsamma sjukdomar
https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar
Senast fallet i Finland år 1985
Polioviruset är ytterst smittsamt
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Avdelning för
järnlungor,
Californien 1953
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 31
Bra hygien och föda räcker inte
för att förhindra infektionssjukdomar
• Bra hygien och föda hjälper bara delvis till att
förhindra sjukdomar
– Hygien, levnadsvillkor och föda har betydelse för smittorisken då
det gäller t.ex. tuberkulos och A-hepatit
• Det finns smittsamma sjukdomar som sprids
oberoende av hygien och föda
– T.ex. kikhosta, mässling, röda hund och påssjuka (MPR)
– En ökad levnadsstandard minskade inte heller på antalet
allvarliga infektioner som orsakades av Hib-bakterien:
infektionerna nådde sin topp strax innan vaccinationen
infördes på 1980-talet
Allvarliga Hib-sjukdomar övervanns med
vaccination
Hib-sjukdomarna hos barn
och ungdomar har så gott
som försvunnit i Finland
tack vare vaccinationerna
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 32
Förekomsten av infektioner förorsakade av Haemophilus influenzae typ b
i Finland bland barn 0–15 år, åren 1977–2012.
Källa: H. Peltola, A. Takala, J. Eskola och Nationella registret över
smittsammasjukdomar
Hib-sepsis
Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
En del av den friska befolkningen bär Hib-
bakterier i svalget. Den ovaccinerade är helt
beroende av gruppskyddet.
Ett otillräckligt vaccinationsskydd bör
antecknas i patientjournalen.
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 33
Infektionssjukdomarna som man kan vaccinera mot är
inte sällsynta – vaccinationerna behövs
• Största delen av de sjukdomar som man vaccinerar mot,
och komplikationerna av dessa sjukdomar, är numera
sällsynta i Finland
• Infektionssjukdomarna känner inga gränser. Vaccinerna
behövs så länge sjukdomarna ännu finns på jordklotet
• Om vaccinationstäckningen minskar kan sjukdomarna
lätt återvända till vårt land och på nytt sprida sig, efter
som skyddet som vaccinet ger saknas i befolkningen
• Ett negativt vaccinationsbeslut är ett medvetet val
som påverkar både individen och samhället
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 34
Ovissheten om vaccinets säkerhet väcker oro
• Allvarliga biverkningar och nyhetsrapportering av dessa:
BCG-vaccinet
• Biverkningsmisstankar som är under utredning och
nyhetsrapporteringen av dessa: Narkolepsi
• Stor upprörande nyhetsrapportering om biverkningar
trots att inget samband med vaccinet eller vaccinationen
finns: MPR-vaccinet / autism
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 35
Ogrundade sensationer förorsakar onödig oro
och ryktet fortsätter att florera länge
• Läkaren Wakefield publicerade 1998 en artikel om sambandet
mellan MPR-vaccinet och autism
• Tidingen Lancet drog bort artikeln först 2/2010
• Artikeln hade förorsakat stor skada
• Följderna, i kombination med andra orsaker till förekomsten av
mässlings i Europa, var stora
• Det har förekommit stora mässlingsepidemier på olika håll i
Europa hela 2000-talet
• Många har insjuknat och dött i onödan trots att vaccin finns
att tillgå
• Wakefield jobbar inte mera i England. Han flyttade till USA
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 36
Det finns inget samband mellan autism och
MPR vaccin
• Under 2000-talet har det publicerats resultat från
omfattande studier som gjorts i flera länder.
Studierna påvisar inget samband mellan MPR-
vaccinet och autism
• Vaccination och autism är två skilda händelser som
bara råkar sammanträffa vid en viss ålder
• Vaccines and Autism: A Tale of Shifting Hypotheses, Paul A.
Offit Clin Infect Dis. 2009
Vaccinerna förorsakar inte diabetes, autism
eller allergier
• Autism-, diabetes- och allergifallen har ökat under senaste
årtionden i länder med hög levnadsstandard
• Eftersom nästa alla barnen som insjuknar i dessa sjukdomar
har blivit vaccinerade före de insjuknade, har man misstänkt
att orsaken till dessa sjukdomar tidsmässigt står att finna i ett
utvidgat allmänt vaccinationsprogram
• Information från stora befolkningsstudier och ökad
erfarenhet av vacciner visar att inget vaccin ökar risken
för autism, diabetes eller allergi
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 37
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 38
När sjukdomar, följdsjukdomar, invaliditet och
dödsfall till följd av smittsamma sjukdomar
inte mera är vanliga
• Rädslan för eventuella biverkningar eller för helt
vanliga förutsedda reaktioner efter vaccinationen
kan bli stor, eller t.o.m. oproportionerligt stor, då
vaccinationsbeslutet skall tas
• Informationsflödet på Internet har lett till att det kan komma
villrådigaga klienter till mottagningen
• Det kan vara svårt att överväga fördelar mot nackdelar om man
inte har egna erfarenheter av allvarliga sjukdomar, eller någon i
ens bekantskapskrets har det
• Man borde kunna sätta risken av biverkningar i
relation till de sjukdomar, följdsjukdomar, långvariga
skador och död, som förhindras med vacciner
Om vaccinets eventuella biverkningarna oroar
• Diskutera och reservera gärna tid för att svara på
frågor
• Berätta att
– Biverkningar kan förekomma, men de drabbar inte alla vaccinerade
– Största delen av biverkningarna är övergående eller lindriga och
kan behandlas
– Allvarliga biverkningar är sällsynta
• Beskriv de vanligaste symtomen och hur de vårdas. Ge råd för
hur allvarligar biverkningar sköts
• Det är svårt att förstå risker och kunna göra
jämförelser
– Hälsovårdaren eller läkaren kan hjälpa genom att jämföra och
avväga riskerna mot andra förfaranden eller genom att ge exempel
från vardagslivet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 39
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 40
Vaccination är tryggare att än att gå igenom
sjukdom
• Vaccineringen är ett naturligt och ett mycket
tryggare sätt att få motståndskraft mot en smittsam
sjukdom än att gå igenom själva sjukdomen
• Samtidigt undviker man följdsjukdomar och
komplikationer som kan höra till sjukdomen
• Det kan vara tio eller t.o.m. hundra gånger farligare att
insjukna än att ta vaccinet; MPR –sjukdomarna är ett bra
exempel på detta
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 41
Kuvat: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Mässling, Röda hund
och Påssjuka är inte
ofarliga barnsjukdomar
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 42
Mässling eller MPR-vaccinering?
Mässling MPR-
vaccin
Dödfall 10 0
Hjärn-
inflammation
40 0,1**
SSPE * 1 0
Kramper 500 30
* Subakut sklerotisk panencefalit, fördröjd hjärninflammation som leder till permanent skada och dödsfall
** Rapporterade fall. Ev. inget samband
Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000
smittade kontra 100 000 vaccinerade
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 43
Påssjuka eller MPR-vaccination?
Påssjuka MPR-
vaccin
Hjärnhinne-
inflammation
1000 <0,1
Hjärninflammation 20 0
Testikel-
inflammation
100 0
Barnlöshet 3 0
Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000
smittade kontra 100 000 vaccinerade
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 44
Röda hund eller MPR-vaccination ?
Röda
hund
MPR-
vaccin
Fosterdöd 5-20 0
Skada som uppkommit
under fosterstadiet på
grund av virussmitta
10-40 0
Hjärninflammation 15 0
ITP=
Idiopatisk
trombosytopeni
30 3
Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000
smittade kontra 100 000 vaccinerade
Om föräldrarna tvekar
• Försök utreda vad som ligger bakom oron?
– Red ut missförstånd och rädslor för vacciner och vaccination
– Erbjud fakta beträffande följdsjukdomar, skador och risker för
dödsfall förknippade med sjukdomarna som kan förhindras med
vacciner
– Berätta att sjukdomarna, som man kan vaccinera mot har blivit
sällsyntare, men att man fortfarande kan råka ut för dem
– När föräldrarna är osäkra känner de för stunden att det är lättare
att inte göra något - tala om ansvaret!
– Påpeka att det är ett aktivt beslut att inte låta vaccinera sitt barn
och att det kan ha stora konsekvenser för barnets hälsa
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 45
Vem
frågar
mig?
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 46
När föräldrarna tvekar
• Kom ihåg att föräldrarna vill skydda sina barn
• Berätta att vaccinering definitivt minskar sjukdomsrisken och
att det är mycket tryggare att vaccinera än att låta bli
• Berätta var föräldrarna hittar mera fakta om de vill ha
• Beslutet att inte vaccinera bygger ofta på känsla – undvik att
visa irritation
• Ta upp saken på nytt vid ett senare tillfälle om det ännu blivit
en del frågor obesvarade och föräldrarna inte övervunnit
rädslan
• Barnet har rätt att vara friskt
– Vaccinationerna skulle inte rekommenderas om inte fördelarna var
betydligt större än de eventuella biverkningarna
– Fördelarna och nackdelarna evalueras både för den enskilda
individen och för hela befolkningen
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 47
Fördelar och nackdelar med vacciner och
vaccinationsprogrammet övervägs noga
Noggrant övervägt och planerat
Målet är att uppnå ett maximalt skydd så tidigt som möjligt
och vid rätt tid
Effekten av vaccinationsprogrammet uppföljs kontinuerligt
och programmet ändras vid behov
Pris
Eventuella
biverkningar
Sjukdomens svårighetsgrad,
dödsfall
Följdsjukdomar, handikapp
Risk att insjukna
Vaccinets skyddseffekt på
individen och befolkningen
Vaccinets säkerhet

