Råd till hälsovårdspersonalen som möter klienter som ställe sig tveksamma till vaccination
1. 26.1.2017 1
Råd till hälsovårdspersonalen som
möter klienter som ställe sig
tveksamma till vaccination
THLs skolningsprogram på nätet 26.1.2017
Sakkunnigläkare Ulpu Elonsalo, Enheten för Vaccinationsprogrammet, THL
Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo
Institutet för hälsa och välfärd
2. Sociala
medier
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 2
Vad beror osäkerheten på ?
• Information erbjuds från många olika källor
– Webben, olika kanaler på sociala medier, diskussionsgrupper, bloggar
– Traditionella medier; tidningar, tv, radio (finns även på nätet)
– Berättelser som apelerar till känslor säljer – samlar ”tycker klick”
– Den som söker information har inte tillräcklig kunskap att avgöra om
källan är pålitlig eller inte
• Sociala medier:
– Stödgruppen hittas lätt, det är lätt att känna samhörighet
• Elektronisk och snabb, lätt att samarbeta på nätet
• Man lever i en egen ”bubbla” som sociala mediernas
algoritmer förstärker
– Den som en gång gått till en viss typs sidor styrs på nytt till liknande sidor, sökare
plockar upp meddelanden från grupper som förmedlar likartade budskap
Traditionella
medier och
elektronisk
medier
3. • Pneumokockvaccinet
innehåller inte levanden
sjukdomsalstrande
bakterier. Man kan inte få
sjukdomen
• Nyheten levde och lever
fortfarande på internets
diskussionsforum
• Sensationsnyheter
förorsakar onödig
osäkerhet
• Opinionsnämnden för
massmedier konstaterade:
• ”Kunderna lockades att köpa
tidningen med upprörande
påstående som borde ha
kunnat verifieras i texten.
Den sensationella rubriken
var ogrundad”
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 3
Till journalistikens
grundregler hör att
granska bakgrundsfakta.
Rubriken skall motsvara
innehållet !
Hälsovårdaren och läkaren
har en viktig roll då det gäller
att stoppa rykten och erbjuda
rätt information
4. Vad beror osäkerheten på?
• Förtroendet för läkarvetenskapen, både för dem som
producerar medicinsk fakta och för dem som utövar
den har försvagats
– Det är svårt att försöka övertyga med fakta
– Bristen på förtroende fylls snabbt med känslosamma
föreställningar som har ideologisk eller kommersiell bakgrund
• Vaccinmotståndarna sprider ”budskapet” effektivt
• Utnyttjar alla plattformer på sociala medier
• Samma personer är aktiva på olika plattformer
• Konspirationsteoretikerna, ”Big Pharma”
• Livsåskådning eller religiös tro
Regionala skillnader, starka nyckelaktörer
Informationsutmaningen är lokalt förankrad !
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 4
5. Motsattsförhållandet är inte i balans
• Medierna älskar konfrontationer
– Sakkunniga kontra ” lekmannaexperter´´
• Sakkunnig, som baserar sina argument på
vetenskaplig fakta, möter lekmannaexperter som
baserar sin bevisföring på ev. egna eller andras
enskilda erfarenheter, egen värdsbild eller på teser
som ledare av någon antivaccingrupp påstått vara
sanningar
• Även ekonomiska intressen kan finnas med i spelet
• Vi har vanligtvis en så kallad ”falsk balans”
– En liten grupp får oproportionerlig stort utrymme för sina
åsikter
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 5
6. Andra faktorer som kan påverka
motsättningarna
• Vi lever i en tid då individen och de
individuella erfarenheterna lyfts fram
• Gemenskapen och ansvaret för andra har till
en del fallit i skymundan
”Jag själv” är i fokus: ”selfie-kulturen”
• Närstående personer kan påverka
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 6
7. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 7
Vaccinera eller inte?
• Nätet är fullt av olika påståenden som förvirrar
– Pålitlig fakta drunknar eller försvinner
– Vem tror man på eller vill tro på?
