Varför sprids rykten?

1. Tre historier som bekräftats falska

2. Betydelse för samhället • Stereotyper och fördomar • Aktiespekulationer • Konflikter på arbetsplatser • Viral marknadsföring • Ideologier och propaganda • Politisk PR • Kriskommunikation

3. Vad är rykten? Information som… Nyheter är bekräftade a) inte är bekräftad b) lokalt eller aktuellt intresse (viktigt) c) avsedd för tro Skvaller är avsedd för underhållning/socialisering DiFonzo & Bordia (1997)

4. Två typer av rykten Positiva rykten Negativa rykten (wish rumor) (dread rumor) Rosnow et al. (1988)

5. Uppkomst och spridning 1. Information försvinner (leveling) 2. Detaljer väljs ut (sharpening) 3. Förvrängs (assimilation) • • • • Inte realistiskt experiment Baserat på minnesforskning Information kan läggas till Statiskt Allport & Postman (1947)

6. Uppkomst och spridning Sker i ingruppen Faktasökande DiFonzo et al. (2013)

7. Psykologiska faktorer • Ångest • Osäkerhet a) situationsbaserad ångest b) ryktesspecifik ångest c) ångest som karaktärsdrag • Godtrogenhet • Viktigt för individen • Mångtydig situation • Skapa förståelse (sense-making) • Förtroende för officiella informationskanaler

8. Förtroende för informationskanaler Mer rykten vid lågt förtroende Tai & Sun (2011)

9. Exempel Godtrogenhet – Har ni hört att fyra personer ska sägas upp? Ångest Viktigt – Varför då? – Efterfrågan har minskat. – Hur vet du det? Förståelse Färre vill köpa  uppsägningar Alla är inte passiva mottagare

10. Kommunikationsroller Roll Beskrivning Exempel Skeptical disbeliever Visar skepsis mot ryktet. ”Jag är väldigt skeptisk”, ”tro inte på allt du läser” Positivistic Försöker verifiera och bekräfta ryktet genom att hänvisa till mediekällor eller egen erfarenhet. “Enligt onsdagens Dagens Nyheter....”, ”Jag har använt produkten länge och…” Apprehensive believers Uttrycker en tro på ryktet och samtidigt en oro inför det. ”Det är skrämmandet, men så är det” Anxious Visar en allmän oro inför ryktet, men uppvisar däremot ingen tro på det. ”Vår integritet är hotad överallt i dagens övervakningssamhälle” Curious Nyfikenhet kring ryktet genom att ställa frågor. “Vilken sida i Dagens Nyheter stod det?” Prudent initiators Introducerar ryktet men visar samtidigt skepsis mot det. ”Jag vet inte om detta är sant eller ej” Investigators Uttrycker en önskan om att söka bekräfta ryktet genom att bland annat ställa frågor. ”Varför skulle just den undersökningen slå hål på all tidigare forskning?” Bordia & Rosnow (1998)

11. Varför folk tror på rykten • Stämmer överens med individens attityd • Trovärdig källa • Hör ryktet ofta • Ryktet motbevisas inte DiFonzo & Bordia (2006)

12. Slutsats Vilka sociala & psykologiska faktorer påverkar ryktesspridning? • Nätverkets struktur • Osäkerhet & ångest • Relation • Godtrogenhet • Kultur • Förståelse (sense-making) • Informationskanaler • Kommunikationsroll

13. Problem med forskningen • Fåtal forskare, få studier och få perspektiv • Liten teoretisk koppling dynamic social impact theory, social representations theory, social identity theory, attribution theory, locus of control etc • Innehållsanalyser söker explicit efter ”rykten” • Nätverk underutforskat • Alla är inte passiva mottagare • Oklara definitioner ångest, osäkerhet, ryktestyper Lite forskning, många barnsjukdomar

14. Peter Dahlgren peter@backendmedia.se peterdahlgren.com @peterdalle marionett.net