Trafficking

innEHÅLL
Vad är trafficking? 3
Människohandel och människosmuggling 4
Trafficking och mänskliga rättigheter 4
Folkrätten 5
Människohandel och genusteori 6
Trafficking av kvinnor i världen 6
Förövarna i människohandeln 8
Offren för människohandeln 8
Offrens hälsa 9
Sveriges arbete mot människohandel 9
Svensk lagstiftning mot människohandel 10
Temporärt uppehållstillstånd 11
Noter 12

Trafficking 2

Vad är Trafficking?
“The fact that slavery - in the form of human trafficking – still exists in the 21st century shames
us all…”
Executive Director Antonio Maria Costa, UNODC

Begreppet trafficking är ett samlingsnamn för den globala illegala handeln med exempelvis människor,
vapen, droger eller organ. I de fall där människor är handelsvaran benämns det som human trafficking
eller trafficking in humans. På svenska talar man ofta om människohandel.

FN antog år 2000 ett protokoll om människohandel i syfte att förebygga, bekämpa och bestraffa handeln
med människor, särskilt kvinnor och barn. Protokollet kom till då man insåg behovet av att ha en
gemensam och internationell definition på ett globalt problem som trafficking. Definitionen ligger idag till
grund för det internationella arbetet mot trafficking. I protokollet definieras handeln med människor på
följande sätt:

handel med människor omfattar: rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer
genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande,
maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av
betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i
syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution
eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri
jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ.2

Enligt definitionen innefattas i människohandel en serie handlingar som i de flesta fall utförs av olika
personer. Man brukar prata om följande fem beståndsdelar:3

1. Rekryteringen, som bland annat kan innehålla falska jobberbjudanden, hot och kidnappning.

2. Det fysiska och/eller psykologiska tvånget och/eller manipulationen knutet till ”erbjudandet”.

3. Den fysiska transporten av offret. Handeln med kvinnor sker inom länder såväl som över
nationsgränser.

4. Utnyttjandet av det arbete kvinnan utför, ofta prostitution, som förövarnas huvudmål. Exploateringen
och makten över kvinnan fortsätter i destinationslandet. Hon kan utnyttjas av förövarna eller andra
samt säljas vidare. Ofta tvingas kvinnorna in i prostitution och pengarna hon tjänar tas om hand av
rekryteraren/hallicken.

5. Avsaknaden av kvinnans samtycke. Även om en person samtycker till att följa med sin förövare så kan
handlingen ses som människohandel om samtycke erhållits genom hot, manipulation, eller utnyttjande
av någons utsatta situation.4

Enligt protokollet kan alltså en serie handlingar klassas som människohandel även då ett offer samtyckt
till exploateringen, om något av de medel använts som anges i ovan definition. Är offret under 18 år
betraktas det som människohandel även om inga av de ovan nämnda medlen använts.

Trafficking 3

MänniskoHandEL ocH MänniskosMuggLing
Det är viktigt att man skiljer på människosmuggling och människohandel.5 Det är inte ovanligt att
människor som flyr sina hemländer, exempelvis på grund av förföljelse, väpnade konflikter och brist
på säkerhet, använder sig av organiserade smugglare för att ta sig till ett annat land. Mot ekonomisk
ersättning transporterar smugglare personer till länder där de sedan kan söka asyl.

En av de stora skillnaderna mellan människohandel och människosmuggling är att flyktingar som
använder sig av smugglare har givit sitt samtycke till att bli transporterad till en speciell destination.
En annan betydande skillnad är att väl framme i destinationslandet, eller vid gränsen, lämnar
människosmugglarna av de människor de transporterat och uppdraget är därmed slutfört. Det som
karakteriserar handeln med kvinnor å andra sidan är att uppdraget fortsätter, eller på många sätt tar sin
egentliga början, på plats i destinationslandet (eller på annan plats inom hemlandet). Kvinnorna utnyttjas
och hålls ofta fångna för att förövarna ska tjäna pengar. Kvinnors och flickors fundamentala mänskliga
rättigheter kränks genom att de tvingas till prostitution eller annan sexuell exploatering och ofta utsätts för
grova våldtäkter och annat psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.

Det händer att människor som använt sig av smugglare för att ta sig till ett annat land hamnar i samma
typ av exploatering och underordning som en person som traffickerats men eftersom transporten till
destinationen inte skett under tvång så karaktäriseras handlingen officiellt inte som människohandel.

