2. Innehåll:
• Utgångspunkt 1: Sker grundvattenpåverkan i
torvmark och i så fall till vilket avstånd?
• Utgångspunkt 2: Finns relevanta och
lättåtkomliga riskfaktorer samt enkla modeller
för påverkansavstånd och konsekvensavstånd?
• Utgångspunkt 3: Kan utsänd och mottagen risk
från skärning och tunnel till torvmark uppskattas
utifrån några relevanta och lättåtkomliga
riskfaktorer?
Detta arbete har sponsrats av Trafikverket inom projektet
Mölnlycke–Bollebygd, en del av Götalandsbanan 2017-11-28
2
4. A. Hur bygger man en väg eller järnväg i skärning i en
torvmark?
B. Vad händer då med torvmarken vid sidan om vägen?
2017-11-28
4
Lantmäteriet
5. Inläckage ger grundvattensänkning som kan ge
konsekvenser, om sänkningen är tillräckligt stor och
varar tillräckligt länge
2017-11-28
5
Ytor i mitten med färre träd
Fler och högre träd vid diken
Avstånd i torv
Trädhöjd och
antal
Avsänkning
Lantmäteriet
7. Hahn, N. & Wester, K. 2015. Satellitbaserad övervakning av våtmarker - Slutrapport Värmlands, Västra
Götalands och Örebro län. Länsstyrelsen Värmland, Publikationsnummer 2015:40, Länsstyrelsen Västra
Götaland, Rapport 2015:57, Länsstyrelsen Örebro, Publ.nr. 2015:38.
2017-11-28
7
Grop
Torvhög
Vide
Gropar gjordes på 1960-
talet för att gynna fågellivet(Från
Hahn&Wester)
8. Teori: Påverkan, effekt och konsekvens
• ”Sändare” av risk. Kan framkalla störning (”otät anläggning ger inläckage”).
• Störningen kan drivas, om möjligt, genom ett eller flera (geologiska) medier.
• ”Mottagare” för störningen, har olika känsligheter och olika värden.
=>
• Ingen sändare => ingen störning ingen effekt eller
konsekvens
• Sändare, ingen störning => ingen effekt eller konsekvens
• Sändare, störning men inget medium => ingen konsekvens för
någon/något
• Inga mottagare => ingen konsekvens för
någon/något
2017-11-28
8
Sändare och störning Medium Skyddsobjekt
Tunnel/skärning =>inläckage Torv Torv: flora, fauna, …
(Sweco,)
9. Torv är en speciell jordart ur ett hydrogeologiskt
perspektiv; variationsrik genomsläpplighet, kan vara
skyddsobjekt, främst är fokus på geotekniska
egenskaper och inte på hydrogeologiska egenskaper
eller miljöpåverkan.
2017-11-28
9
~10-5-10-4 m/s
~10-6-10-5 m/s
~10-8-10-7 m/s
~10-7-10-6 m/s
~10-4-(10-1) m/s (<0,3 m)
Typiskt
SKnK4
K3
K2
K5
Hydrogeologiskt sett, en speciell
och otillräckligt känd jordart, men
relativt vanlig (~15 %).
Torv?
Hamrén & Collinder, Vattenverksamhet i Laxemar-Simpevarp, SKB R-10-
10. Metastudie över grundvattenpåverkansavstånd i torvmark (oklart om
avses L0 eller Le) från ordinära diken (Minnesota Boarding of Water & Soil
Resources, BWSR Guidance Concerning NRCS, Appendix 3):
2017-11-28
10
Djup
H(m)
Högförmultnad
torv
Mellanförmultnad
torv
Fibrös torv L020–80∙H
0,6 12 46 61 15-61
0,9 18 61 >76 19-76
1,2 21 >76 >76 22-87
1,5 24 >76 >76 24-98
Litteratursammanställning i Landry &
Rochefort. Djup okänt, men antas
vanligen vara cirka 1(-2) m:
=> 1 m dike konsekvenspåverkar
(”effect on”) ~60-110 meter resp.
~20-30 meter som typisk
storleksordning
Grundvattenpåverkan sker i torv:
~0-0,5 m >0,5 m
11. Nya enkla modeller för uppskattning av hydraulisk påverkan i
torv, stationärt förhållande:
2017-11-28
11
50
~Påverkan
13. 2. Finns verktyg att uppskatta störningspotentialen med?
