FSF:s politiska policydokument

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf
Förbundsmötet 20–21.11.2009, uppdaterat vid förbundsmötet 19–20.11.2010, uppdaterat vid förbundsmötet
18–19.11.2011

FSF:S POLITISKA POLICYDOKUMENT

INLEDNING
Detta dokument innehåller de politiska linjeringar som dragits upp av FSF:s förbundsmöte. Det
består av principer, teser och policypapper. Principerna utgör FSF:s politiska värderingar, medan
teserna ger sammanfattningar av det viktigaste innehållet. Policypappren kan behandlas
tillsammans eller separat, och det är också möjligt att lägga till eller ta bort något eller några av
dem. Abstraktionsnivån i policypappren varierar i enlighet med förbundsmötets vilja.
Policydokumentet är bindande för styrelsen och sekretariatet. Även i sådana frågor som inte direkt
omnämnts i policydokumentet följer FSF den linje som principerna och de grundläggande teserna
stakar ut. Policydokumentet styr också studentkårernas nationella intressebevakningsarbete.
Dokumentet gäller tillsvidare och kan vid behov ändras av förbundsmötet, ifall antingen styrelsen
eller medlemskorporationerna yrkar på det (enligt FSF:s stadgesamling).

Principer: Frihet, bildning, rättvisa, jämlikhet
Grundläggande teser:

– högskolesystemet skall vara flexibelt och mångsidigt och arbeta öppet

– den examensinriktade utbildningen skall vara gratis för de studerande och
hålla hög kvalitet

– studenthälsovården skall vara funktionell

– studentboendet och ‐bespisningen skall vara förmånliga och högklassiga

– den akademiska gemenskapen skall vara tät, öppen och tillgänglig

– det skall finnas goda förutsättningar för mobilitet och internationalisering

– jämlikhet skall vara en realitet i stället för en formalitet

– studiestödssystemet skall möjliggöra heltidsstudier:

– invandrare skall ha goda förutsättningar att anpassa sig till samhället

– det akademiska samfundet skall vara en föregångare i kampen mot
klimatförändringen

– också de studerande har rätt till ett rättvist arbetsliv

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND (FSF) rf 2/13

________________________________________________________________________________________________

– samhället skall vara jämlikt på riktigt

– studenterna skall vara delaktiga i det samhälleliga beslutsfattandet


________________________________________________________________________________________________

1. Magna Charta Universitatum

Magna Charta Universitatum är en deklaration som gjordes med anledning av den
europeiska universitetsinstitutionens jubileum (18.9.1988). Deklarationens betydelse har
vuxit från att ha varit några europeiska universitetsrektorers principdeklaration till att bli
en andlig stadga för hela det europeiska området för högre utbildning i och med
Bolognadeklarationen (19.6.1999) som är inspirerad av den. Sedan hundratals universitet
runtom i världen undertecknat Magna Charta har den också blivit till en global stadga för
det fria universitetet.

Enligt FSF:s mening återspeglar Magna Charta Universitatum de principer och strävanden
som också det finländska högskolesystemet bör grunda sig på. Kritik och fri vetenskap
utvecklar vårt samhälle, och Magna Charta för fram högskolornas viktiga roll som
producenter av sådan här kunskap. Härmed tar FSF deklarationen i dess helhet som
utgångspunkt för sitt politiska policydokument.

Mänsklighetens framtid […] är i mycket hög grad beroende av den kulturella, vetenskapliga och
tekniska utveckling som äger rum i de centra för kultur, kunskap och forskning som de egentliga
universiteten kommit att utgöra.

Universitetens uppgift att sprida kunskap till de yngre generationerna innebär att de idag också
måste betjäna hela samhället, vars kulturella, sociala och ekonomiska utveckling ställer krav på en
betydande insats för återkommande utbildning.

Universiteten måste ge kommande generationer en sådan utbildning och kunskap som sätter dem i
stånd att bidra till respekten för den betydelsefulla balansen i naturen och i livet självt.

… följande grundläggande principer [måste] nu och framdeles  […] ligga till grund för
universitetens uppgifter.

Grundläggande principer

1. Universitetet är en autonom institution i hjärtat av samhällen, som skiljer sig till sin
uppbyggnad som resultat av skilda geografiska och historiska förutsättningar. Det frambringar,
undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning. För att tillgodose
omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och
intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar.

2. Undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas om utbildningen skall
kunna motsvara förändrade behov, samhällets krav och vetenskapliga framsteg.


________________________________________________________________________________________________

3. Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande livsprincip.
Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive områden respektera detta
grundläggande krav.
Genom att motarbeta intolerans och alltid vara öppet för dialog är universitetet en idealisk
mötesplats för lärare, med förmåga att dela med sig av kunskapen och med möjligheter att utveckla
den genom forskning och förnyelse, och de studerande med såväl rätt som förmåga och vilja att
tillvarata denna kunskap.

