Your SlideShare is downloading. ×
Ekonomisk politik | 2013Ekonomiska utsiktervåren 2013
Ekonomiska utsikter | Våren 2013Diagram2:1	 BNP-tillväxt, årstakter fjärde kvartalet 2012.......................... 82:2	 ...
LO-ekonomerna utger sedan 1947 en konjunkturrapport.Den kommer ut två gånger om året, vår och höst.Detta är 2013 års vårra...
4	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3
S a m m a n f at t n i n g 	|	51. SammanfattningSvag konjunkturutvecklingDen akuta ekonomiska krisen i euroländerna verkar...
6	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3den långvarigt höga arbetslösheten ska gå att ta ner.För detta ...
S a m m a n f at t n i n g 	|	7citetsutnyttjande. Vi föreslår därför också en politikför förbättrad matchning. På kort sik...
8	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 32. Fortsatt svag internationell konjunkturden akuta ekonomiska ...
F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r 	|	9i de länder som utgör vår viktigaste exportmarkn...
10	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3minskning på 2 procent 2012 och en prognostiseradökning med 2 ...
F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r 	|	11lemskap i EU under nästa mandatperiod. Förslage...
12	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Den europeiska ekonomiska krisen, forts.Den europeiska central...
F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r 	|	13Norge står akkurat starktDen starka norska ekon...
14	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3dämpa tillväxten under andra halvåret i fjol. I takt medstigan...
F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r 	|	15Tillväxten under 2013 kommer att hållas tillbak...
16	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3återhämtningen i den svenska ekonomin efter fi-nanskrisen kom ...
S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t 	|	...
18	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Trög exportutveckling när omvärldensefterfrågan sviktarVaruexp...
S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t 	|	...
20	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Det rimmar ganska väl med att kapacitetsutnyttjandeti industri...
S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t 	|	...
22	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3I år ökar hushållens reala disponibla inkomster med3,3 procent...
S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t 	|	...
24	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3en procentenhet lägre än under åren före och efter detatt fina...
S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t 	|	...
26	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3met för näringslivets prisökningar betydligt, men densvaga hem...
S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t 	|	...
28	|	E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Disponibel inkomst och privat konsumtionProcentuell förändring...
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Ekonomiska utsikter 2013
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Ekonomiska utsikter 2013

728

Published on

I sin konjunkturprognos, Ekonomiska utsikter våren 2013 som presenteras idag, föreslår LO-ekonomerna ett kraftfullt stimulanspaket på sammanlagt 70 miljarder kronor.

– Med en sådan satsning kan vi skapa omkring 100 000 nya jobb och bidra till att sänka arbetslösheten med två procentenheter, konstaterar LO-ekonomerna i sin prognos.

Svensk ekonomi befinner sig i en segdragen lågkonjunktur. LO-ekonomerna förutspår att BNP endast växer med 1,2 procent i år och med 2,2 procent nästa år. Arbetslösheten beräknas bli över 8 procent i snitt under såväl 2013 som 2014.

– Vi menar att Sverige är i behov av en mer kraftfull politik än den regeringen för. Ambitionerna måste höjas väsentligt om den höga arbetslösheten ska minskas, menar LO-ekonomerna.

Det föreslagna stimulanspaketet omfattar en satsning på 15 miljarder till hushållen – exempelvis höjd a-kassa och höjda barnbidrag. Statsbidraget till kommuner och landsting bör höjas med 30 miljarder, för att möta behoven inom bland annat äldrevården och övriga välfärdssektorn.

Förslaget rymmer även en höjning av de statliga investeringarna med 10 miljarder – till vägar och järnvägar – samt en tillfällig stimulans till bostadsbyggandet på 15 miljarder.

– För att åtgärdspaketet ska fungera konjunkturförstärkande och bidra till minskad arbetslöshet måste det i ett första skede vara ofinansierat. Utgiftsökningen kommer också att bidra till att vi inte uppnår ett budgetöverskott på en procent av BNP inom de närmaste åren, noterar LO-ekonomerna.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
728
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Ekonomiska utsikter 2013"

  1. 1. Ekonomisk politik | 2013Ekonomiska utsiktervåren 2013
  2. 2. Ekonomiska utsikter | Våren 2013Diagram2:1 BNP-tillväxt, årstakter fjärde kvartalet 2012.......................... 82:2 BNP-utveckling, förlopp.................................................................... 92:3 Hemmaefterfrågan............................................................................... 92:4 Exportandelar till olika länder 2012............................................ 92:5 Svensk exportmarknad, 18 länder............................................. 102:6 Bytesbalans i Sverige, Tyskland och Storbritannien.........102:7 Arbetslöshet i Storbritannien, Sverige och Tyskland.........112:8 Statsobligationsränta (Benchmark) i några länder...........122:9 Arbetslöshet i Tyskland, Italien och Frankrike..................... 122:10 Arbetslöshet i Norden....................................................................... 142:11 Huspriser i USA.................................................................................... 142:12 Sysselsättning och arbetslöshet i USA.................................... 143:1 Inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn.......... 163:2 Barometerindikatorn......................................................................... 163:3 BNP i Sverige..........................................................................................173:4 Orderingång på exportmarknaden............................................ 183:5 Export av varor..................................................................................... 183:6 Svensk växelkurs mot exportkonkurrenter............................ 183:7 RULC, relativ enhetsarbetskostnad........................................... 183:8 Bruttoinvesteringar............................................................................ 193:9 Bostadsinvesteringar........................................................................ 193:10 Industrins kapacitetsutnyttjande............................................... 193:11 Reporänta och 7-årig statsobligationsränta.........................203:12 Genomsnittlig bostadsränta......................................................... 213:13 Villapris...................................................................................................213:14 Skuldkvot och räntekvot................................................................. 213:15 Hushållssektorns sparkvot (årsgenomsnitt) ochsoliditetsställning (1 januari)........................................................ 213:16 Privat konsumtion..............................................................................223:17 Produktion i olika sektorer.............................................................223:18 Arbetade timmar i olika sektorer................................................223:19 Produktivitet i olika sektorer.........................................................233:20 Produktivitetsutveckling.................................................................233:21 Nyanmälda platser (s.rens) och varsel.....................................243:22 Sysselsättning och arbetskraft...................................................243:23 Arbetslöshet (ILO-definition) 15–74 år......................................243:24 Sysselsättningsgrad 20–64 år.....................................................243:25 Sysselsättning arbetare och tjänstemän................................253:26 Registrerad och underliggande produktivitet inäringslivet............................................................................................263:27 Två vinstmått i näringslivet plus sänkt bolagsskatt.........263:28 Näringslivets vinstläge (riskpremien).......................................263:29 Löneökning i näringslivet, utfall..................................................263:30 Löneökning i näringslivet med prognos..................................273:31 KPI och KPIF............................................................................................274:1 Resurser/behov för kommuner och landsting, exklusiveskatteunderlagets utveckling.......................................................344:2 Lönernas och högsta dagpenningens utveckling sedan1993..........................................................................................................354:3 Brist och sysselsättning i näringslivet.....................................374:4 Beveridgekurva 1980–2012..........................................................384:5 Övergångsfrekvens till arbete efter inskrivningstid......... 394:6 Arbetslöshetens klass- och könstrappa 2010......................40Tabeller1:1 Försörjningsbalans och nyckeltal..................................................52:1 Internationella förutsättningar...................................................... 83:1 Försörjningsbalans............................................................................ 163:2 Utgående löner.....................................................................................253:3 Investeringar.........................................................................................273:4 Produktion inom olika sektorer...................................................273:5 Disponibel inkomst och privat konsumtion..........................283:6 Arbetsproduktivitet...........................................................................283:7 Arbetsmarknadsläget.......................................................................283:8 Sysselsättningen enligt NR............................................................284:1 Finansiellt sparande och offentlig sektor samtindikatorer för avstämning mot överskottsmålet................31
  3. 3. LO-ekonomerna utger sedan 1947 en konjunkturrapport.Den kommer ut två gånger om året, vår och höst.Detta är 2013 års vårrapport.Vid frågor om prognosen, ring Lars Ernsäter på telefon 08-796 27 44.Beräkningarna slutfördes den 17 april.Den tabell- och diagrambilaga som tidigare varit del avden tryckta rapporten­finns att få som pdf-fil.© Landsorganisationen i Sverige 2013Omslagsfoto: Lars ForsstedtGrafisk form: LOOriginal: MacGunnar – Information & MediaTryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013isbn 978-91-566-2872-6lo 13.04 1 000Innehåll1. Sammanfattning.................................................................................................................................................... 52. Fortsatt svag internationell konjunktur.................................................................................83. Svensk ekonomi:Segdragen lågkonjunktur och mycket hög arbetslöshet............................. 164. Oacceptabelt läge på arbetsmarknaden............................................................................29
  4. 4. 4 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3
  5. 5. S a m m a n f at t n i n g | 51. SammanfattningSvag konjunkturutvecklingDen akuta ekonomiska krisen i euroländerna verkar förnärvarande vara över och viss stabilisering börjar upp-stå. Den europeiska centralbankens agerande har fåttstora effekter och har bidragit till stigande börskurser,minskad spridning mellan euroländernas marknads-räntor och att ett antal förtroendeindikatorer har nor-maliserats. Europakommissionen spår i sin konjunk-turrapport från februari 2013 att en vändning uppåtkan ske med början andra halvåret 2013.Det är dock stora skillnader mellan viktiga export-länders ekonomiska utveckling. Under 2012 sjönk BNPi euroländerna med nästan 1 procent, medan BNP öka-de i Sverige och USA med 1,5 procent och i Norge med3 procent. I euroländerna sjönk BNP i Italien och Spa-nien med 2–3 procent medan BNP i Tyskland ökademed 0,5 procent.Svensk ekonomi är i en segdragen lågkonjunktur.Återhämtningen efter finanskrisen kom av sig i slutetav 2011 på grund av skuldkrisen i euroområdet och all-mänt svag internationell BNP-tillväxt. Det finns vissaljusglimtar i senare tids konjunkturdata men det ärtroligt att det kommer att ta tid innan en mer påtag-lig återhämtning kommer till stånd, inte minst efter-som utvecklingen i omvärlden bedöms bli svag underen längre period.I år bedöms BNP växa med 1,2 procent. 2014 stigertillväxttakten något och landar på 2,2 procent. I jäm-förelse med vår prognos från hösten 2012 är revidering-arna mycket små och sammanfaller i stort med de se-naste bedömningarna från Konjunkturinstitutet ochfinansdepartementet.Den svaga konjunkturen får negativa effekter för ar-betsmarknaden. Sysselsättningen väntas bara öka medsammantaget 50 000 personer 2013 och 2014. Det finnsen risk att utvecklingen blir sämre mot bakgrund avlångsam BNP-tillväxt, lågt kapacitetsutnyttjande ochen period av påtagligt svag produktivitetsutveckling.Arbetslösheten väntas bli mycket hög: över 8 procenti genomsnitt både 2013 och 2014.Inflationen mätt med KPIF väntas stiga något un-der andra halvåret 2013 och sedan stabiliseras runt 1,5procent under 2014. Det är klart under Riksbankensmål. De löneavtal som har slutits omfattar tre år. Detminskar eventuell osäkerhet kring lönebildningen ochger en tydlig signal om att det inte kommer några in-flationsimpulser från arbetsmarknaden.Den tröga utvecklingen i omvärlden kommer atthålla tillbaka exporten. Den inhemska efterfrågan,särskilt konsumtionen, kommer att vara den viktigas-te drivkraften för tillväxten. Förutsättningarna för enåterhämtning driven av inhemsk efterfrågan är egent-ligen goda. De offentliga finanserna är starka och hus-hållens sparande är högt. Den ekonomiska politikenhar därför stora möjligheter att göra skillnad.Använd finanspolitiken för att kraftfulltsänka arbetslöshetenDen höga arbetslösheten är vår tids största samhälls-problem. Sverige är i stort behov av en mer kraftfulljobbpolitik och ambitionerna måste öka väsentligt omFörsörjningsbalans och nyckeltalProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Privat konsumtion 2,1 1,5 2,2 2,7Offentlig konsumtion 1,1 0,8 0,9 0,7Investeringar 6,4 3,4 1,3 3,7Lagerinvesteringar10,5 – 1,1 0,0 0,0Export av varor och tjänster 7,1 0,7 1,4 4,4Import av varor och tjänster 6,3 – 0,1 2,3 4,9BNP kalenderkorrigerad 3,7 1,2 1,2 2,2BNP 3,7 0,8 1,2 2,1Nyckeltal:Sysselsättning 2,3 0,6 0,5 0,5Arbetslöshet, ILO, 15–7427,8 8,0 8,3 8,4Sysselsättningsgrad, 20–64379,4 79,4 79,2 79,2Timlön 2,4 3,1 2,7 2,8Produktivitet i näringslivet 2,4 1,6 1,5 2,3KPI 3,0 0,9 0,2 1,1KPIF 1,4 1,0 1,0 1,4Real disponibel inkomst 3,5 2,5 3,2 2,1Bytesbalans47,3 7,0 6,1 6,1Reporänta51,8 1,5 1,0 1,0USD/SEK56,50 6,78 6,43 6,43EUR/SEK59,03 8,71 8,38 8,35Tabell 1:1 Källa: SCB, Riksbanken samt egna beräkningar1 Förändring i procent av föregående års BNP.2 Procent av arbetskraften.3 Procent av befolkningen 20–64.4 Procent av BNP.5 Årsgenomsnitt, procent.
