SlideShare a Scribd company logo
1 of 28
Download to read offline
“ACTA DE LA
PROCLAMACIÓN DE LA
INDEPENDENCIA DEL
PUEBLO FILIPINO”
NI AMBROSIO RIANZARES BAUTISTA
Kombensyon sa Tejeros
Itinatag ang Republika ng Pilipinas bilang kapalit
ng Katipunan----Marso 22, 1897
Nahalal bilang pangulo si Emilio Aguinaldo .
Nahalal naman bilang Direktor Interyor si Andres
Bonifacio ngunit tinutulan ni Daniel Tirona na
naging dahilan ng pagpapawalang bisa ni
Bonifacio sa naganap na pagpupulong. 
Republika ng Biak na Bato
Pinulong ni Aguinaldo ang
kanyang mga pinuno upang
bumuo ng isang Saligang
Batas. Sinulat ito nina Isabelo
Artacho at Felix Ferrer at
pinagtibay noong Nob. 1, 1897.
Kasabay nito, itinatag ang
Republika ng Biak-na-Bato at
itinalaga ang mga nahalal na
pinuno. 
Kasunduan sa Biak na Bato
▪ Namagitan si Pedro Paterno upang
magkaroon ng usaping pangkapayapaan
sa pagitan ng mga Kastila at mga Pilipino.
▪ Nilagdaan nina Aguinaldo at Gob. Hen.
Fernando Primo de Rivera ang Kasunduan
sa Biak-na-Bato noong Disyembre 14,
1897.
▪ Kapwa hindi tumupad sa usapan ang
magkabilang panig
Mga Probisyon ng KBB
● Ititigil ng mga pinuno ng rebolusyon ang
labanan at maninirahan sa Hong Kong.
● Lubusang kapatawaran sa lahat ng
rebolusyonaryo at pagsusuko ng mga armas.
● Magbabayad ang Espanya ng kabuuang
halagang 1,700,000 pesos sa mga
rebolusyonaryo. 
Pagpapatuloy ng Himagsikan
● Bumalik sa Pilipinas si Emilio Aguinaldo at
itinatag ang Pamahalaang Diktaturyal noong
Mayo 19, 1898. Sa tulong ng mga Amerikano,
ipinagpatuloy ng mga Pilipino ang labanan para
sa kalayaan.
● Pinaghandaan din ng pamahalaan ang
pagpapahayag ng kasarinlan ng bansa.
Pagpapatuloy ng Himagsikan
● Bumalik sa Pilipinas si Emilio Aguinaldo at
itinatag ang Pamahalaang Diktaturyal noong
Mayo 19, 1898. Sa tulong ng mga Amerikano,
ipinagpatuloy ng mga Pilipino ang labanan para
sa kalayaan.
● Pinaghandaan din ng pamahalaan ang
pagpapahayag ng kasarinlan ng bansa.
Tungkol sa may Akda
Ambrosio Rianzares Bautista
Ipinanganak sa Binan, Laguna noong December 7,
1830
Namatay siya noong December 4, 1903 (age: 72)
Isang abogado at kabilang sa gabinete ni Emilio
Aguinaldo.
Siya ang tumayong tagapayo ni Aguinaldo
pagdating sa aspeto ng pakikidigma.
Dahil sa kanyang posisyon, siya ang naatasan ni
Aguinaldo na sumulat ng Deklarasyon ng Kalayaan,
na kanya ring binasa sa balkonahe
Kontekstong Historikal
Hunyo 12, 1898
Idineklara ng mga Pilipinong Rebolusyonaryo sa pamumuno ni Heneral
Emilio Aguinaldo ang kapangyarihan at kalayaan ng Pilipinas mula sa
Espanya.
ika-apat o ika-lima ng hapon , iprinoklama ni Don Emilio Aguinaldo , sa
harap ng nakararaming sambayanang Pilipino ang Kalayaan ng Pilipinas sa
Kawit, Cavite dating Cavite el Viejo.
Sa araw na ito ay winagayway ang pambansang watawat ng Pilipinas
kasabay ng pagtugtog ng pambansang awit ng Pilipinas na pinamagatang
“Marcha Nacional Filipina”
Pambansang Watawat
Ang watawat ng Pilipinas ay
dinisenyo sa Hong Kong nina Marcela
Agoncillo kasama sina Lorenza
Agoncillo at Delfina Herbosa de
Natividad.
Ano-ano ang mga sinisimbolo ng mga bahagi ng
watawat ng ating bansa?
Pambansang Watawat
Kalayaan,
Katotohanan,
at Katarungan
Kabayanihan
at kagitingan
Luzon
Visaya
Mindanao
Laguna
Batangas
Bataan
Nueva ecija
Pampanga
Bulacan Maynila Cavite
Pambansang Awit
Ang musika ng pambansang awit ng Pilipinas ay
kinanta ni Julian Felipe sa kahilingan na rin ni
Aguinaldo.
Ang unang pamagat nito ay "Marcha Filipina
Magdalo" ngunit di nagtagal ay pinalitan ng "
Marcha Nacional Filipina".
Ang banda ng San Francisco de Malabon na kilala
rin sa tawag na "Banda Matanda" ang tumugtog
nito.
Pambansang Awit
Sa loob ng isang taon ang pambansang awit ay
walang liriko o titik kaya't hindi ito maawit ng mga
mamamayan at mga kawal na Pilipino.
Noong taong 1899 ay nagkaroon ng liriko o lyrics
ang tugtog ng Martsang pambansang awit ng
Pilipinas na ginawa ni Jose Palma mula sa kanyang
tulang Filipinas.
❑ Ang “Acta De La Proclamación De La Independencia Del Pueblo
Filipino” ni Ambrosio Rianzares Bautista ay ang opisyal na dokumento
kung saan ang Rebolusyunaryong Pamahalaan sa pamumuno ni Heneral
Emilio Aguinaldo ay nagdeklara ng kasarinlan ng Pilipinas mula sa
tatlong daang taong pananakop ng mga Kastila.
❑ Nilagdaan ito ng 98 katao. isa sa kanila ay ang opisyal sa hukbo ng
Amerika na dumalo at nakasaksi sa proklamasyon na si Mr. L. M.
Johnsson ( Coronel of Artillery )
❑ Ito ay orihinal na nakasulat sa wikang Kastila.
Pagpapahayag ng kalayaan ng Pilipinas
❑ Sinalin ito sa wikang Ingles ni Sulpicio Guevarra.
❑ Ang dokumento ay nakatago sa Aklatang pambansang Pilipinas
Pagpapahayag ng kalayaan ng Pilipinas
❑ BEFORE ME, Ambrosio Rianzares Bautista, War Counsellor and Special Delegate designated to proclaim and
solemnize this Declaration of Independence by the Dictatorial Government of the Philippines, pursuant to, and
by virtue of, a Decree issued by the Engregious Dictator Don Emilio Aguinaldo y Famy, •The undersigned
assemblage of military chiefs and others of the army who could not attend, as well as the representatives of the
