Kulturarv 2.0 Alenio AB 2010 -03-25
•
0 likes•270 views
NHB on social media. Riksantikvarieämbetet om social media. Alenio AB Seminarium 2010-03-26
![Arkeolog ,[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Kulturarv 2.0 Alenio AB 2010 -03-25
Similar to Kulturarv 2.0 Alenio AB 2010 -03-25 (20)
More from Lars Lundqvist
More from Lars Lundqvist (20)
Kulturarv 2.0 Alenio AB 2010 -03-25
- 1. Kulturarv 2.0 social media i praktiken Lars Lundqvist Emma Grimlund chef informationsutveckling verksjurist
- 7. ” Dialog och delaktig” = sociala medier
- 8. RAÄ och webb Sändarkanal webb 1.0 Interaktiva databaser, kartstöd webb 1.0 Blogg, forum, community webb 2.0 Finnas hos andra webb 2.0 Friare dataanvändning webb 1.0 – 3.0
- 9. 2.0-resan: Öppen källkod: 2002 (beslut) Strategi för ”webb 2.0”: 2004 (Omlokalisering: 2005-2008) Blogg, Forum: 2007 (fr o m) Andras webb: 2009 Öppna upp databaser: 2009 Egen community: 2009-2010 Fri data 2010 -
- 11. Hur social media? Lära av andra! Lära genom att göra! Använda andras webbplatser. (och våga misslyckas…)
- 16. ” Processretorik” det inre arbetet…
- 17. ” Det går!!”
- 18. Omöjligheternas retorik ” Det går inte”
- 19. www.raa.se k-blogg.se ksamsok.wordpress.com digitalastaten.se
Editor's Notes
- Först: Tacka för inbjudan! Riksantikvarieämbetet har funnits i 350 år och det kanske förvånar en och en annan att ett sånt gammalt ök ser poänger med social media. Men jag ska här kort förklara hur vi tänkt och gjort. Ämbetets uppgift är att vara pådrivande i kulturarvsfrågor och verka för att kulturarvet bevaras och används på ett vettigt sätt.
- Vi jobbar med webben på flera olika sätt: 1) I botten finns en normal myndighetswebb 2) Vi har flera interaktiva söktjänster med knappt 2 miljoner sökbara historiska byggnader, fotografier och fornlämningar. 3) Vi har också några verktyg för dialog & delaktighet. Dessa webbplatser är gjorda för och används främst av yrkesverksamma och av medborgare som redan är intresserade av kulturarv. 4) Vi jobbar även strategiskt på att nå nya användargrupper. Ett sätt är att lyfta in vår information på andras webbplaster, sådana som har många användare och där vi kan möta användare som vi normalt sätt inte möter. Mer om det senare. 5) VI har även valt att bygga en infrastruktur för en radikalt ökad tillgänglighet till kulturarvsinformation. Det gör vi med en rad aktörer inom kulturarvsområdet i ett projekt som heter K-samsök. Grundidén är att skapa förutsättningar för fler aktörer att bygga tillämpningar som använder kulturarvsdata. Ex: Idevio. Snabbt några bilder som visar vad vi håller på med:
- Vi jobbar med webben på flera olika sätt: 1) I botten finns en normal myndighetswebb 2) Vi har flera interaktiva söktjänster med knappt 2 miljoner sökbara historiska byggnader, fotografier och fornlämningar. 3) Vi har också några verktyg för dialog & delaktighet. Dessa webbplatser är gjorda för och används främst av yrkesverksamma och av medborgare som redan är intresserade av kulturarv. 4) Vi jobbar även strategiskt på att nå nya användargrupper. Ett sätt är att lyfta in vår information på andras webbplaster, sådana som har många användare och där vi kan möta användare som vi normalt sätt inte möter. Mer om det senare. 5) VI har även valt att bygga en infrastruktur för en radikalt ökad tillgänglighet till kulturarvsinformation. Det gör vi med en rad aktörer inom kulturarvsområdet i ett projekt som heter K-samsök. Grundidén är att skapa förutsättningar för fler aktörer att bygga tillämpningar som använder kulturarvsdata. Ex: Idevio. Snabbt några bilder som visar vad vi håller på med:
- Vi jobbar med webben på flera olika sätt: 1) I botten finns en normal myndighetswebb 2) Vi har flera interaktiva söktjänster med knappt 2 miljoner sökbara historiska byggnader, fotografier och fornlämningar. 3) Vi har också några verktyg för dialog & delaktighet. Dessa webbplatser är gjorda för och används främst av yrkesverksamma och av medborgare som redan är intresserade av kulturarv. 4) Vi jobbar även strategiskt på att nå nya användargrupper. Ett sätt är att lyfta in vår information på andras webbplaster, sådana som har många användare och där vi kan möta användare som vi normalt sätt inte möter. Mer om det senare. 5) VI har även valt att bygga en infrastruktur för en radikalt ökad tillgänglighet till kulturarvsinformation. Det gör vi med en rad aktörer inom kulturarvsområdet i ett projekt som heter K-samsök. Grundidén är att skapa förutsättningar för fler aktörer att bygga tillämpningar som använder kulturarvsdata. Ex: Idevio. Snabbt några bilder som visar vad vi håller på med:
