SlideShare a Scribd company logo
1 of 21
Download to read offline
SGU - GRUNDVATTENDAGARNA
2017
MODELL FÖR POTENTIELL
HYDRAULISK RISK FÖR
TORVMARK FRÅN VÄGAR OCH
JÄRNVÄGAR
MAGNUS.LIEDHOLM@SWECO.SE
2017-11-28
1
Innehåll:
• Utgångspunkt 1: Sker grundvattenpåverkan i
torvmark och i så fall till vilket avstånd?
• Utgångspunkt 2: Finns relevanta och
lättåtkomliga riskfaktorer samt enkla modeller
för påverkansavstånd och konsekvensavstånd?
• Utgångspunkt 3: Kan utsänd och mottagen risk
från skärning och tunnel till torvmark uppskattas
utifrån några relevanta och lättåtkomliga
riskfaktorer?
Detta arbete har sponsrats av Trafikverket inom projektet
Mölnlycke–Bollebygd, en del av Götalandsbanan 2017-11-28
2
1. Bakgrund
2017-11-28
3
Aftenposten
Lantmäteriet
Hahn et al
A. Hur bygger man en väg eller järnväg i skärning i en
torvmark?
B. Vad händer då med torvmarken vid sidan om vägen?
2017-11-28
4
Lantmäteriet
Inläckage ger grundvattensänkning som kan ge
konsekvenser, om sänkningen är tillräckligt stor och
varar tillräckligt länge
2017-11-28
5
Ytor i mitten med färre träd
Fler och högre träd vid diken
Avstånd i torv
Trädhöjd och
antal
Avsänkning
Lantmäteriet
Exempel: Romeriksporten, Oslo (foto Aftenposten)
2017-11-28
6
Hahn, N. & Wester, K. 2015. Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Slutrapport Värmlands, Västra
Götalands och Örebro län. Länsstyrelsen Värmland, Publikationsnummer 2015:40, Länsstyrelsen Västra
Götaland, Rapport 2015:57, Länsstyrelsen Örebro, Publ.nr. 2015:38.
2017-11-28
7
Grop
Torvhög
Vide
Gropar gjordes på 1960-
talet för att gynna fågellivet(Från
Hahn&Wester)
Teori: Påverkan, effekt och konsekvens
• ”Sändare” av risk. Kan framkalla störning (”otät anläggning ger inläckage”).
• Störningen kan drivas, om möjligt, genom ett eller flera (geologiska) medier.
• ”Mottagare” för störningen, har olika känsligheter och olika värden.
=>
• Ingen sändare => ingen störning ingen effekt eller
konsekvens
• Sändare, ingen störning => ingen effekt eller konsekvens
• Sändare, störning men inget medium => ingen konsekvens för
någon/något
• Inga mottagare => ingen konsekvens för
någon/något
2017-11-28
8
Sändare och störning Medium Skyddsobjekt
Tunnel/skärning =>inläckage Torv Torv: flora, fauna, …
(Sweco,)
Torv är en speciell jordart ur ett hydrogeologiskt
perspektiv; variationsrik genomsläpplighet, kan vara
skyddsobjekt, främst är fokus på geotekniska
egenskaper och inte på hydrogeologiska egenskaper
eller miljöpåverkan.
2017-11-28
9
~10-5-10-4 m/s
~10-6-10-5 m/s
~10-8-10-7 m/s
~10-7-10-6 m/s
~10-4-(10-1) m/s (<0,3 m)
Typiskt
SKnK4
K3
K2
K5
Hydrogeologiskt sett, en speciell
och otillräckligt känd jordart, men
relativt vanlig (~15 %).
Torv?
Hamrén & Collinder, Vattenverksamhet i Laxemar-Simpevarp, SKB R-10-
Metastudie över grundvattenpåverkansavstånd i torvmark (oklart om
avses L0 eller Le) från ordinära diken (Minnesota Boarding of Water & Soil
Resources, BWSR Guidance Concerning NRCS, Appendix 3):
2017-11-28
10
Djup
H(m)
Högförmultnad
torv
Mellanförmultnad
torv
Fibrös torv L020–80∙H
0,6 12 46 61 15-61
0,9 18 61 >76 19-76
1,2 21 >76 >76 22-87
1,5 24 >76 >76 24-98
Litteratursammanställning i Landry &
Rochefort. Djup okänt, men antas
vanligen vara cirka 1(-2) m:
=> 1 m dike konsekvenspåverkar
(”effect on”) ~60-110 meter resp.
~20-30 meter som typisk
storleksordning
Grundvattenpåverkan sker i torv:
~0-0,5 m >0,5 m
Nya enkla modeller för uppskattning av hydraulisk påverkan i
torv, stationärt förhållande:
