DoD6 Expert: Magi

KONCEPT & SPELIDE: Theodore Bergquist & Magnus Malmberg
FÖRFATTAT AV: Magnus Malmberg
YTTERLIGARE BIDRAG: Theodore Bergquist & Mikael Lundgren
SPELTEST & OVÄRDERLIG H J Ä L P: Mattias Berglin, Anders Blom,
Christoffer Fogelström, Anders Jacobsson, Svante Landgraf,
Dan slottner & Sebastian Torrika
OMSLAG: Paul Bonner
ORNAMENT: Niklas Brandt
ILLUSTRATIONER
Alvaro Tapia: alla utom
Johan Egerkrans: s 54
Jim Nelson: s 121
GRAFISK FORM & ORIGINAL! Jonas Mases
REPRO & TRYCK: Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn
TYPSNITT: Prophecy, AdobeJenson & Four Score
PAPPER: Lessebo Linne gultonat 120 g
PRODUKTNUMMER 6-16010
I SBN 91-973006-5-9
© Riotminds 2004
by licence of Brädspelsbolaget AB.
All rights reserved
Riotminds, Stockholm 2004.
Besök vår hemsida: www.riotminds.com

1NNe h&.ll
FÖRORD ····················· ··• · ········""" · ·· ···· ··· · · · ··· ···· 4
INLEDNING ...... ..... ........... ......... ............ .
VITNER...... ...... ..................... ....... .. ............ ....... 7
Tre sorters vicner ................................... .................. 7
Miscurvirner # den dolda magin ...................... . . ... .. ...... .. .... 7
Vimer # Trudvangs, tingens och varelsernas blodomlopp .... , . .. . . .......... 7
Att skapa en besvärjare........................ ............ 8
Besvärjarens första val.................... ............................ 8
Tre sorters besvärjare ... . ........ . ...... ... ..... ..... . . .. ... ,.......... 9
Hvitalja # de som bringar ljus .... .. ...... ... .. .... . ... ... , . ... .... , , ... 10
Vaagritalja # våg111ästarna........... . .. .... .• ........... .. . ....... ...... II
Morkviralja , de mörka tämjarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Besvärjarens andra val. ......... . 13
Besvärjelsesättsom yrke.. . .. ... ••• .......... .. • . ............ .. ... . ... . . 13
Galdra............ . .... . .... .... .......... •••........ . ....... . .•... . 14
Sejdra ....... , . ..... . . .. .. .. .... . .. . . . ... ... •• ••·• . . . . ....... .. , ..... 15
Staafvirja ........ . .... . ... , .. .. .••.......... . ••, ........... .. . . , . . 16
Sreinaceckra ...... . .............. . , , . . ... . . . . . . . . . .... ... ........ . 17
18
Vyrda ......... .................... .. .. •
KUNSKAPEN BAKOM VITNERTÄMJANDET.... . 19
19
Besvärjarnas fyra kunskapspelare......................... .
Besvärjelsekonst .......... .. . .
Virncrkraft . ........ . ......... .
Vitncrlära ........... .
Vitnermcmorering ..
. ... . .. 20
. ... . ... . • . ... ....... 21
21
22
Att tämja vitner.... ............ ....... .............. ........ .. ....... 23
De fem besvärjelsesätten ... ...... ... ........ ........ ..... ........ .. . 24
Galdra....... . ........................ .. , ............. .... .... . .... . 24
Sejdra . . ....... . ...... .. . ................. ....... . ...... . . ...... .. .. 24
Staafvirja ......... . ..... ... . ... . .. ...... . . ............... . ... ....... 24
Steinateckra ............. .. . . . . . . . . ... ... .. , . . ......... .... .. . . , ... .. 26
Vyrda .... .. ..... . .... .. ........ . .. .. .... ... . ........ ... ... ...... .. . 26
Magi och initiativ.... ..... ......... ...... ........... ......... ..... .. . 26
Dynamisk trolldom ............................ ..... ........... 27
Effektgrader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . •.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Initiativ och effektgrader .... . ......... ... . ..... . . . . . . .. ........... , . . . 28
Att fylla på med extra effektgrader .... . ....... .. ... ....... . ...... . ...... 29
Att bli störd under frammanandet ....... ........ .................. 29
FV för att frammana en besvärjelse ........ ... ..... . . ...... 29
FV för att frammana en besvärjelse med extra effekrgrader ... .. . . 30
Att lyckas eller misslyckas med en besvärjelse. . ... ........ .. . .... ......... 30
Att lyckas med en besvärjelse .... .. ...... . ..... . ...... . .. .............. 30
Actlyckas perfekt med en besvärjelse..... . .... ... .. ... . . . . . . ..... .. ... . .. 31
Att misslyckas med en besvärjelse. ......... . . ... .. . .. . . ..... . . ........... 31
Att misslyckas fatalt med en besvärjelse. . ..... .... . . ... ... ..... 31
Memorering av besvärjelser... ................. ................ 34
Tid för memorering .. . ..... . ·........ ··...................··· 34
Galdra och memorering . ......... . ................ 34
Sejdra och mcmorering ..... . ....... ··•··· ..... 34
Staafvirja och n1en1orering....... . .. . . ...... . . ... . .... . ....... .... . .... 34
Stcinateckra och memorcring ..... , ......... ............ . ..... ... . . .... 34
Vyrda och memorering. .. .. ...... . . . . ...... : . . . , .... .. .......... . .. . .. 34
Besvärjarnas SPI-poäng................. .............. ... ..... .. .... 35
Galdra, scjdra och steinateckra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Staafvirja ....................... .. , ... .... . ... , . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . 35
Vyrda .... ... .... .. . ... . ...... . .. .... ......... ... . . ........... .. .... 35
Attåterhämta SPl•poäng..... . . . . . . . . •. . . . . .... .. ................... 35
SPI-poäng under O.................. .. . .. .... . . ... . . . ................ 35
Vitnervävarens första besvärjelser......................... 36
Att lära sig nya besvärjelser ........................... .... .......... 36
Chans att lära sig besvärjelse ........ . .., ............... . . . , . . . . . . 36
Att komma cill insikt . . . . . .... .. . . .. . ..... . .......... . . . ....... . .... 36
Studietid............. . ..... . ....... .. ................ . .. . . .. ........ 37
Att studera skrifter och verk · · · · •· •· •• ••.••.•.••• · •. •· .. ... . . .. · .. · · · · · 37
Att iakta .. ...... . 38
Teorin bakom en besvärjelse .... . ....... .. . . . . . ... ........ . . . . . . ....... 39
Att skapa beståndsdelarna. . . . . . . . . . . . . . . . . .... . . . . . . . . . . .. . . 40
Att sätta samman beståndsdelarna. ............. . . ........... . ... .. ..... 40
Att fumla och att lyckas perfekt vid inlärning.. . . . .. ... . . ... ..... .... . . ... 40
Att väva vitner tillsammans.... .... ... ....................... .. ... .. 41
Risker med att väva tillsammans.......... ... . . .. .. , , .............. . .. . . 4 1
Att kunna flera besvärjelsesätt.. ... ................................. 43
Besvärjelsekonst ... . ............... . ............ ... ....... .. ......... 43
Vitnerkraft . .. . ...... .. . ........ .. ............. .. .. .. ......... ... .... 43
Vitncrlära. . . . . . . . . . . . . . . . . . ........... ,........ ,. . .... . ........... 43
Vitnermcmorering ... ....... . .... , . ...... ,. , .. .. . . . .. ................ 44
Tvemagiker .... ... ··········· ··················· ··••" ·'········· 45
Att skapa en tvemagiker. . . . . . . ..... , . ... ........ .. . . ... .... . ......... 45
BESVÄRJELSER............... ........ . . ........ 46
Besvärjelsefakta.................. ..... .. . . 46
Vitner ............ . ••• ••.......... . . . . . . . . . . . . . . . . . .. ........... 46
Typ .............. . . ...... .... .. .. ... ............... . . .. .. ...... . ... 46
Kostnad ........... ........ . ....... .. ......... . . . . . . ........ . ....... 47
Varaktighet ............ . . .... . ... ... .. ..... .. , ...... . .. .. ... , .. . . . . . 47
Räckvidd. . . . . . . . . . .. . . . . .. .. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ••••. . . . . . . 47
Manatid ......... . . ...... . ...... . . . . ...... .. .. .. .. .. ..... .. ..... .. .. 47
Ritualer.................. . . .... . . ... .. . . .... ... . ..... . .. . ..... 47
Besvärjelsemodi'fikarion, BM... .. . ... . . . .... . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Speciellt ... . .................. .... ... ...... . . . ... ............ . . . .... 48
Motståndstabell. ................ . ........ .. .. .. . .. . .. . . .. . ... . . .. .... 48
Havitnerbesvärjelser ......... . . . 50
Rimvitnerbesvärjelser .... . ... ...... .............. 98
FÖRTROLLADE FÖREMÅL .......... ...................... ... 119
Art skapa ett förtrollat föremål . . .. .. . .... ..... .. . ..... , . . .............. 119
Fören1ålets aktiva rid. ... . . ........... .. . . .. ... .... . .. . ................ n9
FÖRTROLLADE PLATSER............... .... ... ..
Drö,nmarnas torn. ............. ... . ......... , .. .. ... . . . .
Klaffratjärn. ...................... . , . ...... . .. . ...... , .. ..... .
120
120
120
Mörkerkällorna i Gloesgrim ......... . . . . ... . ... . . . . ... . . ... . ..... . . . . 122
Morknalund.... .... , ...... , ...... ................ . .. .. , , . . . , . . . . .. 122
Morkha1la ~ de eviga hjältarnas begravningsplats . .. . .. . ..... . . . . , .. . . .... 124
Or:ikelbenen i Haven . . . . . . . . ........... .... . , . . . . . . . . 125
Uskirs sprick:1 . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
ATT HITTA PÅ EGNA BESVÄRJELSER. ...... ........ . 126
Beskrivning av besvärjelser.. ...... .
MAGIBOKEN TILLSAMMANS MED
GRUNDREGLERNA...................... .
Kunskapspclarna. ...................... ...... ... ... .. .
Översättning av besvärjelsenamn..... .... ................. .
Besvärjelseregister ...... ........ ....... ..... .... .
126
128
128
129
130
ROLLFORMULÄR ...... ... .... . . ......... 131

fÖRORD
Två magiska väsen illustrerade på samma omslag. Ett av dem är en mästare på att väva den mäktiga
virnern, den andra är en varelse vars hela existens är sprungen ur ett hjärta som är så magiskt att en ny
varelse föds när den gamla dör. Besvärjaren och lindormen har fått pryda omslaget på den här boken
som innehåller vår samlade och uttömmande syn på hur vi på RiotMinds ser på magin i Trudvang.
Sök digbort från allt vad magiskolor och överfulla salar med trollkarlar heter. Försök istället hitta
den där mystiska, förtrollande känslan av underliga trollkarlar som samlas vid uråldriga stenstoder
täckta av inskriptioner och norrskenet som far över himlen.
Trollkarlar och virnertämjare har en alldeles speciell plats i den Trudvangska stämningen. Liksom
en mörk och hemlighetsfull skog är besvärjarna ett släkte som bär på många hemligheter.
Tanken är att den här boken snarare ska öka mystiken kring de märkliga män och kvinnor som
väver vitner för att skapa mäktiga besvärjelser. I en värld där det kalla järnet ofta får föra talan skall
den här boken bidra till att på sätt och vis göra det mer svårbegripligr för den som inte är besvärjare.
För den vanliga befolkningen skall trollkarlar vara mystiska personer och ofta ska utomstående ställa
sig frågan hur trollkarlarna gör och varför.
Föreställ dig hur de uttalar magiska ord med stjärnornasom sällskap och trollen som lurar i skogs-
brynet förundrade över det som sker på platsen. Lyckas du med det, och om du gillar det så delar vi
samma vision om hur magin i Trudvang fungerar.
Den här boken är en vidareutveckling av de magiregler som finns i Drakar och Demoner Expert:
Rollpersonen och därför är det viktigt att du har den boken till hands.
- RiotMinds