– Vad baser sig besluten på?
Vaccinerna försvagar immuniteten!
Det finns gift i
vaccinerna!
Det är bättre att gå igenom
sjukdomen
än att vaccinera sig!
God hygien och
föda räcker!
De alternativa vårdformerna
är tryggare än vaccinerna!
Kombinationsvaccinerna
belastar
immunsystemet!
Sjukdomar som man vaccinerar mot
är sällsynta, alltså behövs vaccinerna inte!
BIG PHARMA
Vaccinerna orsakar
autism
8. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 8
Hur bemöter man den som tvivlar på vacciner ?
• Bekanta dig med de vanligaste farhågorna och bekymren
så att du vid behov kan svara på frågor
– Fråga vad det är som främst oroar då det gäller vacciner
– Förbigå inte problemet utan lyssna och svara
– Kom ihåg att det finns en obalans i informationsflödet
Din uppgift är att förklara saker som är svåra att förstå
– Rätta till missförstånd utan att såra klienten
– Erbjud bara information som är baserad på fakta, inte ”jag tror”
– Riskanalys är svår, det hjälper att jämföra eventuella risker
– Balansera sakfrågor mot varandra
9. Fakta och fiktion kan vara förvirrande
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 9
10. Vaccinerna undersöks noggrant och länge
• Vanligtvis tar det 10-20 år av utvecklings- och
forskningsarbete innan vaccinet kommer ut på
marknaden
• Den noggranna övervakningen fortsätter även efter det
att vaccinet kommit ut på marknaden
– Effekten och säkerheten av naturpreparat har inte undersökts på
samma sätt.
– Det som kommer från naturen upplevs som tryggt fast så inte alltid är
fallet:
• Naturpreparaten innehåller inte det som lovas eller så förekommer det
orenheter
• Naturpreparaten kan ha överraskande egenskaper, t.ex. Johannesörten
kan samverka med 150 olika mediciner
• I homeopatin, där iden är att ”lika påverkar lika”, tror man på vattnets s.k.
minne, man späder ut och skakar. I praktiken säljer man buteljerat vatten.
• I all vård förekommer även s.k. placeboeffekt, människor blir friska ”trots
vård”
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 10
11. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 11
Vaccinutvecklingen övervakas med noggranna
direktiv
• Ett vaccin får försäljningstillstånd och tas i bruk först
efter det att undersökningar visat att vaccinet har en
så god effekt som möjligt och att biverkningarna är på
en acceptabel nivå
• Under vaccinutvecklingen undersöks vaccinets
komponenter skilt och tillsammans
• Noggrant övervakad verksamhet: vaccinerna undersöks
och produceras i överensstämmelse med Europeiska
farmakopéns direktiv
• Säkerhetsuppföljningen fortsätter även efter det att
vaccinet kommit ut på marknaden
– Sällsynta biverkningar kan komma fram först efter det att millioner
doser använts
12. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 12
Vaccinerna innehåller obetydliga mängder
giftiga ämnen
• Vaccinerna innehåller ytterst små mängder tillsatsämnen för
att förbättra lösligheten (t.ex. vatten/saltlösning), effekten och
stabiliteten m.m.
• Ytterst få vacciner innehåller konserveringsmedel
• Vaccinerna kan innehålla restämnen från produktionen, t.ex.