various towns, •Taking into account the fact that the people of this country are already tired of bearing the
ominous yoke of Spanish domination, •Because of arbitrary arrests and abuses of the Civil Guards who cause
deaths in connivance with and even under the express orders of their superior officers who at times would
order the shooting of those placed under arrest under the pretext that they attempted to escape in violation of
known Rules and Regulations deportations of illustrious Filipinos, especially those who decreed by General
Blanco at the instigation of the Archbishop and friars interested in keeping them in ignorance for egoistic and
selfish ends, which deportations were carried out through processes more execrable than those of the
Inquisition which every civilized nation repudiates as a trial without hearing. •Resolved to start a revolution in
August 1896 in order to regain the independence and sovereignty of which the people had been deprived by
Spain through Governor Miguel Lopez de Legazpi
“ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO”
(Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
 •After the Spanish Squadron and the Bombardment of the Americans. Emilio Aguinaldo
went back to issue the revolution and defeated their enemies from each place of the
Philippines. •After the speech of the Supreme Judge of the Universe in the United
states, he declared that the Philippines has their own right and freedom in their own
country. Turning into an independent country. •That they are and have the right to be
free and independent; that they have ceased to have allegiance to the Crown of Spain
•And imbued with firm confidence in Divine Providence, we hereby mutually bind
ourselves to support this Declaration with our lives, our fortunes, and with our sacred
possession, our Honor. •We recognize, approve, and ratify, with all the orders
emanating from the same, the Dictatorship established by Don Emilio Aguinaldo whom
we reverse as the Supreme Head of this Nation.
“ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO”
(Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
And in punishment for the impunity with which the Government sanctioned the commission of
abuses by its officials, and for the unjust execution of Rizal and others who were sacrified in order
to please the insatiable friars in their hydropical thirst for vengeance against and extermination of all
those who oppose their Machiavellian ends •Unjust execution of Rizal and others who were
sacrificed in order to please the insatiable friars in their hydropical thirst for vengeance against and
extermination of all these who oppose their Machiavellian, Execution of the decree-sentence issued
by the Council of State in the appeal in the administrative case interposed by the secular clergy
against Royal Orders that directed, Recollects in exchange for those controlled by them in
Mindanao which were transferred to the Jesuits, Adjoining of regions of the province where the
unequalled heroism of its inhabitants fought a one sided battle against superior forces and General
Blamco and General Polavieja for a period of three months, without proper arms nor ammunitions,
except bolos, pointed bamboos and arrows. 23
“ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO”
(Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
Dictator Don Emilio Aguinaldo all the necessary power to enable him to
discharge the duties of Government, including the prerogatives of granting
pardon and amnesty. •The Declaration that the Nation was already free and
independent as of this day were in the same flag must be used and the symbol
in the flag that symbolize the Philippines History; The white triangle signifying
the famous society "Katipunan" , Three stars signifying the Philippine Islands,
The Luzon, Visayas and Mindanao, and the colors Blue, Red and White
commemorating the flag of the United States of The North America, as a
manifestation of our profound gratitude towards great Nation for its
disinterested protection which it lent us and continues lending us. 
“ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO”
(Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
❑ Ngunit ang deklarasyong ito ay hindi kinilala ng Amerika
sapagkat sa ilalim ng Kasunduan sa Paris, inilipat na ng Espanya
sa Amerika ang kanilang kapangyarihan sa pamumuno sa
Pilipinas.
❑ Pagkatapos ng ikalawang digmaan , ipinagkaloob din ng
Estados Unidos ang Kasarinlan ng Pilipinas noong 4 Hulyo 1946
sa pamamagitan ng Kasunduan sa Maynila.
Ngunit,Bakit Hulyo 12 pa rin
dinidiwang ang Kalayaan ng Pilipinas?
Noong Agosto 4, 1964, sa pamamagitan ng mga
mungkahi ng mga historyador at mga
nasyonalista, nilagdaan ni Pangulong Diosdado
Macapagal ang Batas Republika Blg. 4166 na
siyang nagtatakda sa Hunyo 12 bilang Araw ng
Kalayaan ng bansa.
Nauna nang ginugunita tuwing Mayo 28 ang
Araw ng Watawat kung saan hinihikayat ang mga
Pilipino na ibandera ang Watawat ng Pilipinas sa
kanilang mga tahanan at tanggapan.
Paglilipat sa Araw ng Kalayaan
-END-