1J---lLEi">]'-l1]'-l':,
Alverna menar att de mästare som först brukade magi var skapade av
det första ljuset och att de kom till en tom plats for att skapa en värld
åt gudarna och de skepnader som skulle följa i deras spår. De kom
med strålarna liksom alverna långt senare skulle göra och de skapade
en värld som kallades for Trudvang.
Det sägs att de först skapade dimman och att de gav den en sång,
att de sedan skapade daggen och morgonen som dess första vän. När
ljuset strålade på det nya som skapats trädde en värld fram ur dim-
morna och när den skingrades kunde man se det frodiga gräset och
de mossklädda stenarna. De var mästare i att skapa, och de var så
duktiga att även stenarna fick ett liv, en sång, en mening.
Man tror att de kallade sig serguronter, men vad ordet betyder
eller vad de hade för mening är det ingen som vet även om många tror
sig ha funnit sanningen.
Alverna menar att dessa ljusets barn behärskade vicner som om
de själva var dess skapare. Det sägs att dom först kom att skapa den
del avTrudvang som idag kallas för Osthem och att de så småningom
spridde sig västerut.
Så småningom fick serguronterna namnet Misturalfer och bland
Trudvangs trollkarlar är detta den enda korrekta benämningen på de
svunna magimästarna.
Benämningen Misturalf (mistur som betyder dimma och alf som
betyder väsen) tyder på att detta väsen hade en förmåga att vandra
mellan världar. En del vill gå så långt som att säga att Osthem en gång
faktiskt tillhörde Dimhalloch att detär den största anledningen tillatt
misturalferna valde att leva här även efter det att Trudvang stod klart.
De som har fördjupat sig i misturalfernas otydliga historia har
enats om att de var oerhört mäktiga varelser, vilka kontrollerade
en form av vitner som ingen annan varelse någonsin bemästrat eller
överhuvudtaget skulle kunna förstå. De kom för att skapa en ny värld
och de stannade längre än gudarna för att leva sida vid sida med sin
skapelse. Det sägs att misturalferna skapats av gudarna for att vara
deras verktyg i Trudvang, att de var vitner personifierade och att det
var på grund av detta som de kunde göra vad de ville med vicnern.
I en uråldrig och söndervittrad alvisk bok som sägs härstamma
ända från Drömmarnas tid kan man fortfarande läsanågra textstycken.
I ett av dessatextfragment står det att misturalfernas språk var en mys-
tisk sång vilken kunde höras långt bortomTrudvangsvärld och att den
som mötte en sjungande misturalf blev förtrollad for evigt. Det står
att misturalferna skrev och ristade tecken som var så mäktiga att deras
betydelse kunde ändra vad som varit och vad som komma skulle. På
en annan sida kan man tyda att misturalferna vävde livets och ödets
trådar med flinka fingrar och att det var detta värv som var deras främ-
sta. På ytterligare ett ställekan man läsa att misturalfernavar så fulla av
magi att föremål som de vidrörde genast fylldes av mäktig trolldom.
Tillgång till dessa texter är få förunnat och de flesta i T rudvang
vandrar runt i okunskap om vad pergamenten egentligen förtäljer och
om deras sanna innebörd. Vad dessa misturalfer än var för några var-
elser eller vad deras syften verkligen var så är de flesta enigaom att de-
ras gåva till alverna kom att spela en stor roll för hela Trudvangs väsen.
Allt tyder på att misturalferna först lärde alverna som kom till
Trudvangs östra delar att bruka vitner och att det var alverna som
i sin tur sedan lärde de första människorna besvärjelsekonsten.
Misturalferna stötte dock genast på motstånd då alverna inte kunde
ta till sig det som man försökte lära dom. Magimästarnas kunskap
kring vitners flöden var så djup och så avancerad att alverna, sin stora
visdom till trots, inte kunde se eller förstå vitner. Misturalferna var
tvungna att förenkla konsten så det skulle bli möjligt för lägre stående
varelser att bruka vitner. Först lärde de alverna att se vitner. Även om
det inte var samma kraftfulla vitner som miscuralferna själva brukade
var energin alverna lärde sig att se tillräckligt kraftfull för att forma
mäktiga besvärjelser. Det var två olika flöden av vitner som alverna
lärde sig att se. Ett flöde som inr{ehöll en ren, men mycket svårkon-
trollerad, vitner och ett flöde som var både mörkt och orent, men som
var mycket lättare att kontrollera. Den rena energin sades vara den-
samma som byggde upp ljusa världar långt bortom Trudvang medan
den mörka vitnern sades tillhöra kaosvärldar. Alverna lärdes att de
ljusa och de mörka världarna var uppbyggda på olika sätt med olika
sorts vitner, så småningom skulle de själva upptäcka att Trudvang var
skapat av de båda.
När alverna väl hade lärt sig se vicners båda flöden började mis-
turalferna undervisa dem hur de skulle gå till väga för att kontrollera
vicnern och forma dessa utefter egna syften. Återigen var misturalfer-
na tvungna att förenkla den besvärjelsekonst de själva använde för att
kontrollera vicner. De bröt ner sin kunskap i fem olika sätt att kon-
trollera vitner på. Alverna som törstade efter vetskap och insikt tog
snabbt till sig vad de blev lärda. Snart hade de lärt sig så mycket att de
var tvungna att teckna ned kunskapen för att inget skulle glömmas.
Misturalferna skapade då det skrift- och symbolspråk som än i dag
används för att teckna ned trollformler på. Ett besvärjelsekonstens
skriftspråk som, kan man säga, var det första riktiga skriftspråket
i Trudvang. Med hjälp av skriftspråket kunde alverna teckna ned
besvärjelserna på pergament som då inhyste alla de ord, ljud, rörelser
och tecken som behövdes vid formandet av vitner.
Efter otaliga årstider kände misturalferna att de var färdiga
med sin undervisning. Alverna hade lärt sig grunderna i besvärel-
sekonstens mäktiga skola och var nu redo att själva börja studera
och forska kring vicner och kanske en dag lära ut vad de lärt sig av
misturalferna.
Alverna ägnade stor möda åt att studera de båda vicnerflödena
hämtade från världar långt bortom Trudvang. Så småningom upp-
täckte de att det fanns ytterligare en form av vitner som låg likt ett
avgränsande skikt mellan de båda ytterligheterna. Detta skikt var
en kombination av de båda andra, ett fint flätat mönster som inte
gick att sära på och som verkade genomsyra hela Trudvang. Denna
form av vicner visade sig ha egenskaper hämtade från både den rena

och den orena energin. Alverna höll länge på sin nyvunna kunskap
och forskade djupe i den innan de beslöt sig for att sprida den vidare
till människorna som levde i regionen. Det var människostammar
som idag helc har försvunnit och utplånats av tidens nötande tand,
stammar som då levde i högsta samklang med naturen och med
alverna.
När alverna lärt sig bemästra besvärjelsekonten cillräckligc for att
själva kunna lära ut den lämnade de sina skogar for att finna en grupp
av noga utvalda män-
niskor. Människorna
var snabba att ta till siE
den nya kunskapen.
Alverna ville inte att
människorna skulle bli
fördärvade under den
mörka energin och un-
dervisade dem därför
endast att bruka den
ljusa och den blandade
energin. De var rädda
att människans korta
livstid skulle få dem att
tråna efter den mörka
energin och dess mer
lätthanterliga flöde.
Årstider kom och
årstider gick. Männis-
korna som förbannats
med en kortare livstid
var detta till trots
mycket mottagliga för
det nya. Det verkade
som om de hade en
naturlig fallenhet for
att se och kontrollera
vitner och att deras
hjärtan trånade efter
någon högre makt att
luta sig emot. Snart
bemästrade männis-
korna besvärjelsekon-
sten lika väl som sina
lärare. Precis som nät
alverna fann den blan-
dade energin dröjde
det inte länge innan
människorna fann
den mörka energin.
Även om den till en
början var förbjuden
att studera dröjde det
inte länge innan människan bemästrade också den. När detta skedde
valde alverna att lämna sina lärjungar åt sina egna öden och tog sig
hem till sina städer for att där fortsätta sina studier.
Alvernas undervisning skedde under en tid långt innan srorm-
ländarna underkastade sig Stormes trosläror, en tid då människan
endast dyrkade naturen och andarna som levde där, och en tid då
trollkarlar och trollkonor kom att utgöra en viktig funktion i sam-
hället. Men det var inte förrän tronländarna kom till Osthem och
fann de grottor i Trollbergen vars väggar var fyllda med runor och
tecken på ett språk som de inte förstod, som besvärjelsekonsten
slog ut i full blom bland människorna. De människor som levde i
Osthem innan tronländarna kom dit hade fått lära sig hur man på
olika sätt vävde vitner av alverna. De hade nedtecknat besvärjelse-
konstens komplicerade tekniker och mystiska tecken och symboler
på grottornas väggar för att·inte glömma bort dem. Vid sidan av
besvärjelsekonstens skriftspråk hade de gjort översättningar till
ett språk som de själva förstod och kontrollerade bättre. Språket
som översättningen
nedtecknats på var en
tidig variant av fornv-
rok och det var dessa
tecken som tronlän-
darna skrev av och lät
fora in i tjocka luntor
som i sin tur följde
med tronländarna
till Mitdand. Det är
också därför som de
flesta besvärjelserna
och det som har med
besvärjelsekonsten att
göra har nordvrokiska
namn. På väggarna
kunde man tyda
namn som till exem-
pel Hvitavitner, vilket
var benämningen
for den ljusa och
rena energin. Mork-
vitner var namnet
som den mörka och
smutsiga energin fått
och Vaagrivicner var
namnet på energin
som alverna fann och
som var en blandning
av de båda andra. I
olika grottor kunde
man läsa om de olika
besvärjelsesätten som
misturalferna skapade
då de introducerade
besvärjelsekonsten
till alverna. De fem
sätten kallades for
Staafvirja, Galdra,
Steinateckra, Sejdra,
och Vyrda. Männen
som utövade de olika
besvärjelsesätten kal-
lades för Staafveman, Galdir, Teckerman, Sejderun och Vyrdun,
och kvinnorna var kända som Staafvun, Galdma, Teckerun, Sejdma
och Vyrdma
Många av grottorna föll i glömska eller raserades och deras kun-
skap förborgades i granit. Trots att det blev tronländarna som ut-
vecklade besvärjelsekonsten hos människorna, och trots att det blev
de mittländska trollkarlarna som under senare tid fått symbolisera
vicnertämjarnas kraft är de flesta ense om att de trollkarlar som levde
och lever i stormländerna tillhör de ursprungliga.

Vitner är en sprakande energi, en livgivande substans, en vital och
underbar naturkraft som genomsyrar hela universums existens, alltfrån
dess minsta beståndsdel till dess ofattbara helhet. En helhet som inte bara
inkluderar Trudvang utan även alla dess syskonvärldar.
Energierna håller världarna samman på samma sätt som en vas hål-
ler vattnet den innehåller samman. Utan energierna skulle världarna ald-
rig samexistera, på samma sätt som vattnet aldrig skulle kunna behålla
denform vasen givit den.
Över hela världen, genom hela världen, ut mellan världar och över
nya världar strömmarenergiernaför att hålla allt påplats. Men energier-
na är inte bara ett hölje, utan även ett innehåll. Ty även vattnet i vasen
består av energi, allt består av energi. Allt, dött som levande, levande som
dött. Utan vitner skulle aldrig vasen hålla samman och utan vitner skulle
aldrig vasen innehålla något.
Men hur livsbejakande och underbar vitner än är, så går det inte
att bortse från dess mörka sida; en sida fylld av en absorberande kraft,
en förgörande substans, en vital men hemsk naturkraft som, också den,
genomsyrar hela universums existens.
Utan denna mörka del skulle allt leva för evigt, allt skulle växa och
frodas för evigt, inget skulle dö. Världar skulle växa till det oändliga, slut
skulle aldrig existera och vitner skulle aldrigförnyas.
Allt behöver dockförnyas.
Allt behöver dock dö.
Över hela Trudvangflödar vitner.
Genom hela Trudvangflödar vitner.
Mellan världarflödar vitner.
Genom världarflödar vitner.
Vitner är allt och allt är vitner.
- MAGNIBALD GAGNVÄVARE
Vicner är alla naturkrafters urmoder. Den omgärdar allt precis som den
finns inom allt, levande som dött. De som har gåvan kan lära sig att
känna, se och kontrollera denna urkraft som genomsyrar alle och alla.
Vissaföds med förmågan attse vicner, men för de allra flesta förblir den
blott något som de får höra talas om runt lägerelden eller kan läsa om
djupe nere i städernas grottor där hemliga pergament finns bevarade.
Genom att bemästra vitner kan man skapa mäktiga företeelser
och sättet på vilket detta görs kallas för magi. Rätt använd kan vitner
skapa materia ur tomma intet, dela hav, flytta berg, omkullkasta dy-
nastier, vrida tillbaka tiden och öppna portar till andra världar.
Tre sor-c:ers v,-c:Ner
Det finns tre olika sorters vicner som tillsammans utgör
den världsomspännande kraft som världar och tomrummet dem
emellan byggs upp av. De tre olika typerna kallas för Hvitavitner,
Morkvitner och Vaagrivitner.
Hvitavitner är ljus och ren och livgivande. Morkvicner är mörk och
oren och fungerar som ett gift för att bryta ner det liv som den ljusa
energin bringar. Vaagrivitner är en kombination av de båda energierna,
ett tätt och oskiljbart flätmönster som skiljer de båda yccerligheterna åt.
Lättast att se och bemästra är den dunkla och orena vitnern morkvitner,
svårast att se är den ljusa och rena hvicavicner. Tillsammans bygger de
tre krafterna upp och omgärdar alle och alla, från det minsta gruskornet
cill det största berget och från den minsta mus cill den störstajätte.
De tre krafterna som tillsammans formar både ting, varelser och
till och med världar finns i två olika former. Dels den form som kallas
för Havitner, den yttre energin, och dels den som kallas for Rimvit-
ner, den inre energin.
Den yttre energin, havitner, är den kraft som finns runt omkring
alle levande och icke levande. Havitner är en energi som vilar like en
aura och flyter stilla kring allt och alla. Vissa talar om havicner som
det som håller samman både levande varelser och döda ting och utan
denna energi skulle inget kunna existera, utan allt skulle lösas upp i
en väldig hop av energi.
Den inre energin, rimvicner är den osynliga energin som finns
inuti alle och alla och som flödar fritt genom världens alla njordeldar.
Om havitner är höljet som håller samman saker och ting så är rimvic-
ner det som allt och alla är uppbyggda av.Ju mer energi, rimvicner, ett
ting består av desto mer levande är den. En sten består således av lite
energi medan en levande varelse består av mycket energi. Rimvitner
kretsar även runt omkring världen och like havicner rycks hålla den
samman och på plats. Den inre energin sägs därför utgöra hela värl-
den och den dimension som kallas för de levandes värld och som även
kontrollerar de kraftlinjer vilka kopplar samman de levandes värld
med andra dimensioner och världar.
Misturvitner - den dolda magin
Det talas om en form av vicner som innehåller alla de andra förenade
i en. En vicner där man inte gör skillnad på vilket typ av vicner, vilken
nivå eller ens hur den framkallas. Man talar om den som miscurvicner
- den dolda magin och det sägs att det är den som misturalferna en
gång brukade, långe innan man bröt ner konsten att besvärja i olika
delar for att kunna lära ut den. Idag finns det få, om ens någon som
behärskar den här typen av vitner som sägs kunna kullkasta världar
och skapa nya med ett enda ord. Man tror att den typ av magi som
fjolrrollen använder sig av ligger mycket nära miscurvitnern men det
är ingen som med säkerhet vet.
Vitner - Trudvangs, tingens och
varelsernas blodomlopp
Över hela Trudvang löper gagncrådar, eller njordeldar som trollkar-