2017-11-28
11
50
~Påverkan
Jämförelse med Sichardts formel
2017-11-28
12
Verkligt
avstånd 1 mån
Provpumpning
2. Finns verktyg att uppskatta störningspotentialen med?
2017-11-28
13
Fysisk störning
Medium, tillika
skyddsbjekt i vissa fall
Effekt
Hydrauliskt utlöst konsekvens
Hur kan effekt och konsekvens sedan kopplas ihop för en
torvmark?
• Påverkan =>effekt=>konsekvens
• Störningspotential+medium+känslighet+ värde =>
skadepotential+betydelse
• Vilka relevanta och lättåtkomliga riskfaktorer kan beskriva sambandet
mellan störningspotential (bortledning grundvatten) och risken för skada?
2017-11-28
14
Aftenposten
Ds
+Dq
Påverkan Effekt Konsekvens
Modell: Riskfaktorer är som minst avstånd, djup,
störningslängd, känslighet och värde
2017-11-28
15
Avstånd till skyddsobjekt
3. Skyddsobjekt
Djup under
grundvattenytan
Visuellt
1. Riskkälla 2. Medium
Modellkrav: Mycket
relevanta
och lättåtkomliga
riskfaktorer
(Från Hahn&Wester)
PRI-index; Potentiellt riskindex:
2017-11-28
16
H = anläggningsdelens djup under torvmarkens grundvattennivå (m)
B = störningslängd, intervall mellan beräkningspunkter, ex.vis 50 meter (m)
L = minsta avstånd från beräkningspunkt till torvmark (m)
Atorv = torvmarkens area (m2)
n = naturvärdesklass 1-4 (-)
e = 2,71… (=> en=2,7:7,4:20:54)
Anmärkning 1: Att använda Atorv istället för AN eller AN/Atorv är en grov förenkling av
känsligheten.
Anmärkning 2: Kan utvecklas. Hydraulisk kontakt ingår inte, men kan läggas till om den
Avstånd
Värde
Känslighet
Djup
Störningslängd
PRI-index, Potentiellt riskindex innebär
2017-11-28
17
H = anläggningsdelens djup under torvmarkens grundvattennivå (m)
B = störningslängd, intervall mellan beräkningspunkter, ex.vis 50 meter (m)
L = minsta avstånd från beräkningspunkten till torvmark (m)
Atorv = torvmarkens area (m2)
n = naturvärdesklass 1-4 (-)
e = 2,71…
Större störningslängd ökar risken för mer störning
(mer inläckage och grundvattensänkning)
Mer störning från ökad gradient från torven mot anläggningen (mer inläckage
och grundvattensänkning)
Högt naturvärde (n=4→1) ökar betydelsen av
risken
Liten torvarea ökar känsligheten och risken för
skada
PRI-index, Potentiellt riskindex; några konceptuella brister:
2017-11-28
18
H/L  0,01-1 => D~100 ggr
Atorv 0,2-20 ha => D~100 ggr
en (n=1-4) = 2,7-54 => D~20 ggr
1. Här saknas hydraulisk kontakt, men ”∙K”
kan läggas till om den är känd! Eller sättas
till ”1” som här.
3. Sorten för PRI är ”1/m”, med betydelsen
”risk(potential) per meter”. Kanske inte
orimligt?
4. Hyfsat likartad inverkan på PRI. Rimligt?
5. Två torvmarker: Om för en av dem H är hälften, och Atorv också är hälften,
i övrigt lika förhållanden => Samma PRI. Rimligt?
En torvmark kan ta emot störning från en eller flera
anläggningsdelar, liksom att en anläggningsdel kan sända störning
mot en eller flera torvmarker
2017-11-28
19
Beräkna PRI ex.vis
var 50:e meter,
i=1..n (B=50 m):
Några slutsatser
• Till det fysiska intrånget från skärning, adderas också hydrauliskt
”intrång”.
• För djupa skärningar kan det hydrauliska horisontella
konsekvensavståndet bli mycket större än det fysiska intrångsavståndet.
• PRI-index åskådliggör varför vissa tunnlar ”övertätas” eller vissa
skärningar ”undertätas” med hänsyn till skyddsvärd torvmark.
• Även normaldjupa vägar/järnvägar igenom naturvärdesklassade
torvmarker kan i vissa fall behöva ges ”inte orimliga” tätande åtgärder.
2017-11-28
20
Modell för potentiell hydraulisk risk för torvmark från vägar och järnvägar - Magnus Liedholm