More Related Content

Similar to Råd till hälsovårdspersonalen som möter klienter som ställe sig tveksamma till vaccination

Vaccinationerna mot vattkoppor inleds
Vaccinationerna mot vattkoppor inledsVaccinationerna mot vattkoppor inleds
Vaccinationerna mot vattkoppor inledsTHL
 
Tbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och Simo kommuner
Tbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och  Simo kommunerTbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och  Simo kommuner
Tbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och Simo kommunerTHL
 
Tumregler för vaccins hållbarhet
Tumregler för vaccins hållbarhetTumregler för vaccins hållbarhet
Tumregler för vaccins hållbarhetTHL
 
Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...
Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...
Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...THL
 
Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...
Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...
Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...THL
 
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång version
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång versionHur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång version
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång versionTHL
 
Aktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationerna
Aktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationernaAktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationerna
Aktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationernaTHL
 
Paragraf 48 sjukdomar som paragrafen galler
Paragraf 48   sjukdomar som paragrafen gallerParagraf 48   sjukdomar som paragrafen galler
Paragraf 48 sjukdomar som paragrafen gallerTHL
 
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförsRepetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförsTHL
 
Genomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförs
Genomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförsGenomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförs
Genomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförsTHL
 
Vad har vi nått genom vaccination?
Vad har vi nått genom vaccination?Vad har vi nått genom vaccination?
Vad har vi nått genom vaccination?THL
 
Vad har vi nått med vaccination
Vad har vi nått med vaccinationVad har vi nått med vaccination
Vad har vi nått med vaccinationTHL
 
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...THL
 
Vaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingar
Vaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingarVaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingar
Vaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingarTHL
 