lama själva säger. Njordeldarna är som jättelika pulsådror av vitner
som strålar ur från olika centrum, så kallade nörver eller hlograr.
Njordeldarna letar sig fram likt bäckar, älvar och enorma forsar. På
vissa ställen rusar de med sådan kraft och mängd att de slår vitner-
tämjarna med häpnad, andra platser är näst intill tomma på vitner och
njordeldarna flyter fram som ett sakta, nästan stillastående tempo.
Hlograrna är mäktiga och imponerande. Det är platser där stora
njordeldar möter varandra och på så sätt skapar ett kraftcentrum som
slungar ut kraft till omgivningen. Vanligtvis har dessa platser en stor
betydelser för Trudvangs trollkarlar som gärna samlas där för att
studera vitner.
De tre vitnerformerna flödar alltid tillsammans i njordeldarna och
korsar varandra vid de mäktiga hlograrna. Men fördelningen mellan
de tre vitnerformerna ser inte alltid likadan ut. På vissa ställen tar den
mörka energin mer utrymme i njordelden och genomsyrar marken
med sin mörka kraft. Dessa platser är ofta förknippade med ondska
och sägs ligga extra nära kaosvärldarna. På andra platser rinner den
ljusa energin i store överflöd och sprider sin livskraft. Men genom de
allra flesta njordeldarna flödar de tre ijämvikt och harmoni.
Men det är inte bara i den värld som Trudvang utgör som njordel-
darna och hlograrna existerar. Både ting och varelser har dessa båda
företeelser, om än i en betydligt mindre skala. Precis som det finns
platser där de tre typerna av vitner inte flödar i harmoni, finns det även
ting och varelser där disharmoni råder mellan de tre krafterna och de
får på så sätt krafter och egenskaper från energin som finns i överflöd.
I Trudvang är besvärjare fruktade och respekterade för sin kraft
att bemästra besvärjelser som skapar eld och vatten, som kan tygla
tiden och förändra dagen. De lär sig att väva samman en viss sorts
energi som kallas för vicner och som är den urkraft på vilken hela
Trudvang vilar.
Besvärjareär utan omsvep några avTrudvangs mäktigaste perso-
ner. De studerar besvärjelsekonsten, det vill säga konsten att forma
de mäktiga energiflödena. De är också hängivna all sorts kunskap
såväl historia som naturvetenskap, botanik och uråldriga språk.
Magiboken bygger på att man i första hand använder Drakar och
Demoner Expert: Rollpersonens (DOD6E:R) regler för hur en roll-
person skall skapas och utvecklas. Använder Ni endast grundreglerna
kan det krävas vissajusteringar.
I princip följer man samma system som om man gör en rollper-
son enligt DOD6E:R. Det ena som har ändrats är att besvärjaren
nu måste göra vissa val för vilken typ av vitner som han ska kunna
väva och på vilket säte kan ska väva (se nedan). Det andra är att be-
svärjarens fyra kunskapspelare har ändrats och att de som beskrivs
här helt ersätter de som finns i DOD6E:R. Övriga färdigheter finns
beskrivna i DOD6E:R men för att göra det enklare för dig när du
gör din trollkarl beskrivs i korthet nedan hur en rollperson skapas.
Lättast är dock om du har D0D6E:R till hands när du skapar din
rollperson.
1. Slå fram grundegenskaper för rollpersonen.
2. Bestäm vilken ras rollpersonen ska ha och lägg till eller dra ifrån
de rasmodifikationer som rollpersonen får.
3. Bestäm ålder för rollpersonen, lägg till och dra bort
modifikationer.
4. Räkna ut sekundära egenskaper.
5. Slå fram vilket socialt stånd som rollpersonen tillhör.
6. Slå fram vilken hand som är rollpersonens vapenhand.
7. Välj vitner och besvärjelsesätt (se nedan under Besvärjarens
första och andra val)
8. Räkna ut antalet färdighetspoäng.
9. Räkna ut antalet kroppspoäng
10. Räkna ut grundstridskapaciteten.
11. Slå fram särskilda förmågor
12. Bestäm rollpersonens bakgrund, historia och personlighet.
13. Bestäm färdigheter med tanke på rollpersonens särskilda
förmågor, bakgrund och historia.
14. Bestäm framgång och startkapital
15. Räkna ut SK-vapen samt SK-sköld (om färdigheterna
Vapenteknik och/ eller sköldteknik har valts)
16. Bestäm de olika grundkombinacionerna för den dynamiska
stridskapaciteten
17. Bestäm vilka besvärjelser som rollpersonen kan
18. Utrusta rollpersonen genom att köpa utrustning för
startkapitalet.
Besvc:irJ..reNS förs-c:.. v..l
Halvdruge satt än en gång intill brasan med lertavlan i knäet och kol-
biten i handen. Hur många kvällar hade de inte suttit där nu frågade
han sig själv samtidigt som han låtsades koncentrera sig. Han kunde
inte första varför hans farbror envisades med de tre tecknen. Visst, de
var tydligen samma tecken som alverna en gångfått lära sig av mistu-
ralferna, men han förstod ändå inte meningen med dem. Han tyckte
varje gång han tecknat ned de tre tecknen som enligt hansfarbror stod
för vitners treformer att de såg exakt likadana ut som de hans farbror
hade ritat. Men varje gång tog farbrorn lertavlan ifrån honom och
torkade besviket den ren med den fuktiga trasan varefter han höll den
ovanför eldstaden för att torka. Och varje gång fick han göra ett nytt
försök. Halvdruge koncentrerade sigfaktiskt denna gångför han ville
slippa undan tristessen med att teckna gamla tecken. Han hade inte
rest hit för att rista tecken på kvällarna och jobba på gården under
dagarna. Nej han hade kommit hit för att lära sig bemästra vitnern,
precis som hans farbror gör. Även om han nu nästan började tvivla på
att han verkligen kunde det. Han försökte minnas de tre tecknen precis
så som hansfarbror ritat dem, varje liten detalj. När han satt där och
koncentrerade sigflöt hans sinne plötsligt bortfrån eldstaden och han
upptäckte sig själv på en mörk plats djupt inom sig själv. Han såg hur
en gråsvart dimma började ta form kring honom och hur han kunde
känna och ta på den flyktiga dimman med sina inbillade händer. Han
sprang genom den mörka dimman och kunde långt därframme se
stänk av ljus som om den mörka gråsvarta dimman fått sällskap av
en ljusare dimma.
Halvdruge stannade plötsligt upp i sinpåhittade värld. Han rörde vid
den mörka dimman och kunde känna hur kraftenflödade genom honom
då dimman omslöthanden. Medflinka händer rörde han runt idimman
ochplötsligt utan att veta riktigt hureller varför det hände började en låga
brinna i hans hand, den varken brände eller skadade honom utan sken
likt en fackla i hans utsträckta hand. Förundrad slöt han handen varpå
lågan försvann. Han försökte minnas hur han gjort för att skapa lågan

men kunde inte riktigt komma ihåg exakt hur han gjort men försökte
ändå. Snart stod han där omgiven av mörk dimma med två stora lågor
brinnandes ur vardera handen. Genom att föda elden med den mörka
dimman kunde han få elden att brinna högre och genom att strypa dim-
man fick han elden att slockna. Efter en stund tittade han uppfrån sina
brinnande händer och såg vidare bort mot den lite ljusare dimman. Han
förstod nu vad det var han såg runt omkring sig. Den mörka dimman var
inte någon dimma utan vitner, morkvitner. Lite längre bort såg han den
blandade dimman som helt klart måste vara vaagrivitner. Hade han gått
ytterligare en bit hade han säkertfunnit den vita dimman bestående av
hvitavitner.Men han brydde sig inte, han hade redan lyckatsforma en eld
i sin hand och det kändes oerhört spännande. Han var nu en besvä,jare,
precis som sinfarbror.
Med dessa tankar i huvudet öppnade han så sina ögon och såg teck-
net betydande morkvitner helt perfekt tecknat på lertavlan. Farbrorn
satt med en oerhört besviken min och tittade ned på tecknet. Hur kunde
han vara besviken nu, frågade sig Halvdruge, han hadeju lyckats teckna
det rätt.
Med samma besvikelse i rösten som han kunde tyda i farbroderns
blick, hörde Halvdruge honom säga:
Kunde du inte bemödat dig några steg till? Orkade du verkligen inte
se genom mörkret' Nu kan du gå ochpacka din väska. Du hargjort ditt
val ochjag kan inte längre hjälpa dig. Du visste vadjag krävde av dig, du
visste att jag endast kunde hjälpa dig om du valde vaagrivitnern. Men
ändå kunde du inte låta bli att förföras av den enkla och mörka vägen.
Nu gårjag till sängs och hoppas du har begett dig härifrån närjag stiger
upp imorgon bitti. Du har gjort mig oerhört besviken denna kväll. Efter
all den tid somjag har lagt nedför att hjälpa dig är detta tacken.
God natt, du min lättsinniga brorson. God natt du morkvitalja.
Halvdruge hörde egentligen bara en sak av det hansfarbror sagt och
detta var det enda han brydde sig om. Om och om igen hörde han orden
"God natt du morkvitalja''.
Det är få förunnar att få möjlighet att kunna lära sig den mäktiga
besvärjelsekonsten och endast de som kan se vicner kan får tillträde
till den uråldriga kunskapen. Till mångas stora sorg kan man bara
lära sig att forma en cyp av vicnec, antingen hvicavicner, morkvicner
eller den typ av vicner som alverna själva upptäckte - vaagrivicner. Be-
svärjaren måste därför välja vilken väg han ska vandra som vicnercäm-
jare, genom art bestämma från vilken vicnerkälla han ska dra sin kraft
från. Ingen av de tre vägarna kan sägas vara bättre än de andra, de har
alla sina för- och nackdelar.
Eftersom de tre energierna kontrolleras och ser ur på olika sätt
kommer vägvalet att påverka hela trollkarlens karriär. Besvärjaren
får genom vägvalet antingen svårare eller lättare för att frammana
besvärjelser. Besvärjaren får även olika lätt att lära sig mer kring
vicner och genom detta få olika stor tillgång till den i och med
större kännedom. När en besvärjare väl har fått upp ögonen för,
same börjar lära sig hantera en cyp av vicner kan han aldrig tämja
någon annan utan att själv gå under. Därför finns det tre sorters
besvärjare. Vicnerkunniga talar om de som bringar ljus, de mörka
tämjarna samt vågmästarna då de kategoriserar de olika typerna av
vitnertämjare.
En spelare som vill att hans/hennes rollperson skall vara en be-
svärjare måste först och främst bestämma vilken cyp av vicner som
rollpersonen skall använda sig av när han väver sina besvärjelser. När
spelaren väl har gjort detta val åt sin rollperson kommer rollpersonen
aldrig kunna lära sig att väva någon annan typ av vicner. Detta är ett
vägval som kommer art ha stor betydelse för framtiden, men det
kräver också att rollpersonen har etc visst värde i grundegenskapen
Spiritus. Har rollpersonen inte minst detta värde kan han inte lära
sig att bruka den typ av vicner som han har valt.
Vitnertyp
Hvicavicner
Vaagrivicner
Morkvitner
SPI-Krav
kväver att rollpersonen har minst 14
grundegenskapen Spiritus.
kräver art rollpersonen har minst 12
grundegenskapen Spiricus.
kräver art rollpersonerna har minst 10 i
grundegenskapen Spiricus.
Tre sorters besvärjare
Genom vägvalet kommer besvärjaren aucomaciskc att tillhöra någon
av de tre kategorierna besvärjare som finns. Den som väljer att väva
hvicavicner kommer att tillhöra dem som kallas Hvicalja, de som
även kallas de som bringar ljus. Väljer en besvärjare däremot art bruka
morkvicner kommer han art tillhöra dem som kallas för Morkvicalja,
de mörka tämjarna. Besvärjare som väljer att vandra vägen mellan de
båda yccerlighecerna genom att dra sin kraft från vaagrivitnern kom-
mer att tillhöra Vaagricalja, vågmästarna.