- Vi jobbar med webben på flera olika sätt: 1) I botten finns en normal myndighetswebb 2) Vi har flera interaktiva söktjänster med knappt 2 miljoner sökbara historiska byggnader, fotografier och fornlämningar. 3) Vi har också några verktyg för dialog & delaktighet. Dessa webbplatser är gjorda för och används främst av yrkesverksamma och av medborgare som redan är intresserade av kulturarv. 4) Vi jobbar även strategiskt på att nå nya användargrupper. Ett sätt är att lyfta in vår information på andras webbplaster, sådana som har många användare och där vi kan möta användare som vi normalt sätt inte möter. Mer om det senare. 5) VI har även valt att bygga en infrastruktur för en radikalt ökad tillgänglighet till kulturarvsinformation. Det gör vi med en rad aktörer inom kulturarvsområdet i ett projekt som heter K-samsök. Grundidén är att skapa förutsättningar för fler aktörer att bygga tillämpningar som använder kulturarvsdata. Ex: Idevio. Snabbt några bilder som visar vad vi håller på med:
- Vi jobbar med webben på flera olika sätt: 1) I botten finns en normal myndighetswebb 2) Vi har flera interaktiva söktjänster med knappt 2 miljoner sökbara historiska byggnader, fotografier och fornlämningar. 3) Vi har också några verktyg för dialog & delaktighet. Dessa webbplatser är gjorda för och används främst av yrkesverksamma och av medborgare som redan är intresserade av kulturarv. 4) Vi jobbar även strategiskt på att nå nya användargrupper. Ett sätt är att lyfta in vår information på andras webbplaster, sådana som har många användare och där vi kan möta användare som vi normalt sätt inte möter. Mer om det senare. 5) VI har även valt att bygga en infrastruktur för en radikalt ökad tillgänglighet till kulturarvsinformation. Det gör vi med en rad aktörer inom kulturarvsområdet i ett projekt som heter K-samsök. Grundidén är att skapa förutsättningar för fler aktörer att bygga tillämpningar som använder kulturarvsdata. Ex: Idevio. Snabbt några bilder som visar vad vi håller på med:
- Vi jobbar med webben på flera olika sätt: 1) I botten finns en normal myndighetswebb 2) Vi har flera interaktiva söktjänster med runt 1 miljon sökbara historiska byggnader, fotografier och fornlämningar. 3) Vi har också några verktyg för dialog & delaktighet. Dessa webbplatser är gjorda för och används främst av yrkesverksamma och av medborgare som redan är intresserade av kulturarv. 4) Vi jobbar även strategiskt på att nå nya användargrupper. Ett sätt är att lyfta in vår information på andras webbplaster, sådana som har många användare och där vi kan möta användare som vi normalt sätt inte möter. Mer om det senare. 5) VI har även valt att bygga en infrastruktur för en radikalt ökad tillgänglighet till kulturarvsinformation. Det gör vi med en rad aktörer inom kulturarvsområdet i ett projekt som heter K-samsök. Grundidén är att skapa förutsättningar för fler aktörer att bygga tillämpningar som använder kulturarvsdata. Ex: Idevio. Snabbt några bilder som visar vad vi håller på med:
- RAÄ:s resa, så långt, kan sammanfattas med den här bilden:
- RAÄ:s resa, så långt, kan sammanfattas med den här bilden:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Hur har vi förhållit oss till utvecklingsfrågor när det gäller social media. Viktigt: Vi har en ledning på RAÄ som stöttar arbetet! Viktigt: Vi har bistra omlokaliseringstider kunnat rekryterat ett par personer med kompetens inom området! Först och främst, gäller det att lära av andra, att använda färdiga lösningar och se vilka beteenden som fungerar bra. Det andra är att man måste pröva för att förstå vad det innebär att släppa kontrollen, det går inte att förutse exakt vad som händer ”där ute”. Flickr Commons visar att man kan nå mål genom befintliga, fungerande communities, och därigenom undvika stora kostsamma experiment. Den här första delen har mer kretsat kring möjligheterna att jobba med sociala medier, nu tänkte jag ägna litet tid åt utmaningarna:
- Processen kring social media och dess betydelse för myndighetens arbete har varit relativt lång och krokig: Diskussionerna har i korthet haft två olika sorts prägel: Den ena har varit entusiastisk, den andra har varit starkt inriktad på problem. De båda sidornas diskussioner kan sammanfattas så här:
- Entusiasten hittar ganska enkelt kopplingar mellan vad Riksantikvarieämbetet förväntas göra och uppnå och Det som internet och social media kan bidra med i det arbetet. Ett viktigt argument är att RAÄ:s uppdrag att skapa arenor för delaktighet och dialog kring kulturarvet kan realiseras i ”web 2.0”-arenor. Men samtidigt har brist på internet-vana, internet-kunskap och kanske upplevelsen av en hotad yrkesidentitet väckt en annan sorts retorik:
- Den ifrågasätter om myndigheter ska hålla på med webbarenor som vi te helt kontrollerar informationsflödet i. Stort fokus ligger på reella eller upplevda problem kring ffa upphovsrätt, missbruk m.m. I grunden finns alltid frågan om kontroll, kontroll över information och användningen av informationen. Det är naturligtvis i grunden starkt problematiskt… Man kan tycka mycket om sociala medier men samtidigt vet vi att vi står inför följande:
- Tack så mycket!