2017-11-28
13
Fysisk störning
Medium, tillika
skyddsbjekt i vissa fall
Effekt
Hydrauliskt utlöst konsekvens
14. Hur kan effekt och konsekvens sedan kopplas ihop för en
torvmark?
• Påverkan =>effekt=>konsekvens
• Störningspotential+medium+känslighet+ värde =>
skadepotential+betydelse
• Vilka relevanta och lättåtkomliga riskfaktorer kan beskriva sambandet
mellan störningspotential (bortledning grundvatten) och risken för skada?
2017-11-28
14
Aftenposten
Ds
+Dq
Påverkan Effekt Konsekvens
15. Modell: Riskfaktorer är som minst avstånd, djup,
störningslängd, känslighet och värde
2017-11-28
15
Avstånd till skyddsobjekt
3. Skyddsobjekt
Djup under
grundvattenytan
Visuellt
1. Riskkälla 2. Medium
Modellkrav: Mycket
relevanta
och lättåtkomliga
riskfaktorer
(Från Hahn&Wester)
16. PRI-index; Potentiellt riskindex:
2017-11-28
16
H = anläggningsdelens djup under torvmarkens grundvattennivå (m)
B = störningslängd, intervall mellan beräkningspunkter, ex.vis 50 meter (m)
L = minsta avstånd från beräkningspunkt till torvmark (m)
Atorv = torvmarkens area (m2)
n = naturvärdesklass 1-4 (-)
e = 2,71… (=> en=2,7:7,4:20:54)
Anmärkning 1: Att använda Atorv istället för AN eller AN/Atorv är en grov förenkling av
känsligheten.
Anmärkning 2: Kan utvecklas. Hydraulisk kontakt ingår inte, men kan läggas till om den
Avstånd
Värde
Känslighet
Djup
Störningslängd
17. PRI-index, Potentiellt riskindex innebär
2017-11-28
17
H = anläggningsdelens djup under torvmarkens grundvattennivå (m)
B = störningslängd, intervall mellan beräkningspunkter, ex.vis 50 meter (m)
L = minsta avstånd från beräkningspunkten till torvmark (m)
Atorv = torvmarkens area (m2)
n = naturvärdesklass 1-4 (-)
e = 2,71…
Större störningslängd ökar risken för mer störning
(mer inläckage och grundvattensänkning)
Mer störning från ökad gradient från torven mot anläggningen (mer inläckage
och grundvattensänkning)
Högt naturvärde (n=4→1) ökar betydelsen av
risken
Liten torvarea ökar känsligheten och risken för
skada
18. PRI-index, Potentiellt riskindex; några konceptuella brister:
2017-11-28
18
H/L 0,01-1 => D~100 ggr
Atorv 0,2-20 ha => D~100 ggr
en (n=1-4) = 2,7-54 => D~20 ggr
1. Här saknas hydraulisk kontakt, men ”∙K”
kan läggas till om den är känd! Eller sättas
till ”1” som här.
3. Sorten för PRI är ”1/m”, med betydelsen
”risk(potential) per meter”. Kanske inte
orimligt?
4. Hyfsat likartad inverkan på PRI. Rimligt?
5. Två torvmarker: Om för en av dem H är hälften, och Atorv också är hälften,
i övrigt lika förhållanden => Samma PRI. Rimligt?
19. En torvmark kan ta emot störning från en eller flera
anläggningsdelar, liksom att en anläggningsdel kan sända störning
mot en eller flera torvmarker
2017-11-28
19
Beräkna PRI ex.vis
var 50:e meter,
i=1..n (B=50 m):
20. Några slutsatser
• Till det fysiska intrånget från skärning, adderas också hydrauliskt
”intrång”.
• För djupa skärningar kan det hydrauliska horisontella
konsekvensavståndet bli mycket större än det fysiska intrångsavståndet.
• PRI-index åskådliggör varför vissa tunnlar ”övertätas” eller vissa
skärningar ”undertätas” med hänsyn till skyddsvärd torvmark.
• Även normaldjupa vägar/järnvägar igenom naturvärdesklassade
torvmarker kan i vissa fall behöva ges ”inte orimliga” tätande åtgärder.
2017-11-28
20