formaldehyd
• Vaccinerna är inte giftiga eftersom tillsats- och
restämnena förekommer i så obetydliga mängder
• Människan får i sig betydligt större mängder av motsvarande
ämnen i sin livsmiljö t.ex. i inomhusluften, trafiken, via mat och
dryck och t.o.m. via modersmjölken
13. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 13
Formaldehyd
• Förekommer i vissa vacciner som restmängder från
produktionsprocessen
– Restmängden har i praktiken ingen betydelse eftersom formalinet
sönderfaller snabbt
– Koncentrationerna är mycket större i vår livsmiljö, t.ex. i kosmetik-
produkter, textilindustrin, luftens föroreningar, maten (t.ex. frukt),
tobaken
– Formaldehyden förekommer även i vår egen kropp som en del av
ämnesomsättningen
• Det är bra att komma ihåg att i fråga om formaldehydallergi är
det nästan alltid fråga om typ-IV överkänslighet. Risken att få
en allvarlig, omedelbar allergisk reaktion av vaccinet ökar
alltså inte
•
14. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 14
,
Tiomersal, kvicksilverförening
• Är inte samma kvicksilverförening som vi får via maten
och som koncentreras i näringskedjan och ackumuleras i
kroppen
• Har använts och används i vissa vacciner, t.ex. i multi-
dosampuller
• Mängden etylkvicksilver i en vaccindos har ingen
betydelse jämförd med den mängd metylkvicksilver vi får i
oss via miljön
• Vaccinerna som för tillfället används i Finland
innehåller inte tiomersal
• T.ex. polio-, Hib- ja MPR-vaccinerna har alltid varit
tiomersalfria
15. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 15
Aluminiumföreningar som adjuvans
( en adjuvans ökar effekten av vaccinet)
• Aluminium är det tredje allmännaste grundämnet på jorden. Det
finns i vattnet, jorden, luften, maten och hygienartiklar
• Vi får i oss ca. 5-15 mg aluminium/dygn, huvudsakligen via
maten: gränsen för en accepterad exponering är 2 mg/kg
kroppsvikt/dygn
• Mängden aluminium i vacciner som innehåller
aluminiumföreningar får inte överskrida 0,5 mg / dos
• Vaccindosen ökar inte nämnvärt Al-koncentrationen i
serum och belastar inte kroppen, utsöndras i urinen
• Det har ingen betydelse för kroppen om aluminium
kommer via matsmältningskanalen eller injiceras
• Aluminiumsalter har använts i vacciner sedan 1920-talet
16. Aluminiumföreningar som adjuvans
• Aluminium utvecklar inte IgE-medierad allergi
• Man behöver inte avbryta vaccinationsserien på grund av
misstänkt ”aluminiumallergi”
• Lokala reaktioner och en steril abscess kan uppkomma,
speciellt om aluminiumsaltet kommer i kontakt med
underhudsvävnaden
• Detta undviks med rätt vaccinationsteknik
• En fördröjd lokal reaktion beror oftast på en immunologisk
reaktion som förorsakas av en hög antikroppsnivå mot det
verksamma ämnet i vaccinet, d.v.s. immunförsvaret hos den
vaccinerade har lärt sig reagera mot sjukdomsalstraren
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 16
bild: THL:s video om vaccinationsteknik
(Rokotustekniikkavideot)
Praktiska råd – Vaccination steg för steg
(Rokottaminen askel askeleelta)
17. Det är inte självklart för lekmännen vad
vacciner innehåller
• De som arbetar med vacciner bör veta vad vaccinet
innehåller och hur det i princip funktionerar så att
de vid behov kan svara på frågor
• Antigenerna, d.v.s. vaccinernas versamma ämnen aktiverar
och väcker immunsystemet så att det känner igen och kan
försvara den vaccinerade mot sjukdomsalstrarna
– Levande försvagade sjukdomsalstrande mikrober
– Små beståndsdelar av avdödade = inaktiverade
sjukdomsalstrande mikrober eller hela avdödade mikrober
– Toksoider = toxin från den sjukdomsalstrande mikroben som
oskadliggjorts så att toxinet förlorat sina giftiga egenskaper
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 17
18. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 18