  6. 6. 6 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3den långvarigt höga arbetslösheten ska gå att ta ner.För detta behövs både mer av efterfrågestimulanseroch mer av kompetenshöjande arbetsmarknads- ochutbildningspolitik.De närmaste åren kännetecknas av ett mycket lågtutnyttjande av arbetskraft och kapital. Svag interna-tionell tillväxt väntas hålla tillbaka tillväxten i Sverigeäven under de närmaste åren. Det innebär att en eko-nomisk politik för att snabba på en återhämtning ochfå ner arbetslösheten främst måste bygga på att stimu-lera inhemsk efterfrågan.Även om Riksbanken håller räntan oförändrad vid1 procent både i år och nästa blir penningpolitiken förstram i förhållande till det mycket svaga konjunktur-läget. I vår prognos blir inflationen låg och klart un-der Riksbankens mål i år och nästa år. LO-ekonomer-na anser att räntan omgående borde sänkas med 50punkter och att de räntebanor som direktionens mi-noritet argumenterar för är rimliga i förhållande tillvår prognosbild.Vi tvingas dock konstatera att Riksbanken i dag intebedriver en optimal penningpolitik. Styrräntan är förhög givet den inflationsutveckling som är trolig ochden höga arbetslösheten. Riksbanken bidrar till att ar-betslösheten ligger kvar på höga nivåer. LO-ekonomer-na anser att det finns behov av omfattande åtgärderinom ramen för finanspolitiken.Vi har räknat på ett stimulanspaket som skulle inne-bära en satsning på totalt 70 miljarder. Denna satsninginnehåller 15 miljarder i höjda transfereringar till hus-hållen, vilket både innefattar högre reala ersättningarsamt en indexering av inkomstförsäkringar och barn-bidrag på sikt. Vi föreslår att man höjer statsbidragentill kommuner och landsting med 30 miljarder för attmöta de behov som befolkningsutvecklingen ger upp-hov till och skapa utrymme för en permanent ambi-tionshöjning i de kommunala verksamheterna. Vi före-slår vidare en nivåhöjning av de statliga investeringar-na på 10 miljarder per år samt slutligen en temporär sti-mulans till bostadsbyggande och bostadsinvesteringarpå 15 miljarder kronor.Stimulansåtgärd Mdr kr VaraktighetTransfereringar till hushåll 15 PermanentHöjda statsbidrag 30 PermanentStatliga investeringar 10 PermanentBostadsinvesteringar 15 TemporärSumma 70En tydlig finanspolitisk stimulans i storleksordning-en 70 miljarder kan bidra till en högre sysselsättningmed sammantaget cirka 100 000 personer under någraårs tid. Det skulle i sin tur bidra till att arbetslöshetensjunker med 2 procentenheter. Sluteffekten på den of-fentliga budgeten blir lägre än den initiala satsningen.Detta beror på att stimulansen innebär att skattebaserökar och arbetslösheten minskar samt att stimulansenger positiva följdeffekter på ekonomin.Behoven av en mer aktiv finanspolitik är dock inteenbart beroende av konjunkturläget utan springer ävenur ett långsiktigt behov. De långsiktiga behoven hand-lar framför allt om ökade resurser till kommunal verk-samhet, bättre a-kassa, en värdesäkring av hushållenstransfereringar samt en högre kvalitet i den aktiva ar-betsmarknadspolitiken. Detta görs i form av en efter-frågestimulans men är till stor del strukturellt beting-ade åtgärder. Dessa satsningar ska motsvara en långsik-tig politisk viljeinriktning att bibehålla det offentligaåtagandet på dagens nivå, det vill säga se till att värdetinte urholkas över tid.För att detta åtgärdspaket ska fungera som kraftigtkonjunkturförstärkande och bidra till att minska ar-betslösheten måste åtgärdspaketet åtminstone i ett för-sta skede vara ofinansierat. Både KIs och finansdepar-tementets beräkningar av den långsiktiga utvecklingenav de offentliga finanserna tyder på att det finns ut-rymme för satsningar. Detta är starka argument för attinte den finanspolitiska stimulans vi föreslår utgör etthot mot de offentliga finanserna på sikt. Dock skullevår föreslagna utgiftsökning bidra till att de offentligafinanserna inte uppnår ett överskott på en procent avBNP inom de närmaste åren.Matchningen mellan arbetssökande och lediga jobblyfts allt oftare fram som ett problem i den ekonomisk-politiska debatten. Frågan har bäring på vad som ärmöjligt att åstadkomma med ekonomiska stimulanser.Om det inte är möjligt att fylla vakanser med arbets-sökande får en expansiv penning- eller valutapolitikliten effekt på arbetslöshet och sysselsättning. Däre-mot kan inflationen ta fart om ökad efterfrågan ledertill att arbetsgivare vill anställa samma personer ochkonkurrerar med höjda löner.Hur väl matchningen fungerar är dock svårt attmäta. I stället får man förlita sig på skattningar ochindikatorer. Vi har studerat bristtal, den så kallade Be-veridgekurvan och övergångsfrekvenserna till arbeteoch vi ser inga tecken på att problemen är så stora somdet ofta beskrivs i debatten.Vi menar därför att det är möjligt att på några årssikt minska arbetslösheten med 2 procentenheter utanatt det uppstår störningar i ekonomin. Vår bedöm-ning är att arbetslösheten kan komma att hamna runt6 procent när våra förslag har fått full effekt. Det ären nivå som inte är särskilt låg i jämförelse med olikabedömares skattningar av den långsiktigt uthålliga ar-betslösheten.Att matchningen fungerar på bästa tänkbara sättär dock viktigt för att vi ska kunna ha ett fullt kapa-
  7. 7. S a m m a n f at t n i n g | 7citetsutnyttjande. Vi föreslår därför också en politikför förbättrad matchning. På kort sikt kan matchning-en underlättas genom bland annat aktiv och kompe-tenshöjande arbetsmarknadspolitik, arbetsförmedlingoch ökad geografisk rörlighet. På längre sikt handlarmatchning till stor del om att ungdomar utbildar sigför att möta arbetsmarknadens behov och att vuxen-utbildningen ger möjligheter att omskola eller vidare-utbilda sig senare i arbetslivet.Vi föreslår:−− Slopa den jobbpolitik som ensidigt och specifikt rik-tar sig mot lägre kvalificerade låglönejobb.−− Främja en positiv strukturomvandling så att fler kva-lificerade jobb skapas i ”mellanskiktet”.−− Fokusera utbildningssatsningarna på att höja arbets-kraftens lägsta utbildningsnivå. Det inkluderar in-satser för att säkerställa att alla elever kan få slutbe-tyg från gymnasiet.−− Stärk möjligheterna till vuxenutbildning för bådestudie- och yrkesförberedande utbildningar på såvälgymnasienivå som eftergymnasial nivå.−− Öka antalet platser i den yrkesförberedande arbets-marknadsutbildningen från dagens knappa 12 000platser till 40 000, och fördubbla samtidigt antaletplatser i den förberedande arbetsmarknadsutbild-ningen till cirka 30 000 platser.−− Erbjud fler arbetslösa med långa arbetslöshetstidersubventionerad sysselsättning.−− Rikta intensivare förmedlingsinsatser till alla ar-betslösa som behöver det, oavsett arbetslöshetspe-riodens längd.−− Utforma familje- och välfärdspolitiken för att un-derstödja deltagande i arbetskraften.
  8. 8. 8 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 32. Fortsatt svag internationell konjunkturden akuta ekonomiska krisen i euroländerna verkarför närvarande vara över och viss stabilisering uppstår.Botten är nådd. Sparpaket har levererats av skuldtyng-da stater, ECB garanterar att köpa statsobligationer påandrahandsmarknaden, reporäntorna förblir låga, bör-serna vänder uppåt, spridningen mellan länders mark-nadsräntor minskar och ett antal förtroendeindikato-rer normaliseras. Huspriserna börjar stabiliseras. Eu-ropakommissionen spår i sin konjunkturrapport frånfebruari 2013 att en vändning uppåt kan ske med bör-jan andra halvåret 2013.Det är stora skillnader mellan länders ekonomiskautveckling under 2012. I årstakt sjönk BNP i eurolän-derna med nästan 1 procent. I Italien och Spanien sjönkBNP med 2–3 procent medan den sjönk med 1 procenti Danmark och Finland. Tysklands BNP ökade med 0,5procent. I Sverige och USA ökade BNP med 1,5 pro-cent medan den ökade med 3 procent i Norge. Denexportmarknadsvägda1BNP-utvecklingen steg med0,2 procent.BNP-tillväxt, årstakter fjärde kvartalet 2012NORUSACHECANAUTDEUJPNGBRFRABELNLDDNKFINESPITAEMUexportm.vägtSWE–3–2–10123Diagram 2:1 Källa: Eurostat samt egna beräkningarDen nuvarande svaga internationella konjunktu-ren startade under fjärde kvartalet 2011. Dessförinnanhade konjunkturen börjat hämtat sig efter finanskri-sen 2008–2009. Den exportmarknadsvägda BNP hadedå sedan tredje kvartalet 2009 växt kvartal för kvartalmed 0,5 procent. Sedan tredje kvartalet 2011 har denexportmarknadsvägda BNP-utvecklingen dock nästanstagnerat. Enligt den prognos som Europakommissi-onen presenterade i februari 2013 så kommer den ex-portmarknadsvägda BNP-utvecklingen att återgå till1 Ländernas BNP-utveckling är hopvägda efter deras betydelse som mottagare avsvensk export.en kvartalstillväxt på 0,5 procent under andra halvåret2013, vilket ger en årstakt på 2 procent.Mätt mellan helåren så ökade exportmarknadsvägdBNP 2012 med 0,6 procent och väntas 2013 öka med 0,7procent. År 2011 ökade det sammanlagda BNP för våraviktigaste exportmarknader med nästan 2 procent och2014 väntas BNP åter öka i samma takt. Tillväxten ieuroländerna som genomsnitt är betydligt svagare änInternationella förutsättningarProcentuell förändring2011 2012 2013 2014BNP-utveckling enl EU feb 2013 Österrike 2,7 0,7 0,7 1,9 Belgien 1,8 – 0,2 0,2 1,5 Kanada 2,6 1,8 1,6 2,1 Danmark 1,1 – 0,4 1,1 1,7 Finland 2,8 – 0,1 0,3 1,2 Frankrike 1,7 0,0 0,1 1,2 Tyskland 3,1 0,9 0,5 2,0 Italien 0,6 – 2,2 – 1,0 0,8 Japan – 0,5 2,0 1,1 1,6 Nederländerna 1,1 – 0,9 – 0,6 1,1 Norge 2,6 3,3 2,7 3,1 Schweiz 1,9 1,0 1,4 1,9 Storbrittanien 0,9 0,2 0,9 1,9 USA 1,8 2,2 2,0 2,6 Spanien 0,4 – 1,4 – 1,4 0,8  Expmvägd BNP 1,8 0,6 0,8 1,9 Sverige 3,7 1,2 1,2 2,2 EMU 1,6 – 0,5 – 0,3 1,3  Grupp Nord12,9 0,9 0,6 2,0  Grupp Syd21,0 – 0,7 – 0,2 1,2Svensk export­marknadstillväxt 5,9 1,3 2,5 5,0Råoljepris, Brent USD/fat3111,0 111,8 110,4 109,7Växelkurs EUR/USD31,39 1,28 1,30 1,30Tabell 2:1 Källa: Europakommissionen, Macrobond samt egna beräkningar1 Tyskland, Österrike, Danmark, Finland och Norge.2 Frankrike, Italien, Storbritannien, Belgien, Nederländerna och Spanien.3 Årsgenomsnitt.