4. Universiteten är den europeiska humanistiska traditionens förvaltare, deras ständiga
strävan är att uppnå universell kunskap. För att kunna fylla sin uppgift måste de bortse från alla
geografiska och politiska gränser och därigenom bekräfta den tvingande nödvändigheten av att
skilda kulturer får lära känna och påverka varandra.

Medel
Förverkligandet av ovanstående mål inom ramen för dessa principer kräver medel som är effektiva,
det vill säga anpassade till de villkor som gäller i dag.

1. För att friheten inom forskning och utbildning skall kunna bevaras bör de resurser som tjänar
dessa verksamheter stå till förfogande för envar som ingår i universitetsgemenskapen.

2. Såväl rekryteringen av lärare som regleringen av dessas anställningsvillkor bör vägledas av
principen att forskning och undervisning är oskiljaktiga.

3. Varje universitet skall – med nödvändig hänsyn tagen till de särskilda omständigheter som kan
föreligga – garanteras att de studerandes frihet skyddas och att de åtnjuter de villkor som krävs för
att de skall erhålla den bildning och utbildning de eftersträvar.

4. Universiteten – och i synnerhet de europeiska – anser att ömsesidigt utbyte av information och
dokumentation och ständigt fler gemensamma forskningsinitiativ är av fundamental vikt för en
fortsatt kunskapsuppbyggnad.

Därför främjar de – i enlighet med sina äldsta traditioner – rörlighet bland lärare/forskare och
studerande. De anser vidare att en generell handlingslinje, som innebär jämställdhet när det gäller
anställningsvillkor, titlar, examina (varvid nationella examensbenämningar bör få behållas) och
utdelning av stipendier utgör ett avgörande hjälpmedel, om de skall kunna fullgöra de uppdrag som
förväntas av dem i dag.

2. Utbildningsmöjligheter
2.1 Likabehandling

Högskolorna och samhället är renons på all diskriminering och främjar jämlikhet i all sin
verksamhet. Den högre utbildningen och studierna på högskolenivå är tillgängliga sålunda att alla


________________________________________________________________________________________________

oavsett sina egenskaper kan studera på lika premisser som alla andra. Möjligheterna att utbilda sig
baserar sig på folks förutsättningar och motivation oberoende av etnisk, socioekonomisk och
personlig bakgrund, åskådning, kön eller sexuell inriktning.

Den examensinriktade utbildningen är gratis för de studerande. Uppdragsutbildningen stjäl inte
resurser av undervisningen och forskningen, utan ökar dem. Öppna universitetet är inte en
avgiftsbelagd omfartsväg runt urvalsprovssystemet in till högre studier.

Högskolorna främjar livslångt lärande och jämlikhet genom att erbjuda inlärare i alla åldrar
utbildning och möjligheter att uppdatera sin kompetens genom utbildning som lämpar sig för
dem. De som studerar vid högskolorna återspeglar heterogeniteten i samhället.

Högskolornas studenturval baserar sig på motivation och lämplighet, och det finns inget behov för
prepkurser. Den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet ger god
beredskap för fortsatta studier, och studiehandledningen erbjuder täckande information om de
olika utbildningsområdena så att de som ansöker till fortsatt utbildning leds in i branscher som
passar dem. Det genussensitiva perspektivet är en substantiell del av undervisningen och
studiemiljön på alla utbildningsstadier.

2.2 Utkomst

De som studerar som huvudsyssla har ekonomin tryggad genom ett tillräckligt studiestöd, vilket
betalas mot vederlag, är studiepenningsbetonat och allokeras jämnt under studietiden. Den
studerandes bakgrund, medellöshet eller bostadsort utgör inte något hinder för att studera.

Studiestödssystemet är tydligt, konsekvent och förutsebart. Studiestödssystemet möjliggör
förvärvsarbete i måttfull utsträckning och förbättrar på så sätt de studerandes ekonomi och
möjligheter till sysselsättning efter utexaminering. Studiestödssystemet främjar också på sitt sätt
internationell mobilitet. Studiestödets olika element följer stigningar i den allmänna
kostnadsnivån, och när studiestödet utvecklas ligger tyngdpunkten på att möjliggöra
heltidsstudier.

Studiestödet har sammanjämkats med andra förmåner, och det beaktar olika livssituationer på ett
flexibelt sätt utan att den studerandes utkomst äventyras eller försämras. Studiepenningen för
studerande med familj innehåller ett försörjartillägg, och möjligheten till deltidsstudier stöder
exempelvis studerande som återhämtar sig efter sjukdom.  Lönen under praktikperioder är en del
av den normala inkomstövervakningen.
Boendet för studenter subventioneras året runt medelst ett bostadsstödssystem som utan problem
passar ihop med studenternas övriga sociala förmåner, och vars nivå och inkomstgränser ligger
tillräckligt högt. Makes inkomster inverkar inte på stödets storlek.