More Related Content

What's hot

Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst Skåne
Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst SkåneTidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst Skåne
Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst Skåne
Geological Survey of Sweden
 
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlssonVattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Geological Survey of Sweden
 

What's hot (7)

Tidsbegränsning av tillstånd till grundvattenuttag - Pia Pehrson och Rebecka ...
Tidsbegränsning av tillstånd till grundvattenuttag - Pia Pehrson och Rebecka ...Tidsbegränsning av tillstånd till grundvattenuttag - Pia Pehrson och Rebecka ...
Tidsbegränsning av tillstånd till grundvattenuttag - Pia Pehrson och Rebecka ...
 
Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst Skåne
Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst SkåneTidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst Skåne
Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag, Anna Karin Rasmussen, Lst Skåne
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Mats Käll - mark- och miljödomstolens bedömning av grundvattenfrågor främst u...
Mats Käll - mark- och miljödomstolens bedömning av grundvattenfrågor främst u...Mats Käll - mark- och miljödomstolens bedömning av grundvattenfrågor främst u...
Mats Käll - mark- och miljödomstolens bedömning av grundvattenfrågor främst u...
 
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlssonVattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
 
Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...
Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...
Vattenförsörjning i ett regionalt perspektiv. Sven Andersson, länsstyrelsen i...
 
Johanna Lithen och Karin Törnblom - saltvatteninträngning vid uttag av grundv...
Johanna Lithen och Karin Törnblom - saltvatteninträngning vid uttag av grundv...Johanna Lithen och Karin Törnblom - saltvatteninträngning vid uttag av grundv...
Johanna Lithen och Karin Törnblom - saltvatteninträngning vid uttag av grundv...
 

More from Geological Survey of Sweden

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
 
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
 

Modell för potentiell hydraulisk risk för torvmark från vägar och järnvägar - Magnus Liedholm