More Related Content

What's hot

Q4 lesson 25 diosdado macapagal
Q4 lesson 25 diosdado macapagalQ4 lesson 25 diosdado macapagal
Q4 lesson 25 diosdado macapagalRivera Arnel
 
Batas militar
Batas militarBatas militar
Batas militarvardeleon
 
Pakikipaglaban para sa kalayaan
Pakikipaglaban para sa kalayaanPakikipaglaban para sa kalayaan
Pakikipaglaban para sa kalayaanAlice Bernardo
 
Panunungkulan ni Magsaysay
Panunungkulan ni MagsaysayPanunungkulan ni Magsaysay
Panunungkulan ni Magsaysayjetsetter22
 
Q4 lesson 26 ferdinand marcos
Q4 lesson 26 ferdinand marcosQ4 lesson 26 ferdinand marcos
Q4 lesson 26 ferdinand marcosRivera Arnel
 
Ang pamamahala ni ferdinand marcos
Ang pamamahala ni ferdinand marcosAng pamamahala ni ferdinand marcos
Ang pamamahala ni ferdinand marcosVal Reyes
 
Kilusang propaganda at katipunan
Kilusang propaganda at katipunanKilusang propaganda at katipunan
Kilusang propaganda at katipunanIvy Fabro
 
BATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptx
BATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptxBATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptx
BATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptxDarrelPalomata
 
Ang Pamahalaang Militar at Sibil
Ang Pamahalaang Militar at SibilAng Pamahalaang Militar at Sibil
Ang Pamahalaang Militar at SibilMAILYNVIODOR1
 
Ang Tejeros Convention.pptx
Ang Tejeros Convention.pptxAng Tejeros Convention.pptx
Ang Tejeros Convention.pptxMaricelPeros3
 
Mga pangulo ng pilipinas
Mga pangulo ng pilipinasMga pangulo ng pilipinas
Mga pangulo ng pilipinasmeihan uy
 
Q4 lesson 29 fidel ramos
Q4 lesson 29 fidel ramosQ4 lesson 29 fidel ramos
Q4 lesson 29 fidel ramosRivera Arnel
 
Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5
Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5
Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5Roselyn Dela Cruz
 
kilusang propaganda
kilusang propagandakilusang propaganda
kilusang propagandaLeth Marco
 

What's hot (20)

Q4 lesson 25 diosdado macapagal
Q4 lesson 25 diosdado macapagalQ4 lesson 25 diosdado macapagal
Q4 lesson 25 diosdado macapagal
 
Batas militar
Batas militarBatas militar
Batas militar
 
Pakikipaglaban para sa kalayaan
Pakikipaglaban para sa kalayaanPakikipaglaban para sa kalayaan
Pakikipaglaban para sa kalayaan
 
