1. KAPACITET TÄTORT
Karl-Lennart Bång, KTH Trafik och logistik
Omfattning:
- Signalreglerade korsningar (3- o. 4-vägskors; skyttelsign.)
* Beräkning av kapacitet och framkomlighetseffekter
* Kapacitetsanalys med hjälp av simulering
- Gator
* Frifordonshastighet (KTH forskningsrapport 2012)
* Hastighet-flödessamband (Effektsamband 2013)
- Gång- och cykeltrafikanläggningar
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
1
2. Signalreglerade korsningar
Underlag:
- Vägverket TV131 1977-02:
Beräkning av kapacitet, kölängd och fördröjning i vägtrafikanläggningar
Kapitel 8 Signalreglerade korsningar (författare K-L. Bång)
-
Trivector Traffic 2010
Olstam, J; Hagring O; Allström A. CAPCAL 3.3 Beräkningsmanual.
-
EMV-projektet (1999 – 2004 KTH, VTI, Trivector):
* Al-Mudhaffar, A. 2003. Datainsamling som underlag för simulering
* Hagring O; Allström A et al 2005: Mätning av framkomlighet i plankorsningar med trafiksignaler (mättnadsflöden , kritiska tidsavstånd mm)
-
METKAP-projektet (2009-2013)
Utveckling av beräkningsmetoder (KTH, Trivector)
-
Capcalutveckling (2012-2013)
Signalreglerade korsningar (Trivector, KTH)
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
2
3. Signalreglerade korsningar
Resultat:
- TRV2013/64343 Metodbeskrivning för beräkning av kapacitet …..
Kapitel 4: Signalreglerade korsningar (K-L. Bång och J. Wahlstedt)
- TRV2013/79994 Kapacitetsanalys med hjälp av simulering
Kapitel 6: Signalreglerade korsningar (J. Wahlstedt)
- TRV2013/92033 Kalkylhjälpmedel för kapacitetsanalys
MS-Excel Signalreglerade korsningar (K-L. Bång, J. Wahlstedt)
- TRV2013/92041 Användarhandledning för CAPCAL 4.0 (L. Linse)
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
3
4. Förutsättningar för beräkningsmetod:
- Tidstyrd signalreglering med korrektioner för effekter av trafikstyrning
- Optimerad tidsättning mht minimering av interaktionsfördröjning
för fordonstrafik
- Geometrisk fördröjning för fordon som inte fördröjs pga signalen eller
interaktionsfördröjning kan beräknas enligt metod för
Ej signalreglerad korsning
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
4
5. Överblick av beräkningsgången
A Indata
(utformning, trafikflöde, signalreglering)
B Beräkning av säkerhetstider, minsta gröntid
och förlusttid per omlopp
C-1 Tidsättning omgång 1
(baseras på antagen tidsättning och
trafikfördelning mellan parallella körfält)
C-2 Tidsättning omgång 2 m fl iterationer
(baseras på tidsättning och trafikfördelning
från föregående iteration)
D
Beräkning av framkomlighetseffekter
Transportforum 2014 session 43 METKAP:
K-L. Bång Kapacitet Tätort
5
9. Indata avseende trafikflöden
Blankett 4A-2 Trafikflöden
2.
150
Korrektionsfaktorer
Fordon / h
180
Totalt
80
410
- Körfältsbredd
Tillfart
1
2
3
4
Cyklar i
blandtrafik
Antal/h
Tung
Trafik
Andel
0,05
0,20
0,05
0,10
Gång./h
Cykl/h
200
Fordon / h
Fordon / h
170
3.
110
Gång./h
720
Gång./h
500
Cykl/h
700
850
Cykl/h
80
120
Totalt
Totalt
1100
950
Gång./h
Cykl/h
150
Fordon / h
Totalt
50
150
150
350
4.
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
9
10. Beräkning av säkerhetstid
Automatisk beräkning av säkerhetstid och minsta gröntid i MS Excel och Capcal
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
10
11. Val av fasindelning
Grundregel
Så få signalfaser som möjligt ger högst kapacitet och lägst
medelfördröjning.