Studielånet är välkänt bland studenter som ett frivilligt alternativ för att komplettera
utkomsten. Fokus i utvecklingen av systemet med studielån ligger på att utveckla
riskskydden så att de är tillräckliga för att erbjuda ett verkligt skydd för låntagandet.
Studielånets proportionella del höjs inte. Studerande informeras tillräckligt brett och


________________________________________________________________________________________________

mångsidigt om systemet med studielån. Studielån som inte lyfts räknas inte som inkomst
vid prövning av utkomststöd.

Att bevilja grunddelen i utkomststödet övergår från kommunerna till FPA.

3. Högskolesystemet och högre examina
Högskolesystemet består av yrkeshögskolor och universitet, vilka skiljer sig från varandra såväl
beträffande sina respektive lagstadgade uppgifter som beträffande sina egna strategier och
profiler. Högskolorna kan bilda olika konsortier vars uppgift är att producera gemensamma
tjänster för högskolorna. Studerande är jämlikt representerade inom konsortiernas förvaltning.
Hur högskolornas examina skiljer sig innehållsligt från varandra är tydligt både för dem som
söker sig till högskolorna och för arbetslivet. Högskolornas profiler är tydligt beskrivna med hjälp
av den riksomfattande referensramen. Högskolornas placering avgörs av högskolepolitiken, inte
av regionalpolitiken. Högskolesystemet behandlas som en helhet. Den högre utbildningen har
goda resurser, god regional täckning och inflytande på det internationella planet. Det finns inga
onödiga gränsstängslen i högskolesystemet, som hindrar studerande, lärare eller
forskningsresultat från att röra sig mellan olika högskolor. Det är möjligt att röra sig inom
högskolorna och mellan de olika högskolorna på ett flexibelt sätt som tjänar studenternas
vetenskapliga, konstnärliga eller yrkesmässiga ambitioner.
Varje högskoleenhet kan erbjuda ett studieutbud som har meningsfull omfattning samt en
högklassig och mångsidig studie‐ och arbetsmiljö, där uppmärksamhet även fästs vid
individernas mentala och fysiska välmående.

EU begagnar sig inte av något rankingsystem som placerar högskolorna i en enkel
rangordning. Högskolorna utvärderas utbildningsområdesvis, och i utvärderingen
beaktas åtminstone kvaliteten på undervisningen, universitetets studentorientering, de
studerandes välmående, inlärningsresultaten och sysselsättningen. Högskolorna har
fungerande interna verktyg för kvalitetssäkringsarbete, och de genomgår regelbundet
extern utvärdering av sin verksamhet. Högskolorna offentliggör resultaten av
utvärderingarna. Avsikten med utvärderingarna är i första hand att utveckla de enskilda
högskolorna och de nationella och det alleuropeiska högskolenätverket.

Ett nationellt, standardiserat feedbacksystem och andra kvalitetsmätare utgör en del av
högskolornas finansieringsmodell.

Utbildningsvolymerna på de olika examensnivåerna fastställs på det riksomfattande
planet i samarbete mellan högskolorna och staten samt med beaktande av samhällets
behov. Utbildning erbjuds i tillräcklig omfattning på bägge inhemska språken samt på
främmande språk. Internationalismen är en del av vardagen vid högskolorna och den
ingår som en del av högskolornas egen verksamhet.

3.1 Högskoleexamina


________________________________________________________________________________________________

Högskolornas examina utgör självständiga helheter i enlighet med det europeiska
området för högre utbildning, och de är länkade till en nationell referensram för
kompetens liksom till europeiska dito.

Det finns klara och genomskinligt nedskrivna lärandemål för högskoleexamina och deras
delar, och det finns likaledes bedömningsgrunder som relaterats till dessa. Vid
uppställandet av lärandemålen har arbetslivet och andra relevanta intressenter hörts.
Examina och deras delar är rätt dimensionerade med tanke på deras belastning och
examens omfattning. De studerande kan gå ut i arbetslivet mellan examina för att senare
återvända till högskolan, och studietiden är inte begränsad.

Vid avlagd högskoleexamen har studenterna genomgått en internationaliseringsperiod
som utgör en del av examen. Denna period kan genomföras i form av exempelvis
utbytesstudier, utlandspraktik eller en högklassig internationell studieperiod i hemlandet.
Alla studerande ges likvärdiga möjligheter att avlägga internationaliseringsperioden
genom att deras olikartade utbildningsprogram och livssituationer beaktas.