Viktigt att komma ihåg är dock att många av de människor som smugglas in i ett land hamnar i en väldigt
sårbar situation. De är ofta utblottade eftersom de betalat stora summor pengar för transporten och det
är mycket svårt att få uppehållstillstånd i destinationsländerna varvid många tvingas leva gömda utan
papper och rättigheter.

Trafficking ocH MänskLiga räTTigHETEr

”Människohandel eller trafficking är en av de mest utbredda och grövsta formerna av våld mot
kvinnor enligt Amnesty International. Trafficking är inte enbart ett brott mot mänskliga rättigheter
generellt, utan inbegriper kränkningar såsom tortyr, misshandel, frihetsberövande, kränkningar av
rätten till hälsa och rätten till rättvis behandling, upprättelse och ersättning”

Ett oräkneligt antal kvinnor och flickor som faller offer för människohandeln lever redan innan i en tillvaro
där deras grundläggande mänskliga rättigheter dagligen kränks. På grund av ojämnlikheten mellan män
och kvinnor drabbas kvinnor överlag hårdare av fattigdom än män och många flickor och kvinnor lever
utan de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som fastslagits i olika människorättsinstrument.6

Människohandeln med kvinnor och flickor syftar oftast till att tvinga in dem i prostitution, under mer eller
mindre slavliknande förhållanden. Deras rättigheter kränks av såväl förövare och kidnappare som stater
och nationella rättsystem.

Trafficking är ett människorättsbrott i sig samtidigt som det inskränker på eller omöjliggör en rad
rättigheter såsom rätten till lika skydd från lagens sida, rätten till frihet och personlig säkerhet, rätten till
rörelsefrihet, rätten till hälsa, rätten att inte utsättas för våld, rätten till sexuell och reproduktiv hälsa, rätten
att inte utsättas för tortyr eller annan grym, förnedrande eller omänsklig behandling.

I händerna på människohandlarna förflyttas kvinnorna från förövare till förövare i människohandelskedjan
tills de nått fram till den på förhand bestämda geografiska slutstationen. En destination som för kvinnan
bara är början på den gränslösa exploatering hon står inför. I de allvarligaste fallen mister kvinnor också
sina liv.

Trafficking 4

foLkräTTEn
Människohandel ses som en form av sexuellt slaveri och FN antog redan år 1949 The Conventiom for the
Suppression of the Traffic in Persons and of the Exploitation of the Prostitution of Others.

Under senare år har flera internationella och regionala människorättsinstrument antagits för att bekämpa
människohandeln samt för att skydda offrens rättigheter. Ett viktigt steg togs i november år 2000 då FN
antog Tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor,
särskilt kvinnor och barn (det s.k. Palermoprotokollet). Protokollet kompletterar FN:s konvention mot
gränsöverskridande organiserad brottslighet (Palermokonventionen) och ska tolkas tillsammans med
konventionen. Palermoprotokollet trädde i kraft år 2003. Sverige ratificerade protokollet i juli 2004.

År 2005 antog Europarådet en konvention mot trafficking, The Convention on Action against Trafficking
in Human Beings. Konventionen har ännu inte trätt ikraft då antalet länder som ratificerat konventionen
understiger de tio som krävs för ikraftträdandet. I maj 2007 hade sju av Europarådets 46 medlemsstater
ratificerat konventionen och ytterligare 29 medlemsstater, däribland Sverige, hade signerat.7

Konventionen utgör ett viktigt steg framåt vad gäller att skydda offrens rättigheter och det är den första
konventionen som uppställer en miniminivå för sådant skydd. Konventionen ålägger staterna att vidta
individuella och kollektiva åtgärder för att bekämpa trafficking och ställa människohandlarna inför rätta.
Vidare ska staterna som anslutit sig till konventionen vidta särskilda åtgärder för att skydda och respektera
offrens rättigheter.

Definitionen av trafficking i konventionen är vidare än den som återfinns i FN:s Palermoprotokoll,
eftersom den uttryckligen inkluderar trafficking inom ett lands egna gränser. Dessutom behöver
inte människohandeln nödvändigtvis involvera organiserade, brottsliga grupper. Amnesty menar att
konventionen utökar skyddet för personer som fallit offer för människohandel, bland annat genom att
staterna ska:

• utforma metoder för att identifiera offer för människohandel och att de som ska genomföra arbetet är
särskilt utbildade och kvalificerade för uppgiften

• säkerställa att personer som rimligen kan antas vara utsatta för människohandel, inte ofrivilligt
återsänds innan deras identitet fastställts och de har erbjudits stöd och skydd.