Panunungkulan ni Magsaysay
Panunungkulan ni MagsaysayPanunungkulan ni Magsaysay
Panunungkulan ni Magsaysay
 
Q4 lesson 26 ferdinand marcos
Q4 lesson 26 ferdinand marcosQ4 lesson 26 ferdinand marcos
Q4 lesson 26 ferdinand marcos
 
Ang pamamahala ni ferdinand marcos
Ang pamamahala ni ferdinand marcosAng pamamahala ni ferdinand marcos
Ang pamamahala ni ferdinand marcos
 
Kilusang propaganda at katipunan
Kilusang propaganda at katipunanKilusang propaganda at katipunan
Kilusang propaganda at katipunan
 
BATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptx
BATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptxBATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptx
BATAS TYDINGS-MCDUFFIE.pptx
 
Garcia
GarciaGarcia
Garcia
 
Carlos p. garcia
Carlos p. garciaCarlos p. garcia
Carlos p. garcia
 
hekasi report
hekasi reporthekasi report
hekasi report
 
Corazon aquino (2)
Corazon aquino (2)Corazon aquino (2)
Corazon aquino (2)
 
Ang Pamahalaang Militar at Sibil
Ang Pamahalaang Militar at SibilAng Pamahalaang Militar at Sibil
Ang Pamahalaang Militar at Sibil
 
Ang Tejeros Convention.pptx
Ang Tejeros Convention.pptxAng Tejeros Convention.pptx
Ang Tejeros Convention.pptx
 
Ramon magsaysay as Pres.
Ramon magsaysay as Pres.Ramon magsaysay as Pres.
Ramon magsaysay as Pres.
 
Mga pangulo ng pilipinas
Mga pangulo ng pilipinasMga pangulo ng pilipinas
Mga pangulo ng pilipinas
 
Q4 lesson 29 fidel ramos
Q4 lesson 29 fidel ramosQ4 lesson 29 fidel ramos
Q4 lesson 29 fidel ramos
 
Pag-usbong ng Liberal na Ideya
Pag-usbong ng Liberal na IdeyaPag-usbong ng Liberal na Ideya
Pag-usbong ng Liberal na Ideya
 
Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5
Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5
Antas ng katayuan ng mga pilipino sa panahon ng espanyol - Grade 5
 
kilusang propaganda
kilusang propagandakilusang propaganda
kilusang propaganda
 

Similar to Deklarasyon-ng-Kalayaan (1).pdf

Q2 m4l1,2,3 katipunan-kalayaan at malolos
Q2 m4l1,2,3  katipunan-kalayaan at malolosQ2 m4l1,2,3  katipunan-kalayaan at malolos
Q2 m4l1,2,3 katipunan-kalayaan at malolosElsa Orani
 
Ang Panahon ng mga Amerikano
Ang Panahon ng mga Amerikano Ang Panahon ng mga Amerikano
Ang Panahon ng mga Amerikano Mavict De Leon
 
AP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptx
AP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptxAP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptx
AP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptxNecelynMontolo
 
Hunyo 12.lecture on kalayaan
Hunyo 12.lecture on kalayaanHunyo 12.lecture on kalayaan
Hunyo 12.lecture on kalayaanSherwin Dulay
 
AP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptx
AP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptxAP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptx
AP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptxGreyzyCarreon
 
4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt
4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt
4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.pptSkywalkerPadawan
 
Aralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipino
Aralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipinoAralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipino
Aralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipinoChris Berandoy
 
himagsikan-191029135434.pdf
himagsikan-191029135434.pdfhimagsikan-191029135434.pdf
himagsikan-191029135434.pdfderf delmonte
 
Mga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptx
Mga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptxMga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptx
Mga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptxJackeline Abinales
 
Aralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANO
Aralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANOAralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANO
Aralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANOJonathanTabagoPagsug
 
Ang Pagpasok sa Estados Unidos
Ang Pagpasok sa Estados UnidosAng Pagpasok sa Estados Unidos
Ang Pagpasok sa Estados UnidosIamAuthor1
 
DLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docx
DLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docxDLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docx
DLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docxalvinbay2
 
PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)
PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)
PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)Karla Cristobal
 

Similar to Deklarasyon-ng-Kalayaan (1).pdf (20)

Q2 m4l1,2,3 katipunan-kalayaan at malolos
Q2 m4l1,2,3  katipunan-kalayaan at malolosQ2 m4l1,2,3  katipunan-kalayaan at malolos
Q2 m4l1,2,3 katipunan-kalayaan at malolos
 
Ang Panahon ng mga Amerikano
Ang Panahon ng mga Amerikano Ang Panahon ng mga Amerikano
Ang Panahon ng mga Amerikano
 