  9. 9. F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r | 9i de länder som utgör vår viktigaste exportmarknad. Ieuroländerna minskar BNP med omkring 0,5 procentunder både 2012 och 2013. År 2014 väntas BNP-utveck-lingen bli knappt 1,5 procent.I Västeuropa är konjunkturen betydligt bättre i denordligare länderna. Grupp Nord (BNP-vägt) har enliknande konjunkturutveckling som den exportmark-nadsvägda medan de sydligare länderna (grupp Syd)har en betydligt sämre BNP-utveckling. Den svenskaekonomin går bättre än de flesta europeiska länder ochhar klarat finanskrisen betydligt bättre. Sedan förstakvartalet 2009 och fram till fjärde kvartalet 2014 väntasSveriges BNP öka med 17 procent. Grupp Nords BNPväntas öka med 12 procent medan grupp Syds BNP vän-tas öka med endast 3 procent.Den relativt goda utvecklingen av BNP-tillväxtenpå svensk exportmarknad beror främst på en relativtgod konjunkturutveckling i Norge och USA. En sam-manvägning av EU-ländernas BNP med svenska ex-portmarknadsvikter visar att BNP legat stilla i dennagrupp under åren 2012 och 2013.Den svaga ekonomiska utvecklingen i EU-ländernaberor till stor del på deras kraftiga åtstramningar medanledning av stora offentliga budgetunderskott. Detstrukturella budgetunderskottet låg 2010 i genomsnittpå 5 procent och den offentliga bruttoskulden var istorleksordningen 80 procent av BNP. Under åren 2011–2013 genomförs stora offentliga sparpaket som enligtEuropakommissionen väntas ta ned det strukturellaunderskottet till 2 procent av BNP. Sparpaketen harkraftigt dämpat hemmaefterfrågan som sammanlagtunder 2011–2013 har minskat med 1,5 procent. Sverigehade ett strukturellt överskott 2010. Detta har använtsför att upprätthålla den inhemska efterfrågan, som un-der perioden 2011–2013 sammanlagt ökat med 5 procent.Sparpaketen har dock bidragit till att dämpa denfinansiella oron och det finansiella kapitalet börjar nusöka sig tillbaka till problemländerna och acceptera enlägre ränta än tidigare. I de länder som haft en mer sta-bil situation börjar därför de extremt låga långa räntor-na att stiga när finansmarknaden flyttar sina placering-ar. Börsvärdena har stigit i de flesta länder och förtro-endeindikatorerna har börjat vända upp. Den stabilarefinansiella situationen väntas under andra halvåret 2013att börja ge märkbara positiva effekter på ekonomiernaoch 2014 väntas BNP växa med 1,5 procent inom EU.Som beskrivits stagnerade nästan den svenska export-marknaden inom EU-länderna under 2012. Den åter-hämtar sig något i år, för att öka med 5 procent 2014.För svensk exportutveckling är inte enbart mark-nadstillväxten av betydelse utan även hur stor andelsom utgör investeringsvaror. Sverige är en stor exportörav investeringsvaror. År 2012 minskade maskininveste-ringarna med 4 procent i EU-länderna som genomsnitt.Under år 2013 bedömer vi att utvecklingen stagnerarmen att det sedan sker en ökning med 5 procent un-der 2014. En exportmarknadsvägning av investerings-utvecklingen i EU ger ett något bättre utfall med enBNP-utveckling, förloppVolymindex09:1 10:1 11:1 12:1 13:1 14:1100102104106108110112114116118tyskland + österrike + nordenfra, it, uk, bel, nld, sp sverigeDiagram 2:2 Källa: Macrobond samt egna beräkningarHemmaefterfrågan2009 2010 2011 2012 2013 2014–6–4–202468expmvägd eu eu euro sverigeDiagram 2:3 Källa: Europakommissionen samt egna beräkningarExportandelar till olika länder 2012Procenttyskland (10%)norge (9%)storbritannienoch nordirland(7%)usa (6%)danmark (6%)finland (6%)nederländerna (5%)frankrike (5%)belgien (4%)kina (3%)polen (3%)italien (2%)ryssland (2%)spanien (2%)japan (1%)schweiz (1%)österrike (1%)kanada (1%)övriga (25%)Diagram 2:4 Källa: SCB
  10. 10. 10 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3minskning på 2 procent 2012 och en prognostiseradökning med 2 procent i år.Den svenska exportmarknadstillväxten i de 15 indu-striländerna i tabellen ovan är betydligt högre än när en-bart EU-länderna vägs samman. Den svenska exportmar-kanden är dock större än så. Exporten till Kina, Polen ochRyssland har ökat under senare år och är nu sammantagetnästan lika stor som till någon av våra största exportlän-der Norge eller Tyskland. Så mycket som 75 procent avsvensk export går till dessa sammanlagt 18 länder.Den svenska exportmarknaden till dessa 18 länderökade 2012 med nästan 1,5 procent. Under andra halv-året 2013 börjar exportmarknadstillväxten ta fart ochväntas öka med 2,5 för helåret 2013 och 5 procent 2014.Den svaga konjunkturen under 2012 och första halv-året 2013 resulterar i att BNP-gapen åter ökar i EU-län-derna. I EU som genomsnitt väntas skillnaden mellanfaktisk och potentiell BNP i år uppgå till 3 procent avpotentiell BNP. I Sverige är skillnaden hälften så stor.Budgetåtstramningar och ett högt hushållssparandehar bidragit till det stora BNP-gapet i EU-länderna.Svensk exportmarknad, 18 länderProcentuell förändring2010 2011 2012 2013 2014024681012Diagram 2:5 Källa: Europakommissionen, SCB samt egna beräkningarDet höga hushållssparandet beror till en del även påatt huspriserna har fallit. Huspriserna börjar nu att sta-bilseras i de flesta EU-länder. I Spanien fortsätter dockpriserna nedåt. I USA har huspriserna börjat stiga någotmedan de i Norge har stigit stabilt under de senaste åren.Hushållens höga sparande och det stora BNP-gapetför EU-länderna ger vid handen att det finns potentialför en högre tillväxt än vad denna prognos visar. I taktmed att räntorna går ned och konjunkturen vänderupp kan man vänta sig att huspriserna börjar stiga i deflesta länder. Det kan minska hushållens sparbehov ochmedföra att sparkvoten blir lägre och BNP-tillväxtenhögre än i denna prognos. Det finns dock fortfarandeen risk för motsatt utveckling. Skulle de samordnadeinsatserna inom EU för stabilitet på obligationsmark-naden och ländernas åtgärder för att stabilisera sinaoffentliga finanser avbrytas finns risken att marknads-räntorna åter börja stiga och att BNP-tillväxten där-med blir lägre än i denna prognos.StorbritannienStorbritannien har sedan år 2008 haft en mycket svagekonomisk utveckling. BNP-tillväxten har under desenaste kvartalen, i fasta priser, befunnit sig omkringnoll. Huvudförklaringen till den dåliga ekonomiskatillväxten är den kraftigt försvagade utvecklingen avproduktiviteten som är resultatet av bland annat en lågstrukturomvandling och stora problem i den tidigarestarkt växande finanssektorn.Även arbetsmarknaden utvecklas svagt. Arbetslös-heten i Storbritannien är nästan lika hög som i Sveri-ge och uppgår till närmare åtta procent. Därtill hållsarbetslösheten nere och sysselsättningen uppe genomframväxten av dåligt betalda deltidsarbeten.Under den konservativa regeringen har Storbritan-nien blivit ett av de länder som mest konsekvent före-språkar kraftiga nedskärningar i finanspolitiken i syfteför att möta den ekonomiska nedgången. Det uttaladesyftet med nedskärningarna har varit att skapa förtro-ende för den brittiska ekonomin. Så har dock inte bli-vit fallet, i stället har kreditbetygen för den brittiskaekonomin sänkts.Centralbanken har bedrivit en aktiv och expansivpenningpolitik och inflationen har tillåtits att liggaväl över två procent. Det brittiska pundet har därmedförsvagats. Men trots försvagad växelkurs så har inteden brittiska exporten fått fart. Vi bedömer att denbrittiska ekonomin kommer att fortsätta att utvecklassvagt under år 2013 och 2014. Det svaga brittiska pun-det kan försvåra för svensk export till Storbritannien.Premiärminister Cameron har deklarerat att han av-ser hålla en folkomröstning om Storbritanniens med-Bytesbalans i Sverige, Tyskland ochStorbritannien  Procent av BNP2008 2009 2010 2011 2012–4–20246810tyskland sverige storbritannienDiagram 2:6 Källa: Macrobond/IMF
  11. 11. F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r | 11lemskap i EU under nästa mandatperiod. Förslaget omfolkomröstningen genomförs framför allt som ett sättatt hantera stora interna spänningar inom det konser-vativa partiet i synen på Storbritanniens EU-medlem-skap. Osäkerheten om Storbritanniens framtid inomden Europeiska Unionen bidrar på marginalen till attän mer försämra utsikterna för den brittiska ekonomin.TysklandTysklands ekonomi återhämtade sig snabbt efter ned-gången under finanskrisen. Landets BNP växte meddrygt tre procent under år 2011. Men under de senastekvartalen har tillväxten bromsat in. Landet bedömsfå en svag ekonomisk utveckling under 2013 och 2014.Tysk ekonomi har en central roll för att stärka till-växtförutsättningarna för de euroländer med ekono-miska problem. Idag har Tyskland stora bytesbalansö-verskott. En mer expansiv ekonomisk politik i Tysk-land som också tillåter ökade lönekostnader skulle kun-na bidra till att minska obalanserna inom eurozonen.Tysklands arbetsmarknad har under ungefär i ettårtionde utvecklats väsentligt starkare än i de flestaandra länder inom Europa. Arbetslösheten har underperioden halverats. Den tyska arbetsmarknaden präg-las dock också av stora problem. Den låga arbetslöshe-ten har delvis skett på bekostnad av en arbetsmarknadpräglad av försämrade villkor för löntagarna. De lågalönerna inom vissa sektorer har drivit fram en ökadpolitisk acceptans för att införa lagar om minimilön,vilket nu diskuteras.Tyskland leds idag av koalitionsregering mellanKristdemokraterna och Liberalerna. Det kommer atthållas parlamentsval i höst. Opinionsundersökningartyder på att Kristdemokraterna kommer att gå stärktaur det valet. En ny regering kan, eventuellt, efter valetha större möjligheter att föra en mer aktiv ekonomiskpolitik för att minska obalanserna inom Europa.Arbetslöshet i Storbritannien, Sverige ochTyskland  Procent0801 0901 1001 1101 1201 13015,05,56,06,57,07,58,08,59,09,510,0tyskland sverige storbritannienDiagram 2:7 Källa: Macrobond/EurostatDen europeiska ekonomiska krisenDen europeiska ekonomiska krisen är nu inne påsitt sjätte år. En central förklaring till krisens djup ärbristen på federal reglering av finansiella institutio-ner. I flera länder har statsskulderna skjutit i höjdeni takt med att regeringarna ansett sig tvingade att pånationell basis rädda fallerande banker.En annan viktig förklaring är de stora obalansernai konkurrenskraft som finns inom eurozonen. Fleraeuropeiska länder har under lång tid haft ett kost-nadsläge som är och har varit allt för högt givet län-dernas produktivitet. Det avspeglas bland annat i ennegativ bytesbalans i handeln med omvärlden. Mentrots kraftigt bristande konkurrenskraft i flera euro-länder så rådde det fram till år 2008 ungefär sammastatslåneränta inom hela eurozonen. De låga riskpre-mierna byggde på den felaktiga bedömningen att ris-ken att låna ut till exempelvis Grekland var ungefärlika stor som risken att låna ut till Tyskland.När Greklands stora ekonomiska problem allt meruppmärksammades började riskpremierna växa mel-lan länderna inom eurozonen. I takt med att det stodklart att det politiska systemet inom EU var oförmö-get att finna en snabb kraftfull lösning på Greklandsproblem så steg riskpremierna även i andra eurolän-der som uppfattades som ekonomiskt utsatta.Till slut tvingades ett första halvhjärtat stödpakettill Grekland fram. Det följdes därefter av stödpakettill Portugal och Irland samt nya paket till Grekland.År 2013 fick även Cypern ett stödpaket. Stödpake-ten innebär att övriga euroländer lånar ut pengartill krisländerna eftersom de räntor som den priva-ta marknaden begär har varit högre än vad ländernaekonomiskt har kunnat bära.Stödpaketen har följts av hårda krav på offentligasparpaket, i syfte att stärka förtroendet för ländernasbetalningsförmåga, så att länderna själva ska kunnalåna på den privata finansmarknaden. Strategin attkrisländerna genom hårda besparingar ska imponerapå obligationsköparna har inte renderat några storaframgångar. Tvärtom så har besparingspaketen bi-dragit till att kraftigt försämra den ekonomiska ut-vecklingen och därmed leda fram till ökade skuldersom andel av BNP.De senaste åren har präglats av en kapitalflyktbort från euroområdets periferi till euroområdetskärna. Detta har kommit att accentuera klyftornainom eurozonen. Värt att notera är att EU-länder-nas kärnländer Tyskland och Frankrike trots relativthög statsskuld och stor bankexponering mot krislän-derna har kunnat fortsätta att låna mycket billigt.