1) I första hand tidssepareras
bara primärkonflikter mellan
raktframgående trafik från
korsande gator
Fas 2
Fas 1
Väg B
Väg A
Fas 1
Gult
2) Vid behov mht kapacitet för svängande
Fas 2
trafikströmmar eller trafiksäkerhet
tidssepareras också kritiska
sekundärkonflikter ●
Allrött
genom särskilda signalfaser
Gröntid g1
Rött
Gröntid g2
Säkerhetstid
Omloppstid c
Transportforum 2014 session 43 METKAP:
K-L. Bång Kapacitet Tätort
11
12. Indata för signalreglering
Exempel på fasbilder
Fasbilder enligt exempel för fas nr
(Se inmatnings sida "signaler" i CAPCAL 4.0)
A
B
C
D
1
2
3
F
G
Min gröntid
g min
1
2
3
4
5
H
11
11
0
0
0
22,0
∑
I
J
K
L
4
5
6
B
H2
Fas Nr.
E
A
H1
Max gröntid
Förlusttid F
g max
4,4
3,9
0,0
0,0
0,0
Förlusttid per omlopp
Total förlusttid:
Signalstyrning
Tidsstyrd
1
Trafikstyrd
8,3
Omloppstid (sek)
Samordnad
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
Beräknas
Fast
1
12
13. Tidsättning omgång 1
Överslagsmässig beräkning
• Bestäm körfältstyper och trafikflöde per körfält
• Bestäm mättnadsflöden och belastningskvoter q/s
• Identifiera kritisk konfliktpunkt
• Bestäm omloppstid och gröntidsfördelning
• Beräkna kapacitet och belastningsgrad
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
13
14. Tidsättning omgång 2 och fortsatta iterationer
Detaljberäkning
• Kontrollera fasindelning, körfältstyper, minsta
gröntider och säkerhetstider
• Bestäm mättnadsflöden och belastningskvoter
• Identifiera kritisk konfliktpunkt
• Bestäm omloppstid och gröntidsfördelning
• Beräkna kapacitet och belastningsgrad
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
14
17. Mättnadsflöden typ A och B
Typ A
1900 f/gh
Typ B
Bestäms enligt diagram
nedan)
1700 f/gh (för dubbla
svängande körfält 1500
f/gh,kf)
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
17
19. Mättnadsflöden typ C (forts.)
Tidsättning omgång 1: Typfall för beräkning av sC
Typ- Signalfaser
fall
Omloppstid c sek
Effektiv Rödtid Ö.g.
Köutrymme
gröntid r sek
ställets efter vxl till
g sek
längd rött
lcr m
Normal
1
2
3
Tvåfas =
Blandfaser
Trefas =
Separatreglering
av vsv trafik i
ena gatan (se
4.5.3)
Fyrfas =
Separatreglering
av vsv trafik i
bägge gatorna
Max vid
överbelastning
60
90
25
35
< 15
1
80
120
25
55
15-20
2
100
150
30
70
15-25
2
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
19
24. Mättnadsflöden körfältstyp D, forts…
Exempel på diagram i metodbeskrivningen
Bestämning av Nk
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
24
25. Mättnadsflöden körfältstyp D, forts…
Exempel på diagram i metodbeskrivningen
Bestämning av sg för ag =4,8 sek
Bestämning av sg för typfall 1 :
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
25
26. Inverkan av korta körfält
(grönt i samma fas som angränsande körfält)
1
2
1
flaskhals
Fall 1
2
Fall 2
Mättnadsflödesbidrag s’ till kf 1 från kf 2
bestäms mht risken för blockering av det