Hvitalja - de som bringar ljus
Alverna beskriver hvitavirner som en färgsprakande sommaräng med
vackra blommor, som ett ljussken som liknar eldens innersta kärna
eller som en vackert klar och spegelblank sjö. De som ser denna
vackra vicner och lär sig att bemästra den för sina syften kallas för
Hvitalja. De utnyttjar den renaste av alla energier och väver den sam-
man till besvärjelsergenom sång, tal, gester, runor el1er föremål.
"Den som bringar ljus'; brukar man kalla hvitaljan eftersom det är
av den ljusa och rena energin som han eller hon skapar sina besvärjel-
ser av, inte sällan i goda och tjänande syften.
Det finns betydligt färre hvitaljas i Trudvang än både vaagritaljas
och morkvitaljas eftersom den rena energin både är svårare att se och
lära sig att bemästra. De som brukar den är dock oftast mycket kun-
niga och respekterade av såväl konungar som krigare och inte minst
de cvå andra typerna av vicnervävare.
Besvärjare som väljer Hvitalja, den ljusa vägen, får räkna med
att det krävs stor noggrannhet vid besvärjandet vilket betyder att de
har svårt att lära sig höga besvärjelser och att det är svårt att förädla
vitnern för att uppnå högre effektgrad. Men detta vägs upp av att
vitnern är mycket pålitlig och är inte så förödande vid fummel.
Hvitavitner har följande effekter på besvärjaren
• Besvärjaren har alltid +2 på att lyckas med en besvärjelse
, Besvärjaren har lättare for att memorera besvärjelser
+ Besvärjaren har svårt for att besvärja med höga effektgrader
• Besvärjaren har svårt for acc lära sig avancerade besvärjelser
• Perfekta slag vid besvärjande uppstår vid tärningsresultat 1 och 2,
medan fummel vid besvärjande uppstår enbart vid 20 (1T20)

Vaagritalja - vågmästarna
Det finns de som dras både till ljus och till mörker. De som blickar
upp mot himlavalvet om natten och ser skönheten i det mörka orörda
och de tindrande stjärnorna som sprider sitt ljus som små fläckar i ett
oändligt hav av mörker. De kallar sig själva för vaagricalja och menar
att balansen mellan att tygla och att uppskatta det färgsprakande
sköna är viktige för att behålla balansen i Trudvang. De är sådana
som menar att det inget gör om en otäck taggbuske står i mitten på
en vacker sommaräng.
Vaagritalja brukar energin som ligger likt ett avskiljande skikt
mellan hvicavitner och morkvitner. Dec är ett skikt bestående av blan-
dad vicner, ett lager bestående av de bådavitnerformerna som tillsam-
mans bildar ett oskiljbart flätat mönster. Vaagritaljan dyker aldrig ner
till botten av skogssjön för att fiska upp vad den har att bjuda på, ej
heller blottar de sig vid ytan. Hellre simmar de där strömmen är som
starkast och följerden på sinväg bort, ty de menar art här i mitten där
vaagrivitnern finns kan man få det bästa av två världar.
Besvärjare som väljer vaagritalja erhåller både goda och dåliga
egenskaper från de båda ytterligheterna. Deras vitner källa växer
snabbe och de kan snart frammana besvärjelser med hög effektgrad
De behöver inte oroa sig så mycket for att misslyckas, som en mork-
vitalja bör göra, men han kommer samtidigt inte lyckas perfekt lika
många gånger som en hvicalja. Vaagricaljans väg ligger därmed nå-
gonstans mitt i mellan de båda besvärjartyperna och blir därför den
vågmästare de också kallas för.
Vaagrivitner har följande effekter på besvärjaren
• Varje FV i färdigheten Vitnerlära genererar ett SPI-poäng
extra (1T4+1)
• Besvärjaren har alltid +1 på att lyckas med en besvärjelse
• Besvärjaren har lätt för att besvärja med höga effektgrader
• Perfekta slag vid besvärjande uppstår vid tärningsresulcat 1 och
fummel vid besvärjande uppstår vid 20 (1T20)

Morkvitalja ~ de mörka tämjarna
Morkvitner är både lockande och inbjudande. Det är fler personer
som kan se den här typen avvitner än de båda andra. Av utomstående
beskrivs den som en dyig skogssjö, en pinad ödemark där tystnaden
härskar och en väg till de mörkare världarna. Här finns bara död
och förruttnelse precis som på botten av en uttjänad sjö. De som
brukar morkvitner för att forma sina besvärjelser liknar energin vid
en otämjd vildhäst och menar att den alls inte är så dunkel och ond-
skefull som många vill påskina. Det gäller att ta för sig och lära sig att
bemästra den vilda energin och när det är gjort kan man uppnå stora
ting. Att böjajärnstången är inte fel eller att tygla en större varelse för
att tjäna sina egna syften är heller inte fel menar de som kallar sig för
Morkvitaljas - de mörka tämjarna.
Besvärjare som väljer morkvitalja få en snabbare tillgång till vit-
nern och behöver heller inre vara alltför noggrann vid besvärjandet,
vilket leder till att de snabbt kan frammana mäktiga besvärjelser
och dessa dessutom med hög effektgrad. De får dock akta sig då
morkvitner är mycket opålitlig och kan ge förödande effekter vid
fummel.
Morkvitner har följande effekter på besvärjaren
• Varje FV i färdigheten Vitnerlära genererar två SPI-poäng extra
(1T4+2)
• Besvärjaren har mycket lätt för att besvärja med höga effektgrader
• Besvärjaren har mycket lätt för att frammana avancerade
besvärjelser
• Besvärjaren har svårare för att memorera besvärjelser
• Perfekta slag vid besvärjande uppstår vid tärningsresultat 1, medan
fummel vid besvärjande uppstår vid bade l9 och 20 (1T20)

BesvÄ..rJ,>...reNS >...Ndr>... v.U.
Efter att ha gått igenom besvärjarens första val står den blivande vit-
nertämjaren inför sitt nästa stora val, ett val som kommer att forma
honom eller henne som besvärjare. Den blivande vitnervävaren ska
nu välja vilket besvärjelsesätt han först och främst kommer att forma
vitner med. Till skillnad från att välja vilken typ av virner som han
skall väva är detta inte ett val som nödvändigtvis måste bestå, utan
han kan när som helst välja att lära sig besvärja på ytterligare ett sätt.
På samma sätt som besvärjarens första val har betydelse för hur
lärt eller svårt besvärjaren kommet att ha för att forma olika kraftfulla
besvärjelser eller förmågan att ta till sig virner spelar även virnertäm-
jarens besvärjelsesätt roll. Det kan vara lättare att besvärja med ett
besvärjelsesätt än ett annat men det kan också gå betydligt snabbare
eller vara lättare att upptäcka. Varje besvärjelsesätt har sina fördelar
och nackdelar och det gäller för besvärjaren att tänka till både en och
två gånger då han ska välja vilket sätt han ska forma virner på.
Det finns fem olika sätt att frammana en besvärjelse på. Dessa
fem sätt använder sig alla av helt skilda tekniker. De har dock en sak
gemensam och det är den att de kan forma vitner på ett sätt som af-
fekterar hela besvärjarens omgivning. De fem besvärjelsesätten som
misturalferna skolade alverna i, och vilka alverna i sin tur skolade
människorna i, kallas för Galdra, Sejdra, Staafvirja, Steinateckra
och Vyrda.
Besvärjelsesätt
Galdra
----
Sejdra
Staafvirja
Steinateckra
Vyrda
Utövare (manlig/kvinnlig)
Galdir/ Galdma
Sejderun/Sejdma
Staafveman/Staafvun
Teckerman/Teckerun
Vyrdun/Vyrdma
Besvärjelsesätt som yrke
Man kan läte dra paralleller mellan de konsekvenser som råder vid val
av yrke i D6E och de konsekvenser som följer av besvärjarens andra
val. På samma sätt som färdigheterna skiljer sig åt mellan yrkerna
i D6E skiljer sig färdigheterna åt från besvärjelsesätt till besvärjel-
sesätt. Liksom i D6E är det fyra färdigheter som är av yttersta vikt
för en trollkarl. Dessa fyra färdigheter går under benämningen"kun-
skapspelare" och besvärjaren måste behärska dem för att kunna bruka
magi. Färdigheterna som beskrivs i dennabok skiljer sigdock något åt
från de som står beskrivna i D6E. Har ni bestämt er för att använda
den här boken och dess innehåll ersätts de fyra kunskapspelarna som
beskrivs i D6E mot de färdigheter som beskrivs i denna bok.
De fem besvärjelsesätten nedan är baserade på fyra kärnfär-
digheter precis som trollkarlen i D6E. De fyra kärnfärdigheterna
är Besvärjelsekonst (aktuellt besvärjelsesärt), Virnerlära (aktuellt
besvärjelsesätt), Vitnerkraft (aktuellt besvärjelsesätt) och Vitner-
memorering (aktuellt besvärjelsesätt), och dessa är det enda som
egencligen skiljer en trollkarl skapad efter detta regelsystem från den
som är skapad efter D6E. Besvärjares yrkesfärdigheter är näst intill
desamma. Virnercämjaren skapad efter detta regelverk erhåller dock
även de fyra kunskapspelarna (gällande övriga besvärjelsesäte) som
yrkesfärdighecer. Decca för att besvärjare ska kunna lära sig fler än etc
besvärjelsesätt. Den som till exempel väljer besvärjelsesättet galdra
som sitt första och främsta besvärjelsesätt kan lära sig sejdra eller
något annat besvärjelsesätt genom att lägga ner FP på de fyra yrkes-
färdigheter som ger besvärjaren möjlighet att sejdra.
På grund av olika svårighetsgrader mellan besvärjelsesättens
tillvägagångssätt kostar de fyra kärnfärdigheterna olika mycket bero-
ende av vilket säte man väljer. Färdigheten Besvärjelsekonst kostar till
exempel endast 1 FP/ FY för den som galdrar medan samma färdig-
het för den som vyrdar kostar 3 FP/FY. Detta beror på att virner är
mycket enklare att sejdra fram än attvyrda. Den som vyrdar har dock
andra fördelar som sejderunen saknar. De fyra kärnfärdigheterna el-
ler kunskapspelarna skiljer sig på grund av detta åt från varandra och
skapar fem helt olika besvärjare, inte bara genom de fem besvärjel-
sesätten utan även genom vilka kunskaper de besitter.
Besvärjarnas kärn~ och yrkesfårdigheter
De fem olika besvärjarna har i princip samma färdigheter knutna
till yrket. Det enda som egencligen skiljer dem åt är deras kärnfär-
digheter som är bundna till det besvärjelsesätt som de har valt att
specialisera sig på.
Kärnfärdigheter
Besvärjelsekonst (huvudsätt), Vitnerkrafc (huvudsätt), Vitnerlära
(huvudsäte), Virnermemorering (huvudsätt)
Yrkesfärdigheter
Besvärjelsekonst (Övriga), Extraktkunskap, Historia, Kunskap om
besvärjelser (kunskapsfardighet), Kunskapsfärdigher (en valfri), Läsa/
skriva modersmål, Pedagogik, Tala främmande språk (ett valfritt), Vic-
nerkrafc (Övriga), Virnerlära (Övriga), Vitnermemorering (Övriga)

