Grundvatten av god kvalitet är viktigt för många i regionen, småhushåll, industri, jordbruk, gårdsbruk och liknande. I och med införandet av nationella miljökvalitetsmål har grundvattnets roll i samhällsplaneringen lyfts fram. Det finns ett miljökvalitetetsmål med ett fokus på att skydda grundvattnet, dels som en del i vattnets kretslopp, dels som resurs inom den nutida och kommande vattenförsörjningen. Västra Götalands län har omväxlande geologiska förhållanden. Grundvattentillgångar i jord av betydelse återfinns oftast i större grusavlagringar. Inom stora delar av länet är grusavlagringar sparsamt förekommande. Det är därför väsentligt att dessa avlagringar sparas och skyddas för att kunna användas för grundvattenuttag. I berggrunden finns större grundvattentillgångar endast i den sedimentära berggrunden i delar av centrala Västergötland. En rad myndigheter och andra organisationer kommer att vara viktiga aktörer. Det är viktigt att också allmänheten och näringslivet tar en aktiv del i arbetet. Det är nödvändigt att tidigt i arbetet med miljökvalitetsmålen hitta bra arbetsformer, speciellt i ett stort län som Västra Götaland, vilket består av 49 kommuner. För att veta vilka åtgärder som skall sättas in, måste viss grundläggande kunskap sammanställas, främst från kommunerna.

1. Grundvatten –
källa för
dricksvatten
VänernochVättern en annan.

2. Skydd av grundvatten är bristfälligt
I länet finns drygt 200 grundvattenförekomster.
De flesta uppnår god kemisk och kvantitativ status, men många riskerar att i
framtiden inte nå god kemisk status.
För många grundvattenförekomster saknas analyser och kunskapsnivån om
våra grundvattenförekomster måste förbättras.
Skyddet av våra vattentäkter är bristfälligt och arbetet med att inrätta och
revidera vattenskyddsområden är fortsatt viktigt.
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland2

3. Grundvatten kemisk status
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland3
96 procent av länets
grundvattenförekomster bedöms ha
god kemisk status. I nio av
grundvattenförekomsterna har
bekämpningsmedel, som nu är
förbjudna, påträffats i så höga
halter att deras status har bedömts
som otillfredsställande

4. Grundvattenförekomster som riskerar att inte nå
kemisk status 2021
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland4
För nästan hälften av
grundvattenförekomsterna finns en risk att
god kemisk status inte kommer att nås i
framtiden på grund av att de bedöms vara
påverkade av exempelvis förorenade
områden, vägar och/eller jordbruk

5. Grundvatten kvantitativ status
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland5
Samtliga av länets
grundvattenförekomster bedöms ha
god kvantitativ status.

6. Grundvattenförekomster som riskerar att inte nå
kvantitativ status 2021
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland6
För fyra av grundvattenförekomsterna bedöms
det finnas en risk att de inte ska nå god
kvantitativ status i framtiden på grund av
problem med för höga kloridhalter.

7. Västerhavets vattendistrikt
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland7
Distriktet omfattar:
• 772 sjöar,
• 1671 vattendrag,
• 110 kustvatten och
• 478 grundvatten
Alla är utpekade som vattenförekomster. Vattenmyndigheten
arbetar för att alla vattenmiljöer ska nå en god vattenkvalitet och
för att säkra vattentillgången för alla tänkbara behov. Arbetet sker
i samverkan mellan myndigheter och andra berörda aktörer.