• tillhandahålla stöd och skydd till alla personer som rimligen kan antas ha blivit utsatta för trafficking.
En minsta nivå för sådant stöd och skydd omfattar säkert och skyddat boende, psykologiskt stöd och
akut medicinsk vård, hjälp med översättning och tolkning, information om vilka rättigheter de har
inklusive kompensation. Sådant stöd får inte villkoras och göras avhängigt av deras vilja att vittna mot
sina förövare under en rättsprocess.

• möjliggöra att personer kan stanna kvar i landet under en period som inte understiger 30 dagar i
syfte att ge offren tid till återhämtning samt slippa påverkan från människohandlarna och därmed
kunna fatta välgrundade beslut om sin framtid. I vissa fall, när deras personliga situation kräver att de
kan stanna kvar i landet och/eller i syfte att möjliggöra offrets medverkan i en förundersökning eller
rättsprocess ska de ges uppehållstillstånd som är möjliga att förnya.

• säkerställa att återsändandet av en person som utsatts för människohandel utförs med erfoderlig
hänsyn till hennes eller hans rättigheter, värdighet och säkerhet

• säkerställa att personer som utsatts för människohandel har tillgång till upprättelse och kompensation
för de människorättskränkningar de utsatts för.

Konventionen stadgar också etablerandet av ett oberoende expertorgan som ska övervaka tillämpningen
av konventionen i de stater som anslutit sig. Även länder utanför Europa, kan tillträda konventionen.8

Trafficking 5

MänniskoHandEL ocH gEnusTEori
Även om pojkar och män kan falla offer för människohandel så är kvinnor eller unga flickor den absolut
största delen av offren.

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och lika
i värde och rättigheter. Dessa ord till trots utsätts många människor och grupper av människor för
orättvis behandling då de anses vara mindre värda. Kvinnor är en sådan grupp. Könsrelaterat våld och
könsdiskriminering är ständiga inslag i vardagen för många kvinnor och de lever jämfört med män som
grupp i en mycket mer begränsad och utsatt tillvaro.

Man brukar tala om att det råder en könsmaktordning i samhället, vilken alltså innebär en ojämlik
maktordning som baseras på kön. Att män som grupp har mer makt än kvinnor gör sig påmint och
genomsyrar samhällets alla delar.

Våld mot kvinnor är en manifestation av historiskt ojämlika maktrelationer mellan män och kvinnor,
vilket har lett till att kvinnor domineras och diskrimineras av män (…) våld mot kvinnor är en av
de mest fundamentala mekanismer genom vilka kvinnor tvingas till en underordnad ställning i
förhållande till männen.
FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor

Handeln med människor för sexuella ändamål är en könsbaserad företeelse som på många sätt speglar
de ojämlika maktrelationerna mellan män och kvinnor som fortfarande genomsyrar alla samhällen, också
det svenska.

I FNs traffickingprotokoll tar man upp efterfrågan som en viktig grund till människohandel och i Sverige
fokuserar man mycket på denna fråga.

Trafficking aV kVinnor i VärLdEn
Handeln med kvinnor är ett omfattande globalt problem som pågår i stort sett hela världen. Det är
omöjligt att få fram korrekta uppgifter på hur många personer som årligen faller offer för människo-
handeln. Eftersom verksamheten pågår i det fördolda och tyvärr sällan uppdagas är mörkertalet enormt
stort och det finns det ingen tillförlitlig statistik över hur många som verkligen drabbas, globalt sett.

Kvinnoforum uppskattade år 2003 att mellan 700 000 och 2 miljoner kvinnor utsätts för människohandel
över nationsgränser årligen. Denna siffra inkluderar inte handeln med kvinnor inom nationsgränser.9 FN
uppskattar att upp till fyra miljoner kvinnor och barn årligen utsätts för människohandel.10

Vad gäller Sverige så avstår man numera från polisens sida att försöka uppskatta hur många kvinnor som
traffickeras till landet.11

Det finns ingenting som pekar på att handeln med kvinnor stannat av eller minskat, snarare tvärtom.
Handeln med människor och framförallt kvinnor och flickor har visat sig vara en lönsam industri. Till
skillnad från handeln med exempelvis vapen och droger kan människor säljas vidare otaliga gånger och
riskerna för att åka fast anses vara mindre. Den organiserade brottslighet som människohandeln utgör,
omsätter årligen flera miljarder US-dollar; av dessa belopp erhåller de utnyttjade kvinnorna näst intill
ingenting.

