Sociala medier inom offentlig sektor 20101208 (Ability Partners)
•Download as PPT, PDF•
1 like•462 views
Konferens på Summit, Grev Turegatan i Stockholm, Ability Partners.
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Sociala medier inom offentlig sektor 20101208 (Ability Partners)
Similar to Sociala medier inom offentlig sektor 20101208 (Ability Partners) (20)
More from Lars Lundqvist
More from Lars Lundqvist (20)
Sociala medier inom offentlig sektor 20101208 (Ability Partners)
- 1. Twitterprofil 5/12 2010: ” Säg inget om det här till museiledningen för vi har inte frågat om lov, men kör ändå i den mån det hinns med. Se vad som händer på museet genom att följa oss!”
- 2. RAÄ och webb Exempel på praktik
- 3. Hur gör RAÄ? LARS LUNDQVIST Informationsutveckling
- 4. Kulturarvet ska vårdas och användas på ett bra sätt!
- 5. Genom dialog och delaktighet! Minsann!
- 7. Spaning Alla kan/vill prata med alla Fler vill bidra Kreativa individualister Användbarhet! Global konkurrens Digital as default Information här och nu! Ökat behov av synlig och tillgänglig ”kvalitet” Semantisk webb Öppenhet - transparens
- 10. RAÄs väg… Öppen källkod: 2002 Strategi för ”webb 2.0”: 2004 Fornsök, BBR, KMB: 2004-06 (Omlokalisering: 2005-08) K-blogg.se + Forum: 2007 K-samsök: 2007 – Portalidén slaktades: 2007 Europeana: 2008 - Andras webb & UGC (Flickr C): 2009 - API: 2009 - Egen community: 2009 - Mobilapp: 2010 - Fri data: 2010 - Länkad data, semantik: 2010 - UGC, samskapande: 2010 -
- 13. Att vara hos andra
- 18. Att vara hos andra (men ändå hemmavid)
- 21. Skillnader Nyligen: Envägskanaler En eller få kanaler För professionella En till en Kom till oss Nu: Dialog, lyssna Många För ”alla” Alla till alla Vi kommer till dig
- 22. En skillnad till Nyligen: Några är informatörer Nu: Alla är kommunikatörer
- 23. Idag Verksamhet Levererar till Informatör Levererar till Målgrupp ” Omvärlds-bevakare”
- 24. Social media ” Verksamhets- kommunikatör” Informatör ” Kunden” Feedback Omvärldsbevakning Lyssnar, samtalar med talar till
- 27. Utmaningarna öppenhetsfrågan i myndighetsvardagen
- 29. Ökar!
- 30. Problem Kickboxning i medeltida hus (Flickr C) ”I don´t like photo” (Flickr Commons) ”Du är äcklig” (Platsr) Spamlänkar (Flickr C och K-blogg.se)
- 37. Digitala Staten Twitter Flickr Bloggar Slideshare Facebook Youtube Foto: Lars Lundqvist CC-BY-NC-SA [email_address] @arkland_swe
Editor's Notes
- Övergripande ansvar för att kulturarvet för att se till att det vårdas och används på ett bra sätt. Andra aktörer är arkiv, bibliotek och museer, men även företag och enskilda. Enskilda personer är förmodligen de som investerar allra mest i kulturarvets vård och utveckling idag.
- Övergripande ansvar för att kulturarvet för att se till att det vårdas och används på ett bra sätt. Andra aktörer är arkiv, bibliotek och museer, men även företag och enskilda. Enskilda personer är förmodligen de som investerar allra mest i kulturarvets vård och utveckling idag.
- I korthet är Vår uppgift att se till att information om kulturarv når fram till rätt person vid rätt tidpunkt. Först då kan kunskap uppstå och ge insikter - i linje med Ämbetets uppdrag. Många är redan idag engagerade i kulturarv. Men samtidigt finns långt fler som ännu inte ännu vet om vad som finns och hur mycket spännande historia som vi lever i och av, och som även kommande generationer gärna kan få ta del av och uppleva. Så ett huvudspår är att hitta nya sätt att nå fler och få fler engagerade. Där tror vi att det behövs en annan ton och ett mer inkluderande förhållningssätt. Fler kan delta på olika sätt och ta hand om kulturarvet. Och det kan faktiskt vara skoj och något som man kan vara stolt över. Det var därför ganska enkelt att ta till sig social media som ett spår att skapa relationer med människor, utan att blanda in tvång, och dessutom synliggöra enskilda personers kunskap och engagemang. Det är väldigt många som idag gör bra, förebildliga insatser för kulturarvet utan att det synliggörs särskilt väl.
- Vi förvaltar data som beskriver framförallt sådan information som beskriver sådant som finns runt omkring oss i vardagen, gamla gravar, övergivna torp, värdefulla byggander med mera. Allt materialet finns tillgängligt på interaktiva webbar.