Det är inte självklart för lekmännen
vad vacciner innehåller
• Tillsatsämnen (hjälpmedel)
– Nödvändiga för att erhålla en bra sammansättning, maximal
effekt, garanterad lång hållbarhet och vara lätta att använda
– Vattnet är den viktigaste ingrediensen för att lösa upp vaccinets
övriga komponenter
– Övriga tillsatsämnen är adjuvans som ökar effekten av vaccinet,
konserveringsmedel, emulgatorer, stabilisatorer och pH-
indikatorer
– Restämnen från produktionen
– Koncentrationerna i det färdiga vaccinet, som genomgått flera
reningsprocesser och utspätts, är mycket små
– Spårmängderna har nödvändigtvis inte någon betydelse ens för
sådana personer som är allergiska mot ett visst ämne i vaccinet
19. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 19
Hjälptabell för att klargöra mängderna
• Tillsatsämnen förekommer i milligram, spårämnen i
mikro-, nano- eller picogram
Milligram 1 mg= 0,001 g
Mikrogram 1 μg = 0,000 001 g
Nanogram 1 ng = 0,000 000 001 g
Picogram 1 pg = 0,000 000 000 001 g
• I vaccinernas produktresuméer hittas alla ämnen
som finns i vaccinet, men mängder anges inte alltid
• Det har tidigare förekommit att restämnen har
nämnt i punkten för tillsatsämnen
20. Det är inte självklart för allmänheten hur
vacciner funktionerar
• Bekanta dig själv med ämnet så att du kan svara på
frågor
• Merit Melins föredrag om vacciner och
immunförsvaret samt om flockimmunitet:
• Finns på THL:s sidor:
https://www.thl.fi/sv/web/vaccinationer/vaccin
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 20
21. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 21
Kombinationsvaccinerna överbelastar inte barnets
immunsystem
• Barnet har redan vid födseln ett funktionerande
immunförsvar för att möta omgivningens nya
antigener
– Då barnet passerar förlossningskanalen kommer det i
kontakt med ca 400 proteiner som aktiverar
immunsystemet
– En baby kan på en gång bilda antikroppar mot tusen
gånger fler vacciner än vad som ingår i det nuvarande
vaccinationsprogrammet
22. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 22
Kombinationsvaccinerna överbelastar inte
immunförsvaret
• Med en pentavaccindos, DTaP-IPV-Hib, får barnet
lika många antigener som i ett myggbett
• Trippelvaccinet DTwP som användes tidigare innehöll hela
avdödade kikhostebakterier på vars yta fanns över 3000 olika
antigen
• I den acellulära kikhostekomponenten, som ingår i det
nuvarande kombinationsvaccinet, finns 2-5 olika antigen
beroende på preparatet
23. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 23
Barnet får inte vaccinerna för tidigt.
• Många sjukdomar som man vaccinerar mot kan vara
livshotande för spädbarn.
• Därför är det ändamålsenligt att ge vaccinet tillräckligt
tidigt
• Vaccinationsprogrammet är noga övervägt
• Med kombinationsvaccin får man ett grundskydd
mot många olika sjukdomsalstrande mikrober
• Målsättningen är att uppnå tillräcklig
skyddseffekt så tidigt som möjligt vid rätt ålder
24. Barnet blir inte ”motståndskraftigare” om
vaccinationerna lämnas bort
• Barnet blir en ”motståndskraftig” individ eftersom det
ständigt möter virus och bakterier i sin omgivning
• Barnet behöver inte de sjukdomsalstrande bakterierna,
som kan undvikas med vaccination, för att sparra sin
motståndskraft
• Efter t.ex. genomgången mässling kan kroppens
immunförsvar försvagas under följande 2-3 år
• Om barnet inte vaccineras kan det utsättas för allvarliga
sjukdomar, komplikationer och invaliditet till följd av
sjukdomen
• Risken för dödsfall finns också efter sjukdomar som kunde
ha förhindrats med vaccinationsprogrammet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 24
25. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 25
Vilka andra faktorer kan påverka
vaccinationsbeslutet?