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt
Hur hanterar du vaccin på rätt sättHur hanterar du vaccin på rätt sätt
Hur hanterar du vaccin på rätt sättTHL
 
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)Folkpartiet Liberalerna
 

Similar to Råd till hälsovårdspersonalen som möter klienter som ställe sig tveksamma till vaccination (20)

Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
Information från Läkemedelsverket nr 1, 2011
 
Vaccinationerna mot vattkoppor inleds
Vaccinationerna mot vattkoppor inledsVaccinationerna mot vattkoppor inleds
Vaccinationerna mot vattkoppor inleds
 
Tbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och Simo kommuner
Tbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och  Simo kommunerTbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och  Simo kommuner
Tbe-vaccinationerna utvidgar till Pargas och Simo kommuner
 
Tumregler för vaccins hållbarhet
Tumregler för vaccins hållbarhetTumregler för vaccins hållbarhet
Tumregler för vaccins hållbarhet
 
Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...
Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...
Frågor som ofta ställs samt vad som bör tas i beaktande gällande coronavaccin...
 
Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...
Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...
Medicineringen under graviditet och vaccination av den nyfödda - bör uppmärks...
 
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång version
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång versionHur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång version
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt? Lång version
 
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
Information från Läkemedelsverket # nr 2 # 2014
 
Aktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationerna
Aktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationernaAktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationerna
Aktuellt om vaccinationsprogrammet och förverkligande av vaccinationerna
 
Läkemedel
LäkemedelLäkemedel
Läkemedel
 
Paragraf 48 sjukdomar som paragrafen galler
Paragraf 48   sjukdomar som paragrafen gallerParagraf 48   sjukdomar som paragrafen galler
Paragraf 48 sjukdomar som paragrafen galler
 
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
Information från läkemedelsverket nr 5, 2010
 
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförsRepetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
Repetition av hur TBE-vaccinationernas genomförs
 
Genomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförs
Genomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförsGenomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförs
Genomgång av hur TBE-vaccinationerna genomförs
 
Vad har vi nått genom vaccination?
Vad har vi nått genom vaccination?Vad har vi nått genom vaccination?
Vad har vi nått genom vaccination?
 
Vad har vi nått med vaccination
Vad har vi nått med vaccinationVad har vi nått med vaccination
Vad har vi nått med vaccination
 
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...
Influensavaccination av närstående till personer för vilka influensan utgör e...
 
Vaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingar
Vaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingarVaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingar
Vaccination av personer som är i kontakt med ukrainska flyktingar
 
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt
Hur hanterar du vaccin på rätt sättHur hanterar du vaccin på rätt sätt
Hur hanterar du vaccin på rätt sätt
 
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
 

More from THL

Somaattinen erikoissairaanhoito 2021
Somaattinen erikoissairaanhoito 2021Somaattinen erikoissairaanhoito 2021
Somaattinen erikoissairaanhoito 2021THL
 
Niiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdf
Niiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdfNiiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdf
Niiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdfTHL
 
Ylitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdf
Ylitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdfYlitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdf
Ylitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdfTHL
 
Nieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdf
Nieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdfNieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdf
Nieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdfTHL
 
Raitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdf
Raitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdfRaitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdf
Raitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdfTHL
 
Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...
Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...
Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...THL
 
Lansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdf
Lansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdfLansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdf
Lansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdfTHL
 
Markkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdf
Markkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdfMarkkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdf
Markkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdfTHL
 
Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022
Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022
Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022THL
 
Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilasto
Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilastoRikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilasto
Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilastoTHL
 
Synthetic Opioid Preparedness in Europe
Synthetic Opioid Preparedness in EuropeSynthetic Opioid Preparedness in Europe
Synthetic Opioid Preparedness in EuropeTHL
 
Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021
Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021
Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021THL
 
Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022
Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022
Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022THL
 
Aktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdf
Aktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdfAktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdf
Aktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdfTHL
 
Kort information och aktuella frågor om vaccinationer
Kort information och aktuella frågor om vaccinationerKort information och aktuella frågor om vaccinationer
Kort information och aktuella frågor om vaccinationerTHL
 
Förvaring av vacciner
Förvaring av vaccinerFörvaring av vacciner
Förvaring av vaccinerTHL
 
Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...
Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...
Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...THL
 
Hanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikataulu
Hanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikatauluHanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikataulu
Hanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikatauluTHL
 
Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022
Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022
Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022THL
 
Tietoisku eri rokotteista
Tietoisku eri rokotteistaTietoisku eri rokotteista
Tietoisku eri rokotteistaTHL
 

More from THL (20)

Somaattinen erikoissairaanhoito 2021
Somaattinen erikoissairaanhoito 2021Somaattinen erikoissairaanhoito 2021
Somaattinen erikoissairaanhoito 2021
 
Niiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdf
Niiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdfNiiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdf
Niiranen_Jalkautuvan_nuorisotyon_vaikutusten_ennakkoarviointi_27092022.pdf
 
Ylitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdf
Ylitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdfYlitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdf
Ylitalo_EPT_vaikutusten_ennakkoarviointi_tulevaisuudessa_27092022.pdf
 
Nieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdf
Nieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdfNieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdf
Nieminen_Niemi_Kuntaliitto_Mita_on_paatosten_EVA_Tyokalu_tutuksi_27092022.pdf
 
Raitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdf
Raitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdfRaitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdf
Raitasalo_Nuorten_paihteidenkayton_yleiskuva_10102022.pdf
 
Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...
Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...
Hietanen_Peltola_Jahnukainen_Miten_opiskeluhuoltopalvelut_tukevat_hyvinvointi...
 
Lansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdf
Lansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdfLansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdf
Lansikallio_Paihdekasvatus_EPT_oppilaitoksissa_10102022.pdf
 
Markkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdf
Markkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdfMarkkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdf
Markkula_Vaikuttava ehkaiseva paihdetyo_10102022.pdf
 
Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022
Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022
Erikoissairaanhoidon hoitoonpääsy 31.08.2022
 
Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilasto
Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilastoRikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilasto
Rikos- ja riita-asioiden sovittelu 2021 -tilasto
 
Synthetic Opioid Preparedness in Europe
Synthetic Opioid Preparedness in EuropeSynthetic Opioid Preparedness in Europe
Synthetic Opioid Preparedness in Europe
 
Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021
Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021
Sosiaalihuollon laitos- ja asumispalvelut 2021
 
Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022
Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022
Hoitoonpääsy perusterveydenhuollossa keväällä 2022
 
Aktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdf
Aktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdfAktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdf
Aktuellt om coronavaccinationer - vaccinering under sommaren.pdf
 
Kort information och aktuella frågor om vaccinationer
Kort information och aktuella frågor om vaccinationerKort information och aktuella frågor om vaccinationer
Kort information och aktuella frågor om vaccinationer
 
Förvaring av vacciner
Förvaring av vaccinerFörvaring av vacciner
Förvaring av vacciner
 
Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...
Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...
Johannes Kohal: Henkilöstömitoituksen seurantaan tarvittavat tiedot ja tiedon...
 
Hanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikataulu
Hanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikatauluHanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikataulu
Hanna Alastalo: Henkilöstömitoituksen seurannan kehitys ja aikataulu
 
Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022
Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022
Ajankohtaista koronarokotuksista 2.6.2022
 
Tietoisku eri rokotteista
Tietoisku eri rokotteistaTietoisku eri rokotteista
Tietoisku eri rokotteista
 

Råd till hälsovårdspersonalen som möter klienter som ställe sig tveksamma till vaccination