Galdra (galdir/galdma)
Den korpulente mannen med trumma och stav hade anlänt till stammens
läger helt oannonserat. Vildwurn som var den första som såg mannen
komma gåendes på vidderna med raska steg som utan tvekan var riktade
mot tältbyn hade satt sin häst isporsträckför attge stammens okwy tid att
göra sig redoför besöket. Vildwurn som redan på avstånd sett mannens
trumma och stav hadegenast insett att mannen som var på väg mot dem
var en vitnertämjare, ingen annan skulle ensam klara av slättens ändlösa
vidderfyllda av minoxer och stäpptroll.
Nu stod han på vakt utanför okwyns tält och lyssnade till det mo-
notona trummandet som ackompanjerades av den mest förunderliga
sång som stundtals utgjordes av en vacker sång men som helt plötsligt
kunde avbrytas av de mest besynnerliga läten hämtade djupt nere i
vitnervävarens strupe. Vildwurn kunde känna hur kraften inne i tältet
höll på att samlas då han hörde hur trummans dova ljud tillsammans
med vitnervävarens röst intensifierades. Plötsligt hördes ett väldigt dån
ovanför Vildwurns huvud som ofrivilligt hukade sig ner samtidigt som
han förskräckt blickade upp mot skyn. Väldiga åskmoln hade samlats
på den nyss så vackert blå himlen, utan att Vildwurn upptäckt detta.
Just då han förskräckt blickade upp mot molnenföll ettförlösande regn
från den nu alldeles grå himlen ner mot det torra slättlandskapet. Med
glädje reste han sig genast upp och skrek ut ett vrål av lycka. Regnet
hade kommit och hästarna skulle klara sig. Runt om i tältbyn hördes
samma glädjevrål från män och kvinnor som också hörsammat dånet
och på sammaförskräckta sätt blickat upp mot den regnfyllda himlen.
Inne i tältet satt en trött Edgwir och höll sin trumma hårt mot
bröstet. Riten hade varit betydligt jobbigare och svårare att utföra än
vad han först hade trott. Regnet skulle nufalla i tre dagar och tre nätter
om allt hade gått som det skulle. Edgwir blickade mot okwyn som med
tacksamma ögon stirradepå vitnervävaren då han hörde regnet smattra
mot tältduken ovanför. Okwyn som verkade se tröttheten i vitnerväva-
rens ansikte erbjöd genast honom sin egen fäll och klev utan ett ord ut i
regnet och stegade därefter bort mot sina kära hästar. Edgwir som trött
föll ner på fällen som stoppats mjuk med halm förundrades lite över
okwyn som just lämnat honom ensam. Inte ett ord hade passerat dem
emellan, ändå hade Edgwir vetat vad den andlige ledaren önskade av
honom. Han hade vetat detta ända sedan natten för över åtta dagar
sedan då han drömt den underliga drömmen om hästar och torka. Det
var också i den drömmen han för första gången sett okwyn kalla på
honom. Edgwir hade utan något tvivel vetat vart mannen befann sig,
som om ett osynligt band hade skapats mellan dem. Förundrat hade
han följt vädjan från den mystiske okwyn som utan vitners inblandning
kunde kalla på honom på detta sätt. Edgwirs sista tanke innan hanföll
djupt i en skön sömn var att det helt klart fanns andra makter här i
Trudvang än bara vitner.
Att galdra innebär att besvärjaren väver och formar vitner till be-
svärjelser genom mystiska sånger och läten. Vissa sånger är både långa
och komplicerade, andra är inte mer än en utdragen ton vid rätt tid-
punkt. Sångerna och lätena är dock högst individuella och en besvär-
jelse kan låta på två helt skilda sätt om cvå olika besvärjare skulle mana
fram dem. För den ene kan besvärjelsen vara en vacker sång medan
samma besvärjelse för den andre kan vara ett gurglande läte djupt nere
i halsen. En del besvärjare använder sig till och med av instrument av
olika slag som de tillsammans med röst och läten använder för att locka
fram och forma vitnern med. Men oavsett hur besvärjelsen låter hörs
det ofta på långe håll när en besvärjare galdrar, vilket leder till att de lätt
blir upptäckta och igenkända som besvärjare.
Galdir kallas de manliga personer som galdrar, Galdma de kvinn-
liga och man kan träffa på dem i stort sätt över hela Trudvang. Bland
alver är den här typen av besvärjare absolut vanligast. Sången har alltid
betytt mycket för alverna och kanske är detjustdärför alvernabäst har
lärt sig konsten att frambesvärja effekter från vitner genom att sjunga.
De flesta med insikt i besvärjelsekonsten menar att just galdra
tillhör det första och ursprungliga sättet att väva vitner på. Även
om de mäktiga misturalferna aldrig behövde uttala några ord, göra
några gester eller sjunga några sånger så säger de gamla texterna att
de älskade att sjunga och när de sjöng så förändrades världen. Det
sägs också att samtliga sånger och toner som skapar effekter bildar
en lång sång om hur världen skapades och när man har kommit på i
vilken ordning allt ska sjungas så får man tillgång till den dolda ma-
gin, samma magi som misturalferna själva brukade. Ännu har ingen
lyckats lösa gåtan om den första och enda sången.
Besvärjare som väljer detta besvärjelsesätt lär sig snabbt att
frammana mäktiga magier. De har dock lite svårare för att förfina
vitnern så att besvärjelser blir extra starka och effektiva. Men detta
vägs upp av att galdra är det säkraste och lättaste besvärjelsesättet.
Besvärjaren måstevarje morgon memorera sina besvärjelser som han
förväntas ha användning för under dagen, men detta går ganska fort
och är snart gjort.

Sejdra (sejderun/ sejdma)
Jonulf stirrade på mannen som klivit in i värdshuset. Han kunde genast
se på besökarens kläder att detta var en man som ägnat sitt liv åt troll-
dom. Mannen bar inte på något vapen, i allafall inte något som Jonulf
kunde se. Hatten som reste sigfrån hans huvud och som slagit mot den
låga dörrkarmen varfylld av underliga tecken och här och var hängde
små ting såsom korp.flädrar och benbitarfrån färgat garn.
Jonulftoggenast ett steg in iskuggorna somfanns i vrårna dit eldstadens
sken inte riktigt nådde. Han ville inte påkalla en trollmans uppmärksam-
het, än mindre en trollmans vrede. Den resliga mannen i de underliga
kläderna sökte med blicken över skänkrummet och för något ögonblick
möttes deras blickar. Även omJonulfvar en stor och stark man som sällan
vek undan blicken, tog det inte lång tid innan han fann sig stirrandes på
sina egnafötter likt ett barn somjust blivit uppläxat av sinfar. Trollman-
nen verkade inte bry sig om honom. I stället sågJonulfhur mannen med
flinka fingrar ochyviga armrörelsergestikulerade i luften som om han höll i
osynliga trådar. Efter en liten stund kände han hur både arm- och nackhår
plötsligt reste sig och hur det kittlade i huden. Han tog ytterligare ett steg
in i skuggorna men kunde ändå inte släppa trollmannen med blicken.Just
som han väntade sig att någotfasansfullt ochförödande skulle ske pekade
mannenpå en plats intill eldstaden. Luften darrade invid eldstaden på ett
sättsom den ibland tycksgöra under varma sommardagar. Det hördes inget
dån, faktum var att detsom hände inför honom var helt ljudlöst och intealls
så högljutt som han hört i berättelser.
Förundrat och samtidigtförskräckt tittadeJonulfpå hur den darrande
luften sakta men säkert togform. En svart skuggvarelse stirrade vilt om-
kring sig och]onulfkunde se modiga män springa hals över huvud ut ur
skänkrummet. Ett kort ögonblick undrade han va,för han inte gjorde det
samma och kom då fram till att han var alldeles för rädd för att flytta
sig. Någon gömde sig bakom ett bord där en annan redan låg och grät
av skräck. Detta var trolldom och nu hade trollmannen kommit för att
förgöra dem alla med en ondskefull skuggvarelse hämtad ur självaste Blo-
theim. Men tillJonulfs storaförvåning gick skuggbesten intetill anfall mot
någon av dem somförskräckt och paralyserat stodjust intill den. I stället
tog den ett mäktigt och kraftfullt hopp mot trollmannen vars mössa nu
hängde på snedden.Just närJonulftrodde att den kloförsedda skugghan-
den skulle nå den gestikulerande trollmannen försvann varelsen ur intet.
Inte heller denna gång hördes något dån, som det alltid tycktes göra när
skalder återgav händelser där trolldom utövats. Oberört vände sig sedan
trollmannen mot skänken och bad mannen somförsiktigt tittade uppfrån
andra sidan bardisken om en stor stånka. När han fått stånkan i hand
svepte han den som vilken krigare som helst och sa till den förskräckta
publiken med myndig stämma.
- Jag har nu osjälviskt frigjort värdshuset från stor ondska och er
från hemska öden och ser nu gärna att nifrikostigt bjuder mig och mitt
sällskap på både mat och stånka. Med de orden klev en ung man och en
ung kvinna, klädda i liknande kläder, in genom dörren. De tittade sig
försiktigt omkring som om de letade efter någotfasansfullt, vilket de glatt
nog intefann.
Jonulfs hand slöt sig om silvermynten han bar ifickan och slängde tre
av dem intill /rollmannens fötter innan han hastigt lämnade värdshuset,
mycket tidigare än vanligt.
I skänken stod Brendiv Rusteman tillsammans med sina adepter och
småskrattadeför sig själv inombords samtidigt som han tänkte: Fungerar
varye gång...
Den som sejdrar fram en besvärjelse lockar fram och formar vit-
nern med hjälp av olika rörelser och gester. Den som utövar detta sätt
måste därför vara kapabel att kunna använda sina händer och armar.
Kan han inte utföra gesterna kan han heller inte locka fram och styra
vitner på ett sätt så att den resulterar i en besvärjelse.
Den som sejdrar måste dockvara kapabel att både kunna använda
sin röst och sina händer. Kan han av någon anledning inte använda
sin röst, kan han heller inte locka fram vitner. Kan han inte använda
sina händer, kan han heller inte styra vitner på ett säte så att de resul-
terar i en besvärjelse.
Sejdra är den vanligaste besvärjandeformen i Trudvang och sej-
derun kallas de manliga personer som sejdrar, sejdma de kvinnliga.
Man kan träffa på dem över i stort sätt hela Trudvang och bland män-
niskorna är den här typen av trollkarlar absolut vanligast. Ofta bär
de runt på sina tjocka besvärjelsesamlingar eftersom deras samlingar
är större och mer innehållsrika än någon av de andra besvärjarnas.
Detta eftersom de djurhudar eller pergament som de tecknar ner sina
besvärjelser på måste innehålla vilka gester som skall användas och
hur de ska utföras. En besvärjare som tittar i en annan sejderuns be-
svärjelsesamling möts ofta av ett gytter av osammanhängande texter,
mönster, symboler och små anteckningar och det är nästan omöjligt
att försöka förstå en sådan text om man inte spenderar mycket tid
och energi på att sätta sig in i varje liren detalj samtidigt som man
själv försöker lära sig de olika besvärjelserna
Besvärjare som väljer detta besvärjelsesätt specialiserar sig inte på
någon av de fyra färdigheterna utan blirjämnbra på alla fyra. De har
inga ytterligheter, det vill säga han blir inte snabbt bra på någon av de
fyra kunskapspelarna och har heller inte svårare för någon av dem.
Denna vägbalans går igenom hela besvärjelsesättet. Besvärjaren är
inte snabbast på att framkalla en besvärjelse, men heller inte slöast.
Han behöver inte lägga ner längst tid på att memorera, men är sam-
tidigt inte snabbast. Sejdra kallas ibland för besvärjelsesättens vaagri,
vågmästare, då sättet hela tiden befinner sig i mitten bland de fem
besvärjelsesättens olika egenskaper.

