1. Skriftlig redogörelse av Power Point <br />På introduktionsdagen då vi kom som oskrivna blad inför denna termin med estetik hade vi olika bagage med erfarenheter och upplevelser kring estetik. På denna introdag fick vi välja ett varsitt färgat papper där vi skulle skriva utifrån vårt bagage vad vi ansåg att estetik var enligt oss samt på vilket sätt vi är estetiska personer. Alla skrev vi de olika karakteristiska ämnena i estetik såsom bild, musik och drama där kreativiteten, sinnena, känslorna och skapandet har ett fritt spelrum. Efterhand som terminen fortgick och litteratur bearbetades märkte vi i vår rosa grupp att en viktig del fattades, nämligen leken! För det är nämligen i leken vi får leva ut vår fantasi och kreativitet samt bearbeta olika händelser i våra liv. Leken är, som Bjorkvold säger, lärandets experimentella laboratorium och det är där vi känner, att vi kommer att befinna oss i verksamheten då vi utbildar oss till fritidspedagoger och förskollärare. <br />Dessa beröringspunkter kommer vi ta upp under redovisningen:<br />Vad är estetik?<br /> Uttryck och intryck<br /> Inget rätt och fel<br /> Vi omges av det hela tiden<br /> Lustfyllt <br /> Läran om det sköna och konsten <br />Teori till praktik<br /> Teorier kring estetik <br />Estetiska lärprocesser<br /> Praktiskt moment<br />Miljö<br /> Det pedagogiska rummet<br /> Tillgänglighet <br />Ledarrollen<br /> Fritt öppet/sinne<br /> Pedagogen som modell<br /> Kommunikation<br /> Våga utmana och bli utmanad<br /> Flexibilitet <br /> Planering<br />Våra tankar om estetik<br />LUSTFYLLT: Vi ser att estetik ska vara något skapande, intressant och roligt! Vilket vi anser kunna vara en god förutsättning för att få igång allas kreativa och fantasifyllda sida. Blir vi inspirerade av något så är det lättare för oss att leva ut och visa, det vi vill meddela omgivningen när vi skapar, båe ensamma och tillsammans med andra.<br />LÄRANA OM DET SKÖNA, OCH KONSTEN: Något som vi har hört och diskuterat sedan dag 1 är att det: ”Finns inget rätt och fel”. Vilket vi upplever som något av en lättnad i allt vi ska göra, exempelvis det här! Vi anser att konst finns med oss i vardagen och ständigt påverkar oss, både medvetet och omedvetet. Det kan vara i bild, Reklam, Tidningar, Media, Graffiti, Trädgårdar, Statyer/Skulpturer, byggnader, himlen osv.<br />Det är även när man ser uti världen där man får upp ögonen för alla material som vi kan skapa konst med! Några exempel på detta är: Skrift, Drama, Kritor, målarfärg, Paint (på datorn), Sprayburkar, stål, järn, guld/silversmycken, Trä, Garn, Papper, Musik och mycket mer! <br />UTTRYCK OCH INTRYCK: När vi i gruppen diskuterade estetik i form av uttryck/intryck, känslor, konst, färger och så vidare. Så kom vi även fram till att vi människor (och även djur) Visar lätt hur vi känner oss med både, kropp, färger (kameleont) och ibland inredning? Särskilt kläder är ofta ett sätt att se lite vilket intresse/musikstil en människa har. (Dock gäller det att inte vara för snabbt vid att döma när det gäller detta. Då personen i fråga kan ha en sån där dag då man bara får ett ryck, typ dessa kläder vill jag ha idag osv). Vi använder oss även vår röst och tonläge till att uttrycka oss, även på rösten kan man höra ibland lite hur en person känner sig. Ofta kan man höra om någon är ledsen/Glad/Bekymrad osv. Vilket är väldigt spännande faktiskt! Oftast när vi ser en målning på ett muséum får vi en uppfattning, ett intryck av en målning, konstnären vill förmedla något. Det kan vara en känsla, en händelse, ett favoritställe osv.