1.
Tre historier som
bekräftats falska

2.
Betydelse för samhället
• Stereotyper och fördomar
• Aktiespekulationer
• Konflikter på arbetsplatser
• Viral marknadsföring
• Ideologier och propaganda
• Politisk PR
• Kriskommunikation

3.
Vad är rykten?
Information som…
Nyheter är bekräftade
a) inte är bekräftad
b) lokalt eller aktuellt intresse (viktigt)
c) avsedd för tro
Skvaller är avsedd för
underhållning/socialisering
DiFonzo & Bordia (1997)

4.
Två typer av rykten
Positiva rykten
Negativa rykten
(wish rumor)
(dread rumor)
Rosnow et al. (1988)

5.
Uppkomst och spridning
1. Information försvinner (leveling)
2. Detaljer väljs ut (sharpening)
3. Förvrängs (assimilation)
•
•
•
•
Inte realistiskt experiment
Baserat på minnesforskning
Information kan läggas till
Statiskt
Allport & Postman (1947)

6.
Uppkomst och spridning
Sker i ingruppen
Faktasökande
DiFonzo et al. (2013)

7.
Psykologiska faktorer
• Ångest
• Osäkerhet
a) situationsbaserad ångest
b) ryktesspecifik ångest
c) ångest som karaktärsdrag
• Godtrogenhet
• Viktigt för individen
• Mångtydig situation
• Skapa förståelse (sense-making)
• Förtroende för officiella informationskanaler

8.
Förtroende för informationskanaler
Mer rykten vid
lågt förtroende
Tai & Sun (2011)

9.
Exempel
Godtrogenhet
– Har ni hört att fyra personer ska sägas upp?
Ångest
Viktigt
– Varför då?
– Efterfrågan har minskat.
– Hur vet du det?
Förståelse
Färre vill köpa  uppsägningar
Alla är inte
passiva mottagare

10.
Kommunikationsroller
Roll
Beskrivning
Exempel
Skeptical
disbeliever
Visar skepsis mot ryktet.
”Jag är väldigt skeptisk”, ”tro inte på allt du läser”
Positivistic
Försöker verifiera och bekräfta ryktet genom att
hänvisa till mediekällor eller egen erfarenhet.
“Enligt onsdagens Dagens Nyheter....”, ”Jag har
använt produkten länge och…”
Apprehensive
believers
Uttrycker en tro på ryktet och samtidigt en oro inför
det.
”Det är skrämmandet, men så är det”
Anxious
Visar en allmän oro inför ryktet, men uppvisar
däremot ingen tro på det.
”Vår integritet är hotad överallt i dagens
övervakningssamhälle”
Curious
Nyfikenhet kring ryktet genom att ställa frågor.
“Vilken sida i Dagens Nyheter stod det?”
Prudent
initiators
Introducerar ryktet men visar samtidigt skepsis mot
det.
”Jag vet inte om detta är sant eller ej”
Investigators
Uttrycker en önskan om att söka bekräfta ryktet
genom att bland annat ställa frågor.
”Varför skulle just den undersökningen slå hål på all
tidigare forskning?”
Bordia & Rosnow (1998)

11.
Varför folk tror på rykten
• Stämmer överens med individens attityd
• Trovärdig källa
• Hör ryktet ofta
• Ryktet motbevisas inte
DiFonzo & Bordia (2006)

12.
Slutsats
Vilka sociala & psykologiska faktorer påverkar ryktesspridning?
•
Nätverkets struktur
•
Osäkerhet & ångest
•
Relation
•
Godtrogenhet
•
Kultur
•
Förståelse (sense-making)
•
Informationskanaler
•
Kommunikationsroll

13.
Problem med forskningen
• Fåtal forskare, få studier och få perspektiv
• Liten teoretisk koppling
dynamic social impact theory, social representations theory,
social identity theory, attribution theory, locus of control etc
• Innehållsanalyser söker explicit efter ”rykten”
• Nätverk underutforskat
• Alla är inte passiva mottagare
• Oklara definitioner
ångest, osäkerhet, ryktestyper
Lite forskning, många
barnsjukdomar

14.
Peter Dahlgren
peter@backendmedia.se
peterdahlgren.com
@peterdalle
marionett.net