  12. 12. 12 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Den europeiska ekonomiska krisen, forts.Den europeiska centralbanken ECB har underkrisen agerat allt mer aktivt. Inledningsvis ansågsig ECB vara synnerligen begränsad av det politiskamandat man hade. Men ECB har kommit att tolkasitt mandat allt mer liberalt. ECB har genomfört om-fattande stödköp av skuldpapper från de euroländersom har pressats av stigande räntor. Finansiering-en av banker i euroområdet har påtagligt underlät-tats genom att ECB på fördelaktiga villkor lånat utmycket stora summor. ECBs agerande har bidragittill att pressa tillbaka räntan och har därmed gettkrisländerna bättre möjlighet att klara sin offent-liga finansiering.Det politiska systemet inom EU har gång på gångannonserat nya insatser för att hantera den ekono-miska krisen. De mest betydelsefulla insatserna ärdels Finanspakten som har stramat upp euroländer-nas finanspolitiska ramverk, samt dels ett första stegmot en Bankunion – där ECB getts i uppdrag att fåhuvudansvar för övervakningen av de största ban-kerna inom Europa.Men den mest effektiva insatsen för att stabiliseraekonomin inom eurozonen och få ner riskpremier-na har ECB stått för. ECB beslöt i september år 2012att öppna upp för möjligheten att köpa av eurolän-der utgivna statsobligationer på andrahandsmarkna-den. Detta initiativ, kallat OMT (outright monetarytransactions), har ännu inte behövts användas. En-kom vetskapen om att ECB är beredd att agera bre-dare har i sig räckt, åtminstone än så länge. För att ettland ska kunna omfattas av OMT så ställer ECB kravpå att landet följer de politiska åtaganden som gjortsi samband med överenskommelserna om stödpakten.Statsobligationsränta (Benchmark) i någraländer  Procent2011 2012 201312345678italien spanien tysklandDiagram 2:8 Källa: MacrobondAv diagram 2:8 framgår att ränteskillnaden motTyskland påtagligt sjönk i september 2012, när ECBlanserade OMT.ECBs initiativ med OMT har lyckats pressa nerriskpremierna på räntorna rejält – mest för de län-der som hade högst ränta. Räntefallet efter ECBsingripande indikerar att nivån på riskpremien inteenkom var knuten till statsskuld och budgetunder-skott utan också var kopplad till marknadens rädslaför euroexit (det vill säga utträde ur Euron) och lik-viditetsproblem.Den politiska utvecklingen i Europa har underkrisåren varit mycket instabil. Flera politiska ledarehar tvingats bort, stora partier har fått se sitt stödraseras och fascistiska strömningar växer i flera EU-länder. Arbetslösheten i Europa har nått nya topp-nivåer.Det finns en växande politisk insikt om att bespa-ringsprogrammen inom eurozonen inte når sitt syfteom att stärka förtroendet för krisländernas ekono-miska stabilitet. Besparingsprogrammen bidrar dess-utom till att undergräva den politiska stabiliteten iflera länder. Allt fler europeiska politiska företrädareställer nu krav på att de långsiktiga tillväxtfrågor-na ska betonas tydligare. Ett exempel på denna om-svängning är det brev den avgående Italienska pre-miärministern Mario Monti skickade till sina fornaEU-kollegor vid EU-toppmötet i mars. I brevet pe-kade Monti på hur hela EU-projektet nu tappar folk-ligt stöd och han vädjade om en större flexibilitet ikraven på budgetsanering och ett större fokusera påreformer för tillväxt.Arbetslöshet i Tyskland, Italien och FrankrikeProcent0801 0901 1001 1101 1201 130156789101112frankrike italien tysklandDiagram 2:9 Källa: Macrobond/Eurostat
  13. 13. F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r | 13Norge står akkurat starktDen starka norska ekonomin tycks bromsa in något.Under andra halvåret i fjol saktade exporten in, och in-dustriproduktionen minskade mot slutet av året, sam-tidigt som den privata konsumtionen stagnerade.Konsumentförtroendet tycks dock inte har dämpatsoch en god löneökningstakt under året bidrar sannolikttill att lyfta konsumtionen igen. En risk gäller bostads-priserna som har ökat kraftigt under de senaste åren.Under 2011 ökade priserna med 9,0 procent och medytterligare 7,7 procent under 2012. Uppgifter från janu-ari 2013 tyder på fortsatt kraftiga prisökningar. Prisök-ningarna beror främst på att bostadsbyggandet tidi-gare inte har hängt med befolkningsökningen, samti-digt som hushållens realinkomster ökat betydligt ochräntorna varit historiskt låga. Faran för en eventuellbubbla på norsk bostadsmarknad kan dock ha minskatnågot i och med att bostadsbyggandet har tagit fart un-der fjolåret och byggandet ligger för närvarande i linjemed befolkningsökningen.Den norska arbetslösheten är betydligt lägre än inågot annat europeiskt land. Under hösten 2012 öka-de dock arbetslösheten från 3,0 till 3,5 procent. Det ärden högsta nivån sedan slutet av 2010. Norsk ekono-mi, och därmed arbetsmarknad, har klarat finanskri-sen bättre än andra länder. En viktig förklaring är attnorsk branschsammansättning har varit mindre sårbaroch viktiga exportmarknader inte har påverkats likakraftigt av finanskrisen som andra branscher. Vid si-dan av oljan är metallindustrin viktig för norsk exportmed exportmarknader i tillväxtländer som exempelvisKina. I Sverige och Finland har däremot exporten avexempelvis fordon och elektronik till främst krisom-råden som Europa och USA påverkats betydligt merav finanskrisen.Under 2012 bedöms fastlands-BNP ha ökat med 3,3procent. I år är vår prognos att fastlands-BNP ökar med2,7 procent och under 2014 med 3,1 procent.Finland utvecklas svagast i NordenUnder våren 2012 gick Finland in i en ny svag period.Under det sista kvartalet i fjol sjönk BNP med 0,5 pro-cent jämfört med föregående kvartal. BNP ligger fort-farande betydligt lägre än toppen innan finanskrisenoch många bedömer att det dröjer till slutet av 2015innan hela BNP-tappet är återvunnet.Det största problemet för Finlands ekonomi är denkraftigt minskade industriproduktionen efter finans-krisen. Tillväxten har varit svag på Finlands export-marknader. Exporten till Ryssland, som står för cirka10 procent av finsk export, är fortfarande 30 procentlägre än toppnivån 2008. Trots en liknande bransch-struktur som i Sverige har finsk industri haft det be-tydligt tuffare än den svenska under finanskrisen. En-ligt Konjunkturinstitutet, samt finska bedömare, finnsflera tecken som tyder på att finsk konkurrenskraft harförsvagats under senare år. Det beror framför allt påen snabbt krympande IKT-sektor (informations- ochkommunikationsteknologi), och svårigheter för det do-minerande företaget Nokia, som varit mycket betydel-sefull för finsk ekonomi. Den finska exporten av elek-trisk och optisk utrustning, som är en stor del av finskexport, har minskat med 40 procent sedan 2008. Densvenska exporten i samma bransch ökade däremot med30 procent under samma period. Den fasta växelkursenförsvårar en anpassning av den finska konkurrenskraf-ten. Sedan 2011 har det mångåriga bytesbalansöverskot-tet övergått till ett underskott.Höjningen av mervärdeskatten och stigande världs-marknadspriser på livsmedel förväntas motverka enmer markant nedgång av inflationen, som fortfaran-de är relativt hög. Under 2012 ökade inflationen med2,9 procent. Vi bedömer att inflationen kommer attligga över euroområdets medelinflation under flera årframöver.Hittills har sysselsättningen främst minskat inomindustrin. Men nu varnas för uppsägningar i branschermed svag produktivitetsutveckling. Det kan exempel-vis beröra den offentliga sektorn. På grund av svaga till-växtutsikter, och de senaste årens måttliga produktivi-tetstillväxt, ökar risken för stigande arbetslöshet under2013. Den försiktiga arbetslöshetsnedgången under 2012tycks alltså vara tillfällig. Trots att finsk ekonomi harutvecklats betydligt svagare än den svenska har arbets-löshetstalen i de båda länderna följt varandra under se-nare år. Det beror framför allt på att den långsammaökningen i arbetsutbudet har hållit tillbaka en ännusämre arbetslöshetsutveckling i Finland. Skillnadernavisar sig istället i sysselsättningsgraden som är högre iSverige för både män och kvinnor än i Finland.Vändningen förväntas först till sommaren i år ochtillväxttakten för helåret 2013 blir låg. Under 2014 ökartillväxten snabbare till följd av ökad nettoexport ochstigande efterfrågan på investeringar. BNP bedömsha minskat med 0,1 procent under 2012. Därefter ökarBNP med 0,2 respektive 1,2 procent under 2013 och 2014.Danmark tyngs av svag privat konsumtionDen danska ekonomin fortsätter att utvecklas svagt.Under det tredje kvartalet i fjol föll den privata kon-sumtionen. En förklaring är att hushållen fortfarandedrar ner på sin skuldsättning, inte minst på grund avkraftigt fallande bostadspriser, eftersom de har betyd-ligt högre skuldkvot än övriga nordiska länder. Detta,tillsammans med en negativ reallönetillväxt ger en svaginhemsk efterfrågan. Sjunkande inflationstakt kom-mer dock att motverka nedgången av reallönerna un-der året. En lägre nettoexport bidrog samtidigt till att
  14. 14. 14 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3dämpa tillväxten under andra halvåret i fjol. I takt medstigande efterfrågan från omvärlden kommer sannoliktexporten att bidra positivt till BNP-tillväxten framöver.Enligt den danska regeringen kommer den offentli-ga konsumtionen att öka med 0,8 procent per år framö-ver. Efter tidigare förseningar av stimulansåtgärder ärdet dock tveksamt om detta kommer att infrias fulltut. Den negativa inlåningsräntan har dock haft avseddeffekt att stärka den danska kronan mot euron, var-för centralbanken har höjt räntan under inledningenav 2013.Arbetslösheten ökade dramatiskt under finanskrisenoch har sedan dess legat kvar på en hög nivå ungefärjämförbar med Sverige och Finland. Den svaga eko-nomiska utvecklingen kommer inte att förbättra ar-betsmarknadsläget nämnvärt under prognosperioden.BNP bedöms ha minskat med 0,5 procent under för-ra året. I år är prognosen att BNP ökar med 1,1 procentoch med 1,7 procent 2014.Arbetslöshet i NordenProcent0501 0601 0701 0801 0901 1001 1101 1201 13012345678910danmark sverige finland norgeDiagram 2:10 Källa: Macrobond/EurostatUSA – åtstramande finanspolitik hållertillbaka tillväxten på kort siktUtvecklingen i den amerikanska ekonomin de senasteåren har varit betydligt bättre än utvecklingen i Euro-pa. Men jämfört med tidigare återhämtningar har åter-hämtningen efter finanskrisen gått påtagligt långsamt.Finanspolitiken har varit tydligt åtstramande samtidigtsom penningpolitiken har varit rejält expansiv.Under det andra halvåret i fjol kom allt fler teckenpå en förbättring av konjunkturen. Under det fjärdekvartalet 2012 nära på stagnerad visserligen BNP, mendet berodde mycket på tillfälliga faktorer som kraftigtminskade militärutgifter och en stor lagerneddragning.De mer stabila efterfrågekomponenterna privat kon-sumtion, investeringar och utrikeshandeln gav tillsam-mans ett positivt bidrag till BNP-tillväxten på 3 pro-centenheter.En viktig, gynnsam faktor för den amerikanska eko-nomin framöver är att återhämtningen på bostads-marknaden kommit på allt fastare mark, med stabiltstigande huspriser, ökade husförsäljningar och en för-bättrad byggkonjunktur. Samtidigt ger den relativt sva-ga dollarn god internationell konkurrenskraft.Återhämtningen på arbetsmarknaden finns där, mendet går trögt och sysselsättningssiffran för mars varöverraskande svag. Antalet sysselsatta utanför jord-brukssektorn ökade med blott 88 000 personer. Detkan jämföras med det genomsnittliga antalet nya jobbunder fjolåret som var 190 000 per månad. Trots densvaga sysselsättningsökningen sjönk arbetslöshetenmed en tiondel. Arbetslösheten har sjunkit från entopp på 10 procent i oktober 2009 till 7,6 procent i mars.En stor del av nedgången beror dock på att många läm-nat arbetskraften. I takt med att tillväxt och sysselsätt-ning efter hand tar fart förväntas fler människor återsöka sig till arbetskraften och nedgången i arbetslös-heten blir därigenom långsam.Huspriser i USACase-Shiller National procentuell förändring96:1 98:1 00:1 02:1 04:1 06:1 08:1 10:1 12:1–20–15–10–505101520Diagram 2:11 Källa: MacrobondSysselsättning och arbetslöshet i USASäsongrensad0001 0201 0401 0601 0801 1001 120113413613814014214414614834567891011miljonerprocentsysselsättning, antal i miljoner arbetslöshet i procentDiagram 2:12 Källa: Macrobond
  15. 15. F o r t s at t s v a g i n t e r n at i o n e l l k o n j u n k t u r | 15Tillväxten under 2013 kommer att hållas tillbaka avatt finanspolitiken stramas åt ytterligare. Vid årsskif-tet 2012/2013 nåddes en överenskommelse om den för-sta delen av det så kallade budgetstupet (fiscal cliff).Uppgörelsen innebar att marginalskatten för dem medhögst inkomster höjdes och att den tillfälliga reduk-tionen av arbetsgivaravgifterna löpte ut. Högre skat-ter tillsammans med dyrare bensin väntas dämpa ök-ningen av hushållens disponibla inkomster, vilket ärnegativt för den privata konsumtionen som utgör hela70 procent av USAs BNP.Sedan politikerna misslyckats med att komma över-ens om den andra delen av budgetstupet före den 1mars kommer besparingar på sammanlagt 85 miljarderdollar att utlösas under återstoden av i år. Drygt hälf-ten av besparingarna drabbar militärens del av budge-ten men besparingarna berör också skolor, omsorg ochforskning. Det handlar alltså om en kraftig neddrag-ning av aktiviteten i den offentliga sektorn.Samtidigt som finanspolitiken stramas åt är pen-ningpolitiken fortsatt mycket expansiv. USAs central-bank Federal Reserve (FED) beslutade på sitt senastemöte i slutet av januari att lämna styrräntan oföränd-rad inom intervallet 0–0,25 procent. Den nivån hargällt sedan december 2008. Samtidigt beslutades attman ska fortsätta med så kallade kvantitativa lättnadergenom att köpa statspapper för 45 miljarder dollar permånad och bolånerelaterade värdepapper för 40 miljar-der dollar per månad. Man kommer att fortsätta köpastats- och bolånepapper om utsikterna för arbetsmark-naden inte förbättras substantiellt, och sätta in andraåtgärder vid behov, tills en sådan förbättring uppnåtts.Vid FEDs penningpolitiska möte i december i de-cember 2012 infördes så kallade tröskelvärden för ar-betslöshet (6,5 procent) och inflation (2,5 procent pånågra års sikt). Tröskelvärdena indikerar när styrräntankan komma att höjas igen. Den förväntade långsammanedgången av arbetslösheten pekar mot att det kom-mer att dröja innan styrräntan höjs.Mot bakgrund av den mycket expansiva penningpo-litiken och den åtstramande finanspolitiken med om-fattande budgetnedskärningar väntas tillväxten stan-na vid runt 2 procent i år. De negativa effekterna avbudgetnedskärningarna beräknas vara störst i börjanav året och därefter successivt avta. Efter hand väntaspositiva faktorer som den alltmer förbättrade bostads-marknaden driva utvecklingen och för 2014 väntas entillväxt runt 3 procent. På längre sikt är den allmännabedömningen av den amerikanska utvecklingen meroptimistisk och Kongressens budgetkontor (CBO) räk-nar med en tillväxt klart över 3 procent under treårs-perioden 2015–2017.