<br />TEORIER<br />Vygotskij:<br />Hans teorier handlar om att barn lär i samspel med andra barn och vuxna. Barn lär sig av varandra, samt att det är i leken som barn lär sig att hantera konflikter och hur man löser dem. Fantasi, kreativitet i leken men även i de andra ämnena. Den proximala utvecklingszonen. Vygotskij sociokulturellt perspektiv där man lär i samspel med andra. <br />Fröbel:<br />Fröbel ansåg att barnen skulle få pröva sig fram, konstruera och upptäcka. På så vis så skulle barnen kunna skapa. Leken och det självskapande var det som var det viktigaste för att barnen skulle bli fritänkande individer. Pedagogerna skulle ge barnen näring åt alla sina funderingar så att barnen själva skulle kunna upptäcka och se sammanhang.<br />Fröbel hade ett material som hette ”lekgåvor” dessa bestod av klossar, tygbollar osv. Dessa gåvor hade ett syfte och detta var att stimulera barnens fantasi. Fröbel såg barnens lek som barnens fria uttryck där känslor, tankar, upplevelser skulle vara det centrala för barnen att uttrycka. Han menade även att genom leken så får barnen erfarenheter av olika slag.<br />Malaguzzi:<br />Grundaren till Reggio Emilia pedagogiken som ser till att barnen kan själva, barnet är kompetent vi pedagoger är med som en medhjälpare till barnen. Dokumentationen är otroligt viktigt. Barnens behov är det viktiga. Den pedagogiska miljön är det viktiga då barnen ska ha en kreativ miljö att arbeta i och känna kreativitet.<br />METODMÅL och TEMATISKT ARBETE!<br />Estetik kan användas som ett redskap, en metod för att lära in andra ämnen i skolan och det gör den också. Jag har under min VFU kunnat se att barnen målar alla bilar som kör i rätt hastighet och för att få reda på hastigheten måste de räkna. Man sjunger sånger inom olika ämnen samt läser både böcker och dikter. En annan sak är att man målar och skapar ”gubbar” och hyddor från till exempel stenåldern. Estetiska ämnen anser jag är bra att använda sig av för att få en större bild av innehållet i det man vill lära ut, att man arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Man använder sig även av de estetiska ämnena för att lära sig andra estetiska ämnen så som musik till bild, rörelse och drama, man målar hur man känner till ett visst musikstycke, man rör sig till musiken, man gestaltar det man hör och känner. Rörelser till musik och drama, Man lär sig takten genom att röra sig till musiken, man förmedlar en känsla genom rörelseri drama. Bild till drama, man målar en kuliss gör rekvisita etc, etc. Jag har dock inte tänk så mycket på att det är ett mål i sig. <br />Att lära om musik till exempel. Åtminstone nog inte på det sättet som beskrivs i boken/böckerna Konsten att lära barn estetik samt Lusten att skapa. Jag blir även förundrad över i vilken tidig ålder man kan lära barn om de estetiska ämnena, det här med långsamt och snabbt i musiken, takten och det här med ljus och skugga i bilden, skapandet. Det är väl som det stod i För de allra små att barn kan om man möter dem på deras nivå. Ha tillit till deras förmågor att lära sånt som jag själv tycker är svårt, trodde jag tyckte var svårt i deras ålder. I lpo94 står det att man skall utveckla barns förmåga till kreativt skapande och ge dem ett intresse och en kunskap kring de estetiska ämnena. <br />MILJÖN!<br />Miljön på förskolan/skolan ska vara inbjudande och inspirerande för både barnen och pedagogerna. Rummen ska möta barnen med trygghet och lustfylldhet. <br />Tillsammans kan pedagogerna och barnen utforma verksamheten hur de vill att det ska se ut. Ta hjälp av arkitekter och formgivare för att få liv i de idéer och tankar som barnen och pedagogerna har för verksamheten. <br />Tillgänglighet är viktigt att tänka på när man planerar rummen på en förskola/skola. Om det finns möjlighet, dela in verksamheten i olika rum som i ett musikrum, en bildsal osv. Så brukar skolor vara utformade, men har barnen fri tillgång till det? För att barnen ska kunna uttrycka sig som de vill är tillgänglighet ett måste. Att ha papper, pennor, instrument, utklädnads kläder osv. i barnens höjd så att de lätt kan nå det de söker.