Högskolorna gör beskrivningar av examina och dessas delar fritt tillgängliga för alla, även
på engelska, för att på så sätt främja de studerandes, de sökandes, de andra högskolornas,
arbetslivets och intressenternas möjligheter att få information om utbildningens innehåll.

De studerande har möjlighet att efter avlagd examen gå över från en högskola till en
annan överallt i Europa och får då sin kompetens erkänd till fullo. Högskolorna har
utvecklat och tagit i bruk mångsidiga metoder för att identifiera och erkänna tidigare
förvärvad kompetens samt arbetar aktivt för att dessa skall spridas i Europa.

4. Studieförmåga
Högskolorna främjar studieförmågan på alla dess delområden: undervisning och
handledning, studiefärdigheter, studiemiljö samt hälsa och resurser.

Till de viktigaste hörnstenarna i studenternas välfärd hör att varje studerande känner sig
som en accepterad medlem av gemenskapen oavsett kön, sexuell läggning, etnisk
bakgrund, ålder, funktionshinder eller övertygelse.

4.1  Undervisning och handledning, studiefärdigheter

Undervisningen vid högskolorna är ansedd och högklassig, och har tillräckliga resurser.
Den undervisande personalen är pedagogiskt kompetent och språkkunnig och ges
möjlighet att få respons samt vidareutveckla sina färdigheter och sin förståelse för den
mångkulturella miljön.


________________________________________________________________________________________________

Undervisningen vid högskolorna är studentorienterad. De studerande erbjuds mångsidiga
och flexibla studiehelheter, av vilka de kan bygga en examen utifrån sina egna
utgångspunkter. Det är möjligt att kombinera studier, familj, förvärvsarbete och övrigt liv.

De studerande på alla utbildningsstadier erbjuds högklassigt stöd och högklassig
handledning när de planerar sina studier, sin karriär och sitt liv. Alla högskolor har
tillräckligt många studierådgivningspsykologer, vilka intar en viktig position i fråga om
att stödja och handleda studenterna. Högskolorna stöder de studerande så att dessa kan
utveckla sina studiefärdigheter. Studenterna har möjlighet att få mångsidig feedback på
sina studier. Högskolornas studentservice och stödtjänster svarar på behoven hos de
inhemska och de utländska studenterna. Studenterna kan ta ansvar för sin egen inlärning.

4.2 Studiemiljön
Inlärare av alla olika slag har möjlighet att bedriva högskolestudier. Studie‐ och livsmiljön
är fysiskt tillgänglig och gör det möjligt att vid sidan om högklassiga närstudier även
studera flexibelt, allt mer oberoende av tid och rum.

Högskolorna har godkända skriftliga direktiv och rekommendationer angående de
specialarrangemang som olika studerande kan behöva såväl under själva studierna som
vid urvalsproven. Varje högskola har en tillgänglighetsexpert eller någon annan person
som ansvarar för att det är möjligt att studera på likvärdiga grunder inom
högskolesamfundet. Likabehandlingsarbetet vid högskolorna är systematiskt och
regelbundet.

Högskolesamfundet är ett tätt socialt nätverk som är lätt att närma sig, som stöder
akademisk samhörighet och som alla kan känna att de tillhör. Högskolorna ser till studie‐
och arbetsförmågan hos medlemmarna i gemenskapen samt strävar efter att oförtrutet slå
vakt om välmåendet i gemenskapen och erbjuda mentalt stöd. Man försöker inte lösa
problemsituationer – ens allvarliga sådana – genom att utestänga personer som uppvisar
symptom utanför gemenskapen, utan man strävar efter att förebygga problem och
eventuella krissituationer. Att känna igen och ingripa i studerandes problem är en del av
universitetspersonalens arbetsuppgifter och kompetens.

Studentkulturen och studerandegemenskapen är öppen, inkluderande och tillgänglig,
samt synlig, uppskattad och effektiv. Studentverksamheten beaktar att individer är olika,
och tröskeln att delta i verksamheten är låg.

4.3 Hälsa och resurser

4.3.1 Studentbespisningen


________________________________________________________________________________________________

Alla studerande har möjlighet att äta studentmåltider. Studentmåltiden är högklassig,
hälsosam, förmånlig och mångsidig samt producerad på ett hållbart sätt och med
beaktande av specialdieter.
Studentbespisningen stöds genom ett måltidsstödssystem. Universiteten är medvetna om sitt
ansvar för att arrangera bespisning för studerande och personal och de bär för egen del ansvaret
genom att även i fortsättningen bekosta investerings‐ och anläggningskostnader för
studentrestaurangerna. Då maximipriset på en måltid höjs, kopplas höjningen ihop med en
samtidig höjning av måltidsstödet.