korta körfältet som funktion av andel
högersvängande fordon, se nästa bild
Transportforum 2014 session 43 METKAP:
K-L. Bång Kapacitet Tätort
26
27. Inverkan av korta körfält Fall 2
Antalet köande fordon i det korta körfältet vid grönfasens början beräknas som summan av utfallet
av alla fall som kan uppstå = 𝑷(𝑵 𝟐 ) ∙ 𝑵 𝟐 enligt formlerna nedan för alla utfall av N2 :
𝑃 𝑁2 = 0 =
𝑁 𝑚𝑎𝑔
0
𝑁 𝑚𝑎𝑔
∙ 𝑝1
𝑃 0 < 𝑁 2 < 𝑁 𝑚𝑎𝑔 =
𝑁 𝑚𝑎𝑔 +𝑁2
𝑁2
−
𝑁 𝑚𝑎𝑔 +𝑁2 −1
𝑁2 −1
𝑁 𝑚𝑎𝑔
∙ 𝑝1
𝑁
∙ 𝑝2 2
𝑁 𝑚𝑎𝑔
för N1 = 0
𝑃(𝑁2 = 𝑁 𝑚𝑎𝑔 ) = 𝑝2
𝑃(𝑁2 = 𝑁 𝑚𝑎𝑔 ) =
𝑁 𝑚𝑎𝑔 + 𝑁1
𝑁 𝑚𝑎𝑔
−
𝑁 𝑚𝑎𝑔 +𝑁1 −1
𝑁 𝑚𝑎𝑔
𝑁
𝑁 𝑚𝑎𝑔
∙ 𝑝1 1 ∙ 𝑝2
för
0 <N1 < Nmag
[3]
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
27
34. Beräkn. ex 1: Tidsättning
Total förlusttid F :
Bestämning av omloppstid:
F
F korr = F + ∑ (g - g min )
Steg A
Fas j
Bestämning av gröntider:
g i = (c – F) ∙δ i
8,3 Omloppstid
F korr
8,3
(sek)
Fas j
57,4
c korr
57,4
g i = (c – F) ∙δ i
Steg B
dim q/s
c
dim q/s
gi
δi
g i,korr
1
0,334
0,479
23,5
23,5
2
0,363
0,521
25,6
25,6
Summa
0,697
49,1
g i,max
49,1
( OBS: g i inkluderar körbar
del av gultiden)
Summa
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
34
35. Beräkn. ex 1: Kapacitet och belastningsgrad
.
Tillfart
Körfält
nr
Grönt
i fas nr
se 8A-2
KOL:1
1: A-vägen V, R+H
R+V
"
2: B-gatan N: H (kort kf),
flaskhals R+H
"
R+V
"
R+V
3: A-vägen Ö, R+H
R+V
"
4: B-gatan S, H (kort kf )
flaskhals R+H
"
Summa
R+V
2
11
12
"
21
22
"
"
31
32
"
41
42
"
3
2
2
"
1
1
"
"
2
2
"
1
1
"
"
Dim.
Dim.
mättnads- flöde
flöde s
q
Belastn.kvot Steg A
Dim max qi/si
q i /s i
Gröntid
g i = (c – F) ∙δ i
mht huvudfaser Bas-
dim. qi/si
f/gh
f/h
per körfält
13
14
15
1717
570
0,332
1142
380
410
0,334
1676
609
491
0,363
1353
350
16
Kapacitet Bel.grad
Ki=
Xi =
si*gi/c
509
0,75
23,5
504
0,81
747
0,81
25,6
604
0,81
23,5
0,259
0,363
766
22
0,75
25,6
0,334
21
qi/Ki
25,6
0,363
1353
Korr.
värde
värde
19
20
25,6
0,332
1227
g i sek
555
0,63
0,697
.
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
35
36. Beräkning av framkomlighetseffekter
• Antal köande fordon
• Kölängd
• Antal och andel stoppade fordon
• Andel fördröjda fordon
• Medelfördröjning (deterministisk + slumpmässig)
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
36
38. Term 1 för körfält där köavvecklingen inte är konstant under gröntiden:
Kö
sk - q
B
C
q
sg - q
A
r
D
E
F
gk
Tid
gg
Omloppstid c
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
38
42. Gator
Underlag:
- Vägverket TV131 1977-02:
Beräkning av kapacitet, kölängd och fördröjning i vägtrafikanläggningar
Kapitel 3 Väg- och gatusträckor
- Bång, K-L: Pezo-Silvano; A.
Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort. KTH Trafik och logistik 2012
- Aronsson, K. Speed characteristics of urban street segments.
KTH Stockholm 2006.
- Nissan, A. Parkering i Storstad;
KTH Teknisk rapport Stockholm 2011
- Trafikverket Effektsamband för transportsystemet.