<br />Möblerna bör vara anpassade efter barnens ålder och deras längd. Att ha låga bord och stolar som passar till barnen.<br />Datorer är också en viktig del av vårt växande samhälle och därför är det bara naturligt att det ska finnas på förskolorna/skolorna. Där kan barnen t.ex. måla i Paint. Det är klurigare än vad man tror. ;)<br />Miljön ska till sist men inte minst inbjuda barnen till lek men framföra allt fantasi!<br />Fritt öppet sinne:<br />Det jag anser är allra viktigast när jag som pedagog ska lära barn estetik är att ha ett öppet sinne och föra en diskussion med barnen under processen. Att visa att inget är fel när jag arbetar med t.ex. bild eller dans, att jag som pedagog visar mig orädd inför de uppgifter jag och barnen ska ta an så att detta inte hämmar dem i sin egen utveckling. <br />Något som de flesta inte vill är att göra fel eller tappa kontrollen. Även att visa oss i extas och i panik. Jag anser att det är bra att visa för barnen att även vuxna har känslor och kan göra fel, vi är inte som robotar som är jämna i våra känslor, humör och är programmerade till att göra och bete oss rätt i alla sammanhang. Hägglund och Fredin tar just upp detta problem i sin Dramabok, “Som vuxna måste vi lära oss att våga släppa kontrollen och använda våra kaotiska och extatiska sidor för att kunna improvisera och finna nya samband och idéer”. Detta håller jag med om, för jag anser att det är just i dessa stunder när det inte blir som vi har planerat då annorlunda och lärorika situationer uppstår. <br />Flexibilitet/Planering:<br />Att vara flexibel som lärare tycker vi är en förutsättning för att lära barn estetik. Genom att vara flexibel behöver jag som pedagog inte bara följa en strikt planering utan fånga upp lärandesituationer när de uppstår i en situation. Vi som förskole- och fritidspedagoger har ju fördelen att inte behöva följa en strikt planering. Vi kan fånga dagen på ett helt annat sätt. Det är viktigt för oss att ta till vara på barnens intressen och verklighet. Vi tycker att de ska få verktyg att kunna uttrycka det som de upplever. Det är därför viktigt att barnen har tillgång till olika verktyg.<br />Pedagogen som modell:<br />Jag anser att i dagens samhälle så behöver barnen ha goda förebilder och att de vuxna som arbetar med barn inte glömmer att de just är detta. Genom att visa att ingen uppgift är för svår eller inte går att klara, att vara positiv och glad samt visa förståelse för barn när de står inför olika uppgifter som de kan se som ett hinder. Att finnas där och stötta dem men samtidigt utmana dem.<br />Vi tycker också att det ät viktigt att vi som pedagoger inte behöver vara för stressade. Vi behöver inte vara så påstridiga i att ge barnen aktiviteter. Som fritidspedagog kan en ensam pojke som leker på en fotbollsplan skapa stress och en vilja att ge honom något att göra. Men pojken kanske just då är en superstjärna som dribblar bort ett helt fotbollslag och gör mål – även om han är helt ensam på plan. I leken kan det ske så många olika viktiga saker under ytan – vi som pedagoger måste förstå leken är en viktig <br />Att även själv delta i leken tycker vi är viktigt. Som vuxen kan man skapa trygga ramar i barnens lek, komma med nya idéer och till och med förbättra relationerna i barngruppen.<br />Kommunikation/Metasamtal:<br />Vi tycker att kommunikation är viktigt i lärarrollen – för att barnen själva ska känna en lust att skapa och uttrycka sig är det viktigt hur läraren bemöter barnen. Det gäller att vara medveten om att hur man kommunicerar påverkar barnen. Eller som Björkvold beskriver : ”en levande lärare är lika viktigt för lärane som en levande elev.”<br />Att i processen även föra ett metasamtal med barnen tycker vi är viktigt. Metasamtal är ett samtal där en person berättar, tänker oh funderar kring det som ofta tas för givet. <br /> <br />Alla är vi skapande och estetiska människor - vi uttrycker oss bara olika!<br />