  16. 16. 16 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3återhämtningen i den svenska ekonomin efter fi-nanskrisen kom av sig i slutet av 2011 mot en bakgrundav skuldkris i euroområdet och allmänt svag interna-tionell BNP-tillväxt. Inbromsningen av konjunkturenunder 2012 blev dock något mildare än förväntat ochBNP ökade med 0,8 procent 2012 jämfört med 2011.Ledande indikatorer pekade under hösten mot enkraftigare avmattning mot slutet av året, men i bör-jan av 2013 tecknas en ljusare bild. Inköpschefsindexför industrin har klättrat över det magiska 50-strecketsom signalerar tillväxt i ekonomin. Inköpschefsindexför tjänstesektorn har pendlat kring 50-strecket se-dan slutet av 2011.Konjunkturinstitutets barometerindikator steg femenheter i februari och ytterligare något lite i mars. Denligger nu drygt fem enheter under det historiska ge-nomsnittet, vilket indikerar att tillväxten i svensk eko-3. Svensk ekonomi:Segdragen lågkonjunktur och mycket hög arbetslöshet Svensk ekonomi är i en segdragen lågkonjunktur. BNP väntas öka medmåttliga 1,2 respektive 2,2 procent i år och nästa år. Den svaga konjunkturen innebär att sysselsättningen bara ökar medsammantaget 50 000 personer 2013 och 2014. Arbetslösheten väntasbli mycket hög, över 8 procent i genomsnitt både 2013 och 2014. Inflationen mätt med KPIF bedöms hamna klart under Riksbankens målbåde 2013 och 2014.Inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn0001 0201 0401 0601 0801 1001 1201303540455055606570industrin tjänsterDiagram 3:1 Källa: Macrobond/SwedbankBarometerindikatorn0001 0201 0401 0601 0801 1001 1201708090100110120Diagram 3:2 Källa: KI-barometernFörsörjningsbalansProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Privat konsumtion 2,1 1,5 2,2 2,7Offentlig konsumtion 1,1 0,8 0,9 0,7Investeringar 6,4 3,4 1,3 3,7Lagerinvesteringar10,5 – 1,1 0,0 0,0Export 7,1 0,7 1,4 4,4  Export av varor 8,9 – 0,7 0,6 4,1  Export av tjänster 2,8 4,2 3,0 5,0Import 6,3 – 0,1 2,3 4,9  Import av varor 7,5 – 1,5 1,9 4,4  Import av tjänster 3,1 4,1 3,5 6,0BNP kalenderkorrigerad 3,7 1,2 1,2 2,2BNP 3,7 0,8 1,2 2,1Tabell 3:1 Källa: SCB samt egna beräkningar1 Förändring i procent av föregående års BNP.
  17. 17. S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t | 17nomi fortfarande är svagare än normalt. Det är framförallt tillverkningsindustrin och privata tjänstenäringarsom har bidragit positivt de senaste två månaderna.Samtidigt steg konfidensindikatorn för hushållen.Inbromsning av konjunkturen syns också på arbets-marknaden. Även om sysselsättningen fortfarande sti-ger så är ökningarna månad för månad små och denredan höga arbetslösheten stiger svagt. Varslen ökadekraftigt i oktober och november men har sedan fallittillbaka till mer normala nivåer. Det handlar inte omnågra stora förändringar på arbetsmarknaden men detstärker bilden av en svag konjunktur.Sammantaget finns smärre ljuspunkter i konjunk-turdata men bilden präglas av att det kommer att tatid innan en mer påtaglig återhämtning kommer tillstånd, inte minst eftersom omvärldsutvecklingen be-döms bli svag under en längre tid.Svensk ekonomis stora exportberoende innebär attden långsamma utvecklingen av den internationellahandeln kommer att hålla tillbaka den svenska till-växten framöver. Den inhemska efterfrågan, särskiltkonsumtionen, kommer att vara den viktigaste driv-kraften för tillväxten de närmaste åren. Förutsättning-arna för en återhämtning driven av inhemsk efterfrå-gan är bra. De offentliga finanserna är starka och hus-hållens sparande är högt. Den ekonomiska politikenkan göra skillnad.I år bedöms BNP växa med 1,2 procent. 2014 väntasBNPs ökningstakt stiga något och landa på 2,2 procent.Sysselsättningen väntas öka med cirka 50 000 personersammantaget i år och nästa år. Arbetslösheten ham-nar på drygt 8 procent både 2013 och 2014 samtidigtsom inflationen blir låg, klart under målet på 2 procent.I jämförelse med vår prognos från hösten 2012 är re-videringarna mycket små. BNP-tillväxten är något läg-re beroende på en svagare utveckling i omvärlden. Ar-betslösheten är marginellt lägre beroende på att syssel-sättningsutvecklingen under slutet av fjolåret var någotbättre än förväntat. Prognosen för KPIF-inflationenoch antagandet om repo-räntan är i stort sett desam-ma nu och i höstas.Vi gör ingen egen prognos för offentlig konsum-tion och offentliga investeringar utan antar att dessautvecklas enligt Konjunkturinstitutets bedömning iKonjunkturläget från i slutet på mars.Importen antas i vår prognos följa historiska möns-ter och bedömningen bygger på skattade samband mel-lan importen och efterfrågan där hänsyn tas till attimportinnehållet varierar mellan olika efterfrågekom-ponenter. Som illustration kan nämnas att den svagaimportutvecklingen 2012 bland annat är kopplat tillden kraftigt negativa lagerutvecklingen. Därtill kom-mer att förändrad konkurrenskraft, bland annat viaväxelkurseffekter, påverkar importutvecklingen.Prognosförutsättningar och riskerRiksbanken beslutade att lämna reporäntan oföränd-rad på 1 procent vid sitt penningpolitiska möte i april.Samtidigt innebär Riksbankens prognos för reporän-tan att den första höjningen av räntan sker det andrahalvåret 2014. Vi har i våra beräkningar antagit att re-poräntan ligger kvar på 1 procent hela 2014. Skälet är attvi tror att Riksbanken efter hand kommer att justerasin syn på den ekonomiska utvecklingen.När det gäller finanspolitiken 2013 har vi räknat medde (ofinansierade) reformer som aviserades i Budget-propositionen för 2013 omfattande 23miljarder kronor.Vad det gäller 2014 har vi utgått från Konjunkturin-stitutets prognos (Konjunkturläget i mars) att reger-ingen genomför ofinansierade åtgärder om 15 miljar-der kronor.Kronkursen har antagits vara stabil på nuvarande,historiskt sett, starka nivå under prognosperioden. Förväxelkursen grundläggande faktorer som bytesbalansoch starka statsfinanser talar sedan länge för en starkkrona. Sannolikt ökar ränteskillnaderna gentemotomvärlden under prognosperioden, vilket kan varaett argument för en ännu starkare krona. Det gamlaargumentet att kronan försvagas i orostider tycks intelängre vara giltigt, snarare är svenska statobligationerattraktiva i en situation med brist på säkra placerings-alternativ.Risken för en sämre utveckling än den segdragnalågkonjunktur som förväntas har minskat jämfört medi höstas men inte försvunnit. Den europeiska skuld-problematiken kan fortfarande visa sig svår att hanteramed stor finansiell oro och störningar i världshandelnsom följd. Möjligheterna till en bättre svensk utveck-ling tror vi beror på om utvecklingen stöds av en merexpansiv stabiliseringspolitik än den som ligger i vårprognosbild.BNP i SverigeSäsongrensade kvartalsvärden95:1 97:1 99:1 01:1 03:1 05:1 07:1 09:1 11:1 13:1–8–6–4–2024685006007008009001000procentmdrkronorprocent årstakt 2011 års prisDiagram 3:3 Källa: SCB samt egna beräkningar
  18. 18. 18 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Trög exportutveckling när omvärldensefterfrågan sviktarVaruexportens dramatiska fall i samband med finans-krisen var till stor del återhämtad i början av 2011. Se-dan dess har exporten i stort sett stått och stampat.Mellan helåren 2011 och 2012 sjönk varuexporten med0,7 procent. Utvecklingen var särskilt dyster under detandra halvåret 2012 enligt nationalräkenskapernas sä-songrensade siffror. Utvecklingen 2012 var sämre änden mycket modesta marknadstillväxten indikerade.En förklaring är att efterfrågan på investeringsvaror,som är en viktig del av den svenska exporten, var sär-skilt svag förra året. I någon mån kan kronförstärk-ningen under sommaren också ha bidragit.Det svaga fjärde kvartalet 2012 till trots har utsik-terna för den närmaste framtiden förbättrats en del.Enligt SCB har industrins orderingång från export-marknaden ökat något de senaste månaderna, även ef-terfrågan på investeringsvaror. Även i Konjunkturba-rometern och Inköpschefsindex har bilden av orderin-gången från exportmarknaden ljusnat. Enligt BusinessSweden/SCBs Exportchefsindex för första kvartalet iår har stämningsläget bland exportföretagen förbätt-rats betydligt de senaste månaderna. Nuläget bedömssom fortsatt svagt men på tre månaders sikt förväntasen ökad efterfrågan. Det sammantagna intrycket frånolika indikatorer är att situationen för exportföretagenåtminstone stabiliserats och att det finns signaler omett gradvis förbättrat efterfrågeläge.Det är den svaga tillväxten i omvärlden i allmänhetoch den europeiska problematiken i synnerhet som sät-ter sin prägel på den svenska exportutvecklingen. Pro-blemen med stora obalanser och stora skulder i mångaländer är så djupgående att efterfrågan i omvärldenkommer att vara nedtryckt under en längre tid. Denefterfrågan som svensk exportindustri möter kommerdärför att växa långsammare än normalt de närmaste2–3 åren även om vi räknar med en viss, gradvis förbätt-ring. Gynnsamt i sammanhanget är att tillväxten i någ-ra av de viktigaste avnämarländerna av svensk export,Orderingång på exportmarknaden2010 = 100, trend0001 0201 0401 0601 0801 1001 1201507090110130150tillverkningsindustri investeringsvarorDiagram 3:4 Källa: SCBExport av varorSäsongrensade kvartalsvärden95:1 97:1 99:1 01:1 03:1 05:1 07:1 09:1 11:1 13:1–25–20–15–10505101520125175225275325procentmdrkronorprocent årstakt 2011 års prisDiagram 3:5 Källa: SCB samt egna beräkningarSvensk växelkurs mot exportkonkurrenterIndex jan 1991 = 1009101 9401 9701 0001 0301 0601 0901 120165707580859095100105Diagram 3:6 Källa: Riksbanken samt egna beräkningarRULC, relativ enhetsarbetskostnadIndex1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 20105060708090100110120Diagram 3:7 Källa: SCB, MI samt egna beräkningar