Steg 3 och 4 Bygga om eller bygga nytt Uppdatering 2013
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
42
43. Gatulänkar
Beräkning av frifordonshastighet för två-och flerfältsgator där länkens egen
utformning och trafikreglering i första hand påverkar framkomligheten.
Större korsning där
länken inte har företräde
Större korsning där
länken inte har företräde
Mindre korsningar och utfarter
med väjningsplikt
Ri 2
Ri
1
Länklängd
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
43
44. Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort
Slutrapport
Juli 2012
KTH Trafik och logistik
Karl-Lennart Bång och Ary Pezo-Silvano
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
44
45. Utvärdering av ändrade hastighetsgränser i tätort 2009-2011
Dataunderlag:
KTH:s + LTH:s mätplatser, medelvärden för båda riktn.(195
fall)
Metod:
Stegvis multipel linjär regression, R2 = 0,757
Beroende variabel:
Frifordonshastighet för personbilar
Oberoende variabler:
- Områdestyp, bebyggelsekaraktär
- Huvudväg eller lokalväg; väg eller gata
- Tvärsektion och längdprofil
- Förekomst av underordnade korsningar och in/utfarter
- GC-anordningar; busshållplats
K-L. Bång: Utvärdering av nya hastighetsgränser - Transportforum 2012
45
46. Inverkan av hastighetsgräns och utformning forts.
Frifordonshastighet (km/h) =
30,1 + 0,258*Hastighetsgräns + 0,010*Länklängd – 4,71*Områdestyp
+ 3,76*Huvudnät+ 0,831*Körbanebredd – 4,93*Parkering – 5,82*Gångbana
– 1,96*Allé
Variabel
(Konstant)
Hastighetsgräns
Länklängd
Områdestyp
Huvudnät
Körbanebredd
Gatuparkering
Gångbana
Allé
Definition och kodning för studerad
länk och färdriktning
Konstant (km/h)
Skyltad hastighet (40, 50 eller 60 km/h)
Sträcka med ”right-of-way” (m)
Stenstad (1) eller villaområde (0)
Ja (1) eller nej (0)
Körbanebredd exkl mittremsa och vägren (m)
Ja (1) eller nej (0)
Ja (1) eller nej (0)
Träd utmed vägkant eller i mittremsa = Ja (1), nej (0)
46
47. Gatusträckor
Beräkning av kapacitet, färdtid och medelhastighet för hela
sträckor inklusive ingående länkar och korsningar.
Kapacitet och fördröjning i större korsningar beräknas med hjälp
av metoderna i METKAP kapitel 4 – 6.
Större korsningar där länken inte har företräde
Korsning 1
Länk 1
Korsning 2
Länk 2
Korsning 3
Länk 3
Transportforum 2014 session 43 METKAP: K-L. Bång Kapacitet Tätort
Länk 4
47
50. Kommentar
Bredd (m)
•
•
•
•
Empiriska underlaget för
gångtrafikanläggningar är svagare
än för metoderna avseende
motorfordonstrafik.
Ändrat väjningsbeteendet vid
obevakade övergångställen efter
”ZEBRA-lagen”, dåligt undersökt.
Alternativa
analysmetoder, simulering ej
beskrivna.
Generellt lite uppdateringar, mer
forskning behöves.
4
6
8
10
Kritiskt tidsavstånd, a
(s)
Andel
(%)
90
85
95
99
I
6,1
6,7 7,6
9,3
7,7
8,4 9,5 11,7
8,6
9,4 10,6 13,0
10,3
11,3 12,7 15,6
Kommentar: förmodligen ligger idag kritiskt tidsavstånd i det
lägre intervallet. Förmodligen ligger det på 7-9 s i medel
(50%).
50
52. Kommentar
- Empiriska underlaget för
cykeltrafikanläggningar svagare än
metoder avs. motorfordonstrafik.
– Begränsningar som ex.
• hur gatubredd och körfältsbredd
påverkar interaktionen mellan
cyklar och övriga fordon ej
studerat.
• Hur blandtrafik med gående
påverkar kapaciteten behandlas ej.
– Ej ”näteffekter”.
– Generellt lite uppdateringar, mer
forskning behöves.
52