• Ett väl planerat genomfört vaccinationsprogram blir
lätt ett ”offer” för sin egen effektivitet
• Många sjukdomar som kan förhindras med
vaccination har blivit sällsynta eller helt försvunnit i
Finland tack vare den utmärkta vaccintäckningen
• Dagens föräldrar har inte sett dessa infektions-
sjukdomar och komplikationerna som de kan förorsaka
• Det föder en illusion om att vaccinerna inte mera behövs
• Det är därför förståeligt att många ifrågasätter
vaccinationens betydelse och dess berättigande
27. Smittkopporna har utrotats tack vare vaccinet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 27
Kuvat:
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Dödade millioner
människor varje
år!
Utrotades år 1977
28. Stelkramp (tetanus) är en mycket sällsynt
sjukdom i Finland
• Årligen förekommer ett eller
inget fall bland den äldre
befolkningen i Finland. Fallen
beror närmast på försämrad
immunitet eller föråldrat
vaccinationsskydd
• Effektivt rengöring och en
påfyllnadsdos i samband
med skärsår eller sår efter
bett
• Medborgarna medvetna om
vaccinet betydelse
• Gruppimmunitet hjälper inte,
var och en behöver
personligt vaccinskydd
•
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 28
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
• Stelkramp hos nyfödda påträffas
inte i Finland tack vare god hygien
vid födseln och vaccination Många
nyfödda dör i utvecklingsländerna
29. Difteri
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 29
Svår svalginfektion och svullnaden i
halsen försvårar andningen
Toxinet som bakterien producerar
förorsakar skador på hjärta och
nerver
I västvärlden avlider 5–10 % av
difteripatienterna
Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Förekomsten av difteri i Finland 1917–2012.
Källa: Nationella registret över smittsamma sjukdomar
https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar
• Allvarlig, allmänfarlig smittsam
sjukdom som förorsakas av
bakterier
• Försvann från Finland under
1960-talet tack vare
vaccinationer
30. Polion försvann från Finland på
1960-talet tack vare hög vaccinations-
täckning
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 30
Förekomsten av poliofall i Finland 1917–2012.
Källa: Nationella registret över smittsamma sjukdomar
https://www.thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar
Senast fallet i Finland år 1985
Polioviruset är ytterst smittsamt
http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Avdelning för
järnlungor,
Californien 1953
31. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 31
Bra hygien och föda räcker inte
för att förhindra infektionssjukdomar
• Bra hygien och föda hjälper bara delvis till att
förhindra sjukdomar
– Hygien, levnadsvillkor och föda har betydelse för smittorisken då
det gäller t.ex. tuberkulos och A-hepatit
• Det finns smittsamma sjukdomar som sprids
oberoende av hygien och föda
– T.ex. kikhosta, mässling, röda hund och påssjuka (MPR)
– En ökad levnadsstandard minskade inte heller på antalet
allvarliga infektioner som orsakades av Hib-bakterien:
infektionerna nådde sin topp strax innan vaccinationen
infördes på 1980-talet
32. Allvarliga Hib-sjukdomar övervanns med
vaccination
Hib-sjukdomarna hos barn
och ungdomar har så gott
som försvunnit i Finland
tack vare vaccinationerna
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 32
Förekomsten av infektioner förorsakade av Haemophilus influenzae typ b
i Finland bland barn 0–15 år, åren 1977–2012.
Källa: H. Peltola, A. Takala, J. Eskola och Nationella registret över
smittsammasjukdomar
Hib-sepsis
Kuva: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
En del av den friska befolkningen bär Hib-
bakterier i svalget. Den ovaccinerade är helt
beroende av gruppskyddet.
Ett otillräckligt vaccinationsskydd bör
antecknas i patientjournalen.
33. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 33
Infektionssjukdomarna som man kan vaccinera mot är
inte sällsynta – vaccinationerna behövs
• Största delen av de sjukdomar som man vaccinerar mot,
och komplikationerna av dessa sjukdomar, är numera
sällsynta i Finland
• Infektionssjukdomarna känner inga gränser. Vaccinerna
behövs så länge sjukdomarna ännu finns på jordklotet
• Om vaccinationstäckningen minskar kan sjukdomarna
lätt återvända till vårt land och på nytt sprida sig, efter
som skyddet som vaccinet ger saknas i befolkningen
• Ett negativt vaccinationsbeslut är ett medvetet val
som påverkar både individen och samhället
34. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 34
Ovissheten om vaccinets säkerhet väcker oro
• Allvarliga biverkningar och nyhetsrapportering av dessa:
BCG-vaccinet
• Biverkningsmisstankar som är under utredning och
nyhetsrapporteringen av dessa: Narkolepsi
• Stor upprörande nyhetsrapportering om biverkningar
trots att inget samband med vaccinet eller vaccinationen
finns: MPR-vaccinet / autism
35. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 35
Ogrundade sensationer förorsakar onödig oro
och ryktet fortsätter att florera länge
• Läkaren Wakefield publicerade 1998 en artikel om sambandet
mellan MPR-vaccinet och autism
• Tidingen Lancet drog bort artikeln först 2/2010
• Artikeln hade förorsakat stor skada
• Följderna, i kombination med andra orsaker till förekomsten av
mässlings i Europa, var stora
• Det har förekommit stora mässlingsepidemier på olika håll i
Europa hela 2000-talet
• Många har insjuknat och dött i onödan trots att vaccin finns
att tillgå
• Wakefield jobbar inte mera i England. Han flyttade till USA
36. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 36
Det finns inget samband mellan autism och
MPR vaccin
• Under 2000-talet har det publicerats resultat från
omfattande studier som gjorts i flera länder.
Studierna påvisar inget samband mellan MPR-
vaccinet och autism
• Vaccination och autism är två skilda händelser som
bara råkar sammanträffa vid en viss ålder
• Vaccines and Autism: A Tale of Shifting Hypotheses, Paul A.
Offit Clin Infect Dis. 2009
37. Vaccinerna förorsakar inte diabetes, autism
eller allergier
• Autism-, diabetes- och allergifallen har ökat under senaste
årtionden i länder med hög levnadsstandard
• Eftersom nästa alla barnen som insjuknar i dessa sjukdomar
har blivit vaccinerade före de insjuknade, har man misstänkt
att orsaken till dessa sjukdomar tidsmässigt står att finna i ett
utvidgat allmänt vaccinationsprogram
• Information från stora befolkningsstudier och ökad
erfarenhet av vacciner visar att inget vaccin ökar risken
för autism, diabetes eller allergi
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 37
38. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 38
När sjukdomar, följdsjukdomar, invaliditet och
dödsfall till följd av smittsamma sjukdomar
inte mera är vanliga
• Rädslan för eventuella biverkningar eller för helt
vanliga förutsedda reaktioner efter vaccinationen
kan bli stor, eller t.o.m. oproportionerligt stor, då
vaccinationsbeslutet skall tas
• Informationsflödet på Internet har lett till att det kan komma
villrådigaga klienter till mottagningen
• Det kan vara svårt att överväga fördelar mot nackdelar om man
inte har egna erfarenheter av allvarliga sjukdomar, eller någon i
ens bekantskapskrets har det
• Man borde kunna sätta risken av biverkningar i
relation till de sjukdomar, följdsjukdomar, långvariga
skador och död, som förhindras med vacciner
39. Om vaccinets eventuella biverkningarna oroar
• Diskutera och reservera gärna tid för att svara på
frågor
• Berätta att
– Biverkningar kan förekomma, men de drabbar inte alla vaccinerade
– Största delen av biverkningarna är övergående eller lindriga och
kan behandlas
– Allvarliga biverkningar är sällsynta
• Beskriv de vanligaste symtomen och hur de vårdas. Ge råd för
hur allvarligar biverkningar sköts
• Det är svårt att förstå risker och kunna göra
jämförelser
– Hälsovårdaren eller läkaren kan hjälpa genom att jämföra och
avväga riskerna mot andra förfaranden eller genom att ge exempel
från vardagslivet
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 39
40. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 40
Vaccination är tryggare att än att gå igenom
sjukdom
• Vaccineringen är ett naturligt och ett mycket
tryggare sätt att få motståndskraft mot en smittsam
sjukdom än att gå igenom själva sjukdomen
• Samtidigt undviker man följdsjukdomar och
komplikationer som kan höra till sjukdomen
• Det kan vara tio eller t.o.m. hundra gånger farligare att
insjukna än att ta vaccinet; MPR –sjukdomarna är ett bra
exempel på detta
41. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 41
Kuvat: http://phil.cdc.gov/phil/home.asp
Mässling, Röda hund
och Påssjuka är inte
ofarliga barnsjukdomar
42. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 42
Mässling eller MPR-vaccinering?