- Varje verksamhet måste utifrån sitt uppdrag och förutsättningar formulera sin användning av webben. Alla kommer inte kunna att hantera sin information på samma vis. Verksamheter kommer dessutom att utvecklas olika snabbt och på olika vis. Vi på RAÄ har vissa fördelar som gör det mindre kontroversiellt med öppenhet:
- RAÄ:s resa, så långt, kan sammanfattas med den här bilden:
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Sociala medier är uttryck för ett förhållningssätt som inbegriper: Öppenhet och generositet med kunskap och information Öppenhet att släppa in fler till insyn och deltagande i myndighetsprocesser. Genom att visa hur processerna går till tror vi att det kan finnas större förståelse även för mindre populära ställningstaganden. I grund och botten handlar det här naturligtvis om demokrati och insyn. Lagar föreskrifter och regler ger ramar, men inte särskilt mycket medmänsklighet. I grund och botten handlar sociala medier om människor som möter andra människor och bygger sociala relationer. I vårt fall tänker vi mycket på att människor med olika förutsättningar och bakgrund möts och delar med sig av information, kunskap och erfarenheter. Och att dessa möten ger upplevelser som bidrar till ett gott liv. Det är inte bara själva resultatet i sig utan välbefinnandet att ha genomfört en sak som ger positiva värden. Vi tro också att det kan finnas en effektivitet att ha öppna kommunikations plattformar i st f slutna diton.
- RAÄs kommunikativa dogm har fram till nyligen vilat på att ”vi sänder, ni lyssnar”. Om ni vill nåt, skicka epost. Eller ring.
- RAÄs kommunikativa dogm har fram till nyligen vilat på att ”vi sänder, ni lyssnar”. Om ni vill nåt, skicka epost. Eller ring.
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Processen kring social media och dess betydelse för myndighetens arbete har varit relativt lång och krokig: Diskussionerna har i korthet haft två olika sorts prägel: Den ena har varit entusiastisk, den andra har varit starkt inriktad på problem. Entusisterna har väl ungefär haft den här hållningen:
- Den ifrågasätter om myndigheter ska hålla på med webbarenor som vi te helt kontrollerar informationsflödet i. Stort fokus ligger på reella eller upplevda problem kring ffa upphovsrätt, missbruk m.m. I grunden finns alltid frågan om kontroll, kontroll över information och användningen av informationen. Det är naturligtvis i grunden starkt problematiskt… Man kan tycka mycket om sociala medier men samtidigt vet vi att vi står inför följande:
- Entusiasten hittar ganska enkelt kopplingar mellan vad Riksantikvarieämbetet förväntas göra och uppnå och Det som internet och social media kan bidra med i det arbetet. Ett viktigt argument är att RAÄ:s uppdrag att skapa arenor för delaktighet och dialog kring kulturarvet kan realiseras i ”web 2.0”-arenor. Men samtidigt har brist på internet-vana, internet-kunskap och kanske upplevelsen av en hotad yrkesidentitet väckt en annan sorts retorik:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Jag ahr samlat ihop en del av de frågor som dykt upp under vår egen resa och som jag hört från olika håll. Här litet tillspetsat: - ”Jaaa, blogg är modernt, det kör vi. Slå bara av kommentarsfunktionen så slipper vi problem”. - ”Vad får jag säga och inte säga”. ”Ska vi verkligen hålla på med sånt???” Vi har sagt att vi ska vara transparenta kring processer, men när ett ställningstagande gjorts, så är det som gäller. - Juridisk osäkerhet: Många offentliga institutioner har inte kunskap om juridiken och väljer att backa. ”Men vi har ju en webbsida och en sökbar databas. Räcker inte det?”. - Kommunikation ägs av kommunikatörer. ”Hur skulle det se ut om alla skrev om allt på webben?” ”Det där med social media, det är ju ett fasligt skvättande med information”. ”” Ju mer jag äger av information desto större makt har jag”. Och:” Desto mer osynlig och ointressant blir du” ” Om vi ger bort information gratis då blir vi litet som Pirate Bay”. Annars ha standardargumentet varit: ”Jag har inte tid att hålla på med det där”
- Entusisterna diskussion har handlat mycket om att: Tillåta användargenererat innehåll Våga släppa kontrollen över alla processer Låta fler aktörer, enskilda, föreningar och företag att skapa e-tjänster som använder kulturarvsinformation.
- Här är några erfarenhet som säkert fler känner igen och som säkert fler kan ha nytta av: Tålamod: Vi frälsta har ibland varit alltför angelägna om att saker ska gå fort. Leta reda på goda exempel. Alla diskussioner om social mediaanvändning handlar till 90% om mer elle mindre sökta problem. Här kommer tålamodet in igen… Sociala medier kan mer liknas vid samtal och redan idag pratar vi med många personer, utan att det per automatik är ett problem. Vi har en verksledning på RAÄ som stöttar utvecklingen av hur vi som myndighet ska fungera i samhället. Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”.
- Vi har påbörjat introduktionen av nya arbetssätt på bredare front i organisationen. Vi ser en stegvis förändring under minst 2 år. Integrera omvärldsbevakning och möta användarna Dvs finnas där användarna är Centralt är att mer fokusera på vår roll som allmänhetens tjänare. Med ett öppenhet och transparens följer också med att informationskällorna är en gemensam egendom som ska få användas av alla. Det finns undantag för viss information och uppgifter men det är just inget annat än undantag. På samma sätt ser vi att vidareutnyttjande av informationen ska vara så fri som möjligt. Finns lagar och avtal som säger anant så ät återigen inget annat än undantag från grundregeln. För att det inte ska stanna vid retorik jobbar vi med öppna API:n för att det ska vara möjligt att okomplicerat kunna hämta information. Är det något ni undrar över så finns jag här till imorgon middag.
- Några exempel på hur vi jobbar med ny teknik och nya medier.
- Här är några av olika projekt som jag är involverad i och några sociala arenor som jag finns på! Tack allihop för att ni lyssnat!