Kalayaan
KalayaanKalayaan
Kalayaan
 
Kalayaan
KalayaanKalayaan
Kalayaan
 
AP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptx
AP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptxAP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptx
AP 6 at A5 PAGPATULOY NG HIMAGSIKAN 2.pptx
 
kasaysayan ng pilipinas
kasaysayan ng pilipinaskasaysayan ng pilipinas
kasaysayan ng pilipinas
 
Hunyo 12.lecture on kalayaan
Hunyo 12.lecture on kalayaanHunyo 12.lecture on kalayaan
Hunyo 12.lecture on kalayaan
 
AP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptx
AP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptxAP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptx
AP Week 4 Module 3, 1st QTR-Ang Himagsikang Pilipino.pptx
 
4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt
4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt
4. TUNGO SA PAGTATATAG NG REPUBLIKA.ppt
 
ap 6 answer.docx
ap 6 answer.docxap 6 answer.docx
ap 6 answer.docx
 
Aralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipino
Aralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipinoAralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipino
Aralin 20 ikalawang yugto ng himagsikang pilipino
 
himagsikan-191029135434.pdf
himagsikan-191029135434.pdfhimagsikan-191029135434.pdf
himagsikan-191029135434.pdf
 
Araw ng kalayaan
Araw ng kalayaanAraw ng kalayaan
Araw ng kalayaan
 
Mga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptx
Mga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptxMga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptx
Mga Anyong Lupa at Tubig sa Asya Q.pptx
 
Aralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANO
Aralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANOAralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANO
Aralin 6: IMPLUWENSYA NG AMERIKANO
 
SCIENCE 6-REVIEWER.pptx
SCIENCE 6-REVIEWER.pptxSCIENCE 6-REVIEWER.pptx
SCIENCE 6-REVIEWER.pptx
 
Ang Pagpasok sa Estados Unidos
Ang Pagpasok sa Estados UnidosAng Pagpasok sa Estados Unidos
Ang Pagpasok sa Estados Unidos
 
DLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docx
DLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docxDLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docx
DLL_ARALING PANLIPUNAN 6_Q1_W5.docx
 
PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)
PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)
PI 100 report (Mga sanaysay ni Rizal)
 
apan 6 q1 reviewer.pptx
apan 6 q1 reviewer.pptxapan 6 q1 reviewer.pptx
apan 6 q1 reviewer.pptx
 

Recently uploaded

araling panlipuan fourth quarte first week module
araling panlipuan fourth quarte first week modulearaling panlipuan fourth quarte first week module
araling panlipuan fourth quarte first week moduleMera76
 
FOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNAN
FOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNANFOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNAN
FOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNANJullianeOrtiz
 
aralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptx
aralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptxaralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptx
aralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptxJeneferSaloritos
 
KABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptx
KABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptxKABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptx
KABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptxRoseAnneOcampo1
 
mgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptx
mgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptxmgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptx
mgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptxKimberlyValdez19
 
Tauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nila
Tauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nilaTauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nila
Tauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nilajohnrohannebasale
 
power point ARALING PANLIPUNAN IV S.pptx
power point  ARALING PANLIPUNAN IV S.pptxpower point  ARALING PANLIPUNAN IV S.pptx
power point ARALING PANLIPUNAN IV S.pptxRosemarieGaring
 
ARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptx
ARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptxARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptx
ARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptxShierAngelUrriza2
 
PPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATION
PPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATIONPPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATION
PPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATIONFarahDeGuzman
 
Quarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptx
Quarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptxQuarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptx
Quarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptxMelanieDionisio3
 
Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...
Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...
Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...AnjillyAIbrahim
 
Ang sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptx
Ang sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptxAng sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptx
Ang sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptxEduardoReyBatuigas2
 
PAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptx
PAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptxPAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptx
PAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptxmaryjoydoles2415
 
digmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptx
digmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptxdigmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptx
digmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptxSundieGraceBataan
 
filipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptx
filipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptxfilipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptx
filipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptxglainAE
 
ARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELC
ARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELCARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELC
ARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELCRichardProtasio1
 
1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...
1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...
1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...VielMarvinPBerbano
 
AP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhh
AP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhhAP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhh
AP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhhcharlyn050618
 
kasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptx
kasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptxkasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptx
kasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptxSundieGraceBataan
 
ARALING PANLIPUNAN 10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...
ARALING PANLIPUNAN  10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...ARALING PANLIPUNAN  10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...
ARALING PANLIPUNAN 10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...KeanuJulian
 

Recently uploaded (20)

araling panlipuan fourth quarte first week module
araling panlipuan fourth quarte first week modulearaling panlipuan fourth quarte first week module
araling panlipuan fourth quarte first week module
 
FOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNAN
FOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNANFOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNAN
FOURTH QUARTER REVIEWER FOR ARALING PANLIPUNAN
 
aralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptx
aralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptxaralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptx
aralin4- Sektor ng Industriya april 17.pptx
 
KABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptx
KABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptxKABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptx
KABANATA 1 NG FLORANTE AT LAURAAAAA.pptx
 
mgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptx
mgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptxmgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptx
mgauringpangungusap-120706092641-phpapp02.pptx
 
Tauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nila
Tauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nilaTauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nila
Tauhan sa Noli me Tangere at ang mga ganap o ginagampanan nila
 
power point ARALING PANLIPUNAN IV S.pptx
power point  ARALING PANLIPUNAN IV S.pptxpower point  ARALING PANLIPUNAN IV S.pptx
power point ARALING PANLIPUNAN IV S.pptx
 
ARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptx
ARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptxARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptx
ARALIN 3 PAKIKILAHOK NG MAMAMAYAN - Copy.pptx
 
PPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATION
PPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATIONPPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATION
PPT week5 MATH.4th QUARTER POWERPOINT PRESENTATION
 
Quarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptx
Quarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptxQuarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptx
Quarter 4-MUSIC- Grade 3-Paggammit ng Wastong Tempo.pptx
 
Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...
Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...
Konsepto sa Pananaliksik sa pagbasa at Pagsusuri Tungo sa tekstong pananaliks...
 
Ang sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptx
Ang sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptxAng sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptx
Ang sektor ng industriya araling panlipunan 10(1).pptx
 
PAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptx
PAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptxPAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptx
PAANO-MAIBABALIK-ANG-PAGKA-PILIPINO.pptx
 
digmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptx
digmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptxdigmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptx
digmaan. unang digmaang pandaigdig grade 8pptx
 
filipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptx
filipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptxfilipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptx
filipino 10 - el filibusterismo kabanata 5.pptx
 
ARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELC
ARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELCARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELC
ARALING PANLIPUNAN 6 QUARTER 4 WEEK 2 MELC
 
1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...
1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...
1st-comga-salik-na-nakakaapekto-sa-pagpili-ng-kurso-o-track-220911025716-8af5...
 
AP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhh
AP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhhAP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhh
AP-10-Q4-W3-4.pptxbbbbbhhhhhhbbbhbbbhhhhhh
 
kasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptx
kasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptxkasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptx
kasunduan na pangkapayapaan the big 4.pptx
 
ARALING PANLIPUNAN 10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...
ARALING PANLIPUNAN  10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...ARALING PANLIPUNAN  10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...
ARALING PANLIPUNAN 10 MGA ISYU AT HAMON SA PAGKAMAMAMAYAN IKAAPAT NA MARKAHA...
 