8. Västerhavets vattendistrikt
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland8
Västerhavets vattendistrikt
har delats in i
åtgärdsområden utifrån
huvudavrinningsområden
och/ eller delavrinnings-
områden. I några få fall har
ett huvudavrinningsområde
delats in i flera
åtgärdsområden, till exempel
Göta älv.
Essunga, Falköping, Herrljunga, Lidköping, Mariestad,
Skara, Skövde, Tidaholm, Ulricehamn, Vara

9. Lidans åtgärdsområde präglas av ett varierat landskap
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland9
Åtgärdsområdet är rikt på
isälvsavlagringar och har
mycket stora
vattentillgångar.
Det finns även höganatur-
och kulturvärden som
omfattarnaturreservat,
Natura2000-områden och
delar är riksintresse för
naturvård, friluftsliv och
kulturmiljövård.
Demest kända områdena
är Hornborgasjön och
platåbergen vid
Mösseberg och Billingen.
Nedre delarna av Lidan
har ovanligt många
fiskarter och lekområden
för asp.
Mångaav vattendragen och ett fåtal
sjöarär övergödda och näringsämnen
kommerframför allt från jordbruk,
kommunalaavloppsreningsverkoch
enskilda avlopp.
Flera av vattendragen har
vandringshinder och exempelvis dammar
hindrar fiskoch smådjuratt vandrai ån.
Vattenflödet är i en del sträckorså
förändrat att det påverkar djur-och
växtlivet.
39 ytvattenförekomsterharsämreän
godekologisk status och en
grundvattenförekomst nårintegod
kemiskstatus.
Inom åtgärdsområdet finns områden
som är särskilt utpekade för betydande
översvämningsriskenligt EU:s
översvämningsdirektiv.

10. Dokumenterat förbättringsbehov inom Lidan
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland10
Lidans åtgärdsområde har
en sjö och 31 vattendrag
ett dokumenterat
förbättringsbehov
eftersom vandringshinder
hindrar fiskoch andra
vattenlevandedjurfrån
att vandra naturligt.
I 22 av vattendragen
behöver de naturliga
livsmiljöerna i
strandzonen återskapas.
Lidans avrinningsområde är ca 2 200
km2
och markanvändningen
domineras av jordbruksmarkoch
skogsmark.
Det årliga läckaget av antropogent
fosforfrån Lidans avrinningsområdeär
cirka 32,8 ton vilket är ca 55 procent av
det totala läckaget.
Som exempel på effekter av
övergödningen har kraftiga
algblomningar skett utefterhela Flian
under sommartidårligen sedan 2003.
Livsmedelsverket har rekommenderat
att undvikaäta kräftsmöret från
kräftor fiskade i Flian på sommartid, på
grundav mängden cyanobakterier
som förekommeri vattnet. Längs
stränder och vikar ökar också
igenväxningen utmedvattendraget.

11. Förbättringsbehov övergödning i Lidan
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland11
Lidans åtgärdsområde har tre sjöaroch 31 vattendrag medett
dokumenterat förbättringsbehov medavseende på övergödning.
Reduktionsbehovet förfosfor har skattats tillca 34 ton P/år för att
uppnågodstatus iåtgärdsområdets vattenförekomster.
Åtgärderna som riktas mot fosforger i de flestafall även en effekt
på kväve.

12. Miljögifter i Lidan
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland12
Från den tidigare urangruvan Ranstad, läcker
det metaller, däribland uran. Uran läcker även
från diffusakällor som rödfyrhögar och
alunskifferberggrund.
Det finns några förorenade marker i MIFO-
klass 1, såsom före detta
träimpregneringsanläggningar och de så
kallade rödfyrhögarna, vilka är rester från
kalkbränning.
Tungmetallernakadmium, bly, kvicksilver,
nickel, koppar, krom och zink släpps ut i
åtgärdsområdet från pågående verksamheter.
Xylener används industriellt och
pentaklorfenol finns i förorenade områden.
Avseendepesticider är informationen
bristfällig, men det finns mätresultat som
antyder att det finns risk för
bekämpningsmedelförekomst iLidan.
Lidans nedre delar rinner i ett intensivt
jordbruksområde, vilket genom användningen av
bekämpningsmedelleder till problem med
miljögifter.
Lidan har även flera förorenade områden i MIFO-
klass 1, till exempel före detta
träimpregneringsanläggningar och de såkallade
rödfyrhögarna (resterfrån kalkbränning).
Inom avrinningsområdet ligger även flertalet större
pågående verksamheter, exempelvis
verkstadsindustrieroch avloppsreningsverk.
Utsläppen från verksamheterna bidrar till
belastningen av övergödande ämnen och
föroreningar inom avrinningsområdet.
Destörstapunktkällorna är avloppsreningsverkoch
Ranstadverken med tidigare uranbrytning. Från
den tidigare urangruvan Ranstad, läcker det,
förutom metaller, även ut betydande mängder
uran.
RANSTAD