  • 1. 26.1.2017 1 Råd till hälsovårdspersonalen som möter klienter som ställe sig tveksamma till vaccination THLs skolningsprogram på nätet 26.1.2017 Sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Enheten för Vaccinationsprogrammet, THL Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo Institutet för hälsa och välfärd
  • 2. Sociala medier 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 2 Vad beror osäkerheten på ? • Information erbjuds från många olika källor – Webben, olika kanaler på sociala medier, diskussionsgrupper, bloggar – Traditionella medier; tidningar, tv, radio (finns även på nätet) – Berättelser som apelerar till känslor säljer – samlar ”tycker klick” – Den som söker information har inte tillräcklig kunskap att avgöra om källan är pålitlig eller inte • Sociala medier: – Stödgruppen hittas lätt, det är lätt att känna samhörighet • Elektronisk och snabb, lätt att samarbeta på nätet • Man lever i en egen ”bubbla” som sociala mediernas algoritmer förstärker – Den som en gång gått till en viss typs sidor styrs på nytt till liknande sidor, sökare plockar upp meddelanden från grupper som förmedlar likartade budskap Traditionella medier och elektronisk medier
  • 3. • Pneumokockvaccinet innehåller inte levanden sjukdomsalstrande bakterier. Man kan inte få sjukdomen • Nyheten levde och lever fortfarande på internets diskussionsforum • Sensationsnyheter förorsakar onödig osäkerhet • Opinionsnämnden för massmedier konstaterade: • ”Kunderna lockades att köpa tidningen med upprörande påstående som borde ha kunnat verifieras i texten. Den sensationella rubriken var ogrundad” 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 3 Till journalistikens grundregler hör att granska bakgrundsfakta. Rubriken skall motsvara innehållet ! Hälsovårdaren och läkaren har en viktig roll då det gäller att stoppa rykten och erbjuda rätt information
  • 4. Vad beror osäkerheten på? • Förtroendet för läkarvetenskapen, både för dem som producerar medicinsk fakta och för dem som utövar den har försvagats – Det är svårt att försöka övertyga med fakta – Bristen på förtroende fylls snabbt med känslosamma föreställningar som har ideologisk eller kommersiell bakgrund • Vaccinmotståndarna sprider ”budskapet” effektivt • Utnyttjar alla plattformer på sociala medier • Samma personer är aktiva på olika plattformer • Konspirationsteoretikerna, ”Big Pharma” • Livsåskådning eller religiös tro Regionala skillnader, starka nyckelaktörer Informationsutmaningen är lokalt förankrad ! 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 4
  • 5. Motsattsförhållandet är inte i balans • Medierna älskar konfrontationer – Sakkunniga kontra ” lekmannaexperter´´ • Sakkunnig, som baserar sina argument på vetenskaplig fakta, möter lekmannaexperter som baserar sin bevisföring på ev. egna eller andras enskilda erfarenheter, egen värdsbild eller på teser som ledare av någon antivaccingrupp påstått vara sanningar • Även ekonomiska intressen kan finnas med i spelet • Vi har vanligtvis en så kallad ”falsk balans” – En liten grupp får oproportionerlig stort utrymme för sina åsikter 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 5
  • 6. Andra faktorer som kan påverka motsättningarna • Vi lever i en tid då individen och de individuella erfarenheterna lyfts fram • Gemenskapen och ansvaret för andra har till en del fallit i skymundan ”Jag själv” är i fokus: ”selfie-kulturen” • Närstående personer kan påverka 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 6
  • 7. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 7 Vaccinera eller inte? • Nätet är fullt av olika påståenden som förvirrar – Pålitlig fakta drunknar eller försvinner – Vem tror man på eller vill tro på? – Vad baser sig besluten på? Vaccinerna försvagar immuniteten! Det finns gift i vaccinerna! Det är bättre att gå igenom sjukdomen än att vaccinera sig! God hygien och föda räcker! De alternativa vårdformerna är tryggare än vaccinerna! Kombinationsvaccinerna belastar immunsystemet! Sjukdomar som man vaccinerar mot är sällsynta, alltså behövs vaccinerna inte! BIG PHARMA Vaccinerna orsakar autism
  • 8. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 8 Hur bemöter man den som tvivlar på vacciner ? • Bekanta dig med de vanligaste farhågorna och bekymren så att du vid behov kan svara på frågor – Fråga vad det är som främst oroar då det gäller vacciner – Förbigå inte problemet utan lyssna och svara – Kom ihåg att det finns en obalans i informationsflödet Din uppgift är att förklara saker som är svåra att förstå – Rätta till missförstånd utan att såra klienten – Erbjud bara information som är baserad på fakta, inte ”jag tror” – Riskanalys är svår, det hjälper att jämföra eventuella risker – Balansera sakfrågor mot varandra
  • 9. Fakta och fiktion kan vara förvirrande 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 9
  • 10. Vaccinerna undersöks noggrant och länge • Vanligtvis tar det 10-20 år av utvecklings- och forskningsarbete innan vaccinet kommer ut på marknaden • Den noggranna övervakningen fortsätter även efter det att vaccinet kommit ut på marknaden – Effekten och säkerheten av naturpreparat har inte undersökts på samma sätt. – Det som kommer från naturen upplevs som tryggt fast så inte alltid är fallet: • Naturpreparaten innehåller inte det som lovas eller så förekommer det orenheter • Naturpreparaten kan ha överraskande egenskaper, t.ex. Johannesörten kan samverka med 150 olika mediciner • I homeopatin, där iden är att ”lika påverkar lika”, tror man på vattnets s.k. minne, man späder ut och skakar. I praktiken säljer man buteljerat vatten. • I all vård förekommer även s.k. placeboeffekt, människor blir friska ”trots vård” 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 10
  • 11. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 11 Vaccinutvecklingen övervakas med noggranna direktiv • Ett vaccin får försäljningstillstånd och tas i bruk först efter det att undersökningar visat att vaccinet har en så god effekt som möjligt och att biverkningarna är på en acceptabel nivå • Under vaccinutvecklingen undersöks vaccinets komponenter skilt och tillsammans • Noggrant övervakad verksamhet: vaccinerna undersöks och produceras i överensstämmelse med Europeiska farmakopéns direktiv • Säkerhetsuppföljningen fortsätter även efter det att vaccinet kommit ut på marknaden – Sällsynta biverkningar kan komma fram först efter det att millioner doser använts