Deklarasyon-ng-Kalayaan (1).pdf

  • 1. “ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO” NI AMBROSIO RIANZARES BAUTISTA
  • 2. Kombensyon sa Tejeros Itinatag ang Republika ng Pilipinas bilang kapalit ng Katipunan----Marso 22, 1897 Nahalal bilang pangulo si Emilio Aguinaldo . Nahalal naman bilang Direktor Interyor si Andres Bonifacio ngunit tinutulan ni Daniel Tirona na naging dahilan ng pagpapawalang bisa ni Bonifacio sa naganap na pagpupulong. 
  • 3. Republika ng Biak na Bato Pinulong ni Aguinaldo ang kanyang mga pinuno upang bumuo ng isang Saligang Batas. Sinulat ito nina Isabelo Artacho at Felix Ferrer at pinagtibay noong Nob. 1, 1897. Kasabay nito, itinatag ang Republika ng Biak-na-Bato at itinalaga ang mga nahalal na pinuno. 
  • 4. Kasunduan sa Biak na Bato ▪ Namagitan si Pedro Paterno upang magkaroon ng usaping pangkapayapaan sa pagitan ng mga Kastila at mga Pilipino. ▪ Nilagdaan nina Aguinaldo at Gob. Hen. Fernando Primo de Rivera ang Kasunduan sa Biak-na-Bato noong Disyembre 14, 1897. ▪ Kapwa hindi tumupad sa usapan ang magkabilang panig
  • 5. Mga Probisyon ng KBB ● Ititigil ng mga pinuno ng rebolusyon ang labanan at maninirahan sa Hong Kong. ● Lubusang kapatawaran sa lahat ng rebolusyonaryo at pagsusuko ng mga armas. ● Magbabayad ang Espanya ng kabuuang halagang 1,700,000 pesos sa mga rebolusyonaryo. 
  • 6. Pagpapatuloy ng Himagsikan ● Bumalik sa Pilipinas si Emilio Aguinaldo at itinatag ang Pamahalaang Diktaturyal noong Mayo 19, 1898. Sa tulong ng mga Amerikano, ipinagpatuloy ng mga Pilipino ang labanan para sa kalayaan. ● Pinaghandaan din ng pamahalaan ang pagpapahayag ng kasarinlan ng bansa.
  • 7. Pagpapatuloy ng Himagsikan ● Bumalik sa Pilipinas si Emilio Aguinaldo at itinatag ang Pamahalaang Diktaturyal noong Mayo 19, 1898. Sa tulong ng mga Amerikano, ipinagpatuloy ng mga Pilipino ang labanan para sa kalayaan. ● Pinaghandaan din ng pamahalaan ang pagpapahayag ng kasarinlan ng bansa.
  • 9. Ambrosio Rianzares Bautista Ipinanganak sa Binan, Laguna noong December 7, 1830 Namatay siya noong December 4, 1903 (age: 72) Isang abogado at kabilang sa gabinete ni Emilio Aguinaldo. Siya ang tumayong tagapayo ni Aguinaldo pagdating sa aspeto ng pakikidigma. Dahil sa kanyang posisyon, siya ang naatasan ni Aguinaldo na sumulat ng Deklarasyon ng Kalayaan, na kanya ring binasa sa balkonahe
  • 11. Hunyo 12, 1898 Idineklara ng mga Pilipinong Rebolusyonaryo sa pamumuno ni Heneral Emilio Aguinaldo ang kapangyarihan at kalayaan ng Pilipinas mula sa Espanya. ika-apat o ika-lima ng hapon , iprinoklama ni Don Emilio Aguinaldo , sa harap ng nakararaming sambayanang Pilipino ang Kalayaan ng Pilipinas sa Kawit, Cavite dating Cavite el Viejo. Sa araw na ito ay winagayway ang pambansang watawat ng Pilipinas kasabay ng pagtugtog ng pambansang awit ng Pilipinas na pinamagatang “Marcha Nacional Filipina”
  • 12.
  • 13. Pambansang Watawat Ang watawat ng Pilipinas ay dinisenyo sa Hong Kong nina Marcela Agoncillo kasama sina Lorenza Agoncillo at Delfina Herbosa de Natividad.
  • 14. Ano-ano ang mga sinisimbolo ng mga bahagi ng watawat ng ating bansa?
  • 15. Pambansang Watawat Kalayaan, Katotohanan, at Katarungan Kabayanihan at kagitingan Luzon Visaya Mindanao Laguna Batangas Bataan Nueva ecija Pampanga Bulacan Maynila Cavite
  • 16. Pambansang Awit Ang musika ng pambansang awit ng Pilipinas ay kinanta ni Julian Felipe sa kahilingan na rin ni Aguinaldo. Ang unang pamagat nito ay "Marcha Filipina Magdalo" ngunit di nagtagal ay pinalitan ng " Marcha Nacional Filipina". Ang banda ng San Francisco de Malabon na kilala rin sa tawag na "Banda Matanda" ang tumugtog nito.
  • 17. Pambansang Awit Sa loob ng isang taon ang pambansang awit ay walang liriko o titik kaya't hindi ito maawit ng mga mamamayan at mga kawal na Pilipino. Noong taong 1899 ay nagkaroon ng liriko o lyrics ang tugtog ng Martsang pambansang awit ng Pilipinas na ginawa ni Jose Palma mula sa kanyang tulang Filipinas.
  • 18. ❑ Ang “Acta De La Proclamación De La Independencia Del Pueblo Filipino” ni Ambrosio Rianzares Bautista ay ang opisyal na dokumento kung saan ang Rebolusyunaryong Pamahalaan sa pamumuno ni Heneral Emilio Aguinaldo ay nagdeklara ng kasarinlan ng Pilipinas mula sa tatlong daang taong pananakop ng mga Kastila. ❑ Nilagdaan ito ng 98 katao. isa sa kanila ay ang opisyal sa hukbo ng Amerika na dumalo at nakasaksi sa proklamasyon na si Mr. L. M. Johnsson ( Coronel of Artillery ) ❑ Ito ay orihinal na nakasulat sa wikang Kastila. Pagpapahayag ng kalayaan ng Pilipinas
  • 19. ❑ Sinalin ito sa wikang Ingles ni Sulpicio Guevarra. ❑ Ang dokumento ay nakatago sa Aklatang pambansang Pilipinas Pagpapahayag ng kalayaan ng Pilipinas
  • 20.