Staafvirja (staafveman/staafvun)
Rövarna hade helt oväntat överfallit Jornvidde och sällskapet han reste
med, just då de klev ut ur ravinen. De hade väntat på båda sidorna om
ravinen och eftersom varken Jornvidde själv eller någon i sällskapet haft
tankar på stråtrövare hade överfallet snabbt varit överstökat och både
vapen och ägodelar låg i högar vid rövarnasfötter.
Rövarna kände sig nu för i sällskapets kläderför attförsäkra sig om
att någon inte hade glömt bort att donera dem några mynt eller värde-
saker. När två av rövarna kom fram tillJornvidde tittade de förnöjt på
varandra efter att ha sett den långa staven som Jornvidde krampaktigt
höll i och de vackra stenar som hängdefrån dess topp.
Jornvidde höll ett hårt grepp om sin stav. Han villeför allt i världen
inte bli av med den. Allt annat som han ägde kunde han utan större sorg
avvara sig, men inte sin stav. Han hade inte velat visaför sällskapet eller
de stråtrövare han nu stod inför att han var en vitnertämjare, eller häx-
mästare som han så många gånger blivitkallad, men nu när han var nära
att bli av med sin stav fanns det helt enkelt inte längre något val. Han
koncentrerade sig på staven och kunde genast känna hur vitnerflödade
inuti den och han visste att den när som helst var redo att bistå sin mäs-
tare med de krav han ställde. Med en plötslig rörelse somfick stråtrövarna
att ta några steg bakåtför att dra sina vapen svängde]ornvidde staven i
ett cirkulärt mönsterframför sig, just som stråtrövarnafattat sig och bör-
jade med beslutsamma steg närma sig]ornvidde med dragna vapen.
Vigt och inte alls så stelt som man annars skulle kunna tro om en man i
Jornviddes ålder tog han ett kvickt stegfram och nuddade den ena stråtröva-
ren på axeln med staven. Förskräckt tittade mannen nerpå axeln där staven
just träffat, hanförstod genast att allt inte stod rätt till. Känseln i både axel
och arm var som bortblåst och han kunde inte längre styra sin hand som tap-
padegreppet om vapnet den hölli. När han såghur tyget sakta börjadefå en
gråtonignyans likt bergetsgranit utstötte han ett ohyggligtvrålsamtidigt som
förvand/igen snabbt började sprida sig utfrån träffpunkten. Inom loppet av
några ögonblick var hela rövarenförvandlad till sten och skräcken som visa-
des istenansiktetvarfasansfull, ävenförJornvidde. Faktum var att han hade
ångrat sin handling redan då han träffat axeln med staven. Nu skulle han
få fortsätta resa själv,för ingen villeju resa tillsammans med en häxmästare.
Men hur ångerfull han än var såfick inget hota hans värdefulla stav. Runt
omkring brötett inferno ut blandförskräckta rövare och vänner. De som nyss
varit bittrafiender hade nu glömt bort vad som just hänt dem emellan och
flydde nu vindför våg åt alla vädersträck. Bittert såg]ornvidde hur de han
rest med i nästan ett halvt månvarvoch blivit så bra vän med nu med skräck
i ögonenflydde tillsammans med stråtrövarna utan att ens tacka.
Bittertsatte han sig isin ensamhet vidfötterna av denförstenade röva-
ren ochfunderade starktpå att upphävaförsteningen i hopp om att vinna
en vän ur sinfiende, men kom snart på bättre tankar. Hur många gånger
hade inte något liknade inträffat? Hur många gånger hade han intefått
erfara skräck i de han trodde var sina vänner bara för han kunde tämja
vitner' Han beslöt sig där och då att detta var sista gången. Nu skulle han
lämna de vidskepliga storm/änderna och resa västerut där vitnertämjare
sågs på med respekt och vördnad iställetför medförskräckelse och hat.
Vissa besvärjare lär sig att kanalisera och utnyttja kraften genom
ett mäktigt föremål, vanligtvis en stav. De samlar hela sin spiricus i
staven och fyller den med besvärjelser.
Att staafvirja kallas den konst där en besvärjare använder staven
för att lägga en besvärjelse. Vanligtvis sker detta genom att besvärjaren
väver med staven i luften, eller i vissa fall endast håller upp den framför
sig for att frigöra den formade vicnern. Rörelserna eller gesterna med
staven är inga besvärjelser i sig utan fungerar som en slags nyckel for att
låsa upp någon av de besvärjelser som har lagts in i staven.
Staafverman eller scaafvun kallas de manliga respektive kvinnliga
besvärjarna och besvärjelseformen är särskilt vanlig i Osthem. Varför
just staafvirjan som besvärjelsekonst har brett ut sig i Stormländerna
är en olöst gåta men många menar att det växer ett antal mycket
ovanliga träd i Osthem, inte minst kopparblom i Vildhjarta och att
dessa träslag alltid har lämpat sig ypperligt for att tillverka crollscavar
som kan husera en stor mängd kraft.
En stav är oerhört nära och personlig. Den byggs upp och skapas
utifrån de upplevelser och möten besvärjaren får när han väver vicner.
Varje stav är unik och det tar därför mycket lång tid att lära sig bruka
en stav som någon annan besvärjare har bygge upp.
Eftersom scaafvermannen lägger all sin SPI och sina besvärjelser i
staven så blir staven snabbt ovärderlig. Skulle han förlora sin stav, eller
om den går sönder så förlorar han även all sin kraft. Det finns scaaf-
vermän som lär sig att hantera ett svärd eller ett annat vapen istället
för en stav. Detta är vanligast i Mitcland där de också kallas for svärds-
magiker, eller fhomorer (läs boken om Mitcland). Principen for hur
de brukar sin magi är dock densamma som om de skulle ha använt en
stav, istället är det ett vapen som bär på all energi och alla besvärjelser.
Besvärjare som väljer att scaafvirja fyller snabbe sin stav med
vitner (SPI-poäng). För de besvärjelser som läggs in i staven kan
besvärjaren lätt förfina vicnern som används, så att den frammanade
besvärjelsen blir både kraftfullare och effektivare. Besvärjaren måste
varje morgon aktivera de besvärjelser han tror sig ha användning av
under dagen. Då aktiveringen är mycket komplicerad kan besvärjaren
inte aktivera så många besvärjelser. Detta vägs dock upp av att han
ändå kan frammana alla besvärjelser som finns i staven, även de som
inte blivit aktiverade, vilket är ett av de skäl besvärjare väljer detta
besvärjelsesätt, även om det både kostar mer vicner och blir betydligt
svårare att frammana en ej aktiverad besvärjelse så behöver han inte
oroa sig allt för mycket for att aktivera fel besvärjelse.

Steinateckra (teckerman/teckerun)
Rundrikja Froldedottur sökteförsiktigt med högerhanden blandde ler- och
benbitar som hängdefrån hennes höft samtidigt som hon närmade sig den
gängliga trappen. Hon villeför allt i världen inte att banemannen somjust
försvunnit uppför den dunkla trappen skulle höra henne. Med stor lättnad
fann hon benbiten hon sökteoch slet sönderden tunna trådfrån vilken den
hängde. Rundrikja kände med tummen över de små symbolerna hon kväl-
len innan suttit och ristat in under stor koncentration, samtidigt som hon
närmade sigtrappen under storförsiktighet. Varje tecken och varje symbol
på detfinger/ångafågelbenet tycktes vara perfekt avbildade. Med stor.fing-
erfärdighet lade hon fågelbenet tillrätta mellan sina tre mellersta fingrar.
Det mitterstafingret vilade underfågelbenet och de andra två låg ovanpå.
Med tumme och lillfinger rörde hon sedan vid benets båda ändar och ge-
nast kände hon hur vitner lösgjordes ur det smala benet. Med säkra och
snabba kliv sprang hon sedan uppför trappen. Inte ett enda ljud hördes,
även om Rundrikja inte var särskiltförsiktig med vart eller hur hon klev.
Faktum var att hon skulle kunna slamra hur myckethon ville, ingen skulle
ändå höra henne, sådan var besvärjelsen hon besvärjt benbiten med.
Rundrikja nådde tillslut trappans krön där hon med störreförsiktig-
het än den hon just utövat såg sig om i den vagt upplysta korridoren som
där bredde ut sig åt vardera hållet. Hennes hand sökte samtidigt igenom
de resterande ben- och lerbitarna som hängdefrån hennes högra sida tills
hon fann den lerstav hon sökte efter.
Korridoren som ledde åt höger var tom och hon kunde inte se några
tecken på att banemannen hade tagit det hållet. Däremot hann hon se hur
en dörr med storförsiktighet stängdes ljudlöstjust som hon vände blicken
åt det andra hållet. Lika hastigt och utan bry sig om eventuella ljud som
kunde uppstå sprang hon längs korridoren och slet ljudlöst upp dörren.
Vitnern som låg likt en stor ifär kring henne absorberade alla ljud. Hon
fann banemannen jämte en stor säng med kniven i sin hand höjd högt
ovanförhuvudet, redo att stöta den djupt iden snarkande mannens bröst.
Med stor smidighet och precision kastade hon den lilla lerstaven på golvet
intill dråparen. Precis som hon tidigare känt då hon brötfågelbenet kunde
hon känna vitner flöda då lerbiten krossades mot marken. Rundrikja
såg hur vitner strömmade upp ur marken där den runtäckta lerstaven
splittratsför att snart omgärda banemannen helt. Hon såg hur dråparen
kämpadeför att röra sig. Men hur mycket kraft han än tillämpade så var
han fast i vitners omfamnande grepp.
Mannen som vaknat till ljudet av krossat lergods reste sig vigt upp
från sin bädd och med en kvick rörelse rände dolken som han hade haft
under huvudkudden i banemannens hals.
- Nej, skrek Rundrikja som hade hoppats på attfånga missdådaren
levande. Död kunde han inte svara på de frågor hon ville ställa honom.
Eller kunde han?
De få gånger man ser en större grupp besvärjare är oftast då de
samlas för att besöka någon mystisk plats täckt av runor och symbo-
ler, kanske ristade av misturalferna någon gång när tiden inte hade
någon betydelse. Besvärjarna försöker tyda runorna i hopp om att
lära sig nya besvärjelsersom de kan tvinga in i sina runstavar, benbitar
och lerplattor.
Steinateckra kallas den form av besvärjelsekonst då besvärjaren
fyller små föremål, såsom trästickor, benbitar och lerbitar med virner,
samtidigtsom han ristar in runor i det for att låsa fast kraften inuti före-
målet. Det besvärjda föremålet kan han sedan plocka fram vid etc senare
tillfälle för att häva låset och låta den instängda besvärjelsen få effekt.
Många tar ofta fel på att steinaceckra och att rista in vanliga runor.
Men för den som är bevandrad i konsten att teckna de magiska ru-
norna är det en oerhört stor skillnad. Särskilt dvärgarna anses ha en
naturlig fallenhet for den här konsten även om det är relative sällsynt
med dvärgar som brukar magi.
Teckerman eller teckerun kallas den manliga respektive kvinnliga
besvärjaren som använder sig av den här formen av besvärjelsesätt.
Ritualen som binder en besvärjelse till etc litet föremål tar lång tid att
utföra och måste verkställas under stor koncentration. När besvärja-
ren har besvärjt ett föremål kan han ha detta aktivt under hur lång
tid som helst, så länge han inte tappar den spirituella förbindelsen
mellan honom och föremålet.
Besvärjare som väljer detta besvärjelsesätt får svårt för att lära
sig starka och avancerade besvärjelser, precis som de får svårt för
att förfina vitnern som används vid besvärjelsen för att öka effekten.
De har däremot lätt för att fylla många föremål med vitner och kan
också hålla många föremål aktiva. Detta betyder att besvärjare av
detta besvärjelsesätt oftast är kapabla att frambesvärja många små
och mindre kraftfulla besvärjelser under en och samma dag. Men den
största anledningen till varför de väljer detta besvärjelsesätt är nog
därför att det går så snabbt att avlossa en besvärjelses effekt. Eftersom
besvärjelsens virner redan är formad då den läggs in i ett föremål tar
det bara ett ögonblick att släppa loss den (naturligt initiativ 1TlO).
Nackdelen med besvärjelsesättet är att det tar lång tid att fylla ett
föremål med formad vitner, same att besvärjaren hela tiden måste vara
koncentrerad på de föremål som innehåller aktiva besvärjelser, vilket
leder till minusmodifikationer på det han företar sig (se FV för att
frammana en besvärjelse, s. 29).

Vyrda (vyrdun/vyrdma)
I hela sitt liv hade Lindwynföraktat prästerskapet. Hennes egenfar hade
varit präst iden nidendomska kyrkan och hade kontrollerat byn hon växt
upp i med järnhand. Han hade varit en ondskefull man som gömt sig
bakom den goda fasad som nidendomen annars visar sina undersåtar.
Redan i tidig ålder hade Lindwyn upptäckt vitner och börjat experimen-
tera med energierna, något som hennes far såg som hädelse mot deras
gud, att han själv missbrukade Gaves ord för egen vinnings skull var
något helt annat.
Ärren på hennes rygg talade om plågofyllda nätter då fadern med
piska och spö försökt slå ut demonen han ansåg besitta sin dotter. Men
ju mer han plågade henne desto merfast blev hon i sin tro på vitner och
desto beslutsammare blev hon i sitt mål att tämja vitner. Eftersom hon
inte kunde visa något utåt tog hon till sig vitner inombords och lärde sig
forma, till en början små, men snart också mäktigare besvärjelser. Redan
vid 14 års ålder lämnade hon sin fader och sitt hem för att aldrig mer
återvända. Fadern hade då fått sitt straffsom hon samlat inom sig under
hundratals nätter av aga.
Spåren som hennesfar lämnat henne var inte bara fysiska utan även
psykiska. Hon blev en enstöring som vägrade tro på någon annan än sig
själv ochflydde till storstaden. Där började hon sitt nya liv bland skum-
rasket i stadens undre värld och snart insåg hon att hon själv tillhörde
de förlorade och förtappades själars skara, något som kom i och med
missdådarens värv.
Nu stod hon på marknaden och såg med hat i blicken hur prästen
med yviga gester och storslagna ord profeterade Gaves ord. Han stod
uppe på en vagn runt vilken fyra andra präster med religionensfromma
blickar beundrade sin mästares retorik. Lindwyn mådde genast dåligt
inombords och kom ofrivilligt att tänka på sin förkastlige far. Utan
att ens tänka på konsekvenser eller huruvida prästerna här verkligen
var fromma eller inte formade hon vitnern inom sig. Det energifyllda
mörkret som fyllde hennes hela jagformade hon under stor koncentra-
tion och med en blinkning avfyrade hon den formade energin mot de
-fem prästerna.
Ett plötsligt jordskalv bröt ut kring vagnen där prästen stod och
predikade. Hästen som stod bunden till vagnen fick panik och skenade
iväg längs gatan, genom folket som stannat för att lyssna. Prästen som
stått i vagnen föll med ett vrål till marken där de fyra andra redanfallit.
Skräcken som syntes i prästernas uppsända ögon där de låg i smärtor och
vånda smakade som söt honung i Lindwyns själ. Hon kunde se hur de
fem nu ifrågasatte vad som hänt. Hade de på något sättgjort singud orätt
och därför belönades med detta straff. Folk sprang i panik runt omkring
Lindwyn då de väntade sig mer av det underliga somjust utspelats. Hon
såg då att prästens ena ben var brutet och hur han vred sig av smärta.
Men hon ångradesig inte och vände dem genast ryggenför att återvända
till Det skummande stopet.
Den svåraste konsten av alla, säger man om att vyrda. Vyrden
är tyst och stillsam, oftast går den helt obemärkt förbi tills dess
att effekten kommer farande. Vyrdaren bär på sin kraft inombords
och skulle man blicka in i deras sinne skulle man kunna se hur hela
deras väsen genomsyras av den vimern da valt att bruka. Deras egen
mänskliga vitner har helt trängts undan till förmån for den vitnertyp
de behärskar.
Besvärjare som vyrdar fyller sig själv med vimer vilken blir ett
med det egna väsendet. Han formar vitnern med tankens kraft och
det enda som tyder på att den som vyrdar försöker lägga en besvär-
jelse är en näst intill obefintlig gest eller en rörelse som slutligen
kanaliserar ut magin genom kroppen. Vilka kan utgöras av en enkel
vridning av en handled, ett knäpp med fingrarna eller blinkning av
ett öga.
Vyrdun eller vyrdma kallas de som vyrdar. Oftast bär de inte alls
samma synliga tecken på att de är besvärjare som är vanligt bland de
andra vitnertämjarna. De vill ofta inte visa att de behärskar vitner
och döljer detta genom en alldaglig klädsel vilket givetvis ökar på den
överrumplande effekten av en besvärjelse. Vyrda är speciellt vanligt
långt i väster där nidendomens fäste är som störst.
Besvärjare som väljer detta besvärjelsesätt fylls snabbt av den
vicnertyp de valt att följa. De får svårt for att forma kraftfulla och
avancerade besvärjelser, men detta vägs upp av att sättet är både
säkert och snabbt. Den som vyrdar behöver aldrig memorera en
besvärjelse och kan frammana alla de besvärjelser som han kan. Be-
svärjelserna blir helt enkelt en del av besvärjarens sinne. Nackdelen
med detta är dock att då besvärjaren vill lära sig en ny besvärjelse
men inte har minneskapacitet (vimermemorering) for att lagra yt-
terligare en inom sig måste han utplåna en eller fler besvärjelser ur
sitt minne.