4.3.2 Boende

De studerande har rätt till ett hem till rimligt pris nära service och studieplats. Staten beviljar
tillräckligt med produktionsstöd för byggande och sanering av studentbostäder så att
studentboendet skall vara förmånligt och högklassigt. Stödet för boende betalas ut året runt
oberoende av hur mycket man studerar.

Vid byggandet av studentbostäder fästs uppmärksamhet vid kvalitet, miljövänlighet och
trivsamhet samt vid främjande av samhörighet. Förbindelserna med kollektiv och lätt trafik från
studentbostäderna till studieortens centrum och campus är goda. Högskolorna bär sitt ansvar för
de utländska studenternas boende.

Kommunerna stöder produktionen av studentbostäder genom att bland annat bevilja
byggorganisationerna tomter som lämpar sig för studentboende samt genom att stöda
produktionen av studentbostäder med hjälp av stadsplaneringen. Kommunerna har moderata
förväntningar på vinst från det kapital och de tomter som placerats i
studentbostadsorganisationerna.

Såväl hyres‐ som ägarboende utgör lika attraktiva alternativ, och människorna kan välja sin
boendeform enligt eget tycke.

4.3.3 Hälsovård

SHVS erbjuder tjänster i anslutning till hälsovård, sjukvård, munhälsovård och mentalvård för
högskolornas grundexamensstudenter och utländska utbytesstudenter. SHVS och kommunerna
axlar gemensamt ansvaret sålunda att de studerande har tillgång till fungerande hälsovårdsservice
året runt och dygnet runt oberoende av bostadsort. SHVS erbjuder sin service och informerar om
den på bägge de inhemska språken och på engelska.

De studerande deltar i finansieringen av SHVS. SHVS’ finansiering är förutsebar och baserar sig på
långsiktiga avtal. En eventuell utvidgning av SHVS’ verksamhetsområde till att omfatta även
yrkeshögskolestudenterna försämrar inte hälsovårdsservicen för universitetsstudenter och höjer
inte heller kostnaderna för universitetsstudenterna. För att en utvidgning skall kunna vara möjlig
måste stiftelsens finansiärer godkänna den och skjuta till den behövliga tilläggsfinansieringen.
Utöver att alla studerande som omfattas av stiftelsens service skall erlägga en obligatorisk
hälsovårdsavgift förutsätter en utvidgning som minimivillkor att stiftelsens finansiärer godkänner
den, att stiftelsen får den behövliga tilläggsfinansieringen och att alla yrkeshögskole‐ och
universitetsstudenter oavsett studieort erbjuds samma hälsovårdstjänster.


________________________________________________________________________________________________

De som avlägger påbyggnadsstudier vid högskolorna med hjälp av stipendier erbjuds
hälsovårdsservice som motsvarar deras hälsobehov och som har tillräckligt med resurser.

4.3.4 Motion

Motionen utgör ett viktigt delområde i arbetet för att främja studenternas välmående och hälsa.
Fungerande, mångsidiga och rimligt prissatta motionstjänster i högskolans campusmiljö hjälper de
studerande att orka och må bra i vardagen samt tryggar deras studie‐ och handlingsförmåga. Alla
studerande har tillgång till motionsservice. Information om servicen sprids på högskolans
officiella språk och på engelska. Högskolorna ansvarar för anordnandet av motionsservicen.
Motionsservicen är heltäckande organiserad och når alla studerande.

För intressebevakning kring högskolestudenternas motionsmöjligheter på det riksomfattande
planet svarar Studerandenas Idrottsförbund (OLL), som FSF är medlem i. OLL:s viktigaste
uppgifter är att fungera som intressebevaknings‐ och serviceorganisation samt att arbeta för att
sänka tröskeln till motion bland de studerande.

5. Mobilitet och internationalisering
Universiteten understöder på alla sätt mobilitet och internationalisering bland studerande, lärare,
forskare och övrig personal.  Var och en har likvärdiga möjligheter till mobilitet och
internationalisering. Av de studerande inom EU‐området avlägger minst 20 % en del av sina
studier utomlands. Utländska examens‐ och utbytesstuderande är en del av
universitetssamfundet.

Tillräckligt mångsidig språkundervisning på alla utbildningsnivåer garanterar att alla studerande
utöver sitt eget modersmål behärskar minst två andra språk. Universitetens mångspråkiga
information når alla universitetssamfundets medlemmar på ett heltäckande sätt.

5.1 Utländska studenter

Utbildningsprogram på främmande språk utgör en fast del av utbildningsutbudet – de är inte
finansieringsinstrument. Nybörjarplatserna på sådana program räcker också till för de inhemska
behoven.