United Nations Office on Drugs and Crime, UNODC, har i en rapport bland annat listat de vanligaste
ursprungsländerna, det vill säga de länder där kvinnor (och män) oftast kommer från.12
De vanligaste länderna är utan inbördes rangordning: Albanien, Bulgarien, Kina, Litauen, Nigeria,
Moldavien, Rumänien, Ryssland, Thailand, Ukraina, Vitryssland. På samma sätt anges de vanligaste
mottagarländerna, vilka uppges vara: Belgien, Tyskland, Grekland, Israel, Italien, Japan, Nederländerna,
Thailand, Turkiet och USA.

Trafficking 6

I svenska utrikesdepartementets strategi för bekämpning av människohandel genom
utvecklingssamarbete, Fattigdom och människohandel beskrivs hur människohandeln ser ut i olika delar
av världen.13

EuRopA
Länder i Öst- och Centraleuropa är ofta transit- eller ursprungsländer. Offren säljs i Västeuropa men också
i USA, Sydostasien och Japan och oftast handlar det om sexuell exploatering; andelen personer som säljs
som arbetskraft rapporteras vara liten. Västeuropa är ett stort destinationsområde och förutom kvinnor
från Öst- och Centraleuropa så transporteras också kvinnor från alla andra stora ursprungsområden till
Europa. Den största gruppen som rapporterats är kvinnor men även minderåriga flickor faller offer för
handeln.

AsIEN
Många länder i Asien är ursprungsländer men flera asiatiska länder är också mottagarländer, däribland
Japan, Israel, Turkiet och Thailand. Det handlar oftast om människohandel för sexuella ändamål men 20
procent av offren beräknas exploateras som arbetskraft. Det är ungefär lika många kvinnor som barn som
rapporterats i handeln men inte så många män. Ofta säljs offren inom Asien men många transporteras
också till Västeuropa och Nordamerika.

AFRIKA
Västafrika är det område i Afrika som det rapporteras flest fall av människohandel ifrån. Det förekommer
dock också i andra delar av kontinenten. Tendenser visar på att det oftare är minderåriga flickor som
faller offer för handeln, men kvinnor är också en stor grupp. Det handlar oftast om handel för sexuella
ändamål men även tvångsarbete. De flesta mottagarländerna ligger i Afrika eller i Västeuropa. När länder i
Afrika är mottagarland så kommer offren mycket sällan från ett land utanför Afrika.

LATINAmERIKA oCh KARIbIEN
Detta område är till största del ett ursprungsområde. Den största gruppen offer är kvinnor men ca en
tredjedel är minderåriga både flickor och pojkar. Det handlar också oftast om sexuell exploatering men ca
30 procent av fallen utgörs av arbetskraftsexploatering.

NoRdAmERIKA
Nordamerika är en mottagarregion och det är flest kvinnor och barn som säljs hit. Den största gruppen
offer kommer från Latinamerika och Karibien men det kommer även offer från Asien, Afrika och Öst-
europa.

Trafficking 7

föröVarna i MänniskoHandELn
Människohandlare kan vara både män och kvinnor i alla åldrar. De kan ha sitt ursprung i
destinationslandet, ursprungslandet eller något helt annat land. Ofta handlar det om kriminella grupper
och nätverk där olika personer har olika uppgifter i människohandelskedjan.

I Sverige har de brottsliga nätverk som uppdagats i utredningar ofta varit ganska små. Det varierar dock
från fall till fall. Ibland handlar det om grupper med länkar till maffiarörelser och ibland handlar det
exempelvis om ett par som försörjer sig på offrens prostitution.14

Enligt UNODCs rapport sker ofta den första kontakten mellan människohandlarna och offren i informella
nätverk.15 Det kan exempelvis röra sig om personer som kvinnorna känner, så som familjemedlemmar,
grannar och vänner, som erbjuder kvinnorna jobb utomlands. En mellanhand förser sedan kvinnorna
och flickorna med resedokument och biljetter och det är nu som en skuldrelation kan skapas mellan
förövarna och offren. I destinationslandet väntar en annan person (eller flera) som har hand om
försäljningen av kvinnorna. Bland hallickarna återfinns inte sällan personer som tidigare själva varit offer.