kU]--15k,A.p€J--1 B,A.kOm
v1T1--1ERTAml,A.J--1DET
Att bruka magi ses på vissa ställen som stor ondska medan det på
andra ställen ses som något gott. Det finns många personer runt om
i Trudvang som brukar vitner och dess olika flöden. Dessa män och
kvinnor är ibland respekterade och ibland fruktade beroende på var i
Trudvang man befinner sig.
BesvcirJ...rN...S f9r...
1:-.uN s l:.....rsre l...re
Det finns fyra mycket viktiga färdigheter som en besvärjare måste ha
kunskap i för att kunna bruka vicnern. De fyra färdigheterna är Be-
svärjelsekonst, Vitnerkrafr, Vitnerlära och Vitnermemorering. Dessa
fyra färdigheter går hand i hand genom hela besvärjarens karriär och
ger denne fyra specifika egenskaper.
Färdigheten Besvärjelsekonst ger besvärjaren förmågan att besvärja
olika stora mängder vitner. Ju mindre mängd vitner som ska
användas desto lättare är det att besvärja och ju större mängd
som används desto svårare blir det att besvärja. Varje FV i denna
färdighet ger besvärjaren förmågan att frammana besvärjelser
tillhörande olika besvärjelsenivåer (se Besvärjelsenivåernedan), lågt
FV ger tillgångtill låga besvärjelsenivåer och högt FVger tillgång till
högabesvärjelsenivåer. Färdigheten Besvärjelsekonst finns i fem olika
varianter (Besvärjelsekonst: Galdra, Sejdra, Scaafvirja, Sceinateckra
och Vyrda) och utgör grunden i de besvärjelsesätt som finns.
Färdigheten Vitnerkraft ger besvärjaren förmågan att lägga till
vicner same att förädla och förfina vitnern som ska användas vid
frammanandec.Ju mer vitner som används ochju ädlare och finare
vimern är desto större effekt ger den frammanade besvärjelsen.
En liten besvärjelse kan genom tillägg och med förädling av
vitner därmed bli mycket kraftfull. Beroende av FV i färdigheten
Vitnerkrafc ges besvärjaren förmågan att lägga till olika mängder
förfinad SPI, så kallad effektgrad, till en besvärjelse. Ju högre FV
desto högre effektgrad kan besvärjare uppnå av en och samma
besvärjelse. Denna färdighet finns i fem varianter, en for varje
besvärjelsesätt, men utgången av färdigheten är likadan ut oavsett
vilket besvärjelsesäte som används.
Färdigheten Vitnerlära ger besvärjaren förmågan acc absorbera
vitnern och att använda den vid besvärjande. Färdigheten finns
i tre versioner där den ena är en allmän variant som används av
de besvärjare som galdrar, sejdrar och sceinaceckrar. Den andra
varianten används av besvärjare som scaafvirjar och den tredje
är den variant som den som vyrdar använder sig av. Varje FV i
denna färdighet ger tillgång cill en mängd vitner som besvärjaren
antingen kan uppdraga från omgivningen, samla på sig inombords
eller placera i sin stav. Färdigheten ger även insikt i hur vitnern ska
formas och besvärjare ges därför enpositivbesvärjelsemodifikation
som används då han ska lära sig nya besvärjelser (se Chans att lära
sig besvärjelse (CLB) s. 36).
Färdigheten Vitnermemorering ger besvärjaren förmågan att
memorera eller aktivera olika stora mängder besvärjelser
(beroende av vilket besvärjandesäct som används). Ju fler SPI-
kostnadspoäng en besvärjare kan memorera/ aktivera desto fler
besvärjelser kan han frammana per dag. Färdigheten finns i fem
olika varianter (Vitnermemorering: Galdra, Sejdra, Staafvirja,
Sceinaceckra och Vyrda) och fungerar på lite olika sätt beroende
på viket besvärjandesätt besvärjaren utövar.
Färdighetstabell
Färdighet Kärn Yrkes Allmän
Besvärjelsekonst
Galdra 1 2 5
Sejdra 2 3 6
Staafvirja 2 3 6
Sceinateckra 3 4 7
Vyrda 3 4 7
Vitnerkrafr
Galdra 3 4 7
Sejdra 2 3 6
---
Scaafvirja 2 3 6
Steinateckra 3 4 7
Vyrda 2 3 6
Vitnerlära
Galdra 2 3 6
Sejdra 2 3 6
Scaafvirja 1 2 5
Steinateckra 1 2 5
Vyrda 1 2 5
Vitnermemorering
Galdra 2 3 6
Sejdra 2 3 6
Staafvirja 3 4 7
Sceinateckra 1 2 5
Vyrda 2 3 6

Besvärjelsekonst
Att komma till insikt i hur man lägger olika besvärjelser kräver både
långa tider av studier och många misslyckade försök innan man för-
står hur vitner fungerar för att kunna formas. Det finns fem olika
säte att forma vitner på och alla har sina speciella särdrag för att
frammana en besvärjelse. Några sjunger, andra använder stavar eller
väver med mäktiga ord och gester, en del är helc cysta och väver i sitt
sinne medan andra fyller föremål med magiska egenskaper genom
långa ritualer. Varje sätt är en egen konst och det är denna konst man
måste behärska för att kunna lägga en besvärjelse. Följande besvärjel-
sekonster finns och varje sätt utgör en egen färdighet där erhållet FV
i en färdighet innebär att besvärjaren har förmågan att frammana en
besvärjelse genom just den besvärjelsekonsten.
Beroende på hur höge FV besvärjaren har i sin/sina besvärjelse-
konstfärdigheter kan han lägga mer eller mindre avancerade (kostsam-
ma) besvärjelser. En besvärjelse som bara kostar 2 SPI-poäng är lätt att
frammana medan en besvärjelse som kostar 30 SPI-poäng är oerhört
svår att frammana. Nedan beskrivs vilket FV som krävs för de olika
besvärjelsekostnaderna beroende på vilken typ av vitner som brukas.
Notera att effektgradens kostnad inte adderas, utan det är alltid
grundkostnaden för besvärjelsen som gäller i det här fallet.
Läsa/Skriva Besvärjelsekonst
Färdigheten Besvärjelsekonstger även besvärjare förmågan att teckna
ned och tyda magins tecken. Skriftspråket som misturalferna en
gång lärde alverna utgörs av en teckenuppsättning på 28 tecken och
ett antal geometriska symboler same olika relationer mellan hur ert
eller flera tecken är placerade i förhållande till eventuella symboler.
Besvärjare använder det för att teckna ned förklaringar som beskriver
hur de uppfunnit sina besvärjelser, same hur de går cill väga för att
forma dem. Detta gör de främst för att kunna dra nytta av de tankar
och funderingar som gjorde att de kom fram till en viss besvärjelse
då de ska försöka lära sig en ny. Vissa besvärjare använder det också
som ett hjälpmedel då de ska memorera en besvärjelse för dagen. Men
skriftspråket används inte bara till att teckna ned beskrivningar kring
olika besvärjelser utan även för att skriva om vitner i helhet. Lärda
besvärjare som tecknar ner sina teorier kring vitner har uppräckt att
det är lättare att skriva om vitner med besvärjelsekonstens tecken,
eftersom relationen mellan teckenplaceringar och symboler ger teorin
en mycket djupare beskrivning än om det bara skulle beskrivas med
normal text. Därför är det väldigt svårt att finna böcker som behand-
lar vitner och trolldom på etc skriftspråk annat än vitnerskrifcen.
Eftersom besvärjelser är olika avancerade blir även besvärjarens
anteckningar olika avancerade. Beroende på vilket FV besvärjaren
har nått i färdigheten Besvärjelsekonst kan han förstå och cyda
teorin bakom en viss nedtecknad besvärjelse. Även vissa teoretiska
böcker kan kräva att besvärjaren nått ert visst FV för att förstå dess
innebörd; i dessa fall står det ofta i den regelcekniska beskrivningen i
anslutning till boken vilket FV besvärjaren måste ha nått för att ca del
av informationen i boken. Nedanstående tabell visar vilka färdighets-
värden besvärjaren måste ha nått för att kunna tyda en besvärjelse av
viss kostnad. Notera art bara för att en besvärjare kan tyda och förstå
teorin bakom en besvärjelse betyder inte det att han kan frammana
besvärjelsen. Skulle en besvärjare lära sig Ber än en besvärjelsekonst
är det alltid den färdighet han har högst FV i som står till grund för
hur svåra besvärjelser han kan läsa och skriva.
Nedan följer beskrivningar av färdigheterna för de fem besvärjel-
sekonsterna. Oavsett hur en besvärjare går till väga för art besvärja
genom besvärjelsekonsten är de fem färdigheternas grundfunktion
densamma, att frammana en besvärjelse.
Besvärj elsekostnad
FY Hvitalja Yaagritalja
1-2 0-2 0-4
3-4 3-4 5-6
5-6 5-6 7-8
7-8 7-10 9-12
9-10 11-14 13-16
11-12 15-16 17-20
13-14 17-22 21-24
15-16 23-26 25-28
17 27-28 >29
18 >29
Läsa/Skriva besvärjelsekonst
FY Besvärjelsekostnad
1-2 - - - 0-4
3-4 5-8
5-6 9-12
7-8
9-10
11-12
13-14
15
13-16
17-20
21-24
25-28
>29
Besvärjelsekonst: Galdra
Morkvitalja
0-4
5-6
7-10
8-14
15-18
19-22
23-28
>29
Bas: SPI; Kärnfärdighet: r; Yrkesfärdighet: 2;
Allmän färdighet: 5.
Detta är färdigheten som ger förmågan att sjunga fram en besvärjelse.
Även om order sjunga är något malplacerat i detta fall, då sången
många gånger kan vara alle annat än vacker, är färdighetens innebörd
att besvärjaren lockar fram vitner genom att forma rösten på olika
sätt och i olika toner. Vissa besvärjelser ska sjungas fram med conrik
och vacker variation, andra ska strupsjungas fram med gutturala
läten, några ska skrålas fram och ytterligare några ska frammanas
genom en eller flera kombinationer av nyss nämnda galder.
Besvärjelsekonst: Sejdra
Bas: SPI; Kärnfärdighet: 2; Yrkesfärdighet: 3;
Detta är färdigheten som ger förmågan att genom gester och rörelser
locka fram och forma vimer till olika besvärjelser. Besvärjaren lär sig
plocka fram vitner som om energin var långa trådar som han sedan
väver samman i olika mönster. Varje mönster formar en besvärjelse
vars effekt uclöses då besvärjaren knutit mönstret färdige.
Besvärjelsekonst: Staafvirja
Detta är färdigheten som ger förmågan att forma den vicner som är
bunden i ett föremål, oftast en stav som spirituellt sett är bunden till
besvärjaren genom färdigheten Vitnerlära (Staafvirja). Det är också
kunskapen att aktivera de besvärjelser som föremålet (staven) inne-
håller. Formningen av vitnern utgörs av en lång ritual där besvärjaren
måste meditera över sin stav under en viss tid beroende på besvär-
jelsens kraftfullhet. När ritualen är färdig kommer den besvärjelsen
för allcid finnas i staven och kunna aktiveras genom till exempel en
gestikulerande rörelse med staven.