I de utländska examensstuderandes examenskrav ingår undervisning i de inhemska språken och
kulturen i tillräcklig utsträckning med tanke på exempelvis sysselsättning. Utländska studerande
som avlagt examen är jämlika med finländarna på arbetsmarknaden.

Samarbetet mellan högskolorna och de myndigheter som behandlar utlänningars uppehåll i landet
fungerar väl ur de studerandes synvinkel. De studerande som kommer från länder utanför EU‐
och EES‐området har möjlighet att få en tillräckligt täckande sjukförsäkring till rimligt pris i
Finland.

Studentrörelsen beaktar sina utländska medlemmar i sin intressebevakning och sitt serviceutbud.
Dessa medlemmar deltar aktivt i högskoledemokratin och kan på så sätt bevaka sina intressen.


________________________________________________________________________________________________

Högskolorna inför inte några terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför
EU/EES‐området. I det fall att någon högskola beslutar sig för att pröva på avgiftsbelagda
magisterprogram, skall försöket utvärderas enligt en på förhand fastslagen uppsättning kriterier.
Försöket permanentas inte ifall införandet av terminsavgifter minskat studentantalet avsevärt, ifall
stipendiesystemet inte möjliggör jämlikt tillträde till utbildning eller ifall systemet med
terminsavgifter kräver alltför stora resurser i förhållande till det resultat det ger. Ett
stipendiesystem skall garantera att begåvade studenter har möjlighet att helt gå in för sina studier
oberoende av sin bakgrund eller sina tillgångar.

5.2 Invandring

Invandringen är välkommen och behövlig. På grund av sin internationella natur spelar
högskolorna en ytterst viktig roll i det finländska samhället när det gäller att öka toleransen,
öppenheten och det interkulturella umgänget.

Barn och ungdomar med invandrarbakgrund integreras väl i det finländska samhället. De erbjuds
tillräckligt med handledning och stöd på alla utbildningsnivåer, och de söker sig högre utbildning
och vinner tillträde till den på lika premisser som resten av befolkningen. Särskilt vinnlägger man
sig om att också kvinnor med invandrarbakgrund får tillträde till utbildning och arbetsliv.
Integrationsarbetet och undervisningen i de inhemska språken ges tillräckligt med resurser.

6. Ett samhälle som fungerar för studenterna

6.1 Staten, beskattningen och beslutsfattandet

EU är ett enhetligt, demokratiskt och fritt medborgarsamhälle som följer principerna för en
rättsstat. För att säkerställa effektfullheten löses frågor i anslutning till ekonomi, miljö och
utveckling på ett globalt, demokratiskt forum. Lagberedningen är noggrann och långsiktig, och
den grundar sig på högklassiga utredningar i stället för på förhastade lösningar.
Beskattningen är socialt sett rättvis och skatterna tillräckliga för att finansieringen av den högre
utbildningen och de studiesociala förmånerna skall kunna garanteras. Beskattningssystemet styr
folk att konsumera på ett sätt som endast tär lite på naturresurserna.

För samhällsfridens och rättvisans skull har alla medborgare en enkel och tillräcklig
grundläggande utkomst.

6.2 Jämställdhet och arbetslivet

Kön, socioekonomisk bakgrund, tillhörighet till en viss minoritet eller etnisk grupp eller någon
annan personlig egenskap inverkar inte på skolframgång, val av utbildningsområde,
marginalisering eller anställning. Könen är likvärdigt representerade i det samhälleliga
beslutsfattandet. Studenterna behandlas rättvist som en del av arbetsgemenskapen, och arbete
under studietiden uppskattas.


________________________________________________________________________________________________

I arbetslivet är tillgänglighet en realitet. Arbetslivet är flexibelt så att funktionshindrade kan
garanteras placering i arbetslivet i enlighet med sina förmågor och intressen.

Föräldraledigheterna fördelar sig jämnt mellan föräldrarna i Finland. Moderskaps‐, faderskaps‐
och föräldraledighetssystemen har slagits ihop till ett nytt föräldraledighetssystem, som består av
tre perioder om sex månader: en för vardera föräldern och en som kan delas mellan föräldrarna på
det sätt som dessa beslutar.

Kostnaderna för föräldraskap fördelar sig jämnt mellan arbetsgivarna. I Finland gäller subjektiv
rätt till dagvård, och dagvårdssystemet är högklassigt och flexibelt. Par av samma kön har rätt till
extern adoption.

De kostnader som uppstår genom att befolkningsstrukturen förändras har lösts på ett sätt som
behandlar könen rättvist. Målsättningen att förlänga arbetskarriärerna har inte förverkligats
genom att ställa orimliga krav på unga.