I Sverige har man uppmärksammat att antalet kvinnliga förövare har ökat. Det finns tecken som visar att
man ger kvinnor ansvar för offren då det ses som mer sannolikt att offren får förtroende för en annan (och
ofta äldre) kvinna. Spaning tyder på att de kvinnliga förövarna i sin tur lyder under andra personer, ofta
män, som inte finns i Sverige.16

Den svenska polisen menar vidare att det blivit svårare och svårare att knyta människohandlarna till
kvinnorna eftersom de sällan är på samma plats. Affärerna sköts i allt större utsträckning via Internet.17
Man har sett exempel på fall där förövarna befinner sig i ett annat land än kvinnorna och därifrån
kontrollerar prostitutionen. Detta i syfte att få det att se ut som om kvinnorna prostituerar sig själva, vilket
inte är ett brott i Sverige.

offrEn för MänniskoHandELn
Internationellt sett är den största gruppen som hittills fallit offer för människohandeln minderåriga
flickor. Europeisk statistik visar däremot att det generellt är fler vuxna kvinnor än barn som faller offer
för människohandeln i Europa. Enligt den svenska polisen så har flertalet av de offer som förekommit
i förundersökningar i Sverige under 2005 varit under 18 år.18 Det har hittills inte förekommit några
förpubertala brottsoffer i förundersökningar om människohandelsbrott i Sverige.

Människohandlare använder sig av flertalet olika metoder för att välja ut och lura med sig sina offer. Ofta
väljs kvinnorna ut slumpvis men flertalet organisationer menar att många offer tenderar att ha liknande
bakgrund och att de är värvade på förutbestämda sätt.19 Det är ofta unga ogifta kvinnor utan utbildning
och pengar som råkar illa ut. I en studie om människohandel från Rumänien till Tyskland visade det sig
exempelvis att offren ofta kom från familjer med svåra ekonomiska problem och många hade tidigare
erfarenhet av övergrepp så som våldtäkt, incest eller misshandel. Kvinnorna hade oftast heller inte någon
som helst aning om den risk de tog när de åkte utomlands.20

Även om kvinnor blir kidnappade, tvingade eller lurade att följa med människohandlarna så är det också
många som åker ”frivilligt” eller låter sig övertalas/övertygas eftersom de tror att arbete i exempelvis
Västeuropa kommer att hjälpa dem bort från fattigdom och/eller övergrepp hemma.21 Många flickor
och kvinnor som råkar i händerna på människohandlare när ofta en dröm om livet och möjligheterna
i väst vilket gör det lättare att lura med sig dem. Det är dessutom ofta en ”bekant” till kvinnan eller
hennes familj som tar den första kontakten med kvinnan vilket underlättar själva rekryteringen och
manipuleringen.22

Offren för människohandel befinner sig på många sätt i en extremt utsatt situation där de inte har några
rättigheter. Lyckas de fly hamnar de likväl i en rättslös situation som irreguljära immigranter.23 I Sverige
kan kvinnorna idag få temporärt uppehållstillstånd för att vittna mot gärningsmännen men efter detta så
skickas de tillbaka till sitt hemland.24

Trafficking 8

offrEns HäLsa
Handeln med kvinnor innefattar ofta en systematisk nedbrytning av offren, fysisk såväl som psykisk. Hot
och våld används rutinmässigt för att underminera offren och kvinnor vittnar i efterhand om svält, våld
och droger som används mot dem för att skrämma dem till lydnad. I händerna på människohandlarna är
kvinnorna ofta bevakade dygnet runt, deras papper är beslagtagna, de är skyldiga sina förövare pengar
och det kan förekomma hot mot familj och vänner i hemlandet. Situationen är ofta sådan att kvinnorna
inte klarar att fly även om de får chansen.25

Kvinnor som undkommer sina förövare är ofta mentalt och fysiskt nedbrutna. De riskerar att få dras med
livslånga trauman och depressioner till följd av det våld och den extrema stress de utsatts för, ofta under
långa perioder. Hot från förövarna kan förekomma även efter att kvinnorna undkommit. Många offer lever
också med känslor av skuld och skam över de sexuella övergrepp de utsatts för.

Kvinnorna riskerar självfallet även att få veneriska sjukdomar och HIV/AIDS eftersom hallickar tvingar
dem till oskyddat sex med de sexköpare som begär det. Oskyddat sex kostar ofta mer och ger på så sätt
hallickarna en högre vinst. Då kvinnorna ofta är övervakade på samma gång som de är i landet utan
papper och tillstånd och dessutom rädda och undertryckta är chanserna för att de ska få tillgång till
sjukvård och behandling i det närmaste obefintliga. I en studie om trafficking i Kosovo framkommer att
endast 10% av offren hade tillgång till regelbunden hälsovård.26

Den svenska polisen menar att offer för människohandel tenderar att skilja sig från andra typer av
brottsoffer i den mening att de ofta har ett bristande förtroende för myndighetspersoner som poliser,
utredare och sjukvårdspersonal vilket kan leda till att de drar sig från att söka hjälp.27