  • 1. SGU - GRUNDVATTENDAGARNA 2017 MODELL FÖR POTENTIELL HYDRAULISK RISK FÖR TORVMARK FRÅN VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR MAGNUS.LIEDHOLM@SWECO.SE 2017-11-28 1
  • 2. Innehåll: • Utgångspunkt 1: Sker grundvattenpåverkan i torvmark och i så fall till vilket avstånd? • Utgångspunkt 2: Finns relevanta och lättåtkomliga riskfaktorer samt enkla modeller för påverkansavstånd och konsekvensavstånd? • Utgångspunkt 3: Kan utsänd och mottagen risk från skärning och tunnel till torvmark uppskattas utifrån några relevanta och lättåtkomliga riskfaktorer? Detta arbete har sponsrats av Trafikverket inom projektet Mölnlycke–Bollebygd, en del av Götalandsbanan 2017-11-28 2
  • 4. A. Hur bygger man en väg eller järnväg i skärning i en torvmark? B. Vad händer då med torvmarken vid sidan om vägen? 2017-11-28 4 Lantmäteriet
  • 5. Inläckage ger grundvattensänkning som kan ge konsekvenser, om sänkningen är tillräckligt stor och varar tillräckligt länge 2017-11-28 5 Ytor i mitten med färre träd Fler och högre träd vid diken Avstånd i torv Trädhöjd och antal Avsänkning Lantmäteriet
  • 6. Exempel: Romeriksporten, Oslo (foto Aftenposten) 2017-11-28 6
  • 7. Hahn, N. & Wester, K. 2015. Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Slutrapport Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Länsstyrelsen Värmland, Publikationsnummer 2015:40, Länsstyrelsen Västra Götaland, Rapport 2015:57, Länsstyrelsen Örebro, Publ.nr. 2015:38. 2017-11-28 7 Grop Torvhög Vide Gropar gjordes på 1960- talet för att gynna fågellivet(Från Hahn&Wester)
  • 8. Teori: Påverkan, effekt och konsekvens • ”Sändare” av risk. Kan framkalla störning (”otät anläggning ger inläckage”). • Störningen kan drivas, om möjligt, genom ett eller flera (geologiska) medier. • ”Mottagare” för störningen, har olika känsligheter och olika värden. => • Ingen sändare => ingen störning ingen effekt eller konsekvens • Sändare, ingen störning => ingen effekt eller konsekvens • Sändare, störning men inget medium => ingen konsekvens för någon/något • Inga mottagare => ingen konsekvens för någon/något 2017-11-28 8 Sändare och störning Medium Skyddsobjekt Tunnel/skärning =>inläckage Torv Torv: flora, fauna, … (Sweco,)
  • 9. Torv är en speciell jordart ur ett hydrogeologiskt perspektiv; variationsrik genomsläpplighet, kan vara skyddsobjekt, främst är fokus på geotekniska egenskaper och inte på hydrogeologiska egenskaper eller miljöpåverkan. 2017-11-28 9 ~10-5-10-4 m/s ~10-6-10-5 m/s ~10-8-10-7 m/s ~10-7-10-6 m/s ~10-4-(10-1) m/s (<0,3 m) Typiskt SKnK4 K3 K2 K5 Hydrogeologiskt sett, en speciell och otillräckligt känd jordart, men relativt vanlig (~15 %). Torv? Hamrén & Collinder, Vattenverksamhet i Laxemar-Simpevarp, SKB R-10-
  • 10. Metastudie över grundvattenpåverkansavstånd i torvmark (oklart om avses L0 eller Le) från ordinära diken (Minnesota Boarding of Water & Soil Resources, BWSR Guidance Concerning NRCS, Appendix 3): 2017-11-28 10 Djup H(m) Högförmultnad torv Mellanförmultnad torv Fibrös torv L020–80∙H 0,6 12 46 61 15-61 0,9 18 61 >76 19-76 1,2 21 >76 >76 22-87 1,5 24 >76 >76 24-98 Litteratursammanställning i Landry & Rochefort. Djup okänt, men antas vanligen vara cirka 1(-2) m: => 1 m dike konsekvenspåverkar (”effect on”) ~60-110 meter resp. ~20-30 meter som typisk storleksordning Grundvattenpåverkan sker i torv: ~0-0,5 m >0,5 m
  • 11. Nya enkla modeller för uppskattning av hydraulisk påverkan i torv, stationärt förhållande: 2017-11-28 11 50 ~Påverkan