6.3 Utbildningen och arbetsmarknaden
Utbildnings‐ och arbetsmarknadssystemen granskas årligen som en växelverkande helhet.
Utbildningssystemen motsvarar samhälleliga behov, men formar även samhället speciellt med
tanke på arbetsmarknaden. Ett fungerande utbildningssystem på bred bas ökar kompetensnivån i
samhället och skapar ny kunskap, vilket i sin tur förnyar strukturen på arbetsmarknaden och
näringslivet.
Alla parter inom utbildnings‐ och arbetsmarknadssystemet samarbetar för att studerande ska
sysselsättas på ett sätt som motsvarar deras utbildningsområde och utbildningsnivå.
Högskolornas studiehandledning, karriär‐ och rekryteringstjänster samt allmän arbetskraftsservice
spelar en avgörande roll i koordineringen av sysselsättningsmöjligheter. Högskolorna följer med
förändringar på arbetsmarknaden och utvecklar utbildningen i arbetslivsfärdigheter för
studerande i enlighet med förändringarna. Högskolorna satsar på arbetslivshandledning för
internationella studerande. Studerande har jämlika möjligheter till handledning och praktik som
utvecklar deras kompetens och sakkunskap. Studerande uppmuntras aktivt att genomföra praktik.
För praktik utbetalas tillbörlig lön.
Karriären anses börja från den första anställningen. Studier och arbetserfarenhet går hand i hand
och påverkar tillsammans individens framtida val och möjligheter. Studerandes betydelse för
arbetsmarknadens strukturer och flexibilitet erkänns och uppskattas. Speciellt erkänns relevansen
av arbete som stöder studierna med tanke på sysselsättning.
Betydelsen av arbetskulturen för kvaliteten och längden på arbetskarriärerna erkänns.
Arbetskulturen främjar att orka i arbetet, välbefinnande, kunskap att verka i en arbetsgemenskap
och kreativitet samt uppmuntrar till gott ledarskap. Arbetet organiseras med beaktande av såväl
arbetstagares som arbetsgivares behov. Arbetsgivare och arbetstagare känner sitt ansvar och sina
plikter, och ser för egen del till att arbetslagstiftning och arbetarskydd implementeras. I samhället i
stort och i social‐ och arbetslagstiftningen beaktas att det blir allt vanligare att ha och låta utföra
oregelbundet arbete. Kollektivavtalen beaktar behoven hos personer med atypiska anställningar.
Individer uppmuntras till livslångt lärande under hela sin arbetskarriär. I övergångsskeden i samt
mot slutet av arbetskarriären är det möjligt att komma överens om att trappa ned och lätta på


________________________________________________________________________________________________

arbete på ett sätt som är ändamålsenligt för alla parter. För personer som marginaliserats från
arbetslivet, återvänder från familjeledigheter eller långa sjukledigheter samt för personer som
erhåller invalidpension erbjuds möjligheter att flexibelt återgå till arbetslivet.
Möjligheterna till företagande för högutbildade förbättras. Benägenheten att grunda företag
främjas genom utbildningsutbud och utveckling av finansierings‐ och riskhanteringssystem, vilket
sänker tröskeln för att starta företag. Företagares sociala trygghet kan jämföras med den sociala
tryggheten för löntagare. Systemen för pensioner och för social trygghet beaktar även personer
som får stipendier. Organisationer lägger inte utan orsak ut företagarrisken på sina arbetstagare
genom att pressa dem att starta eget.
Hinder för utlänningar och personer med invandrarbakgrund att få arbete sänks systematiskt.
Utländska medborgares kunskap erkänns och uppskattas på arbetsmarknaden. Personer som
känner till främmande länder, språk och kulturer ses som en resurs i en värld som blir mer
globaliserad och i ett mångkulturellt Finland. Undervisning i de inhemska språken ordnas
heltäckande för alla som behöver sådan. Lika lön för lika arbete säkerställs exempelvis genom att
skärpa lagen om beställarens skyldighet och ansvar samt hårdare tag mot den grå ekonomin.

6.3.1 Arbetskarriärerna och pensionssystemet
Hela befolkningen bär ansvar för att förlänga arbetskarriärerna. Unga deltar som jämlika
förhandlingsparter i allt beslutsfattande som rör arbetskarriärerna. Då arbetskarriärerna förlängs
satsar man på ork i arbetet, att förebygga arbetsoförmåga samt på att stödja att arbetslösa och
sådana som erhåller invalidpension till att återgå i arbetslivet. Att arbetskarriärerna förlängs
försvagar inte välfärden för unga och studerande.
Man främjar effektivt och mångsidigt att den reella pensionsåldern höjs, likväl med beaktande av
de begränsningar som fysiskt eller annars betungande arbete sätter. Att flexibelt gå i pension är
möjligt genom att det är motiverat att fortsätta en aktiv arbetskarriär betydligt längre tack vare
lättare arbetsvillkor och arbetsuppgifter.
Livslängdskoefficienten är en nödvändig komponent i att upprätthålla det finska
pensionssystemet och uppmuntrar till att gå i pension senare. Uppmärksamhet fästs vid att jämna
ut inkomstöverföringar mellan generationer och sålunda följer inte pensionerna fullt ut
inkomstnivåns utveckling. Pensionssystemet tryggar en tillräcklig utkomst för alla.