  19. 19. S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t | 19som Tyskland och framför allt Norge, väntas bli betyd-ligt bättre än den genomsnittliga tillväxten i Europa.Den svenska kronan förstärktes kraftigt under som-maren 2012, försvagades sedan något för att sedan återstärkas runt årsskiftet 2012/2013. Bortsett från tillfäl-liga variationer räknar vi med en oförändrad kronkursde närmaste åren. Det innebär att kursen är i rundatal 5 procent starkare än genomsnittet de senaste 15–20 åren. Den starka kronan bidrar till att hålla tillbakaexporten och kan innebära svårigheter med lönsam-het och konkurrenskraft för vissa företag, men det äri första hand den svaga marknadsutvecklingen som ärproblemet för svensk export de närmaste åren. Indu-strins konkurrenskraft, mätt med relativ enhetsarbets-kostnad (ULC) är fortfarande mycket god efter en långperiods trendmässiga förstärkning, mycket beroendepå stark produktivitetsutveckling.Samtidigt som varuexporten sjönk växte tjänsteex-porten, som inte missgynnas på samma sätt som va-ruexporten av den svaga investeringskonjunkturen iomvärlden, med drygt 4 procent 2012. Även nästa årväntas tjänsteexporten växa snabbare än varuexpor-ten. 2014 väntas utvecklingen bli mer likartad, vilketär det normala. Både varu- och tjänsteexporten hållstillbaka av svag efterfrågan i omvärlden.Allmänt svag investeringsutveckling ochfallande bostadsinvesteringarEfter en stark inledning under det första kvartalet ochen hygglig avslutning det fjärde kvartalet 2012 ökadede totala fasta bruttoinvesteringarna med 3,4 procentjämfört med 2011. Tillväxten för de totala investering-arna drogs ner av ett kraftigt fall, drygt 9 procent, förbostadsinvesteringarna. Industriinvesteringarna ochinvesteringarna i det övriga näringslivet exklusive bo-städer ökade med runt 7,5 procent. Inom övrigt nä-ringsliv ökade energiinvesteringarna kraftigt, mednärmare 20 procent. Inom några tjänstesektorer somtransport och magasinering, information och kommu-nikation samt finans- och försäkringsverksamhet re-dovisas ökningstal på runt 8–9 procent. De offentligainvesteringarna ökade med knappt 4 procent.Svag konjunktur och osäkra framtidsutsikter i skug-gan av eurokris och finansiell oro är ingen bra grogrundför investeringsutvecklingen. Samtidigt väntas trotsallt en gradvis ökande tillväxt de närmaste åren ochdet finns tecken på ett växande förtroende hos före-tag och hushåll. Därtill kommer att investeringsnivånfortfarande är låg, lägre än före fallet 2009 i sambandmed finanskrisen och att lönsamheten i näringslivetgenerellt sett är god.I år väntas de totala investeringarna öka med blyg-samma 1,2 procent. Utvecklingen kännetecknas avfortsatt fallande bostadsinvesteringar och i stort settstagnerande industriinvesteringar.I investeringsenkäten för februari 2012 redovisas ensvag volymminskning för industriinvesteringarna i år.BostadsinvesteringarSäsongrensade kvartalsvärden95:1 97:1 99:1 01:1 03:1 05:1 07:1 09:1 11:1 13:1–30–20–1001020101520253035procentmdrkronorprocent årstakt 2011 års prisDiagram 3:9 Källa: SCB samt egna beräkningarIndustrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongrensat00:1 02:1 04:1 06:1 08:1 10:1 12:1767880828486889092Diagram 3:10 Källa: SCBBruttoinvesteringarSäsongrensade kvartalsvärden95:1 97:1 99:1 01:1 03:1 05:1 07:1 09:1 11:1 13:1–20–15–10505101580100120140160180procentmdrkronorprocent årstakt 2011 års prisDiagram 3:8 Källa: SCB samt egna beräkningar
  20. 20. 20 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Det rimmar ganska väl med att kapacitetsutnyttjandeti industrin minskade rejält förra året. Nivån är långtifrån lika låg som i samband med finanskrisen, menlägre än nivån under konjunkturnedgången runt år2000. Det ska nämnas att industrins investeringspla-ner ändrades mycket mellan enkäterna i maj respektiveoktober förra året, från oförändrade investeringsvoly-mer till en ökning med närmare 10 procent.Investeringsplanerna i det övriga näringslivet enligtenkäten ger ett blandat intryck. Energiinvesteringarnaväntas fortsätta att öka, om än inte lika mycket som ifjol. Inom tjänstesektorerna redovisas en stor förvän-tat ökning för transport och magasinering. I övrigt pla-nerar tjänstesektorn för oförändrade eller minskandeinvesteringar.Nästa år väntas näringslivets investeringar exklusivebostäder öka snabbare än i år i linje med att produk-tionens ökningstakt tilltar.Enligt preliminära uppgifter från SCB minskade på-börjad byggnation av bostadslägenheter med 23 pro-cent i fjol jämfört med 2011. Mest minskade antaletpåbörjade lägenheter i småhus. Enligt Boverkets be-dömning har införandet av det så kallade bolåneta-ket bidragit till den svaga utvecklingen för småhusen.Återhämtningen av bostadsbyggandet väntas bli be-tydligt med utdragen än efter finanskrisen. Även i årväntas antalet påbörjade bostäder minska och den för-väntade ökningen 2014 blir liten. Nedgången för anta-let påbörjade lägenheter 2012 och 2013 innebär en storminskning av nybyggnadsinvesteringarna 2013. Även2014 minskar nybyggnadsinvesteringarna eftersom na-tionalräkenskaperna bokför kostnaderna för påbörjadelägenheter som investeringar under nästkommande sexkvartal. De totala bostadsinvesteringarna hålls uppe avombyggnadsinvesteringarna, som utgör mer än hälf-ten av investeringarna i bostäder. Ombyggnadsinves-teringarna lyfte rejält i samband med införandet avROT-avdraget i december 2008 och väntas öka både2013 och 2014.Bostadsinvesteringarna har minskat de fem senastekvartalen, men det finns tecken på att botten är nådd.Enligt Konjunkturbarometern för mars har orderin-gången till byggsektorn börjat stiga något och bygg-företagen räknar med en fortsatt måttlig ökning i or-deringången de närmaste månaderna. Sammantagetväntas de totala bostadsinvesteringarna minska mednästan 5 procent i år och öka svagt 2014.Försvagningen av efterfrågan under 2011 innebaratt företagen byggde upp oönskat stora lager. Den an-passning av lagren mot mer önskvärda nivåer som se-dan skedde innebar att lagerinvesteringarna dämpadeBNP-utvecklingen mycket kraftigt 2012. I år och 2014väntas lagerutvecklingen lämna efterfrågan i stort settopåverkad.Hög sparkvot och måttligkonsumtionsutvecklingHushållens sparande styrs i hög grad av hur deras för-mögenhetsvärden utvecklas. Förmögenhetsvärdenasutveckling styrs i sin tur i hög grad av ränteutveck-lingen. Jämfört med år 2012 har i år en viss förändringskett på räntemarknaden. De korta räntorna har följtmed reporäntan ned samtidigt som räntor med längrelöptider har stigit något. Som årsgenomsnitt väntas re-poräntan ligga på 1 procent i år jämfört med 1,5 procent2012. Vi antar att reporäntan ligger kvar på 1 procentunder hela 2014. Den 7-åriga statsobligationsräntan lågsom årsgenomsnitt 2012 på 1,3 procent. Den steg i bör-jan av 2013 men har därefter ökat mycket svagt ochsom årsgenomsnitt väntas den hamna på 1,7 procent.När den ekonomiska situationen börjar stabiliseras un-der andra halvåret 2013 väntas de långa räntorna börjastiga mot slutet av året.Reporänta och 7-årig statsobligationsräntaProcent0001 0201 0401 0601 0801 1001 1201 140101234567reporänta 7-årig statsobligationsräntaDiagram 3:11 Källa: Riksbanken, Macrobond, SCB samt egna beräkningarHushållen har en rörlig ränta på ungefär hälften avsina bolån och fast ränta på hälften. Som ett resultatav de statliga räntornas utveckling väntas den genom-snittliga bolåneräntan nästan ligga still under året föratt börja stiga under 2014. År 2012 låg denna bolåne-ränta som årsgenomsnitt på 3,6 procent. I år väntas denligga på 3 procent och 2014 på 3,3 procent.Småhuspriserna sjönk i slutet av 2011 och har efteren liten uppgång legat stilla under andra halvåret 2012,enligt SCBs fastighetsprisindex. Detta index mäter pri-serna då nya lagfarter har erhållits, vilket är cirka 2månader efter köptillfället. Det så kallade HOX-indexmäter i stället priserna vid köptillfället och kan därföranses vara en prognos på hur SCBs fastighetsprisindexkommer att utveckla sig. Därför kan man vänta sig attsmåhuspriserna (enligt SCB) kommer att börja stigaunder första halvåret 2013. Småhuspriserna väntas dåstiga i en takt som är förenlig med låga bostadsräntor
  21. 21. S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t | 21under 2013 och en fortsatt svag utveckling på arbets-marknaden. Under loppet av året väntas husprisernastiga med 3 procent i år och med 6 procent 2014.Aktievärdena steg mot slutet av 2012 och ligger nu påde nivåer som uppnåddes innan börsfallet under 2011.En svag utveckling väntas framöver och vid slutet av2014 antas aktievärdena ännu inte ha nått de nivåersom rådde före finanskrisens utbrott 2008.Hushållens skulder ökar nu i betydligt lugnare taktän tidigare. Takten har under 2012 mer än halverats ochskulderna ökade med 4,5 procent. Under åren 2000–2010 ökade skulderna med i genomsnitt 9 procent perår. Sett i ett längre perspektiv har hushållens skulderökat snabbare än hushållens disponibelinkomster. Denså kallade skuldkvoten (skulden i relation till inkom-sterna) har sedan 1997 ökat från 100 till 170 procent.Denna utveckling har till stor del berott på sjunkan-de räntor. Räntekvoten (ränteutgifter i relation till in-komsterna) har både sjunkit och stigit under dennaperiod och ligger nu något lägre än 1997. År 1997 lågräntekvoten på 7,5 procent och den ligger nu på 6,5procent.Skuldkvot och räntekvotRelativt rullande helårsinkomster97:1 00:1 03:1 06:1 09:1 12:1901101301501701900246810skuldkvotiprocenträntekvotiprocentskuldkvot räntekvotDiagram 3:14 Källa: SCB samt egna beräkningarUnder prognosperioden väntas skulderna öka meden årstakt på 3,5 procent, vilket är något högre än dentakt som de nominella disponibla inkomsterna ökarmed. Skuldkvoten kommer därmed att mot slutet av2014 ligga på drygt 170 procent. Med de ränteantagan-den som gjorts i denna prognos kommer då räntekvo-ten att ligga på drygt 6 procent.När hushållens skulder relateras till deras tillgångarerhålls ett mått på hushållssektorns soliditetsställning.Soliditeten låg före finanskrisen på 68 procent. Un-der finanskrisen sjönk soliditeten som ett resultat avsjunkande huspriser och aktievärden. När hushållensförmögenhetsvärden åter började sjunka under 2011sjönk soliditeten i början av 2012 till en bottennivå på64 procent. Därefter har soliditeten börjat stiga. Etthögt hushållssparande och stigande förmögenhetsvär-den väntas medföra att soliditetsställningen mot slu-tet av 2014 i stort sett återgår till de nivåer som råddeföre finanskrisen.Hushållssektorns sparkvot (årsgenomsnitt) ochsoliditetsställning (1 januari)1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 201502468101258606264666870727476–6–4–2sparkvothelårsoliditetsparkvot sparkvot exkl pensionsspar soliditetDiagram 3:15 Källa: SCB samt egna beräkningarAnm. I soliditetsberäkningen ingår aktievärden till halva priset.Genomsnittlig bostadsränta0001 0201 0401 0601 0801 1001 1201 140101234567Diagram 3:12 Källa: Riksbanken samt egna beräkningarVillapris  Index05:1 06:1 07:1 08:1 09:1 10:1 11:1 12:1 13:1 14:1300350400450500550600Diagram 3:13 Källa: SCB samt egna beräkningar