Besvärjelsekonst: Steinateckra
Detta är färdigheten som ger förmågan att temporärt överföra
formad vitner, d.v.s. en besvärjelse, till ett litet föremål såsom en
pinne, lerbit eller ben av något slag och att försegla effekten med
hjälp av en eller flera runor. Det är också kunskapen att aktivera
den besvärjelse som föremålet innehåller. Överföringen av den for-
made vitnern utgörs av en ritual där besvärjaren i ett transliknande
tillstånd ristar och tecknar runor på föremålet. När ritualen är
färdig kommer den överförda besvärjelsen finnas i föremålet och
aktiveras genom någon enkel gest, som till exempel genom att bryta
av pinnen, krossa lerbiten eller föra fingrarna över runorna på ett
fågelben.
Besvärjelsekonst: Vyrda
Bas: SP I ; Kärnfärdighet: 3; Yrkesfärdighet: 4;
Allmän färdighet: 7 .
Detta är färdigheten som ger förmågan att inombords forma den
vitner som utgör besvärjarens virnerkälla till en besvärjelse. Varje
inlärd besvärjelse blir ungefär som en egenskap eller färdighet
som besvärjaren alltid kan utföra eller aktivera (så länge han har
SPI-poäng kvar att avvara). Processen som gör att besvärjaren blir
ett med besvärjelsen är dock tidskrävande och långa meditationer
är ett måste. När besvärjelsen väl är inlärd kan besvärjaren när
som helst, under koncentration, gå igenom meditationen som
lärde honom besvärjelsen och på så sätt forma vitnern och akti-
vera den.
Vitnerkraft
Bas: SPI;
Galdra: Kärnfärdighet: 3; Yrkesfärdighet: 4;
Allmän färdighet: 7
Sejdra: Kärnfärdighet: 2; Yrkesfärdighet: 3;
Staafvirja: Kärnfärdighet: 2; Yrkesfärdighet: 3;
Steinateckra: Kärnfärdighet: 3; Yrkesfärdighet: 4;
Vyrda: Kärnfärdighet: 2; Yrkesfärdighet: 3;
Färdigheten Vitnerkraft ger besvärjaren förmågan att dels addera
vitner till en besvärjelse men även förädla den energi som används
vid en besvärjelse. Ju mer energi man adderar och ju mer man
förädlar och förfinar energin då man besvärjer, desto mer effekt
ger besvärjelsen. En besvärjelse som normalt ger liten effekt i sitt
grundurförande kan vid förädling av virner bli en mycket kraftfull
besvärjelse.
Precis som besvärjelsekonsten finns denna färdighet i fem olika
versioner, en for varje besvärjelsesätt. Varje variant utgör således en
egen färdighetJ;)etta beror på att besvärjelsesätten skiljer sig så pass
mycket åt att det krävs att man kan den speciella teknik for hur man
förädlar och adderar virner till en besvärjelse genom det besvärjel-
sesätt som ska användas. .
Även om färdigheten finns i fem versioner så är principen den-
samma for dem alla. Färdigheten ger rollpersonen förmågan att öka
en besvärjelses effekt genom att lägga till mer och finfördelad vitner.
Beroende av hur många FV rollpersonen har i denna färdighet samt
vilken typ av vitner har brukar kan han lägga till olika mängder ef-
fektgrader enligt tabellen nedan.
Effektgrad
FV
1-2
3-4
5-6
7-8
9-10
11-12
13-14
15-16
17
+l
Vitnerlära
Hvitalja
1
2
3
4
5
6
7
8
+l
Vaagritalja Morkvitalja
1 1-2
2 3
3 4
4 5
5 6
6 7
7 8
8 9
9 10
+1 +l
Vicnerläran är läran om de energisprakande njordeldarna och hlo-
grarna som omgärdar allt och alla, samt kunskapen om rimvitner och
havitner. Färdigheten ger förståelsen kring vicner och kunskapen om
hur energin går att förädla så att den kan formas och brukas utefter
behov. De som inte har förmågan att ta till sig vitners krafter kan hel-
ler inte lägga en besvärjelse.
Färdigheten lär besvärjaren att absorbera den flyktiga och nyck-
fulla virnern for att med denna kunna väva sina besvärjelser. Med
ökad kunskap och förståelse for virner kommer också en ökad till-
gång till energin. I takt med att färdighetsvärdet ökar i färdigheten
Virnerlära ökar personens virnerkälla, SPI-poäng.
Beroende av vilken typ av virner besvärjaren kontrollerar erhåller
denne ett visst antal SPI-poäng for varje FV besvärjaren besitter i
färdigheten. Tabellen nedan visar hur många SPI-poäng de tre vit-
nerryperna genererar per FV.
Hela virnerläran består av flera insikter som en rollperson
måste komma underfund med. Dessa insikter öppnar personens
sinnen och gör det lättare for honom att både se och bruka ener-
gierna. Varje sådan insikt ger personen kunskap om än starkare
Vitnertyp
Hvitavimer
Vaagrivirner
Morkvirner
SPI-poäng
1T4
1T4+1
1T4+2
energier. Därför erhåller besvärjaren en plusmodifikation då han
ska lära sig en ny besvärjelse. Eftersom hvitaljan är mycket nog-
grann med allt han gör härrörande vitner har han lättare for att
lära sig en ny besvärjelse. Morkvitaljan som däremot inte är speci-
ellt noggrann vid besvärjandet har på grund av detta svårare for att
lära sig nya besvärjelser medan vaagritaljan varken har lättar eller
svårare att lära sig.
Skulle en besvärjare lära sig fler än en Virnerlära är det alltid den
färdighet han har högst FV i som står till grund for besvärjarens
CLB.
En person som genom denna färdighet har höjt sin SPI-poäng kan
endast använda den for att forma virner och inte vid GE-slag for
grundegenskapen SPI då det är besvärjarens ursprungliga grund-
egenskapsvärde som gäller. Rollpersonens totala SPI-poäng används
däremot vid besvärjande och är lika med dennes värde i grundegen-
skapen SPI plus den SPI-poäng som erhålles genom färdigheten
Vitnerlära.

Chans att lära sig besvärjelse
FY Hvitalja Vaagritalja Morkvitalja
1-2 +2 ±0 ±0
3-5 +4 +2 ±0
6- 8 +6 +4 +2
9-11 +8 +6 +4
12-13 +12 +8 +6
14-15 +15 +12 +8
16- 17 +20 +15 +12
18 +25 +20 +15
+1 +5 +5 +5
Färdigheten Vicnerlära förekommer i tre olika versioner, där varje
variant utgör en egen färdighet. Dels Vitnerlära (Staafvirja) som är
den variant som scaafvemannen eller staafvunen lär sig, dels Vic-
nerlära (Vyrda) som är den variant som en vyrdun eller vyrdma lär
sig och dels Vicnerlära (Allmän) som är den färdighet som galdirn,
sejderunen och teckermannen använder sig av.
Vitnerlära (Galdra, Sejdra, Steinateckra)
Galdra: Bas: SPI; Kärnfärdighet: 2;
Yrkesfärdighet: 3; Allmän färdighet: 6
Sejdra: Bas: SPI; Kärnfärdighet: 2;
Yrkesfärdighet: 3; Allmän färdighet: 6
Steinateckra: Bas: SPI; Kärnfärdighet: r;
Yrkesfärdighet: 2; Allmän färdighet: s
För de tre besvärjelsesätten Galdra, Sejdra och Steinaceckra lär
sig besvärjaren att binda upp och bruka den vitner som både
finns inom och omkring sig, men även den energi som finns
inuti och omkring föremål eller varelser i hans omgivning. Man
skulle kunna likna det vid en stor och osynlig bubbla som hela
tiden omgärdar besvärjaren. När han förbrukar vicner minskar
storleken av den osynliga vitnerbubblan och när han får ny vitner,
antingen genom fler FV i färdigheten Vitnerlära eller då han vilat
och återvunnit lire av det han tidigare förbrukat, ökar storleken av
vitnerbubblan.
Besvärjarens totala SPI-poäng är lika med SPI-grund plus det
antal SPI-poäng som slås fram varje gång han höjer ett FV i fär-
digheten Vitnerlära. När besvärjaren frammanar en besvärjelse dras
SPI-poäng från den osynliga vicnerbubblan och fylls sedan på då han
vilar (se Att återhämta SPI-poäng, s. 35)
Vitnerlära (Staafvirja)
Den som besvärjer genom att staafvirja utnyrtjar inte vicner på sam-
ma säte som besvärjare av ovan nämnda besvärjelsesätt. Precis som
galdirn, sejderunen och teckermannen drar dock staafvemannen
eller staafvunen sin vicner från sig själv och från omgivningen, men
i stället för att hela tiden använda sig av nyfunnen vitner fångar han
upp alla sina erhållna SPI-poäng i en stav. När besvärjaren får FV
1 i denna färdighet (Vitnerlära: Staafvirja) utför han eller hon den
ritual som gör att besvärjaren och staven blir ett, spirituelle sett. Ri-
tualen som varar i fyra dagar och fyra nätter överför först och främst
lika många SPI-poäng som besvärjaren har i grundegenskapen SPI
följe av det antal som slås fram med tärning, enligt ovan. Efter det
att ritualen är genomförd fylls varje nytillkommen SPI-poäng som
erhålls genom denna färdighet direkt in i staven. När besvärjaren
frammanar en besvärjelse ur sin stav dras SPI-poäng från stavens
SPI-källa och fylls sedan p.å då besvärjaren vilar (se Att återhämta
SPI-poäng, s. 35).
Denna färdighet är således knuten till en stav och om besvärjaren
skulle finna eller skapa en ny stav måste han ha ett nytt FV i färdig-
heten som är knutet till den nya staven. En besvärjare kan dock inte
vara bunden till mer än två stavar samtidigt.
Vitnerlära (Vyrda)
Den som vyrdar brukar vitner på ett sätt som i det närmaste skulle
kunna liknas vid en blandning av de två övriga sätten. Den som vyr-
dar hämtar precis som galdirn, sejderunen och teckermannen virner
från sig själv och sin omgivning, men likt besvärjare som staafvirjar
och placerar vicnern i en stav placerar vyrdunen vitnern inom sig.
Besvärjaren uppfylls likt ett kärl helt av de SPI-poäng han får genom
ökad kunskap i färdigheten.
Besvärjarens totala SPI-poäng är lika med SPI-grund plus det
antal SPI-poäng som slås fram varje gång han höjer ett FV i färdig-
heten Vicnerlära. För varje nytt erhållet FV i färdigheten Vitnerlära
ökar hans förmåga att hålla vitner inom sig. När besvärjaren förbru-
kar virner minskar virnern inom honom ungefär som en karaff man
häller ut vatten ur och när han vilar fylls vitnern sakta på igen (se Att
återhämta SPI-poäng, s. 35).
Vitnermemorering
Vicnermemorering är färdigheten som bestämmer hur många olika
besvärjelser en besvärjare kan frammana per dag. Eftersom besvärjel-
sekonsten är en så komplicerad process gäller det för besvärjaren att
han håller sina besvärjelser aktiva eller färska i minnet. Detta gör han
genom att varje morgon memorera eller aktivera de besvärjelser han
förväntas använda under dagen.
Varje besvärjelsesätt har sitt sätt att memorera på vilket medför
att färdigheten finns i fem olika varianter, där varje variant utgör en
egen färdighet och är bunden till motsvarande besvärjelsekonst. Men
oavsett vilken besvärjelsekonst som används så ger varje FV i denna
färdighet besvärjaren förmågan att hålla ett visst antal besvärjelser i
minnet eller aktiva i föremål.
Beroende av vilken vicnertyp besvärjaren har valt att bruka kan
han memorera eller aktivera olika mängder SPI-poäng per FV i
färdigheten Vitnermemorering (detta slås en gång/FY, värdet blir
sedan permanent).
Vitnermemorering: Galdra
En galdir har lätt för att memorera sina besvärjelser så länge han har
möjlighet att ständige gå och gnola på sina sånger och läten. Varje
FV i färdigheten Vitnermemorering ger besvärjaren förmågan att
memorera (Hv: 1T6+2), (Va: 1T6+1) eller (Mo: 1T6) SPI-kost-
nadspoäng. De besvärjelser som besvärjaren väljer att memorera kan
han frammana hur många gånger han vill per dag, så länge hans SPI-
poäng räcker till.

DoD6 Expert: Magi

Recommended

Recommended

More Related Content

Similar to DoD6 Expert: Magi

Similar to DoD6 Expert: Magi (8)

More from Riotminds

More from Riotminds (13)

DoD6 Expert: Magi