6.4 Trafiken och staden

Kollektivtrafiken är miljövänlig och fungerande i alla högskolestäder. I all kollektivtrafik gäller
studentrabatter på minst 50 % och ett riksomfattande betalningskort. Kollektivtrafiken beaktas i
planläggningen och fungerar smidigt över kommungränserna. Det riksomfattande spårnätet är
tätt, och det är förmånligt att resa med tåg.

Flygresor beskattas kraftigt. Kollektivtrafiken subventioneras kraftigt och är attraktivare än
privatbilism. Stadsplaneringen och trafiklederna gynnar cykling och annan lätt trafik.

De studerande är en likvärdig del av stadsgemenskapen. De beaktas i allt beslutsfattande i staden,
och de har möjlighet att påverka sin miljö på ett meningsfullt sätt. Socioekonomisk segregering


________________________________________________________________________________________________

mellan bostadsområden förhindras genom att det byggs såväl hyres‐ som ägarbostäder på samma
områden.

7. Globalt ansvar
Studenterna är medvetna om samhälleliga frågor i Europa och världen. Både de och högskolorna
verkar modigt för förnyelse och kommer med nya öppningar.

7.1 Studentdemokrati

FSF arbetar för att aktivt medborgarskap samt ansvarstagande och upplyst studentdemokrati skall
utvecklas. För att förbundet skall kunna utgöra ett gott exempel har det i sin egen verksamhet gjort
särskilda satsningar på jämlikhet, transparens och samhörighetsanda. Studenterna är
representerade på alla nivåer i beslutsfattandet vid högskolorna i hela Europa. Den starka
europeiska studentrörelsen utgör en synlig och verksam del av den europeiska demokratin.

Studentrörelsen bedriver omfattande samarbete såväl i Finland och Europa som globalt för att
främja sina värderingar och strävanden. För att nå sina mål samarbetar den med andra
intressegrupperingar samt medborgarorganisationer och ‐rörelser.

European Students’ Union är en representativ och demokratisk studentorganisation. FSF verkar
aktivt som en del av denna och stöder dess verksamhet ekonomiskt och genom sin arbetsinsats.
FSF stöder och stärker, i första hand genom ESU, utvecklandet av studentdemokrati framför allt i
EU:s närområden i de länder som deltar i Bolognaprocessen.

7.2 Utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete

Staterna har övergått till att tänka på hållbar utveckling i all sin verksamhet, och den politik de för
är konsekvent vad gäller utvecklingsmålen. I alla EU‐länder ligger biståndsanslagen på den nivå
som FN rekommenderat, och anslagen används i enlighet med ODA‐kriterierna. Biståndsanslagen
används inte till terminsavgifter genom stipendiesystem som kompenserar dessa.

FSF har expertis på området i skärningspunkten mellan utvecklings‐ och utbildningspolitik som en
del av diskussionen om högskolornas internationalisering. FSF:s biståndsverksamhet innebär
ansvar för de allra fattigaste, och den strävar efter att stödja bemäktigande hos medborgarna i
utvecklingsländerna genom olika utbildningsprojekt.

7.3 Miljö

Miljömedvetenheten är en del av högskolornas fostringsuppgift. Högskolorna har egna
miljöprogram och campusområdena är utsläppsneutrala. Högskolorna och studenterna är
vägvisare i arbetet för att bekämpa klimatförändringen och slår i sin verksamhet vakt om
principerna för hållbar utveckling.

Energisparandet beaktas i all verksamhet. Slutanvändarna faktureras för sin el‐ och
vattenkonsumtion enligt förbrukning.


________________________________________________________________________________________________

Mängden utsläpp av drivhusgaser sjunker i enlighet med rekommendationerna från FN:s
internationella klimatpanel oberoende av hur den globala ekonomiska situationen utvecklas.
Utnyttjandet av förnybara naturresurser är begränsat så att det motsvarar resursernas förmåga till
förnyelse. Icke‐förnybara naturresurser sparas och används på ett ekoeffektivt sätt. Finland har
svarat på den utmaning som klimatförändringen medför genom att stifta en klimatlag om
bindande årliga utsläppsminskningar på 5 procent, vilket möjliggör att Finland är kolneutralt före
år 2050.

FSF:s politiska policydokument

Recommended

Recommended

More Related Content

More from SYL

More from SYL (20)

FSF:s politiska policydokument