  • 12. Jämförelse med Sichardts formel 2017-11-28 12 Verkligt avstånd 1 mån Provpumpning
  • 13. 2. Finns verktyg att uppskatta störningspotentialen med? 2017-11-28 13 Fysisk störning Medium, tillika skyddsbjekt i vissa fall Effekt Hydrauliskt utlöst konsekvens
  • 14. Hur kan effekt och konsekvens sedan kopplas ihop för en torvmark? • Påverkan =>effekt=>konsekvens • Störningspotential+medium+känslighet+ värde => skadepotential+betydelse • Vilka relevanta och lättåtkomliga riskfaktorer kan beskriva sambandet mellan störningspotential (bortledning grundvatten) och risken för skada? 2017-11-28 14 Aftenposten Ds +Dq Påverkan Effekt Konsekvens
  • 15. Modell: Riskfaktorer är som minst avstånd, djup, störningslängd, känslighet och värde 2017-11-28 15 Avstånd till skyddsobjekt 3. Skyddsobjekt Djup under grundvattenytan Visuellt 1. Riskkälla 2. Medium Modellkrav: Mycket relevanta och lättåtkomliga riskfaktorer (Från Hahn&Wester)
  • 16. PRI-index; Potentiellt riskindex: 2017-11-28 16 H = anläggningsdelens djup under torvmarkens grundvattennivå (m) B = störningslängd, intervall mellan beräkningspunkter, ex.vis 50 meter (m) L = minsta avstånd från beräkningspunkt till torvmark (m) Atorv = torvmarkens area (m2) n = naturvärdesklass 1-4 (-) e = 2,71… (=> en=2,7:7,4:20:54) Anmärkning 1: Att använda Atorv istället för AN eller AN/Atorv är en grov förenkling av känsligheten. Anmärkning 2: Kan utvecklas. Hydraulisk kontakt ingår inte, men kan läggas till om den Avstånd Värde Känslighet Djup Störningslängd
  • 17. PRI-index, Potentiellt riskindex innebär 2017-11-28 17 H = anläggningsdelens djup under torvmarkens grundvattennivå (m) B = störningslängd, intervall mellan beräkningspunkter, ex.vis 50 meter (m) L = minsta avstånd från beräkningspunkten till torvmark (m) Atorv = torvmarkens area (m2) n = naturvärdesklass 1-4 (-) e = 2,71… Större störningslängd ökar risken för mer störning (mer inläckage och grundvattensänkning) Mer störning från ökad gradient från torven mot anläggningen (mer inläckage och grundvattensänkning) Högt naturvärde (n=4→1) ökar betydelsen av risken Liten torvarea ökar känsligheten och risken för skada
  • 18. PRI-index, Potentiellt riskindex; några konceptuella brister: 2017-11-28 18 H/L  0,01-1 => D~100 ggr Atorv 0,2-20 ha => D~100 ggr en (n=1-4) = 2,7-54 => D~20 ggr 1. Här saknas hydraulisk kontakt, men ”∙K” kan läggas till om den är känd! Eller sättas till ”1” som här. 3. Sorten för PRI är ”1/m”, med betydelsen ”risk(potential) per meter”. Kanske inte orimligt? 4. Hyfsat likartad inverkan på PRI. Rimligt? 5. Två torvmarker: Om för en av dem H är hälften, och Atorv också är hälften, i övrigt lika förhållanden => Samma PRI. Rimligt?
  • 19. En torvmark kan ta emot störning från en eller flera anläggningsdelar, liksom att en anläggningsdel kan sända störning mot en eller flera torvmarker 2017-11-28 19 Beräkna PRI ex.vis var 50:e meter, i=1..n (B=50 m):
  • 20. Några slutsatser • Till det fysiska intrånget från skärning, adderas också hydrauliskt ”intrång”. • För djupa skärningar kan det hydrauliska horisontella konsekvensavståndet bli mycket större än det fysiska intrångsavståndet. • PRI-index åskådliggör varför vissa tunnlar ”övertätas” eller vissa skärningar ”undertätas” med hänsyn till skyddsvärd torvmark. • Även normaldjupa vägar/järnvägar igenom naturvärdesklassade torvmarker kan i vissa fall behöva ges ”inte orimliga” tätande åtgärder. 2017-11-28 20