  • 21. ❑ BEFORE ME, Ambrosio Rianzares Bautista, War Counsellor and Special Delegate designated to proclaim and solemnize this Declaration of Independence by the Dictatorial Government of the Philippines, pursuant to, and by virtue of, a Decree issued by the Engregious Dictator Don Emilio Aguinaldo y Famy, •The undersigned assemblage of military chiefs and others of the army who could not attend, as well as the representatives of the various towns, •Taking into account the fact that the people of this country are already tired of bearing the ominous yoke of Spanish domination, •Because of arbitrary arrests and abuses of the Civil Guards who cause deaths in connivance with and even under the express orders of their superior officers who at times would order the shooting of those placed under arrest under the pretext that they attempted to escape in violation of known Rules and Regulations deportations of illustrious Filipinos, especially those who decreed by General Blanco at the instigation of the Archbishop and friars interested in keeping them in ignorance for egoistic and selfish ends, which deportations were carried out through processes more execrable than those of the Inquisition which every civilized nation repudiates as a trial without hearing. •Resolved to start a revolution in August 1896 in order to regain the independence and sovereignty of which the people had been deprived by Spain through Governor Miguel Lopez de Legazpi “ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO” (Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
  • 22.  •After the Spanish Squadron and the Bombardment of the Americans. Emilio Aguinaldo went back to issue the revolution and defeated their enemies from each place of the Philippines. •After the speech of the Supreme Judge of the Universe in the United states, he declared that the Philippines has their own right and freedom in their own country. Turning into an independent country. •That they are and have the right to be free and independent; that they have ceased to have allegiance to the Crown of Spain •And imbued with firm confidence in Divine Providence, we hereby mutually bind ourselves to support this Declaration with our lives, our fortunes, and with our sacred possession, our Honor. •We recognize, approve, and ratify, with all the orders emanating from the same, the Dictatorship established by Don Emilio Aguinaldo whom we reverse as the Supreme Head of this Nation. “ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO” (Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
  • 23. And in punishment for the impunity with which the Government sanctioned the commission of abuses by its officials, and for the unjust execution of Rizal and others who were sacrified in order to please the insatiable friars in their hydropical thirst for vengeance against and extermination of all those who oppose their Machiavellian ends •Unjust execution of Rizal and others who were sacrificed in order to please the insatiable friars in their hydropical thirst for vengeance against and extermination of all these who oppose their Machiavellian, Execution of the decree-sentence issued by the Council of State in the appeal in the administrative case interposed by the secular clergy against Royal Orders that directed, Recollects in exchange for those controlled by them in Mindanao which were transferred to the Jesuits, Adjoining of regions of the province where the unequalled heroism of its inhabitants fought a one sided battle against superior forces and General Blamco and General Polavieja for a period of three months, without proper arms nor ammunitions, except bolos, pointed bamboos and arrows. 23 “ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO” (Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
  • 24. Dictator Don Emilio Aguinaldo all the necessary power to enable him to discharge the duties of Government, including the prerogatives of granting pardon and amnesty. •The Declaration that the Nation was already free and independent as of this day were in the same flag must be used and the symbol in the flag that symbolize the Philippines History; The white triangle signifying the famous society "Katipunan" , Three stars signifying the Philippine Islands, The Luzon, Visayas and Mindanao, and the colors Blue, Red and White commemorating the flag of the United States of The North America, as a manifestation of our profound gratitude towards great Nation for its disinterested protection which it lent us and continues lending us.  “ACTA DE LA PROCLAMACIÓN DE LA INDEPENDENCIA DEL PUEBLO FILIPINO” (Declaration of PHILIPPINE INDEPENDENCE)
  • 25. ❑ Ngunit ang deklarasyong ito ay hindi kinilala ng Amerika sapagkat sa ilalim ng Kasunduan sa Paris, inilipat na ng Espanya sa Amerika ang kanilang kapangyarihan sa pamumuno sa Pilipinas. ❑ Pagkatapos ng ikalawang digmaan , ipinagkaloob din ng Estados Unidos ang Kasarinlan ng Pilipinas noong 4 Hulyo 1946 sa pamamagitan ng Kasunduan sa Maynila.
  • 26. Ngunit,Bakit Hulyo 12 pa rin dinidiwang ang Kalayaan ng Pilipinas?
  • 27. Noong Agosto 4, 1964, sa pamamagitan ng mga mungkahi ng mga historyador at mga nasyonalista, nilagdaan ni Pangulong Diosdado Macapagal ang Batas Republika Blg. 4166 na siyang nagtatakda sa Hunyo 12 bilang Araw ng Kalayaan ng bansa. Nauna nang ginugunita tuwing Mayo 28 ang Araw ng Watawat kung saan hinihikayat ang mga Pilipino na ibandera ang Watawat ng Pilipinas sa kanilang mga tahanan at tanggapan. Paglilipat sa Araw ng Kalayaan
  • 28. -END-