Mässling MPR-
vaccin
Dödfall 10 0
Hjärn-
inflammation
40 0,1**
SSPE * 1 0
Kramper 500 30
* Subakut sklerotisk panencefalit, fördröjd hjärninflammation som leder till permanent skada och dödsfall
** Rapporterade fall. Ev. inget samband
Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000
smittade kontra 100 000 vaccinerade
43. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 43
Påssjuka eller MPR-vaccination?
Påssjuka MPR-
vaccin
Hjärnhinne-
inflammation
1000 <0,1
Hjärninflammation 20 0
Testikel-
inflammation
100 0
Barnlöshet 3 0
Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000
smittade kontra 100 000 vaccinerade
44. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 44
Röda hund eller MPR-vaccination ?
Röda
hund
MPR-
vaccin
Fosterdöd 5-20 0
Skada som uppkommit
under fosterstadiet på
grund av virussmitta
10-40 0
Hjärninflammation 15 0
ITP=
Idiopatisk
trombosytopeni
30 3
Frekvensen av följdsjukdomar och komplikationer per 100 000
smittade kontra 100 000 vaccinerade
45. Om föräldrarna tvekar
• Försök utreda vad som ligger bakom oron?
– Red ut missförstånd och rädslor för vacciner och vaccination
– Erbjud fakta beträffande följdsjukdomar, skador och risker för
dödsfall förknippade med sjukdomarna som kan förhindras med
vacciner
– Berätta att sjukdomarna, som man kan vaccinera mot har blivit
sällsyntare, men att man fortfarande kan råka ut för dem
– När föräldrarna är osäkra känner de för stunden att det är lättare
att inte göra något - tala om ansvaret!
– Påpeka att det är ett aktivt beslut att inte låta vaccinera sitt barn
och att det kan ha stora konsekvenser för barnets hälsa
26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 45
Vem
frågar
mig?
46. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 46
När föräldrarna tvekar
• Kom ihåg att föräldrarna vill skydda sina barn
• Berätta att vaccinering definitivt minskar sjukdomsrisken och
att det är mycket tryggare att vaccinera än att låta bli
• Berätta var föräldrarna hittar mera fakta om de vill ha
• Beslutet att inte vaccinera bygger ofta på känsla – undvik att
visa irritation
• Ta upp saken på nytt vid ett senare tillfälle om det ännu blivit
en del frågor obesvarade och föräldrarna inte övervunnit
rädslan
• Barnet har rätt att vara friskt
– Vaccinationerna skulle inte rekommenderas om inte fördelarna var
betydligt större än de eventuella biverkningarna
– Fördelarna och nackdelarna evalueras både för den enskilda
individen och för hela befolkningen
47. 26.1.2017 Enheten för vaccinationsprogrammet / THL / Ulpu Elonsalo 47
Fördelar och nackdelar med vacciner och
vaccinationsprogrammet övervägs noga
Noggrant övervägt och planerat
Målet är att uppnå ett maximalt skydd så tidigt som möjligt
och vid rätt tid
Effekten av vaccinationsprogrammet uppföljs kontinuerligt
och programmet ändras vid behov
Pris
Eventuella
biverkningar
Sjukdomens svårighetsgrad,
dödsfall
Följdsjukdomar, handikapp
Risk att insjukna
Vaccinets skyddseffekt på
individen och befolkningen
Vaccinets säkerhet