Den extremt utsatta situation som offren för människohandel ofta befinner sig i ställer särskilda krav på
hälso- och sjukvårdspersonalen vad gäller de yrkesetiska skyldigheterna vad gäller individens mänskliga
rättigheter, och personalen måste hela tiden ha kvinnornas säkerhet för ögonen.28

Att som kvinna varit utsatt för människohandel kan även få sociala konsekvenser i hemlandet, för de
offer som lyckas ta sig tillbaka dit. Samhällens syn på kvinnlig sexualitet skapar inte sällan en situation
där man skyller det som hänt på kvinnan och det kan vara svårt att bli accepterad av sin familj eller
sin omgivning. Många kvinnor känner sig utelämnade och stigmatiserade och risken är stor att de åter
hamnar i händerna på hallickar och människohandlare.

sVErigEs arbETE MoT MänniskoHandEL
Det svenska politiska ställningstagandet och arbetet mot människohandeln fokuserar i mycket på
orsakerna till människohandeln samt poängterar vikten av åtgärder för att motverkar efterfrågan i
mottagarlandet.29 I arbetet för att motverka handeln med kvinnor framhålls därför vikten av att bekämpa
även prostitution eftersom man ser prostitution och människohandel som två sidor av samma mynt.
Man menar att en av de viktigaste orsakerna till att människohandel kan fortgå är att det finns lokala
prostitutionsmarknader i destinationsländerna.30

Sedan 1999 finns i Sverige Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster (1998:408) vilken kriminaliserar
köpet av sexuella tjänster utan att kriminalisera de prostituerade. I regeringens proposition Kvinnofrid,
framhölls att införandet av en särskild lag som förbjuder köp av sexuella tjänster även kan bidra till att
förebygga människohandelns etablering och utbredning i Sverige.31 På grund av kopplingen mellan just
prostitution och människohandel är sexköpslagen central i det nationella arbetet mot människohandeln.

En annan viktig orsak till människohandeln som lyfts fram i det svenska arbetet mot trafficking är sociala
och ekonomiska faktorer i kvinnornas hemländer. Utgångspunkten är att människohandeln är ett
symptom på absolut och relativ fattigdom samt bristande jämställdhet mellan män och kvinnor.32 I många
länder saknar människor rättsligt skydd och ekonomiska möjligheter och här skapas en grogrund för
människohandlare.

Trafficking 9

sVEnsk LagsTifTning MoT MänniskoHandEL
Den svenska lagen innefattar hela den kedja av brott som karaktäriserar människohandeln, och bygger
på definitionen av människohandel i FNs människohandelsprotokoll.

I svensk lagstiftning ser man människohandeln som en process och inte en enskild förseelse. Man kallar
det för människohandelskedjan. Den 1 juli 2002 trädde en lag som kriminaliserar människohandel för
sexuella ändamål i kraft. Lagen utvidgades den 1 juli 2004 till att även gälla människohandel som som
inte är gränsöverskridande samt människohandel som syftar till andra former av utnyttjande, exempelvis
tvångsarbete eller organhandel. Brottet benämns numera männsikohandel.

Människohandelslagstiftningen har kritiserats för att vara svår att tillämpa och för att så få förövare döms.
Brotten har i de flesta fall rubricerats som koppleri, vilket är ett brott med en lägre straffskala och där
brottet anses begås mot staten och inte mot den enskilda individen.

I december 2005 tillsattes en särskild utredare för att göra en översyn av det straffrättsliga skyddet vad
gäller människohandel. Utredningen överlämnade sitt betänkande, Människohandel och barnäktenskap
- ett förstärkt straffrättsligt skydd till regeringen i april 2008.33 Regeringens proposition, Förstärkt
straffrättsligt skydd mot människohandel antogs av riksdagen i maj 2010 och lagen trädde i kraft den 1
juli 2010.34

Den nya lagen om människohandel innebär att straffansvar för människohandel gäller för den som
genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant
otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller
hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan
verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte.

Tidigare krävdes att det fanns ett samband mellan det att man tagit kontroll över en annan person och
att man använt otillbörliga medel. Åklagaren var alltså tvungen att bevisa att offret inte samtyckt till resan
utan att på ett eller annat sätt manipulerats för att en handling skulle rubriceras som människohandel.
Detta beviskrav hade ifrågasatts eftersom det har visat sig svårt att bevisa. 2010 års lagändring innebar
att kravet på att gärningsmannen genom handelsåtgärden ska ta kontroll över offret – det så kallade
kontrollrekvisitet – togs bort.

