muskler leder biologi naturkunskap

1. Rörelse

2. Rörelse
• Rörelseförmågan bestäms av hur muskler
kontrolleras och sitter i förhållande till
skelettet.
• I ändarna övergår musklerna till senor som
fäster i varsin skelettdel.

3. Olika typer av skelett
• Vätskeskelett: maneter, daggmaskar. Har inget hårt
skelett, utan ett vätskeskelett. Muskelrörelserna formar
kroppen så att den ändrar form, vilket ger rörelse.
• Yttre skelett: leddjur som insekter och skaldjur har sitt
skelett på utsidan. Skalet är deras skelett. Muskler
sitter fästa i skelettet så att djuret kan röra på sig.
Dessa djur behöver byta ut sitt skelett när de växer,
skelettet växer inte när det väl har hårdnat.
• Inre skelett: Ryggradsdjur har inre skelett. Skelettet
fungerar både som skydd och som fäste för musklerna.

4. Människan
• Människan har ett inre skelett som sammanfogas
av leder och muskler. Vi kan även ha muskelfästen
i huden. Vårat minspel med
ansiktsuttryck är exempel på detta.
• Annars sitter muskeln fäst i två eller flera ben.
När muskeln förkortas, rör sig tex armen. När vi
vill sträcka ut armen förkortas en muskel på
motsatt sida, dessa muskler är antagonister.
exempel: biceps/triceps

5. Leder
• I en led möts två eller flera ben, ledytorna är
täckta med ledbrosk för att
minska friktion.
• Runt leden finns en
ledkapsel som
innehåller ledvätska
som minskar friktionen
ytterligare och förser
ledbrosket med
näring och syre.
• ledband omger leden och ger stabilitet

7. Olika typer av leder ger olika rörlighet.
• Kulled
• Gångjärnsled
• Vridled

8. Muskler
Tre typer
Hjärtmuskel: Hjärtmuskelcellerna har särskilda förbindelser
mellan cellerna, på sätt som inte andra celler har, och bildar
därför ett sammanhängande nätverk som fördelar nervimpulsen
genom hjärtat så muskeln kan dra ihop sig på ett koordinerat
sätt
Glatt muskulatur: har spolformade celler som ger långsam
kontraktion. Styrs inte med viljan finns i tex blodkärl och tarmar
Tvärstrimmig muskulatur: skelettmuskler, styrs med viljan.
Består av flerkärniga långsmala celler.

9. Muskler
• Muskeln är uppbyggd av
muskelfibrer – varje fiber är
en cell.
• Muskelfibrer: innehåller många mitokondrier och
myoglobin, som binder syre ännu hårdare än
hemoglobin
• När muskeln
kontraheras dras
två olika sorters
filament omlott
om varandra.

10. När muskeln kontraheras dras två olika
sorters filament omlott om varandra.
• En muskel består av buntar av
muskelfibrer
• Muskelfibrerna är uppbyggda av
myofibriller
• Myofibrillen är uppbyggd av sarkomerer, där
två olika sorters filament går omlott när
muskeln förkortas
• Filamenten heter aktin och myosin

11. kontraktion - ihopdragning
• Tunnare aktinfilament sitter
om vartannat med tjockare
myosinfilament. Dessa
överlappar varandra litegrann i
avslappnat tillstånd, och mer i
kontraherat tillstånd.
• En aktin-myosinenhet kallas
sarkomer. Muskelfibern är
uppbyggd av många
sarkomerer.
• En muskelfiber kontraheras
med allt eller inget-principen.
Det som styr hur stor rörelsen
blir är hur många celler som är
kopplade till en eller flera
nerver.

13. Snabba / långsamma muskler
• Röda fibrer innehåller många mitokondrier och mycket myoglobin.
Dessa är långsamma men uthålliga muskler
• Vita fibrer innehåller färre kapillärer, mitokondrier och myoglobin.
Detta ger sämre syretillförsel men snabbare kontraktion. Dessa
muskler är explosiva.
• Vid muskelarbete startar de vita muskelfibrerna, de använder
glykogen som finns lagrat i musklerna. Större delen av
muskelarbetet är anaerobt, det blir snart syrebrist och mjölksyra
bildas.
• De röda fibrerna tar succesivt över och energiomsättningen blir
aerob. Syretillförseln är den begränsande faktorn i de flesta fall.

14. Snabba / långsamma muskler
• Röda fibrer innehåller många mitokondrier och mycket myoglobin. Dessa är långsamma men uthålliga muskler
• Vita fibrer innehåller färre kapillärer, mitokondrier och myoglobin. Detta ger sämre syretillförsel men snabbare kontraktion.
Dessa muskler är explosiva.
• Vid muskelarbete startar de vita muskelfibrerna, de använder glykogen som finns lagrat i musklerna. Större delen av
muskelarbetet är anaerobt, det blir snart syrebrist och mjölksyra bildas.
• De röda fibrerna tar succesivt över och energiomsättningen blir aerob. Syretillförseln är den begränsande faktorn i de flesta fall.