13. Vattenförvaltning
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland13
EUs ramdirektiv för
vatten, Direktiv
2000/60/EG, syftar till att
vi ska uppnå en
långsiktigt hållbar
förvaltning av våra
vattenresurser. Alla
sjöar, vattendrag,
kustvatten samt
grundvatten omfattas.
Ramdirektivet för vatten kompletteras av tre så
kallade dotterdirektiv:
• grundvatten (Direktiv 2006/118/EG),
• prioriterade ämnen i ytvatten
(2008/105/EG) och
• tekniskt direktiv om kvalitetskrav på
kemiska analyser och på laboratorier som
anlitas för övervakningen (Direktiv
2009/90/EG).
Varje medlemsstat kan ha strängare nationella
regler men inget i direktiven får utelämnas
Sverige har till största delen införlivat ramdirektivet för
vatten i den nationella lagstiftningen. Svensk
vattenförvaltning regleras i huvudsak genom följande tre
författningar:
• miljöbalken.
• vattenförvaltningsförordningen (förordningen (SFS
2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön)
och
• länsstyrelsernas instruktion (förordning (2002:864)
med länsstyrelseinstruktion)
SGUs föreskrifter om grundvatten Enligt
vattenförvaltningsförordningen får SGU ge instruktioner om
vattenförvaltningens arbetsmoment genom att meddela
närmare föreskrifter.
• Kartläggning och analys av grundvatten SGU-FS 2013:1
• Övervakning av grundvatten SGU-FS 2014:1
• Miljökvalitetsnormer och statusklassificering för
grundvatten SGU-FS 2013:2
• Redovisning av åtgärdsprogram för grundvatten SGU-
FS 2008:1
• Redovisning av förvaltningsplan för grundvatten SGU-
FS 2008:3

14. Grundvattennivåer
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland14
Maj 2017April 2017Mars 2017
Låga grundvattennivåer på många håll i Sverige gör att vattenförsörjningenär i farozonen i sommar. Stora mängdernederbörd
under våren behövs för att få ett normalt utgångsläge inför sommaren.

15. Grundvatten i Skaraborg
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland15
Det finns flera grundvattenmagasin iolika nivåer. Den överstanivån benämns J1 eller S1 och den eller de underliggande benämns J2, J3,
respektive S2, S3. J står för magasin i jordlager och S står för magasin i sedimentärberggrund.

16. Grundvatten i Skaraborg
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland16
Det finns flera grundvattenmagasin iolika nivåer. Den överstanivån benämns J1 eller S1 och den eller de underliggande benämns J2, J3,
respektive S2, S3. J står för magasin i jordlager och S står för magasin i sedimentärberggrund.

17. Brunnar i Skaraborg
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland17
Låg vattennivåfår brunnar att sina. Grundvattennivån kan bli sålåg att mångamedegen brunn kan fåproblem med vattenförsörjningen.
Grävdabrunnar är också känsliga för att grundvattenytan höjs och sänks naturligt. Det innebär att vattentillgången kan bli dålig under torra
perioder. Även vattnets kvalitet kan förändras när nivåerna förändras.

18. Brunnar i Skaraborg
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland18
Det finns olika typ brunnar iSkaraborg. Mångabrunnar är gjord för energiförmån till bostäder (värmeeller kyla), medan andra är
vattenbrunnar. Det finns några brunnar som man intevet förmån medi dagsläget.

19. Falköpings kommun ingår i
Kommunalförbundet
Skaraborgsvatten som även sköter
vattenförsörjningen till Skövde och
Skara kommuner.