  • 12. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 12 Vaccinerna innehåller obetydliga mängder giftiga ämnen • Vaccinerna innehåller ytterst små mängder tillsatsämnen för att förbättra lösligheten (t.ex. vatten/saltlösning), effekten och stabiliteten m.m. • Ytterst få vacciner innehåller konserveringsmedel • Vaccinerna kan innehålla restämnen från produktionen, t.ex. formaldehyd • Vaccinerna är inte giftiga eftersom tillsats- och restämnena förekommer i så obetydliga mängder • Människan får i sig betydligt större mängder av motsvarande ämnen i sin livsmiljö t.ex. i inomhusluften, trafiken, via mat och dryck och t.o.m. via modersmjölken
  • 13. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 13 Formaldehyd • Förekommer i vissa vacciner som restmängder från produktionsprocessen – Restmängden har i praktiken ingen betydelse eftersom formalinet sönderfaller snabbt – Koncentrationerna är mycket större i vår livsmiljö, t.ex. i kosmetik- produkter, textilindustrin, luftens föroreningar, maten (t.ex. frukt), tobaken – Formaldehyden förekommer även i vår egen kropp som en del av ämnesomsättningen • Det är bra att komma ihåg att i fråga om formaldehydallergi är det nästan alltid fråga om typ-IV överkänslighet. Risken att få en allvarlig, omedelbar allergisk reaktion av vaccinet ökar alltså inte •
  • 14. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 14 , Tiomersal, kvicksilverförening • Är inte samma kvicksilverförening som vi får via maten och som koncentreras i näringskedjan och ackumuleras i kroppen • Har använts och används i vissa vacciner, t.ex. i multi- dosampuller • Mängden etylkvicksilver i en vaccindos har ingen betydelse jämförd med den mängd metylkvicksilver vi får i oss via miljön • Vaccinerna som för tillfället används i Finland innehåller inte tiomersal • T.ex. polio-, Hib- ja MPR-vaccinerna har alltid varit tiomersalfria
  • 15. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 15 Aluminiumföreningar som adjuvans ( en adjuvans ökar effekten av vaccinet) • Aluminium är det tredje allmännaste grundämnet på jorden. Det finns i vattnet, jorden, luften, maten och hygienartiklar • Vi får i oss ca. 5-15 mg aluminium/dygn, huvudsakligen via maten: gränsen för en accepterad exponering är 2 mg/kg kroppsvikt/dygn • Mängden aluminium i vacciner som innehåller aluminiumföreningar får inte överskrida 0,5 mg / dos • Vaccindosen ökar inte nämnvärt Al-koncentrationen i serum och belastar inte kroppen, utsöndras i urinen • Det har ingen betydelse för kroppen om aluminium kommer via matsmältningskanalen eller injiceras • Aluminiumsalter har använts i vacciner sedan 1920-talet
  • 16. Aluminiumföreningar som adjuvans • Aluminium utvecklar inte IgE-medierad allergi • Man behöver inte avbryta vaccinationsserien på grund av misstänkt ”aluminiumallergi” • Lokala reaktioner och en steril abscess kan uppkomma, speciellt om aluminiumsaltet kommer i kontakt med underhudsvävnaden • Detta undviks med rätt vaccinationsteknik • En fördröjd lokal reaktion beror oftast på en immunologisk reaktion som förorsakas av en hög antikroppsnivå mot det verksamma ämnet i vaccinet, d.v.s. immunförsvaret hos den vaccinerade har lärt sig reagera mot sjukdomsalstraren 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 16 bild: THL:s video om vaccinationsteknik (Rokotustekniikkavideot) Praktiska råd – Vaccination steg för steg (Rokottaminen askel askeleelta)
  • 17. Det är inte självklart för lekmännen vad vacciner innehåller • De som arbetar med vacciner bör veta vad vaccinet innehåller och hur det i princip funktionerar så att de vid behov kan svara på frågor • Antigenerna, d.v.s. vaccinernas versamma ämnen aktiverar och väcker immunsystemet så att det känner igen och kan försvara den vaccinerade mot sjukdomsalstrarna – Levande försvagade sjukdomsalstrande mikrober – Små beståndsdelar av avdödade = inaktiverade sjukdomsalstrande mikrober eller hela avdödade mikrober – Toksoider = toxin från den sjukdomsalstrande mikroben som oskadliggjorts så att toxinet förlorat sina giftiga egenskaper 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 17
  • 18. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 18 Det är inte självklart för lekmännen vad vacciner innehåller • Tillsatsämnen (hjälpmedel) – Nödvändiga för att erhålla en bra sammansättning, maximal effekt, garanterad lång hållbarhet och vara lätta att använda – Vattnet är den viktigaste ingrediensen för att lösa upp vaccinets övriga komponenter – Övriga tillsatsämnen är adjuvans som ökar effekten av vaccinet, konserveringsmedel, emulgatorer, stabilisatorer och pH- indikatorer – Restämnen från produktionen – Koncentrationerna i det färdiga vaccinet, som genomgått flera reningsprocesser och utspätts, är mycket små – Spårmängderna har nödvändigtvis inte någon betydelse ens för sådana personer som är allergiska mot ett visst ämne i vaccinet
  • 19. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 19 Hjälptabell för att klargöra mängderna • Tillsatsämnen förekommer i milligram, spårämnen i mikro-, nano- eller picogram Milligram 1 mg= 0,001 g Mikrogram 1 μg = 0,000 001 g Nanogram 1 ng = 0,000 000 001 g Picogram 1 pg = 0,000 000 000 001 g • I vaccinernas produktresuméer hittas alla ämnen som finns i vaccinet, men mängder anges inte alltid • Det har tidigare förekommit att restämnen har nämnt i punkten för tillsatsämnen
  • 20. Det är inte självklart för allmänheten hur vacciner funktionerar • Bekanta dig själv med ämnet så att du kan svara på frågor • Merit Melins föredrag om vacciner och immunförsvaret samt om flockimmunitet: • Finns på THL:s sidor: https://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 20
  • 21. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 21 Kombinationsvaccinerna överbelastar inte barnets immunsystem • Barnet har redan vid födseln ett funktionerande immunförsvar för att möta omgivningens nya antigener – Då barnet passerar förlossningskanalen kommer det i kontakt med ca 400 proteiner som aktiverar immunsystemet – En baby kan på en gång bilda antikroppar mot tusen gånger fler vacciner än vad som ingår i det nuvarande vaccinationsprogrammet
  • 22. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 22 Kombinationsvaccinerna överbelastar inte immunförsvaret • Med en pentavaccindos, DTaP-IPV-Hib, får barnet lika många antigener som i ett myggbett • Trippelvaccinet DTwP som användes tidigare innehöll hela avdödade kikhostebakterier på vars yta fanns över 3000 olika antigen • I den acellulära kikhostekomponenten, som ingår i det nuvarande kombinationsvaccinet, finns 2-5 olika antigen beroende på preparatet
  • 23. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 23 Barnet får inte vaccinerna för tidigt. • Många sjukdomar som man vaccinerar mot kan vara livshotande för spädbarn. • Därför är det ändamålsenligt att ge vaccinet tillräckligt tidigt • Vaccinationsprogrammet är noga övervägt • Med kombinationsvaccin får man ett grundskydd mot många olika sjukdomsalstrande mikrober • Målsättningen är att uppnå tillräcklig skyddseffekt så tidigt som möjligt vid rätt ålder