  22. 22. 22 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3I år ökar hushållens reala disponibla inkomster med3,3 procent och nästa år med 2,1 procent. Den relativtsvaga soliditetsställningen medför att hushållens kon-sumtion ökar något mindre och sparkvoten stiger. För-mögenhetsvärdena väntas fortsätta stiga under 2014och soliditeten börja stiga, men kommer fortfarandeatt vara lägre än före finanskrisen. Hushållens sparkvotligger kvar på höga nivåer och väntas endast minskasvagt 2014.Privat konsumtion har sedan nedgången under an-dra halvåret 2008 ökat relativt stabilt men i en måttligtakt. 2012 ökade konsumtionen med endast 1,5 procent.Detta berodde främst på att bilkonsumtionen mins-kade med – 8 procent. Konsumtionen i detaljhandelnökade med nästan 2,5 procent och tjänstekonsumtio-nen med 2 procent. När hushållen vill öka sitt sparandeär det främst bilinköpen man drar ned på. Bilkonsum-tionen fortsätter att minska i år men ökar 2014. Kon-sumtionen i detaljhandeln och tjänstekonsumtionenväntas öka i ungefär samma takt som under 2012. Sam-mantaget beräknas privat konsumtion öka med 2,2 pro-cent 2013 och 2,7 procent 2014.Privat konsumtionSäsongrensade kvartalsvärden95:1 97:1 99:1 01:1 03:1 05:1 07:1 09:1 11:1 13:1–4–202468270320370420470procentmdrkronorprocent årstakt 2011 års prisDiagram 3:16 Källa: SCB samt egna beräkningarNäringslivet produktion ökar långsamt ochproduktivitetsutvecklingen blir starkareförst 2014Återhämtningen av produktionen efter finanskrisenbröts redan det fjärde kvartalet 2011 och i fjol ökadenäringslivets produktion med blott 1 procent. Utveck-lingen var särskilt svag under det andra halvåret enligtnationalräkenskapernas säsongrensade siffror. Det ärsamma mönster som för BNP-utvecklingen generellt.Under det första halvåret i år väntas en fortsatt mycketsvag utveckling och även fortsättningsvis dämpas till-växten av låg efterfrågan, särskilt från omvärlden. Påårsbasis bedöms produktionen i näringslivet öka med0,7 respektive 2,8 procent i år och nästa år.Industriproduktionen minskade med 3,6 procent2012 jämfört med 2011. Nedgången accelererade mot slu-tet av året och industriproduktionen föll med närmare3 procent i säsongrensade termer jämfört med kvartaletinnan. Inledningsvis i år syns en del tecken på att in-dustriproduktionen åtminstone är på väg att plana ut.Ordersituationen har förbättrats något och flera indi-katorer som KIs konjunkturbarometer, Inköpschefsin-dex för industrin och Teknikföretagens barometer gersignaler om ett förbättrat läge för industrin. Det väntasdröja en bra bit in på 2013 innan industriproduktionenåter ökar och ökningen framöver väntas bli mycket mo-dest. Det ska ses mot bakgrund av den svaga utveck-ling för varuexporten som ligger i prognosbilden. Påhelårsbasis bedöms industriproduktionen minska med1,6 procent i år och öka med 3,9 procent nästa år. Detkan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten1994–2011 som var drygt 6 procent.Produktionen i övrigt näringsliv steg under helafjolåret, men i allt långsammare takt. I KIs konjunk-Produktion i olika sektorerIndex 2005 Q1 = 10005:1 06:1 07:1 08:1 09:1 10:1 11:1 12:1 13:1 14:18090100110120130140industri byggnads övr. närlivDiagram 3:17 Källa: SCB samt egna beräkningarArbetade timmar i olika sektorerIndex 2005 Q1 = 10005:1 06:1 07:1 08:1 09:1 10:1 11:1 12:1 13:1 14:18090100110120130industri byggnads övr. närlivDiagram 3:18 Källa: SCB samt egna beräkningar
  23. 23. S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t | 23turbarometer andas både handeln och privata tjänste-näringar en viss optimism samtidigt som signalerna iInköpschefsindex för tjänstesektorn har varit blandadede senaste månaderna. Produktionen i övrigt näringslivdrivs i betydande utsträckning av inhemsk efterfråganfrån inte minst hushållen och hushållens konsumtionutvecklas relativt bra under framför allt 2014. Det vän-tas innebära att produktionen i övrigt näringsliv ökarmed drygt 2 respektive 2,6 procent 2013 och 2014.Produktionen i byggsektorn ökade kraftigt under2010 och 2011. Minskande bostadsinvesteringar gjor-de att ökningstakten dämpades markant i fjol. Även iår minskar bostadsinvesteringarna och ökningen 2014väntas bli liten. Mot den bakgrunden bedöms ökning-en av byggproduktionen stanna runt 2 procent både iår och nästa år.Försvagningen av industriproduktionen är betydligtstörre än försvagningen av produktionen i övriga de-lar av näringslivet. Det är en naturlig följd av att denlångsamma utvecklingen av internationell handel ärmest kännbar inom industrin. Samtidigt är skillnadenmellan olika sektorer inte alls lika stor som den var vidnedgången i samband med finanskrisen.Antalet arbetade timmar i näringslivet minskademed 0,5 procent i fjol och i år väntas en ytterligareminskning med ett par tiondels procent. Mot bak-grund av den långsamma produktionsökningen skul-le en ännu sämre utveckling vara logisk, men företa-gen tycks inte kunna, vilja eller hinna reglera sin per-sonalstyrka i proportion till avmattningen av efter-frågan och produktion. Följden blir en påtagligt svagproduktivitetsutveckling. I år väntas produktiviteteni näringslivet öka med svaga 1,5 procent. Det ska sägasatt utvecklingen mellan årsgenomsnitten i år och 2012i hög grad påverkades av att produktiviteten enligt sä-songrensade siffror minskade kraftigt under det fjär-de kvartalet i fjol, särskilt inom industrin, där antaletarbetade timmar ökade något samtidigt som produk-tionen sjönk med närmare 3 procent. Inom loppet av iår och nästa år väntas en mer ”normal” utveckling avproduktiviteten och 2014 är ökningstakten på årsba-sis 2,3, vilket är ungefär i linje vår bedömning av dentrendmässiga, långsiktiga produktivitetsutvecklingen.Svag sysselsättningsutveckling gör att denhöga arbetslösheten biter sig fastÅterhämtningen av sysselsättningen efter den storanedgången i samband med finanskrisen startade i slu-tet av 2009. Under 2010 växte sysselsättningen snabbt.Under andra halvan av 2011 dämpades ökningstakteni linje med att produktionen mattades av.Trots konjunkturavmattning och svag BNP-tillväxthar sysselsättningen fortsatt att öka, om än i mycketmåttlig takt. Ett skäl till att sysselsättningen inte på-verkas mer av den svaga tillväxten är att den arbetadetiden per sysselsatt minskade i fjol och väntas fort-sätta att minska i år. I fjol ökade sysselsättningen mednärmare 30 000 personer. I år och nästa år väntas sys-selsättningen öka med sammantaget 50 000 personer.Bilden av en fortsatt, om än svag, sysselsättningsök-ning framöver stöds av ledande indikatorer. Antaletnyanmälda lediga platser har mer eller mindre legat påsamma, relativt höga, nivå sedan började av 2011. Anta-let varsel ökade under oktober och november, men föllsedan tillbaka till en, historiskt sett, mer normal nivå.Sammantaget bedöms sysselsättningsutvecklingenbli bättre än vad som kan förväntas mot bakgrund avlångsam BNP-tillväxt, lågt kapacitetsutnyttjande ochen period av påtagligt svag produktivitetsutveckling.Samtidigt är sysselsättningsökningen under prognos-perioden helt otillräcklig för att bringa ner arbetslös-heten som biter sig fast på mycket höga nivåer.Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år lan-dar på drygt 79 procent 2013 och 2014. Det är ungefärProduktivitet i olika sektorerIndex 2005 Q1 = 10005:1 06:1 07:1 08:1 09:1 10:1 11:1 12:1 13:1 14:18090100110120130140industri byggnads övr. närlivDiagram 3:19 Källa: SCB samt egna beräkningarProduktivitetsutvecklingProcentuell förändring95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14–15–10–50510152025näringslivet industrinDiagram 3:20 Källa: SCB samt egna beräkningar
  24. 24. 24 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3en procentenhet lägre än under åren före och efter detatt finanskrisen slog till.Sysselsättningsutvecklingen skiljer sig mellan arbe-tare och tjänstemän. Det märks särskilt under periodermed svag eller fallande sysselsättning. Då är det fram-för allt arbetarnas sysselsättning som minskar. Dettaförhållande var tydligt under sysselsättningsnedgångeni samband med finanskrisen 2008–2009 och det kän-netecknar också utvecklingen från och med det tredjekvartalet 2011.Yngre åldersgrupper är mer känsliga för konjunk-tursvängningar än äldre. Sysselsättningsgraden bland20–24-åringar minskade med 5,6 procentenheter ochden bland 25–34-åringar med 2,9 procentenheter mel-lan år 2008 och år 2009. Samtidigt minskade syssel-sättningsgraden bland 35–54-åringar med mindre än 2procentenheter och bland 55–64-åringar med bara 0,2procentenheter. I åldersgrupperna över 45 år har sys-selsättningsgraden sedan återhämtat sig och är högreän vad den var år 2008, bland 35–44 åringar återstårendast 0,7 procentenheter innan den har återhämtatsig medan den i yngre åldrar fortfarande är betydligtlägre än vad den var år 2008.Skillnaderna mellan åldersgrupper innebär att inne-bär att utvecklingen under ett år med måttlig syssel-sättningsökning som år 2012 är mer dramatisk än vadtotalsumman visar. Sysselsättningen ökade förra åretmed 31 000 personer vilket bara är 9 000 fler än denskulle ha varit med oförändrad sysselsättningsgrad ialla åldersgrupper. Bakom denna obetydliga ökningdöljer sig en minskad sysselsättningsgrad i åldrarnaunder 35 år och en ökad sysselsättningsgrad i högreåldrar. Genom ökad sysselsättningsgrad bidrog ålders-grupperna 35–44 år, 45–54 år, 55–64 år och 65–74 årmed 9 000, 6 000, 11 000 respektive 13 000 personer tillsysselsättningsökningen. På samma sätt reducerade ål-dergrupperna 15–19 år, 20–24 år och 25–34 år sysselsätt-ningsökningen med 8 000, 11 000 och 10 000 personergenom minskad sysselsättningsgrad.Arbetsutbudet har trots en svag sysselsättningsut-Nyanmälda platser (s.rens) och varsel3-månaders glidande medelvärde, tusental9501 9701 9901 0101 0301 0501 0701 0901 1101 13010102030405060708005101520platservarselnyanmälda platser varselDiagram 3:21 Källa: Arbetsförmedlingen samt egna beräkningarSysselsättning och arbetskraftOriginalvärden och trender, tusental0101 0301 0501 0701 0901 1101 13014200440046004800500052005400arbetskraft (ilo) sysselsattaDiagram 3:22 Källa: SCB samt egna beräkningarArbetslöshet (ILO-definition) 15–74 årProcent0101 0301 0501 0701 0901 1101 13010246810orginalvärden trendDiagram 3:23 Källa: SCB samt egna beräkningarSysselsättningsgrad 20–64 årProcent87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 137476788082848688Diagram 3:24 Källa: SCB samt egna beräkningar