20. Vatten från Vättern
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland20
Vattnet kommerfrånVättern och levereras till Falköping,Stenstorp,Broddetorp, Gudhem,Valtorp,
Torbjörntorp, Slutarp, Kinnarp,Kättilstorp,Vartofta, Odensberg,Floby ochÅsarp.
Inget av vattenverken i Motala, Borgunda som förser Skara, Skövde och Falköping,Askersund,Hjoeller
Karlsborghar ”konstgjort” grundvatten.
Gemensamt för flera av vattenverken runt Vättern är att man förlagtråvattenintaget på ganskastort djup för
att även sommartiderhålla ett kallt råvatten.
Enligt Livsmedelsverketsföreskrifterbörvattentemperaturen i levererat dricksvatten inte överstiga + 20 o C.
Motala vattenverk har dubbla intagsledningar.
En trätub ut till 140 m från strandenpå ett djup av 4,5 m och en plastledningut till 300 m på ett djup av 10 m.
Båda ledningarnaär i drift för att få omsättningpå vattnet i ledningarna.Behandlingenivattenverket består
av snabbsandfiltrering,kalk-kolsyra-doseringochdesinfektionmed UV ljus samt natriumhypokloritoch
ammoniak.

21. Vatten från Vättern
22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland21
Borgunda vattenverk producerar vattnet tillSkövde, FalköpingochSkara och ser sedan till att det
transporteras tillett milslångtledningsnätverksomförsörjer kommunernamed rent dricksvatten.
Dagligenlämnar23 000 kubikmeter dricksvattenanläggningeni Borgunda.
Dricksvattnet produceras utan fällningskemikalierochmed en enkel filtreringi sandfilter.
Sedan 2012 har Borgunda vattenverk också använt sig av ett UV-ljusfiltersom dödar virus och sporer.Vattnet
klorerasoch pH-höjs till ca pH 8 innan det pumpas ut till kommunernaoch hårdheten på vattnet är 4 tyska
hårdhetsgrader.
KommunalförbundetSkaraborgsvatten
Sköter vattenförsörjningentillkommunernaSkövde, Skara och Falköping.Kontakt:0500-45 12 59

22. 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland22
Referenser
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3159749
https://www.falkopingstidning.se/article/industrin-vill-slappa-ansvaret-for-urangruva/
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-
brunnar.html?zoom=297903.4160588323,6389064.008238015,566703.9536599077,6518564.267238532
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html?zoom=-
165293.4918743507,6114532.264989707,1178709.1961310257,6762033.559992298
http://www.sgu.se/grundvatten/
http://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/
http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och-
vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/vattenrad.aspx

23. 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland23
Litt om mig
Stig-Arne har erfarenhet som företagsledare med betydande företagserfarenhet och bakgrund både som geologoch ingenjör.
Dessutom har han stor erfarenhet avatt träna och coacha yrkesverksamma med behovavatt integrera sig på olika områden.
Stig har arbetat som en senior geolog och projektledare för flera olje- och gasbolag, inklusive serviceföretag. Stig har haft ansvar
för att förvalta inomhusoch klientbaserade geovetenskapsprojekt avolika slag, allt från introduktionsnivå, ren prospektering till
utvecklingsfas från början till slut.
Han har genomgått geologiska utvärderingar och bidragit till multidisciplinstudier för möjligheter, prospekt och fält, inklusive
planering och genomförande avplanering avhela prospekterings- och reservoar exploaterings program.
Han har lång erfarenhet avprojektarbeten avolika skala och typer och van att vara i kontakt med kunder för att svara på frågor
som uppstår under ett projekt.
Stig har fokus på kunskapsbaserade processer och system, kontraktsuppdrag, tillgångsförhandlingar. Stig-Arne har haft fokus på
rumslig analysmed fokus på kunskapsbaserade E & P-processer uppnår affärsmål med hjälp avprediktiv analys.
Stig är väl känt för användning avindustriprogramvara inom geovetenskap,kunskapshantering,affärsanalys, geospatialanalys
osv.
Han fungerar som coach för såväl individer som företag, genom att använda olika metoder, inklusive LSP och LE-system.