  • 24. Barnet blir inte ”motståndskraftigare” om vaccinationerna lämnas bort • Barnet blir en ”motståndskraftig” individ eftersom det ständigt möter virus och bakterier i sin omgivning • Barnet behöver inte de sjukdomsalstrande bakterierna, som kan undvikas med vaccination, för att sparra sin motståndskraft • Efter t.ex. genomgången mässling kan kroppens immunförsvar försvagas under följande 2-3 år • Om barnet inte vaccineras kan det utsättas för allvarliga sjukdomar, komplikationer och invaliditet till följd av sjukdomen • Risken för dödsfall finns också efter sjukdomar som kunde ha förhindrats med vaccinationsprogrammet 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 24
  • 25. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 25 Vilka andra faktorer kan påverka vaccinationsbeslutet? • Ett väl planerat genomfört vaccinationsprogram blir lätt ett ”offer” för sin egen effektivitet • Många sjukdomar som kan förhindras med vaccination har blivit sällsynta eller helt försvunnit i Finland tack vare den utmärkta vaccintäckningen • Dagens föräldrar har inte sett dessa infektions- sjukdomar och komplikationerna som de kan förorsaka • Det föder en illusion om att vaccinerna inte mera behövs • Det är därför förståeligt att många ifrågasätter vaccinationens betydelse och dess berättigande
  • 26. Globala aspekt på vaccinationer • Varje år – Vart femte barn blir fortfarande utan det skydd som vaccinen kan ge – 1,5 miljoner barn dör i sjukdomar som kunde ha förhindras med vacciner • Motståndet mot vaccinationer är bara de utvecklade i-ländernas problem Vaccinationer ifrågasätts vanligtvis inte i länder där sjukdomen förekommer och barn dör 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 26 © UNICEF/NYHQ2001-0636/ Shehzad Noorani © UNICEF/NYHQ2011-2454/Sokol
  • 27. Smittkopporna har utrotats tack vare vaccinet 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 27 Kuvat: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp Dödade millioner människor varje år! Utrotades år 1977
  • 28. Stelkramp (tetanus) är en mycket sällsynt sjukdom i Finland • Årligen förekommer ett eller inget fall bland den äldre befolkningen i Finland. Fallen beror närmast på försämrad immunitet eller föråldrat vaccinationsskydd • Effektivt rengöring och en påfyllnadsdos i samband med skärsår eller sår efter bett • Medborgarna medvetna om vaccinet betydelse • Gruppimmunitet hjälper inte, var och en behöver personligt vaccinskydd • 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 28 http://phil.cdc.gov/phil/home.asp • Stelkramp hos nyfödda påträffas inte i Finland tack vare god hygien vid födseln och vaccination Många nyfödda dör i utvecklingsländerna
  • 29. Difteri 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 29 Svår svalginfektion och svullnaden i halsen försvårar andningen Toxinet som bakterien producerar förorsakar skador på hjärta och nerver I västvärlden avlider 5–10 % av difteripatienterna Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp Förekomsten av difteri i Finland 1917–2012. Källa: Nationella registret över smittsamma sjukdomar https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar • Allvarlig, allmänfarlig smittsam sjukdom som förorsakas av bakterier • Försvann från Finland under 1960-talet tack vare vaccinationer
  • 30. Polion försvann från Finland på 1960-talet tack vare hög vaccinations- täckning 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 30 Förekomsten av poliofall i Finland 1917–2012. Källa: Nationella registret över smittsamma sjukdomar https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar Senast fallet i Finland år 1985 Polioviruset är ytterst smittsamt http://phil.cdc.gov/phil/home.asp Avdelning för järnlungor, Californien 1953
  • 31. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 31 Bra hygien och föda räcker inte för att förhindra infektionssjukdomar • Bra hygien och föda hjälper bara delvis till att förhindra sjukdomar – Hygien, levnadsvillkor och föda har betydelse för smittorisken då det gäller t.ex. tuberkulos och A-hepatit • Det finns smittsamma sjukdomar som sprids oberoende av hygien och föda – T.ex. kikhosta, mässling, röda hund och påssjuka (MPR) – En ökad levnadsstandard minskade inte heller på antalet allvarliga infektioner som orsakades av Hib-bakterien: infektionerna nådde sin topp strax innan vaccinationen infördes på 1980-talet
  • 32. Allvarliga Hib-sjukdomar övervanns med vaccination Hib-sjukdomarna hos barn och ungdomar har så gott som försvunnit i Finland tack vare vaccinationerna 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 32 Förekomsten av infektioner förorsakade av Haemophilus influenzae typ b i Finland bland barn 0–15 år, åren 1977–2012. Källa: H. Peltola, A. Takala, J. Eskola och Nationella registret över smittsammasjukdomar Hib-sepsis Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp En del av den friska befolkningen bär Hib- bakterier i svalget. Den ovaccinerade är helt beroende av gruppskyddet. Ett otillräckligt vaccinationsskydd bör antecknas i patientjournalen.
  • 33. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 33 Infektionssjukdomarna som man kan vaccinera mot är inte sällsynta – vaccinationerna behövs • Största delen av de sjukdomar som man vaccinerar mot, och komplikationerna av dessa sjukdomar, är numera sällsynta i Finland • Infektionssjukdomarna känner inga gränser. Vaccinerna behövs så länge sjukdomarna ännu finns på jordklotet • Om vaccinationstäckningen minskar kan sjukdomarna lätt återvända till vårt land och på nytt sprida sig, efter som skyddet som vaccinet ger saknas i befolkningen • Ett negativt vaccinationsbeslut är ett medvetet val som påverkar både individen och samhället
  • 34. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 34 Ovissheten om vaccinets säkerhet väcker oro • Allvarliga biverkningar och nyhetsrapportering av dessa: BCG-vaccinet • Biverkningsmisstankar som är under utredning och nyhetsrapporteringen av dessa: Narkolepsi • Stor upprörande nyhetsrapportering om biverkningar trots att inget samband med vaccinet eller vaccinationen finns: MPR-vaccinet / autism