  25. 25. S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t | 25veckling ökat snabbt under större delen av år 2012. Ök-ningstakten avmattades dock under årets sista måna-der. Vi förväntar oss att arbetsutbudet fortsätter attöka i denna långsammare takt under 2013 och 2014.Detta resulterar i att utbudet ökar med 42 tusen perso-ner i år och 36 000 personer nästa år. Det är, 10 000 res-pektive 8 000 fler än vad som kan förklaras av befolk-ningsutvecklingen. En bidragande orsak till det växan-de arbetsutbudet är att antalet personer med sjuk- elleraktivitetsersättning (förtidspensionärer) enligt Försäk-ringskassans prognos i mars ser ut att bli färre än vadsom kan förklaras av åldersstrukturen i befolkningenVi räknar dock inte med att arbetsutbudet ökar likamycket som antalet förtidspensionärer minskar. Detinnebär att vi i tror att trenden av ett, i grunden, ökan-de arbetskraftsdeltagande fortsätter men att den svagasysselsättningsutvecklingen i år ger en viss dämpandeeffekt. Det förhållandevis starka arbetsutbudet ger till-sammans med den svaga sysselsättningen en arbetslös-het på 8,3 respektive 8,4 procent åren 2013 och 2014.Treåriga löneavtalFrån den 1 april 2013 börjar drygt 260 nya löneavtalgälla på arbetsmarknaden. Byggavtalet börjar gälla från1 mars. Totalt kommer 2 miljoner arbetstagare att fånya löner vilket är halva arbetsmarknaden. Under åretkommer ytterligare 240 avtal att omförhandlas vilketinnebär att nästan hela arbetsmarknaden får nya av-tal under 2013.Facken inom industrin tecknade 2 april 2013 ett tre-årigt avtal som kostar 6,8 procent för hela perioden.Utgående löner höjs med cirka 6,2 procent och cirka0,6 procent avsätts till delpension. För en metallarbe-tare som tjänar 25 000 kronor är avtalet (inklusive del-pension) värt cirka 1 700 kronor. Inom Tekoindustrinsom har ett lägre löneläge tecknades ett avtal som ävendet var värt cirka 1 700 kronor, vilket innebär att deti procent kostade mer än 6,8. Industritjänstemännentecknade ett avtal i endast procent, men eftersom de-ras löneläge ligger högre så innebär detta att avtaletkostar betydligt mer än 1 700 kronor.Handelsanställdas förbund tecknade avtal 3 april2013 för anställda inom detalj- och partihandeln. Av-talet var också på 3 år och kostade även det 1 700 kro-nor. I procent beräknas avtalet till 7,6.I skrivande stund har ännu inte löner för anställdainom Kommunals avtalsområde tecknats. I de lönebe-räkningar som görs i denna konjunkturrapport antasatt även Kommunals avtal hamnar på ungefär sammakronpåslag som inom handels område. Övriga avtalantas också kosta 1 700 kronor eller minst 6,8 procent.Inklusive löneglidning skulle lönerna i ekonomin i år-stakt kunna öka med 2,7 till 2,8 procent under åren2013–2014. I tabellen nedan visas hur den årliga löne-ökningstakten då skulle bli i ekonomins olika sektorer.Utgående lönerProcentuell förändring2011 2012 2013 2014 Industri 2,5 4,2 2,5 2,9 Byggnads 3,1 2,5 2,8 2,9  Övrigt näringsliv 2,4 3,0 2,7 2,7  Offentlig sektor 2,2 2,7 2,7 2,7Totalt 2,4 3,1 2,7 2,8 Näringslivet 2,5 3,3 2,7 2,8Tabell 3:2 Källa: Medlingsinstitutet samt egna beräkningarI näringslivet ökar lönerna 2013 och 2014 med 2,7respektive 2,8 procent. Detta är ungefär i takt med detsamhällsekonomiska löneutrymmet som beräknas uti-från underliggande produktivitetsutveckling och detutrymme som prismålet ger för näringslivet att höjapriserna. I takt med att investeringarna ökar så be-räknas den underliggande produktiviteten långsamtstiga mot en långsiktig trendutveckling på omkring 2procent. Under de närmast kommande åren beräknasden underliggande produktiviteten öka med omkring1,2–2,2 procent per år i genomsnitt. Den registreradeproduktiviteten beräknas öka med 1,5 procent i år ochmed nästan 2,5 procent år 2014.Priserna i näringslivet kan trendmässigt öka med1,1 procent per år utan att prisökningarna hotar in-flationsmålet. Det samhällsekonomiska löneutrym-met skulle då bli 2,3 till 3,3 procent. Förutsättningenär då en oförändrad växelkurs. I år har växelkursenförstärkts med 5 procent. Detta skulle ha ökat utrym-Sysselsättning arbetare och tjänstemänHela arbetsmarknaden, säsongrensat05:1 06:1 07:1 08:1 09:1 10:1 11:1 12:116001800200022002400arbetare tjänstemänDiagram 3:25 Källa: SCB
  26. 26. 26 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3met för näringslivets prisökningar betydligt, men densvaga hemmaefterfrågan medför att priserna ändå inteväntas öka mer än 1 procent.Den svaga produktivitetsutvecklingen under 2013gör att näringslivets vinster minskar jämfört med 2012och vinsterna mätt som bruttovinstandel och kapital-avkastning före skatt sjunker. Bolagsskatten sänktesfrån den 1 januari 2013 med 4,3 procentenheter. Till-sammans med införda begränsningar för den så kal�-lade räntesnurran uppskattas skattesänkningen med-föra att näringslivets vinster efter skatt ökar med 12miljarder kronor. Kapitalavkastningen efter skatt blir2013 densamma som 2012 och något högre 2014. I dia-grammet nedan visas även kapitalavkastning före skattsamt vinstandelen.Kapitalavkastningen kan jämföras med en riskfri av-kastning på statsobligationer. Skillnaden mellan kapi-talavkastning och den långa räntan är den riskpremieman får för investeringar i näringslivet. Dess storlekkan även ses som ett mått på vinstläget i näringslivet.Genom att statsobligationsräntorna nu ligger på his-toriskt sett mycket låga nivåer (under 2 procent) blirsannolikt riskpremien och vinstläget höga under prog-nosperioden. Statsobligationsräntan väntas bli högre2013 vilket medför att vinstläget blir lägre, men liggerfortfarande på en hög nivå. I diagrammet ovan är effek-ten av bolagsskattesänkningen inräknad i vinstläget.I de så kallade europanormsländerna (Sveriges 13viktigaste konkurrentländerna i Europa) ökar lönernasom genomsnitt svagt. Under 2012 låg takten på mellan2 och 2,5 procent. I Sverige låg den på mellan 3 och 3,5procent. I den ländergrupp som har en liknande eko-nomisk utveckling som Sverige (Tyskland, Österrikeoch de nordiska länderna) låg löneökningstakten somgenomsnitt från och med andra kvartalet på mellan3,5 och 4 procent.I Tyskland och Österrike har avtal träffats på om-kring 3 procent under 2012 och dessa sträcker sig in i2013. Dessa avtal ligger som genomsnitt på drygt 3 pro-cent. I Tyskland har i år tecknats ett avtal inom stål-Registrerad och underliggande produktivitet inäringslivet1985 1990 1995 2000 2005 2010–6–4–202468registrerad produktivitet underliggande produktivitetDiagram 3:26 Källa: SCB samt egna beräkningarTvå vinstmått i näringslivet plus sänktbolagsskatt2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014036912151829323538kapitalavkastningiprocentbruttovinstandeliprocentkapitalavkastning bolagsskatt bruttovinstandelDiagram 3:27 Källa: SCB samt egna beräkningarNäringslivets vinstläge (riskpremien)1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 201302468101214Diagram 3:28 Källa: SCB, Riksbanken samt egna beräkningarLöneökning i näringslivet, utfallProcenteuropanormsländernanorden + tyskland + österrikesverige08:01 09:01 10:01 11:01 12:010123456Diagram 3:29 Källa: Eurostat samt egna beräkningar
  27. 27. S v e n s k e k o n o m i : Se g d r a g e n l å g k o n j u n k t u r o c h m y c k e t h ö g a r b e t s l ö s h e t | 27industrin som kan höja lönerna med 3 procent. Om-räknat till årstakt blir det 2,4 procent. Inom den tyskatransportsektorn har nyligen ett tvåårsavtal tecknatspå 6 procent. I hela ländergruppen som genomsnittväntas lönerna öka ungefär som i Sverige med en års-takt omkring 2,8 procent. Övriga länder i Europa vän-tas få en betydligt svagare löneutveckling och i europa-normsländerna som genomsnitt väntas lönerna fort-sätta att öka med endast drygt 2 procent per under2013 och 2014.Löneökning i näringslivet med prognosProcenteuropanormsländernanorden + tyskland + österrikesverige2001 2003 2005 2007 2009 2011 20130,00,51,01,52,02,53,03,54,0Diagram 3:30 Källa: Eurostat, OECD samt egna beräkningarInflationen ligger under Riksbankens målde närmaste årenDen underliggande inflationen, mätt med KPIF som ärrensat för priseffekter av bostadsräntor, sjönk stadigtunder 2010 och 2011. Under förra året låg inflationenmätt med KPIF ganska stabilt i underkant av 1 procent.I år väntas inflationstrycket från arbetsmarknadenbli relativt starkt med höga enhetsarbetskostnader tillföljd av den svaga produktivitetsutvecklingen. Sjun-kande importpriser håller dock tillbaka inflationen.Det svaga efterfrågeläget gör det samtidigt svårt förföretagen att vältra över ökade kostnader på konsu-menterna genom prishöjningar. Det får till följd attvinstandelen av förädlingsvärdet, som föll i fjol, fort-sätter att minska något.Det fortsatt svaga efterfrågeläget 2014 gör att utrym-met för prishöjningar är begränsat då också. Förbättradproduktivitetsutveckling och svagt fallande importpri-ser innebär ändå att vinstläget kan förbättras samtidigtsom inflationen är fortsatt låg.Den underliggande inflationen, KPIF, väntas stiganågot under den andra halvan av i år och sedan stabi-liseras runt 1,5 procent under 2014.KPI och KPIFÅrlig procentuell förändring9901 0101 0301 0501 0701 0901 1101 1301–2–1012345kpi kpifDiagram 3:31 Källa: SCB samt egna beräkningarInvesteringarProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Näringsliv 6,1 7,3 2,5 4,8 Industri 11,4 7,5 – 1,1 4,2  Övrigt näringsliv 4,9 7,3 3,4 5,0Offentlig sektor – 1,4 3,9 2,8 0,6Bostäder 14,7 – 9,1 – 4,6 2,3Totalt 6,4 3,4 1,3 3,7Tabell 3:3 Källa: SCB samt egna beräkningarProduktion inom olika sektorerProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Näringsliv 5,3 1,0 1,3 2,8 Industri 6,5 – 3,6 – 1,6 3,9 Byggnads 9,3 2,8 2,1 2,0  Övrigt näringsliv 4,6 2,3 2,0 2,6Offentlig sektor – 0,1 0,3 1,1 0,6Tabell 3:4 Källa: SCB samt egna beräkningar
  28. 28. 28 | E k o n o m i s k a u t s i k t e r – v å r e n 2 0 1 3Disponibel inkomst och privat konsumtionProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Timlöner 2,4 3,1 2,7 2,8Arbetade timmar 2,4 – 0,2 0,1 0,5Lönesumma 5,6 3,9 3,1 3,3Övriga faktorinkomster 8,5 1,7 5,4 7,9Transfereringar 0,1 3,7 5,1 2,1Skatter 3,1 3,0 4,6 4,5Disponibel inkomst 4,9 3,7 3,7 3,2Konsumentpris, IPI 1,3 1,2 0,4 1,1Real disponibel inkomst 3,5 2,5 3,2 2,1Privat konsumtion 2,1 1,5 2,2 2,7Sparkvot110,2 11,4 11,8 11,4KPI 3,0 0,9 0,2 1,1KPIF 1,4 1,0 1,0 1,4Prisförändringar under resp årHushållens tillgångar – 1,9 5,6 6,6 5,9 Småhus+Mark – 2,9 2,1 3,0 6,1 Börsaktier – 14,4 11,1 12,3 2,3Tabell 3:5 Källa: SCB samt egna beräkningar1 Inkluderar sparande i avtals- och premiepensioner.ArbetsproduktivitetProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Näringsliv 2,4 1,6 1,5 2,3 Industri 3,6 – 0,4 0,5 5,0 Byggnads 5,4 2,8 2,0 1,5  Övrigt näringsliv 1,8 2,2 1,7 1,7Offentlig sektor – 1,0 – 0,5 0,0 0,0BNP 1,8 1,1 1,1 1,8Tabell 3:6 Källa: SCB samt egna beräkningarArbetsmarknadslägetProcentuell förändring2011 2012 2013 2014Arbetskraft, ILO, 15–74 1,4 0,9 0,8 0,7Arbetade timmar 2,4 – 0,2 0,1 0,5Arbetad tid per sysselsatt 0,0 – 0,9 – 0,4 0,0Sysselsatta, 15–74 2,3 0,6 0,5 0,5Arbetslöshet, ILO, 15–7417,8 8,0 8,3 8,4Öppen arbetslöshet, 16–6425,6 5,8 5,1 5,2Programdeltagare33,5 3,4 3,9 3,6Tabell 3:7 Källa: SCB samt egna beräkningar1 I procent av arbetskraften.2 Exklusive arbetssökande heltidsstuderande. I procent av arbetskraften.3 I procent av arbetskraften.Sysselsättningen enligt NRFörändring i tusental2011 2012 2013 2014Totalt 104 33 25 25 Näringsliv 95 23 11 17 Industri 10 – 12 – 9 – 6 Byggnads 15 4 2 2  Övrigt näringsliv 70 31 18 21Offentlig sektor 9 10 14 8Tabell 3:8 Källa: SCB samt egna beräkningar

×