Vidare togs kravet bort på dubbel straffbarhet för att svensk domstol ska kunna döma över
människohandel som begåtts utomlands.

Straffet för människohandel i Sverige är fängelse i lägst två och högst tio år.

EuRopARådETs KoNvENTIoN
År 2010 ratificerade Sverige även Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.
Syftet med konventionen är att bekämpa människohandel, att konstruera ett fullständigt regelverk när
det gäller skydd och hjälp till offer för människohandel, att garantera effektiva brottsutredningar och
åtal samt att främja internationellt samarbete.För att säkerställa ett effektivt genomförande finns en
övervakningsmekanism (GRETA) kopplad till konventionen.

Få FöRövARE döms
I de fall där domstolar under år 2005 meddelat fällande domar för människohandel har det handlat
om offer som är under 18 år eftersom man där inte behöver bevisa att gärningsmannen använt sig av
otillbörliga medel.35 I övriga fall har personer i vissa fall kunnat dömas till koppleri/grovt koppleri.

Under 2005 dömdes sju personer för människohandel, tio för grovt koppleri, nio för koppleri och sex för
medhjälp till koppleri som kan härledas till människohandel.36

Trafficking 10

TEMporärT uppEHÅLLsTiLLsTÅnd
Kvinnor som traffickerats till Sverige för sexuella ändamål har sällan tillstånd att vistas i landet. I regel
utvisas/avisas också en person som vistas i Sverige utan tillstånd men eftersom det krävs att offren i
människohandeln vittnar emot förövarna för att man skall kunna bevisa att brott begåtts så införde man
i oktober 2004 en möjlighet för vittnen och målsägande att få temporärt uppehållstillstånd under den tid
som förundersökning och rättegång pågår.40

Det temporära uppehållstillståndet har uppkommit för att öka chanserna att utreda människohandelsbrott
samt döma förövare och tillståndet erbjuds offren förutsatt att de ställer upp och vittnar mot dem som
begått brotten. Det tidsbegränsade uppehållstillståndet är alltså inte upprättat för att skydda offren i sig.
Under tiden kvinnorna stannar i Sverige får de dock tillgång till sjukvård och ekonomiskt bistånd. Det
finns ingen bestämd tidsperiod för hur länge man kan få ett temporärt uppehållstillstånd då detta beror
på omständigheterna i rättsfallen.41

Den utredning som nämnts ovan har i ett tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda om man behöver
komplettera utlänningslagens bestämmelser om uppehållstillstånd i relation till offer för människohandel
Utredningen syftar till att klargöra om dagens bestämmelser räcker för att tillgodose det skyddsbehov som
kan föreligga i fall där offer för människohandel aktivt har medverkat i rättsprocessen som vittne eller
som målsägande.42 I och med detta tilläggsdirektiv så har man också förlängt utredningsperioden till den
30 april 2008.

Trafficking 11

noTEr
vAd äR TRAFFICKING?
1) Executive Director Antonio Maria Costa, UNODC, http://www.unodc.org/pdf/traffickinginpersons_report_2006ver2.
pdf

2) FN:s Tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor
och barn.
Se: http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/20/63/f9455932.pdf
För originaltext se: http:// www.unodc.org/unodc/en/trafficking_human_beings.html

3) Punkterna kommer ifrån International Organisation for Migration (IOM), 2007-02-20: http://www.iom.int/jahia/
page676.html

4) Samtyckesklausulen är mer utförligt beskriven under i stycket om svensk lagstiftning.

mäNNIsKohANdEL oCh mäNNIsKosmuGGLING
5) På UNODCs hemsida kan man läsa mer om skillnaden mellan människosmuggling och människohandel http://
www.unodc.org/unodc/en/trafficking_victim_consents.html#how
Detta diskuteras även av IOM: http://www.iom.int/jahia/page676.html

TRAFFICKING, mäNsKLIGA RäTTIGhETER oCh FoLKRäTTEN
6) FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna; Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter;
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; Konventionen om avskaffande av all slags
diskriminering av kvinnor; Konventionen om barnets rättigheter.