  • 35. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 35 Ogrundade sensationer förorsakar onödig oro och ryktet fortsätter att florera länge • Läkaren Wakefield publicerade 1998 en artikel om sambandet mellan MPR-vaccinet och autism • Tidingen Lancet drog bort artikeln först 2/2010 • Artikeln hade förorsakat stor skada • Följderna, i kombination med andra orsaker till förekomsten av mässlings i Europa, var stora • Det har förekommit stora mässlingsepidemier på olika håll i Europa hela 2000-talet • Många har insjuknat och dött i onödan trots att vaccin finns att tillgå • Wakefield jobbar inte mera i England. Han flyttade till USA
  • 36. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 36 Det finns inget samband mellan autism och MPR vaccin • Under 2000-talet har det publicerats resultat från omfattande studier som gjorts i flera länder. Studierna påvisar inget samband mellan MPR- vaccinet och autism • Vaccination och autism är två skilda händelser som bara råkar sammanträffa vid en viss ålder • Vaccines and Autism: A Tale of Shifting Hypotheses, Paul A. Offit Clin Infect Dis. 2009
  • 37. Vaccinerna förorsakar inte diabetes, autism eller allergier • Autism-, diabetes- och allergifallen har ökat under senaste årtionden i länder med hög levnadsstandard • Eftersom nästa alla barnen som insjuknar i dessa sjukdomar har blivit vaccinerade före de insjuknade, har man misstänkt att orsaken till dessa sjukdomar tidsmässigt står att finna i ett utvidgat allmänt vaccinationsprogram • Information från stora befolkningsstudier och ökad erfarenhet av vacciner visar att inget vaccin ökar risken för autism, diabetes eller allergi 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 37
  • 38. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 38 När sjukdomar, följdsjukdomar, invaliditet och dödsfall till följd av smittsamma sjukdomar inte mera är vanliga • Rädslan för eventuella biverkningar eller för helt vanliga förutsedda reaktioner efter vaccinationen kan bli stor, eller t.o.m. oproportionerligt stor, då vaccinationsbeslutet skall tas • Informationsflödet på Internet har lett till att det kan komma villrådigaga klienter till mottagningen • Det kan vara svårt att överväga fördelar mot nackdelar om man inte har egna erfarenheter av allvarliga sjukdomar, eller någon i ens bekantskapskrets har det • Man borde kunna sätta risken av biverkningar i relation till de sjukdomar, följdsjukdomar, långvariga skador och död, som förhindras med vacciner
  • 39. Om vaccinets eventuella biverkningarna oroar • Diskutera och reservera gärna tid för att svara på frågor • Berätta att – Biverkningar kan förekomma, men de drabbar inte alla vaccinerade – Största delen av biverkningarna är övergående eller lindriga och kan behandlas – Allvarliga biverkningar är sällsynta • Beskriv de vanligaste symtomen och hur de vårdas. Ge råd för hur allvarligar biverkningar sköts • Det är svårt att förstå risker och kunna göra jämförelser – Hälsovårdaren eller läkaren kan hjälpa genom att jämföra och avväga riskerna mot andra förfaranden eller genom att ge exempel från vardagslivet 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 39
  • 40. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 40 Vaccination är tryggare att än att gå igenom sjukdom • Vaccineringen är ett naturligt och ett mycket tryggare sätt att få motståndskraft mot en smittsam sjukdom än att gå igenom själva sjukdomen • Samtidigt undviker man följdsjukdomar och komplikationer som kan höra till sjukdomen • Det kan vara tio eller t.o.m. hundra gånger farligare att insjukna än att ta vaccinet; MPR –sjukdomarna är ett bra exempel på detta
  • 41. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 41 Kuvat: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp Mässling, Röda hund och Påssjuka är inte ofarliga barnsjukdomar
  • 42. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 42 Mässling eller MPR-vaccinering? Mässling MPR- vaccin Dödfall 10 0 Hjärn- inflammation 40 0,1** SSPE * 1 0 Kramper 500 30 * Subakut sklerotisk panencefalit, fördröjd hjärninflammation som leder till permanent skada och dödsfall ** Rapporterade fall. Ev. inget samband Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000 smittade kontra 100 000 vaccinerade
  • 43. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 43 Påssjuka eller MPR-vaccination? Påssjuka MPR- vaccin Hjärnhinne- inflammation 1000 <0,1 Hjärninflammation 20 0 Testikel- inflammation 100 0 Barnlöshet 3 0 Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000 smittade kontra 100 000 vaccinerade
  • 44. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 44 Röda hund eller MPR-vaccination ? Röda hund MPR- vaccin Fosterdöd 5-20 0 Skada som uppkommit under fosterstadiet på grund av virussmitta 10-40 0 Hjärninflammation 15 0 ITP= Idiopatisk trombosytopeni 30 3 Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000 smittade kontra 100 000 vaccinerade
  • 45. Om föräldrarna tvekar • Försök utreda vad som ligger bakom oron? – Red ut missförstånd och rädslor för vacciner och vaccination – Erbjud fakta beträffande följdsjukdomar, skador och risker för dödsfall förknippade med sjukdomarna som kan förhindras med vacciner – Berätta att sjukdomarna, som man kan vaccinera mot har blivit sällsyntare, men att man fortfarande kan råka ut för dem – När föräldrarna är osäkra känner de för stunden att det är lättare att inte göra något - tala om ansvaret! – Påpeka att det är ett aktivt beslut att inte låta vaccinera sitt barn och att det kan ha stora konsekvenser för barnets hälsa 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 45 Vem frågar mig?
  • 46. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 46 När föräldrarna tvekar • Kom ihåg att föräldrarna vill skydda sina barn • Berätta att vaccinering definitivt minskar sjukdomsrisken och att det är mycket tryggare att vaccinera än att låta bli • Berätta var föräldrarna hittar mera fakta om de vill ha • Beslutet att inte vaccinera bygger ofta på känsla – undvik att visa irritation • Ta upp saken på nytt vid ett senare tillfälle om det ännu blivit en del frågor obesvarade och föräldrarna inte övervunnit rädslan • Barnet har rätt att vara friskt – Vaccinationerna skulle inte rekommenderas om inte fördelarna var betydligt större än de eventuella biverkningarna – Fördelarna och nackdelarna evalueras både för den enskilda individen och för hela befolkningen
  • 47. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 47 Fördelar och nackdelar med vacciner och vaccinationsprogrammet övervägs noga Noggrant övervägt och planerat Målet är att uppnå ett maximalt skydd så tidigt som möjligt och vid rätt tid Effekten av vaccinationsprogrammet uppföljs kontinuerligt och programmet ändras vid behov Pris Eventuella biverkningar Sjukdomens svårighetsgrad, dödsfall Följdsjukdomar, handikapp Risk att insjukna Vaccinets skyddseffekt på individen och befolkningen Vaccinets säkerhet