SlideShare a Scribd company logo
Vad menas med
symmetrier?
• Symmetri inom matematiken är ett regelbundet
mönster.
En vanlig uppfattning är att symmetri är att
om ett föremål kan delas i två lika delar, så är
det symmetriskt. Den definitionen är korrekt men
är inte den enda typen av symmetri.
För att med ord beskriva symmetri kan vi säga
att symmetri innebär att en likadan form
upprepas enligt vissa regler. Vi kommer här att
ta upp två typer av symmetri:
• - Spegelsymmetri
- Rotationssymmetri
• Med symmetri brukar man mena två olika
saker. Först att något är harmoniskt och
välbalanserat, eller det mer formella, att
ett objekt har "själv- likhet" i ett speciellt
mönster.
• Vi kommer undersöka det sistnämnda.
Motsatsen till symmetri är asymmetri. Du
kan se en demonstration på detta i bilden
nedan
Spegelsymmetri
• Med spegelsymmetri menas att något är
en spegelbild av sig själv mot en linje, i två
dimensioner, eller ett plan, i tre
dimensioner. Ovan har det symmetriska
trädet en lodrät linjesymmetri. Andra
objekt med linjesymmetri är en likbent
triangel
• Kvadraten har dock fler symmetrilinjer. En
vågrät symmetri och även två
symmetrilinjer dragna från båda
diagonalerna.
• Rotationssymmetri
Om en figur roteras runt en punkt kommer den,
när den har roterats ett helt varv (360o), att se
likadan ut som den gjorde från början. Om vi
någon gång under rotationen, innan vi roterat ett
helt varv, får figuren att helt överlappa sitt
ursprungliga värde, har vi en rotationssymmetri.
Antalet gånger samma figur uppstår under
rotationen avgör figurens rotationsordning.
• 360o / n =
Rotationsordning
n är
antalet grader figuren
måste roteras innan vi
får exakt samma figur
igen.
Z har
2rotationsordning
. Bokstaven Z
måste roteras 180o innan vi får
exakt samma figur igen.
Rotationsordning 5
• Ett föremål kan ha mer än en typ av
symmetri. Stjärnan på bilden har både en
spegelsymmetri och en rotationssymmetri.
Rotationsordningen är 5.

More Related Content

What's hot

Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
gulzay
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
Malin Åhrby
 
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgång
cathmh
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
Magnus Andersson
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
gulzay
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Elektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power pointElektricitet och magnetism power point
Elektricitet och magnetism power point
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Magnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgångMagnetism provgenomgång
Magnetism provgenomgång
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
 
Tryck
TryckTryck
Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 

More from gulzay

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
gulzay
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
gulzay
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
gulzay
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
gulzay
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
gulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
gulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
gulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
gulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
gulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
gulzay
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
gulzay
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
gulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
gulzay
 

More from gulzay (20)

Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]Tyngdpunkthavarm[1]
Tyngdpunkthavarm[1]
 
Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 

Vad menas med symmetrier

  • 2. • Symmetri inom matematiken är ett regelbundet mönster. En vanlig uppfattning är att symmetri är att om ett föremål kan delas i två lika delar, så är det symmetriskt. Den definitionen är korrekt men är inte den enda typen av symmetri. För att med ord beskriva symmetri kan vi säga att symmetri innebär att en likadan form upprepas enligt vissa regler. Vi kommer här att ta upp två typer av symmetri:
  • 3. • - Spegelsymmetri - Rotationssymmetri
  • 4.
  • 5.
  • 6.
  • 7.
  • 8. • Med symmetri brukar man mena två olika saker. Först att något är harmoniskt och välbalanserat, eller det mer formella, att ett objekt har "själv- likhet" i ett speciellt mönster. • Vi kommer undersöka det sistnämnda. Motsatsen till symmetri är asymmetri. Du kan se en demonstration på detta i bilden nedan
  • 9.
  • 10. Spegelsymmetri • Med spegelsymmetri menas att något är en spegelbild av sig själv mot en linje, i två dimensioner, eller ett plan, i tre dimensioner. Ovan har det symmetriska trädet en lodrät linjesymmetri. Andra objekt med linjesymmetri är en likbent triangel
  • 11.
  • 12.
  • 13. • Kvadraten har dock fler symmetrilinjer. En vågrät symmetri och även två symmetrilinjer dragna från båda diagonalerna.
  • 14. • Rotationssymmetri Om en figur roteras runt en punkt kommer den, när den har roterats ett helt varv (360o), att se likadan ut som den gjorde från början. Om vi någon gång under rotationen, innan vi roterat ett helt varv, får figuren att helt överlappa sitt ursprungliga värde, har vi en rotationssymmetri. Antalet gånger samma figur uppstår under rotationen avgör figurens rotationsordning.
  • 15. • 360o / n = Rotationsordning n är antalet grader figuren måste roteras innan vi får exakt samma figur igen. Z har 2rotationsordning . Bokstaven Z måste roteras 180o innan vi får exakt samma figur igen.
  • 16. Rotationsordning 5 • Ett föremål kan ha mer än en typ av symmetri. Stjärnan på bilden har både en spegelsymmetri och en rotationssymmetri. Rotationsordningen är 5.