FoLKRäTTEN
7) Amnesty International: Greece: Uphold the rights of women and girls trafficked for sexual exploitation, AI Index:
EUR 25/002/2007.
http://web.amnesty.org/library/Index/ENGEUR250022007?open&of=ENG-GRC

8) Amnesty International and Anti-Slavery International call on European States to Ratify the Council of Europe
Convention against Trafficking, AI Index: IOR 30/012/2005.
http://web.amnesty.org/library/index/engior300122005

TRAFFICKING Av KvINNoR I väRLdEN
9) Kvinnoforum: A Resource Book for Working against Trafficking in Women and Girls, 2002, 3ed: http://www.
kvinnoforum.se/Documents/Literature/Pdf/resurs2002x.pdf

10) Näringsdepartementet: Prostitution och människohandel, Faktablad nr 5028, 2005: http://www.regeringen.se/
content/1/c6/04/28/78/e61d5677.pdf

11) Rikskriminalpolisen: Människohandel för sexuella ändamål, Lägesrapport 8, rapport 2006:4 http://www.polisen.se/
mediaarchive/4347/3474/4637/Lagesrapport__8_rkp.pdf

12) UNODC: Trafficking in Persons: Global Patterns, 2006: http://www.unodc.org/pdf/traffickinginpersons_
report_2006ver2.pdf
Översiktskartan är från sidan 17 i rapporten.

13) Utrikesdepartementet: Fattigdom och människohandel – En strategi för bekämpning av människohandel genom
Sveriges internationella utvecklingsarbete, 2003, sid 10-1.
http://www.ud.se/content/1/c6/04/10/64/866374fa.pdf

Förövarna i människohandeln
14) Rikskriminalpolisen: Människohandel för sexuella ändamål, Lägesrapport 8, rapport 2006:4, sid 20: http://www.
polisen.se/mediaarchive/4347/3474/4637/Lagesrapport__8_rkp.pdf

15) UNODC: Trafficking in Persons: Global Patterns, 2006, sid 74: http://www.unodc.org/pdf/traffickinginpersons_
report_2006ver2.pdf


17) Ibid

Trafficking 12

oFFREN FöR mäNNIsKohANdELN

19) Se bland annat UNODC: Trafficking in Persons: Global Patterns, 2006, och IOM: Who is next victim? Vulnerability
of young Romanian women to trafficking in human beings, 2003.

report_2006ver2.pdf

21) Amnesty International: “So does it mean that we have the rights?” Protecting the human rights of women and girls
trafficked for forced prostitution in Kosovo.AI Index: EUR 70/010/2004,
http://web.amnesty.org/library/Index/ENGEUR700102004

22) Utrikesdepartementet: Fattigdom och människohandel – En strategi för bekämpning av människohandel genom
Sveriges internationella utvecklingsarbete, 2003, sid 9: http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/10/64/866374fa.pdf

23) Amnesty International: Greece: Uphold the rights of women and girls trafficked for sexual exploitation,
AI Index: EUR 25/002/2007.
http://web.amnesty.org/library/Index/ENGEUR250022007?open&of=ENG-GRC


oFFRENs häLsA
report_2006ver2.pdf

26) Amnesty International: Women, violence and health. AI Index: ACT 77/001/2005
http://web.amnesty.org/library/index/engact770012005


28) Amnesty International: Women, violence and health. AI Index: ACT 77/001/2005
http://web.amnesty.org/library/index/engact770012005

svERIGEs ARbETE moT mäNNIsKohANdEL
29) Näringsdepartementet: Prostitution och människohandel, Faktablad nr 5028, 2005: http://www.regeringen.se/
content/1/c6/04/28/78/e61d5677.pdf

30) Ibid

31) Regeringens ställningstagande i frågan återges i Prop 1997/98:55: Kvinnofrid: http://www.regeringen.se/content/1/
c4/22/66/5406e038.pdf

32) Sveriges regerings uppfattning om hur man i biståndsarbete kan motverka människohandel beskrivs i skriften:
Utrikesdepartementet: Fattigdom och människohandel – En strategi för bekämpning av människohandel genom
Sveriges internationella utvecklingsarbete, 2003.
http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/66/5406e038.pdf

svENsK LAGsTIFTNING moT mäNNIsKohANdEL
33) Människohandel och barnäktenskap - ett förstäkt straffrättsligt skydd. Betänkande av utredningen om
människohandel mm. SOU 2008:41.
http://www.regeringen.se/sb/d/10025/a/103517

34) Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel. Prop 2009/10:152
http://www.sweden.gov.se/sb/d/12165/a/142419


36) Ibid

Trafficking 13

Trafficking

Recommended

Recommended

More Related Content

What's hot

What's hot (20)

Viewers also liked

Viewers also liked (8)

More from Amnesty International Sverige

More from Amnesty International Sverige (20)

Trafficking